SR, P1 2018-01-13

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

93 gånger har Nisse Andersson seglat genom Panamakanalen. Han är bara 14 år när han lämnar den lilla och kvävande torparstugan utanför Örebro för att ge sig ut på de sju haven där äventyren väntar. På en bar i den tyska staden Rendsburg blir Nisse som 16-åring vittne till när Gestapo skjuter en kvinna mittemellan ögonen. Svendomen blir han av med på ett jordgolv i en hydda på Kanarieöarna. En natt flyr Nisse från ett fartyg i Sydney och blir kvar i Australien i över tjugo år. Där gifter han sig med Jackie, arbetar som valfångare, får dottern Jan och skiljer sig. I hamnen i Valparaiso väntar alltid Maria på honom. Även efter att han förlovat sig och flyttar ihop med Britta i Göteborg. I dag sitter Nisse i sin lägenhet i Majorna och tittar ut över hamnen och Göta Älv. Han har hudcancer, stål i knäna och under den tatuerade rosen på bröstet tickar en pacemaker. Ibland vaknar Nisse till på natten av att han har svårt att andas. Men han är redo. Nisse har skrivit sitt testamente och hans sista önskan är att hans aska ska kastas i vattnet utanför Vinga fyr. Dokumentären är gjord av Mia Blomgren och är det sista och avslutande programmet i serien Svenska Sjömän. Mia: Stort tack för alla mail jag fått under hela serien :) Maila gärna Mia:  Se trailern till serien Svenska sjömän: Från i söndags.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. Att känna sig levande och må bra några år på slutet - det är Annikas mål. Hennes liv har varit en kamp. Hon slutade dricka för 15 år sen, men har ännu inte hittat nåt annat som får henne att fungera. - Jag har inget liv, säger Annika. Jag känner mig sårad, övergiven och missförstådd. Och jag har svårt att tycka om mig själv. Annika beskriver sig själv som en överlevare. Hon har överlevt en tuff och barndom där hon helt saknade tillit till vuxna. Hon har överlevt ett alkoholmissbruk och ett antal dåliga relationer med män. Men priset har varit högt och idag känner hon sig ensam och otrygg. Bara att ge sig ut på promenad i naturen kan vara oöverstigligt för Annika. - Jag vågar inte släppa in människor i mitt liv längre, eftersom jag aldrig känt att jag blir behandlad med respekt.   Finns det något hopp för Annika att få leva den sista delen av sitt liv lite mera levande? Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Sara blev änka i unga år. Två av hennes barn fick stämplen "mindre vetande" och "trög". När hon sedan fick ett utomäktenskapligt barn blev hon för alltid beroende av andras hjälp. I det gamla samhället var det vanligt att en åldrande förälder skulle försörjas och tas om hand av sina barn. Men om barnet själv behövde tas om hand även som vuxen blev situationen annorlunda. Så blev det för Sara Persdotter som födde två barn som i kyrkböckerna kallades för "mindre vetande" respektive "trög". Och Saras tillvaro blev ännu svårare genom att hon i hela sitt liv blev övergiven av dem hon var beroende av, och som skulle kunnat innebära ett tryggare liv för henne. Sara föddes i Norge 1780 men växte upp i Arjeplogs församling. Familjen var nybyggare och på gården fanns flera generationer. Men när Sara var 11 år förändrades hennes tillvaron drastiskt då hennes pappa Per Jonsson lämnade och det fastän det var planerat att det var han som skulle ta över gården. Det berättar Ida Lejon som är ättling till en av Saras söner. - Per Jonssons föräldrar som äger nybygget hade skapat ett förgångskontrakt där det stod att Per skulle ta hand om sina föräldrar när de blev äldre och få ta hand om nybygget. Men eftersom Per stack skrev dom över kontraktet på dottern.  Det blev Saras faster som tog över gården och i förgångskontraktet kan man mellan raderna skymta hur besviken fadern Jon Persson är över sonens svek. Såsom jag Jon Persson och min hustru Marta Olofdotter i Arieplog för wår sjukdom af ålderdomsbräckelighet skull sedan wår son Per Jonsson uphäfwit det med honom förr ingångna Contract och flyttat ifrån oss samt därigenom lemnat oss utan alla hielp nu icke lengre förmå uppehålla wårt nybygge. Altså återkalla wi hermed den öfwerenskommelse, som med wår son Per Jonnson skrivit, at han ingen rättighet derefter mera har at fordra. Samma år som Saras pappa försvann lämnade också mamman gården, och därmed hade familjen splittrats. Men Sara stannade kvar på nybygget fram till dess hon fyllde 18 och då tog tjänst som piga, först i Sverige och sedan i Norge där hon också mötte sin Anders Olsen. - Hans pappa var länsman och hade säkert en hög status i området. Sara och Anders fick fyra barn, men det äldsta barnet dog som liten. De andra barnen var Peder, Eva och Anders. Och när Anders, den yngste, föds 1811 står Anders som avliden i kyrkboken. Sara väljer då att flytta tillbaka till Sverige och Peder lämnas kvar i Norge. Hon har med sig Anders som är ett år och dottern Eva står noterad som "mindre vetande" och "vanvettig" vilket visar att hon har någon typ av handikapp, säger Ida Lejon. - Det kanske fanns en förhoppning om att hon skulle träffa en ny man i Sverige som kunde vara pappa till hennes barn, men så blev det ju inte. Sara träffade i och för sig en ny man, drängen Olof Isaksson från Björkholmen vars far var klockare och med det också han kommen från en väl ansedd familj. Sara och Olof får sonen Johan i september 1816 fastän de inte var gifta och i kyrkboken står den lille Johan noterad som oäkta. Men bara tre månader efter att barnet fötts gifter sig Olof med en annan kvinna och lämnar Sara ensam med de tre små barnen.  Saras situation ansågs vara så svår att den togs upp på sockenstämman i Jokkmokk den 24 november, bara två månader efter att Johan fötts. Om utfattiga Norrska Enkan Sara Greta Pehrsdotter yttrade Allmogen, på Pastors gjorda ömma föreställningar, sig villig, att vid alla sammankomster nästkommande år, 1817, söka att en hvar, efter råd och tillfälle, stödja henne och hennes barn med lifvets näring. Saras försörjning blev nu hela socknens ansvar och hennes situation var verkligen eländig. För inte nog med att Olof hade bara övergett Sara. Hans nya kvinna var gravid när Sara födde sitt barn. Och kanske var det närheten till Olof och hans nya familj som gjorde att Sara valde att resa vidare trots pastorns goda föresatser att hjälpa henne. Sara och hennes tre små barn flyttade igen och i kyrkboken står det noterat att hon var ledig till äktenskap. - Det måste ha varit tufft och det fanns ju inget att falla tillbaka på. Hon flyttar till Sävast och fick väl hyra in sig i en stuga där hon stannar till sin död 50 år senare.  Eva bodde hela livet med sin mamma och dog på fattighuset. Anders stämplades för stöld och med tanke på att de fick fattigunderstöd i så många år, fanns det inte medel att ta hand om alla, säger Ida Lejon. - Han ansågs inte heller kunna jobba bra och försvinner från hemmet. Lösa Drängen Anders Öström i Säfvast är född år 1813, at han genom sin vårdslöshet saknar tillbörlig Christendoms Kunskap och derföre icke begått herrans Nattvard. Han har altjemt drifvit omkring, är känd för både trög och oskicklig till arbete, hvarföre ingen vill taga honom i sin tjenst. Socknen bestrida honom försvar, med anhållan, at han måtte få plats vid något publiqt arbete. Ida har inte kunnat finna vart Anders tog vägen, men han verkar inte ha återvänt till sin mamma. Så kvar i stugan var Sara och hennes dotter Eva, som var stämplad som mindre vetande, och sonen Johan. Som husfattig, dvs de som hade bostad men saknade medel för uppehälle fick Sara pengaunderstöd och utsädeskorn från fattigvårdskommittén. Ida har sett att Sara fick mer underhåll ju äldre hon blev. Först 1859 började församlingen diskutera om de skulle upprätta en fattigstuga, och det var till den Eva flyttade när hennes mor Sara dog. Saras berättelse är alltigenom sorglig, men det fanns ändå en ljuspunkt i familjens liv, och det var sonen Johan som släktforskaren Ida Lejon stammar från. - Han hittade sig en tio år äldre hustru och fick fem barn, varav en av döttrarna är Idas anmoder. Han fick ett soldatkontrakt med ett eget torp med tillhörande mark och fick namnet Rolig.   Förgångskontrakt I det här avsnittet av Släktband berättar Ida Lejon om ett så kallat förgångskontrakt. Förgångskontrakt innebar att ägaren till en fastighet skrev över fastigheten på en annan person, oftast en son, mot att den gamle ägaren fick bo kvar på gården i resten av sitt liv. Normalt fanns det i kontraktet stadgat till exempel hur mycket utsäde, spannmål, mjölk och ved som den gamle ägaren hade rätt till varje år. Samma slags eller liknande kontrakt kallades vid olika namn i olika delar av Sverige. Förgångskontrakt var namnet som användes i norra Sverige. I södra delen av landet var den vanligaste benämningen Undantagskontrakt och i vissa fall Födorådskontrakt. I Finland heter kontraktet Sytningskontrakt. De kallades "mindre vetande", "fånar" och "idioter" Saras dotter Eva stod antecknad som "mindre vetande" i kyrkoboken, en term som antyder att hon hade någon form av funktionsnedsättning. Och hon levde ju också hela sitt liv på fattighuset där hon dog 1878, 70 år gammal. Många barn vars föräldrar inte kunde ta hand om dom hamnade i fosterhem, men det var nog inte aktuellt för Eva eftersom hon sannolikt inte kunde bidra med arbete i en familj. Det säger Roger Qvarsell som är historiker och professor emeritus vid Linköpings universitet. -Det genomgående mönstret var att de som tog emot fosterbarn ville ha friska, starka och arbetsföra barn. Ofta hade fosterfamiljerna inga egna eller bara få barn och behövde den extra arbetskraft som ännu ett barn innebar. Det innebar att barn med olika handikapp bara mycket sällan blev fosterhemsplacerade. Istället blev de föremål för fattigvården i sina socknar. - I Evas fall fanns det ju faktiskt ett fattighus. Det var vanligt att det var de lite mer välbeställda socknarna som hade egna fattighus, annars blev fattighjonen hänvisade till så kallad rotegång eller liknande. Så det varierar kraftigt hur fattigvården är organiserad i olika delar av landet, säger Roger Qvarsell. När man råkar på personer som Eva i gamla arkivhandlingar kan man bli en smula förskräckt över terminologin. Hon kallades ju "Mindre vetande" annars ser man ofta benämningar som "Fånig, Idiot och Sinnesslö" användas, inte minst i husförhörslängderna. Men det gäller att inte lägga nutida värderingar på de där orden, säger Roger Qvarsell.  - De där nedsättande värderingarna är en del av det historiska materialet, och vi kan inte avstå från att använda dem om vi vill förstå hur samtididen såg på människor med psykiska handikapp, säger han. - "Fånig" "Stupid" och "Idiot" var medicinska termer och de användes framför allt om dem som blev kvar på de hospital som långsamt omvandlades till sinnessjukhus från 1823. Då beslöt riksdagen att man skulle inrätta stora centralhospital bara för de som kallades sinnessjuka. - Men det fanns kvar personer som hade en medfödd svaghet och som man betraktade som "obildbara". Den gruppen kategoriserades som "fåniga", som var den mildare formen, "stupid" som var lite allvarligare och "idiot", som var den allvarligaste varianten. - Benämningen "idiot" levde kvar hela 1800-talet, när man inrättade stora så kallade "idiotanstalter" för de med de svåraste utvecklingsstörningarna. Synen på personer med psykisk funktionsnedsättning har skiftat. Under upplysningstiden på 1700-talet ville man gärna tro att människan var bildbar och kunde lära sig saker utifrån sina egna förutsättningar. Men en bit in på 1800-talet börjar man att betona arvet mer, och då blev det avgörande hur skadan uppstått - om den var medfödd eller förvärvad, - Vid mitten av 1800-talet konkurreras upplysningsidéerna om att alla är behandlingsbara ut av en mer pessimistisk syn på möjligheten till behandling. Med start i Tyskland skedde en uppdelning mellan dem som man såg som "Obildbara" och dem som var "Bildbara". Man inrättade särskilda skolhem och liknande där de "bildbara" skulle få lära sig tillräckligt mycket för att kunna klara sig själva i någon mån. - De kunde få lära sig vissa hantverksyrken, kanske kunde de klara att bli konfirmerade. Det första skolhemmet av det här slaget inrättades på Nya Varvet i Göteborg 1868. Ända från slutet av 1500-talet och framåt så sker det en långsam förflyttning av ansvaret för de svaga i samhället, från familjen till det allmänna. Men den här utvecklingen gick långt ifrån spikrakt - när samhällsekonomin blev ansträngd, så fick familjerna rycka in igen- Den första gången staten går in med någon slags hjälp är i slutet av 1500-talet då sårade soldater fick en viss hjälp. På 1600-talet är det föräldralösa barn som första gången får stöd, och på 1700-talet är det de sjuka barnens tid. Under 1800-talet sker stora satsningar på sinnessjukvården. Familjeansvaret varierar över tid även i lagstiftningen. - Det stora bakslaget kom med fattiglagstiftningen 1871, berättar Qvarsell. Då lades huvudansvaret på familjerna igen, och skälet till det var att antalet fattiga i slutet av 1800-talet var så stort. Det fanns inga förutsättningar för de små socknarna att klara fattigvården. Det här var tiden då de svåra nödåren drabbade landet, den stora emigrationen gjorde att landet fick en ofördelaktig ålderssammansättning på landsbygden. De unga flyttade till städerna eller till Amerika och kvar blev gamla, sjuka och små barn, och det gjorde att fattigdomen ökade ganska kraftigt. Trots att det alltså fanns perioder då staten, samhället, av ekonomiska skäl var tvunget att dra tillbaka sitt ansvar för de svaga, så fanns ändå ett stort behov av att veta hur många människor som faktiskt var i behov av hjälp och stöd. Så, två gånger under 1800-talet så gjorde staten stora utredningar om fattigvården och i båda fallen kom det att handla ganska mycket om människor med olika funktionsstörningar. Första gången var 1826, då prästerna ombeds att rapportera hur många personer det fanns i deras socknar, som inte klarade sig på egen hand. De som redan var på olika institutioner hade man ju förstås koll på, men hur många som togs om hand av sina familjer, det visste man inte. - I slutet av 1800-talet gjorde undersökning nummer två och den var ännu mer väldokumenterad, och det var e undersökning av alla psykiskt sjuka och utvecklingsstörda som inte fanns på någon institution utan ute i socknarna. Den gången kom man fram till att det fanns 13 000 i hela landet. Den här undersökningen blir grunden för de nya institutioner som byggs upp, asyler och skolhem, för olika grupper. Man byter namn på dem vid flera tillfällen, från "asyl" till  "idiotanstalt", "hospital" och "sinnessjukhus". - Dels ville man nog komma bort från den nedsättande stämpel som de här namnen innebär, men ibland har det också handlat om att verksamheten har ändrat inriktning och arbetssätt, och det har man velat markera genom att byta namn på institutionen, säger Roger Qvarsell. - Namnbytena markerar både att attityden redan har ändrats, men är också försök att aktivt påverka attityder gentemot de psykiskt sjuka. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Anders Wikström Från i måndags. Sänds även kl. 12.05 samt natt mot måndag kl. 00.02.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vinäger - mångtusenårig smaksättare, konserveringsmedel, och en spirande hantverksmässig mat-trend. Och nåt som du lätt kan göra hemma. Andreas Malmgren är kocken som blev nyfiken på vinäger. - Vinäger kan ju användas till så mycket mer än sallad, säger Andreas. Till exempel till att lyfta smakerna i en sallad eller en sås. - Själv har jag börjat experimentera med vinäger i desserter. Andreas tyckte att det fanns så få svenska vinägrar och började göra själv hemma. Det hela ledde till att han startade en liten hantverksmässig tillverkning tillsammans med en kompis. Vi berättar hur man gör sin egen vinäger hemma, om vinägerns historia, och vad man kan göra vinäger på. Och så provsmakar vi vinägrar, från billig vardagsvinäger till hantverkvinäger och dyra balsamvinägrar. Och ättika. Från i torsdags. Sänds även på onsdag kl. 19.03.

Fritid och hobby, Repris

Programvärd Marianne Lindberg de Geer dramatiker och konstnär Är rädslan den starkaste känslan? Anders Isaksson  Vems ansvar är det hur vi tar emot budskapet? Bodil Carle  Skulle nationer uppbyggda av matriarkat göra världen fredlig? Anders Delin  Hur kommer man över någon som lämnat en? Lo   Esbjörn Svensson EST Serenade for the renegade    Paul Desmond A taste of honey   Al Di Meola  Misteria     Signatur start Probability cloud   Bill Frisell   Slutsignatur Sleep safe and warm  Tomasz Stanko     Musikansvarig Anton Karis producent Susanna Einerstam Från i somras.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nyfunna ismassor på Mars kan bli en värdefull resurs för framtida besökare, men hur smakar vattnet? I Veckomagasinet även om Oprah Winfreys tal, medicinska åldersbedömningar och krig som drabbar djur. Inom 20 år kan vi människor ha nått fram till den röda planeten, och enligt en ny studie så kan där finnas stora mängder lättåtkomligt och rent vatten i fryst form, vilket kan underlätta för besökare. Vi bad två svenska forskare föreställa sig en promenad på Mars och med fantasins hjälp även ta en klunk av marsvattnet. De ifrågasatta åldersbedömningarna av unga asylsökande genom avbildningar av knäleder väcker mycket uppmärksamhet i dagarna, och vi hör reportern som följt frågan. Krig på den afrikanska kontinenten drabbar inte bara människor utan även vilda djur i stor utsträckning, enligt en ny studie, och så hör vi om varför Oprah Winfreys tal var en sådan retorisk fullträff. Programledare är Lena Nordlund. Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Konstnären och modedesignern Bea Szenfeld rör sig hela tiden i gränslandet mellan design och konst. Ett exempel är kulturminister Alice Bah Kunkes uppmärksammade bolero på Nobelfesten. Bea Szenfelds magiska kreationer i papper har burits av bl a Lady Gaga och Björk och i Spotlight avslöjar hon hur kulturministerns bolero skapades. -Om man gör som man alltid har gjort får man samma resultat som man alltid har fått och därför är det så inspirerande att söka nya vägar i skapandet, säger hon. Från i lördags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i torsdags.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Min nya tillvaro passar mig inte alls. Katarina Hällgren är chefredaktör för den samiska ungdomstidningen Nuorat.  Producent, Anton Bennebrant Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Fältreporter Martin Emtenäs knackar på hos sovande kryp tillsammans med makrofotografen John Hallmén. Vi träffar konstnären Elisabet Berg som gör insekter av tomburkar. Programledare: Joacim Lindwall. Sänds även kl. 21.03 samt i morgon kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Fältreporter Martin Emtenäs knackar på hos sovande kryp tillsammans med makrofotografen John Hallmén. Vi träffar konstnären Elisabet Berg som gör insekter av tomburkar. Programledare: Joacim Lindwall. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Ett specialprogram från Island av Mia Gerdin och Ulla Strängberg (2013). Islänningarna har inga kronjuveler men de har sina handskrifter med både Eddadiktning och sagor sedan 1200-talet. Under en period var det förbjudet att ändra eller popularisera dikterna och sagorna, men nuförtiden är det annorlunda. En tecknad långfilm har producerats på Island som handlar om Tor, Oden och andra gudar på Valhalla. Mia Gerdin och Ulla Strängberg åker runt på Island i nutid och dåtid, hälsar på hos Gunnar på Lidarende och pratar med författaren Yrsa Sigurdadottir som använder sig av fornnordisk mytologi och refererar till isländska släktsagor när hon skriver sina storsäljande deckare. Uppläsare är Johan Gry. Musiken kommer från Sigur Ros, Björk och Ry Cooder. Resenärer och programledare är Mia Gerdin och Ulla Strängberg. Detta är del 2 av 2. Del 1 sändes den 6 januari. Programmet sändes för första gången 2013. Detta är en något förkortad version. Sänds även i morgon kl. 16.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Judar och språket jiddisch har haft en fascinerande roll i hur lagstiftningen om osedlighet förändrats i Amerika, berättar Joshua Lambert, amerikansk litteraturforskare och föreståndare för Yiddish Book Center i Amherst, Massachusetts. Friheten att publicera gränsöverskridande och sexuellt experimentell litteratur var större, och det var en jiddischpjäs som spelade upp den första lesbiska kyssen på Broadway. Det fick i och för sig till följd att hela ensemblen hamnade i fängelse. Musik: Margaritkelech, med Chava Alberstein. Sänds även kl. 16.35 och i natt kl. 04.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Konflikt handlar om Interpol. Den internationella samarbetsorganisationen som ska hjälpa världens länder att efterlysa brottslingar, men som de senaste åren varit föremål för en politisk debatt. Efter gripandet av den svensk-turkiske journalisten och författaren Hamza Yalcin i Spanien i somras, efter en röd notis hos Interpol utfärdad av Turkiet, menar kritiker att stater som Turkiet använder sig av Interpol för att jaga oppositionella utomlands. Vi undersöker om det ligger något i det? Vilket ansvar har länder som Sverige för att skydda människor som fått en felaktigt röd notis och är sökta för oppositionella aktiviteter? Vi hör bland annat Hamza Yalcin och andra svenska medborgare som anser sig blivit felaktigt eftersökta, Bruno Min, på människorättsorganisationen Fair Trials, Catharina Törnqvist chef på polisens Internationella enheten (NOA), Ted Bromund, Interpol-kännare och konservativ debattör i Washington, Michelle Estlund, Jurist i Miami som skriver en populär blogg om Interpol, kolumnisten Hilal Kaplan på den turkiska tidningen Sabah och juristen Baltasar Garzon. Programledare: Robin Olin Producent: Simon Moser Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Per Naroskin: Snabbt ska det gå! Maja Aase: En god hållning räddar världen. Göran Everdahl: Här kommer Krypto! Karsten Thurfjell vikarierar som programledare för Ingvar Storm som är på semester. Läs mer om: Från i går. Sänds även på tisdag kl. 03.02.

Underhållning, Repris

Filmen "Sameblod" har gjort succé på filmfestivaler runt om i världen. Amanda Kernell har gjort filmer i tio års tid och förädlat sitt uttryck med noggrannhet och känsla för bildens magi. "Sameblod" är berättelsen om hur sameflickan Elle Marja bryter med sin familj och sitt samiska ursprung. Uppbrottet är plågsamt och hennes nya liv i Uppsala har ett högt pris. Temat finns med i Amanda Kernells kortfilm "Stoerre Vaerie" som är en slags prolog till Sameblod. Hennes senaste kortfilm, "I will always love you Kingen", handlar om en ung kille som överger sin havande flickvän på förlossningen. Amanda Kernells skaparprocess börjar med skrivandet, tankarna formuleras i ett manifest och scenerna skissas i teckningar, sen ska allt förvandlas till magiska bilder Amanda Kernell är utbildad på Den danska filmskolan i Köpenhamn. Det var den långa utbildningen och auteurmetoden som lockade, att man fick skriva sin film själv. Kerstin Berggren åkte till Köpenhamn och träffade Amanda Kernell i ett samtal om filmskapande i allmänhet  och Sameblod i synnerhet. Sänds även i morgon kl. 18.45, natt mot tisdag kl. 00.45 samt natt mot nästa lördag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

SVT:s granskning av ministrar som inte sjukskriver sig kritiseras. Dubbla stolar bakom SvD-reportage. Tidningskrig mellan Mitti och Direktpress och läxförhör med Lars Beckman (M) efter GD-prao. Kritik mot SVT:s statsrådsgranskning SVT Nyheter rivstartade 2018 när de förra helgen anklagade hela sju statsråd för att ha undvikit löneavdrag genom att inte anmäla sig som sjuka. Journalistik följer ofta en färdig mall och ingen mall är mer ett öppet mål än den om att politiker inte lever som dom lär. SVT gick i sin granskning ut hårt i rubrik och ingress. "Trots hjärtinfarkt - landsbyggdsminister Sven-Erik Bucht sjukanmälde sig inte" löd en rubrik och en annan löd "Bara en minister i regeringen har sjukskrivit sig - på tre år". Men trots rubrikernas underliggande påstående om fuskande politiker, kunde SVT till syvende och sist inte visa att något enda fel hade begåtts. Reporter: Johan Cedersjö. Dubbla reporterroller i SVD:s granskning om kostråd Vem kan egentligen rapportera om vad? Kan man som reporter ha dubbla roller och hur förhålla sig till krav på renhet i en tid då allt fler sitter på massa olika stolar. Nyligen aktualiserades återigen dessa frågor i och med en artikelserie som gått i Svenska Dagbladet senaste tiden. Serien är en granskning av vetenskapligheten bakom Livsmedelsverkets kostråd och pekar på flera fall där myndigheten hattat fram och tillbaka i sina råd. Texterna är skrivna av två vetenskapsjournalister som dock inte bara är journalister utan som dessutom sitter i styrelsen för en forskningsfond som vill främja just forskning om kost och hälsa. Reporter: Erik Petersson. Rallarsvingar och brottsanklagelser i bråk mellan gratistidningar Det senaste halvåret har det som tidigare varit en stenhård gratistidningskamp i Storstockholm utvecklats till ett fullskaligt och nu mycket infekterat tidningskrig. I mellandagarna kunde tidningen Resumé avslöja att lokaltidningskoncernen Mitti:s ägare haft planer på köp av hela eller delar av sin konkurrent Direktpress. Planer som nu lagts helt på is, efter att Mitti i höstas gav en revisionsbyrå i uppdrag granska konkurrentens siffror. Istället för en affär - resulterade granskningen i en anmälan till Revisorsinspektionen - och en anklagelse om att Direktpress försökt senarelägga eller dölja förluster med fiffel. Men Direktpress slår tillbaka. Och kallar anmälan för en oseriös konkurrensmetod och anklagar Mitti för att vara ute i en smutskastningskampanj. Vad händer egentligen på gratistidningsmarknaden i Stockholm? Reporter Therese Rosenvinge. Beckman mot väggen efter prao Lars Beckman är moderat riksdagsledamot från Gävleborg och riksdagens mest notoriske mediekritiker på Twitter. Ihärdigt, dag efter dag, retar han gallfeber på folk när han konsekvent dömer ut all public service-journalistik som illa dold vänsterextrem propaganda i statlig regi. Men så i veckan, grävdes tangentbordets stridsyxa för en kort tid ner. Lars Beckman ville nu förstå och han togs med öppna armar emot på Gelfe Dagblad för en dags så kallad praktisk arbetslivsorientering, mer känt som prao. Vi kunde inte låta bli att kontrollera lite journalistiskt ABC och om Beckmans åsikter nu skiftat färg. Reporter: Johan Cedersjö Sänds även i natt kl. 01.02 samt i morgon kl. 19.03.

Aktualiteter

"Sätt stopp för miljonrullningen". Gratis vård ökar pressen på landstingen och nätkonkurrenterna - nu utreds nya regler. Hör gästernas syn på bopriserna och börsen, och Com Hem och Tele2: "Har kniven mot strupen". Programledare: Hanna Malmodin Gäster: Agneta Rönn, expert Sveriges Kommuner och Landsting Niklas Wellfelt, chefekonom Ålandsbanken Kristian Åström, reporter Ekonomiekot Medverkande: Daniel Forslund (L), landstingsråd Stockholm Asghar Farahani, Hälsovalschef Sörmlands landsting Martin Lindman, vd Doktor.se Röster i programmet: Bengt Järhult, läkare Christian B Hjort, försvarsadvokat Anders Nilsson, vd Com Hem Producent: Anders Wennersten Tekniker: Jessica Klingsell Sänds även i natt kl. 01.40 samt på måndag kl. 14.30.

Ekonomi

Kultur

Dikt: "Måste vi gå löst" Diktsamling: "Hungersöndag" Förlag: (Norstedts, 1967) Uppläsning: Maria Ericson Fyrtiotalet har kallats "de kvinnliga lyrikernas genombrotts-decennium". Elsa Elsa Grave var en av dem, tillsammans med Rut Hillarp, Maria Wine och Anna Greta Wide. Grave debuterade 1943  med diktsamlingen "Inkräktare" och med sin nästa,"Bortförklaring", befäste hon fem år senare sin position i det svenska litterära avantgardet. Existentialismen, absurdismen och surrealismen påverkade henne och till det lade hon sin högst personliga bildvärld med fantasidjur och absurda och groteska ordsammanställningar. Elsa Grave skriver om par-, mor- och barnrelationer. Om människans dubbla identiteter, ambivalenser och självdestruktivitet. I den sena diktningen tar samtidsfrågor som kärnkraft och miljö fokus. Hon var aktiv i det nybildade Miljöpartiet på åttiotalet och kandiderade till val. Den 17 januari är det 100 år sedan Elsa Grave föddes i Norra Vram i Skåne där hon också tillbringade sin barndom. Efter studenten 1938, flyttade hon till Paris för konststudier. Sedan följde studier i bland annat romanska språk och konsthistoria i Lund. Hon avled 2003 i Halmstad.   MUSIK Heinrich Ignaz Biber: Sats 2 ur Mysteriesonat nr 6 EXEKUTÖR Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch violin, Battalia     Sänds även i morgon kl. 18.55.

Kultur

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Sara blev änka i unga år. Två av hennes barn fick stämplen "mindre vetande" och "trög". När hon sedan fick ett utomäktenskapligt barn blev hon för alltid beroende av andras hjälp. I det gamla samhället var det vanligt att en åldrande förälder skulle försörjas och tas om hand av sina barn. Men om barnet själv behövde tas om hand även som vuxen blev situationen annorlunda. Så blev det för Sara Persdotter som födde två barn som i kyrkböckerna kallades för "mindre vetande" respektive "trög". Och Saras tillvaro blev ännu svårare genom att hon i hela sitt liv blev övergiven av dem hon var beroende av, och som skulle kunnat innebära ett tryggare liv för henne. Sara föddes i Norge 1780 men växte upp i Arjeplogs församling. Familjen var nybyggare och på gården fanns flera generationer. Men när Sara var 11 år förändrades hennes tillvaron drastiskt då hennes pappa Per Jonsson lämnade och det fastän det var planerat att det var han som skulle ta över gården. Det berättar Ida Lejon som är ättling till en av Saras söner. - Per Jonssons föräldrar som äger nybygget hade skapat ett förgångskontrakt där det stod att Per skulle ta hand om sina föräldrar när de blev äldre och få ta hand om nybygget. Men eftersom Per stack skrev dom över kontraktet på dottern.  Det blev Saras faster som tog över gården och i förgångskontraktet kan man mellan raderna skymta hur besviken fadern Jon Persson är över sonens svek. Såsom jag Jon Persson och min hustru Marta Olofdotter i Arieplog för wår sjukdom af ålderdomsbräckelighet skull sedan wår son Per Jonsson uphäfwit det med honom förr ingångna Contract och flyttat ifrån oss samt därigenom lemnat oss utan alla hielp nu icke lengre förmå uppehålla wårt nybygge. Altså återkalla wi hermed den öfwerenskommelse, som med wår son Per Jonnson skrivit, at han ingen rättighet derefter mera har at fordra. Samma år som Saras pappa försvann lämnade också mamman gården, och därmed hade familjen splittrats. Men Sara stannade kvar på nybygget fram till dess hon fyllde 18 och då tog tjänst som piga, först i Sverige och sedan i Norge där hon också mötte sin Anders Olsen. - Hans pappa var länsman och hade säkert en hög status i området. Sara och Anders fick fyra barn, men det äldsta barnet dog som liten. De andra barnen var Peder, Eva och Anders. Och när Anders, den yngste, föds 1811 står Anders som avliden i kyrkboken. Sara väljer då att flytta tillbaka till Sverige och Peder lämnas kvar i Norge. Hon har med sig Anders som är ett år och dottern Eva står noterad som "mindre vetande" och "vanvettig" vilket visar att hon har någon typ av handikapp, säger Ida Lejon. - Det kanske fanns en förhoppning om att hon skulle träffa en ny man i Sverige som kunde vara pappa till hennes barn, men så blev det ju inte. Sara träffade i och för sig en ny man, drängen Olof Isaksson från Björkholmen vars far var klockare och med det också han kommen från en väl ansedd familj. Sara och Olof får sonen Johan i september 1816 fastän de inte var gifta och i kyrkboken står den lille Johan noterad som oäkta. Men bara tre månader efter att barnet fötts gifter sig Olof med en annan kvinna och lämnar Sara ensam med de tre små barnen.  Saras situation ansågs vara så svår att den togs upp på sockenstämman i Jokkmokk den 24 november, bara två månader efter att Johan fötts. Om utfattiga Norrska Enkan Sara Greta Pehrsdotter yttrade Allmogen, på Pastors gjorda ömma föreställningar, sig villig, att vid alla sammankomster nästkommande år, 1817, söka att en hvar, efter råd och tillfälle, stödja henne och hennes barn med lifvets näring. Saras försörjning blev nu hela socknens ansvar och hennes situation var verkligen eländig. För inte nog med att Olof hade bara övergett Sara. Hans nya kvinna var gravid när Sara födde sitt barn. Och kanske var det närheten till Olof och hans nya familj som gjorde att Sara valde att resa vidare trots pastorns goda föresatser att hjälpa henne. Sara och hennes tre små barn flyttade igen och i kyrkboken står det noterat att hon var ledig till äktenskap. - Det måste ha varit tufft och det fanns ju inget att falla tillbaka på. Hon flyttar till Sävast och fick väl hyra in sig i en stuga där hon stannar till sin död 50 år senare.  Eva bodde hela livet med sin mamma och dog på fattighuset. Anders stämplades för stöld och med tanke på att de fick fattigunderstöd i så många år, fanns det inte medel att ta hand om alla, säger Ida Lejon. - Han ansågs inte heller kunna jobba bra och försvinner från hemmet. Lösa Drängen Anders Öström i Säfvast är född år 1813, at han genom sin vårdslöshet saknar tillbörlig Christendoms Kunskap och derföre icke begått herrans Nattvard. Han har altjemt drifvit omkring, är känd för både trög och oskicklig till arbete, hvarföre ingen vill taga honom i sin tjenst. Socknen bestrida honom försvar, med anhållan, at han måtte få plats vid något publiqt arbete. Ida har inte kunnat finna vart Anders tog vägen, men han verkar inte ha återvänt till sin mamma. Så kvar i stugan var Sara och hennes dotter Eva, som var stämplad som mindre vetande, och sonen Johan. Som husfattig, dvs de som hade bostad men saknade medel för uppehälle fick Sara pengaunderstöd och utsädeskorn från fattigvårdskommittén. Ida har sett att Sara fick mer underhåll ju äldre hon blev. Först 1859 började församlingen diskutera om de skulle upprätta en fattigstuga, och det var till den Eva flyttade när hennes mor Sara dog. Saras berättelse är alltigenom sorglig, men det fanns ändå en ljuspunkt i familjens liv, och det var sonen Johan som släktforskaren Ida Lejon stammar från. - Han hittade sig en tio år äldre hustru och fick fem barn, varav en av döttrarna är Idas anmoder. Han fick ett soldatkontrakt med ett eget torp med tillhörande mark och fick namnet Rolig.   Förgångskontrakt I det här avsnittet av Släktband berättar Ida Lejon om ett så kallat förgångskontrakt. Förgångskontrakt innebar att ägaren till en fastighet skrev över fastigheten på en annan person, oftast en son, mot att den gamle ägaren fick bo kvar på gården i resten av sitt liv. Normalt fanns det i kontraktet stadgat till exempel hur mycket utsäde, spannmål, mjölk och ved som den gamle ägaren hade rätt till varje år. Samma slags eller liknande kontrakt kallades vid olika namn i olika delar av Sverige. Förgångskontrakt var namnet som användes i norra Sverige. I södra delen av landet var den vanligaste benämningen Undantagskontrakt och i vissa fall Födorådskontrakt. I Finland heter kontraktet Sytningskontrakt. De kallades "mindre vetande", "fånar" och "idioter" Saras dotter Eva stod antecknad som "mindre vetande" i kyrkoboken, en term som antyder att hon hade någon form av funktionsnedsättning. Och hon levde ju också hela sitt liv på fattighuset där hon dog 1878, 70 år gammal. Många barn vars föräldrar inte kunde ta hand om dom hamnade i fosterhem, men det var nog inte aktuellt för Eva eftersom hon sannolikt inte kunde bidra med arbete i en familj. Det säger Roger Qvarsell som är historiker och professor emeritus vid Linköpings universitet. -Det genomgående mönstret var att de som tog emot fosterbarn ville ha friska, starka och arbetsföra barn. Ofta hade fosterfamiljerna inga egna eller bara få barn och behövde den extra arbetskraft som ännu ett barn innebar. Det innebar att barn med olika handikapp bara mycket sällan blev fosterhemsplacerade. Istället blev de föremål för fattigvården i sina socknar. - I Evas fall fanns det ju faktiskt ett fattighus. Det var vanligt att det var de lite mer välbeställda socknarna som hade egna fattighus, annars blev fattighjonen hänvisade till så kallad rotegång eller liknande. Så det varierar kraftigt hur fattigvården är organiserad i olika delar av landet, säger Roger Qvarsell. När man råkar på personer som Eva i gamla arkivhandlingar kan man bli en smula förskräckt över terminologin. Hon kallades ju "Mindre vetande" annars ser man ofta benämningar som "Fånig, Idiot och Sinnesslö" användas, inte minst i husförhörslängderna. Men det gäller att inte lägga nutida värderingar på de där orden, säger Roger Qvarsell.  - De där nedsättande värderingarna är en del av det historiska materialet, och vi kan inte avstå från att använda dem om vi vill förstå hur samtididen såg på människor med psykiska handikapp, säger han. - "Fånig" "Stupid" och "Idiot" var medicinska termer och de användes framför allt om dem som blev kvar på de hospital som långsamt omvandlades till sinnessjukhus från 1823. Då beslöt riksdagen att man skulle inrätta stora centralhospital bara för de som kallades sinnessjuka. - Men det fanns kvar personer som hade en medfödd svaghet och som man betraktade som "obildbara". Den gruppen kategoriserades som "fåniga", som var den mildare formen, "stupid" som var lite allvarligare och "idiot", som var den allvarligaste varianten. - Benämningen "idiot" levde kvar hela 1800-talet, när man inrättade stora så kallade "idiotanstalter" för de med de svåraste utvecklingsstörningarna. Synen på personer med psykisk funktionsnedsättning har skiftat. Under upplysningstiden på 1700-talet ville man gärna tro att människan var bildbar och kunde lära sig saker utifrån sina egna förutsättningar. Men en bit in på 1800-talet börjar man att betona arvet mer, och då blev det avgörande hur skadan uppstått - om den var medfödd eller förvärvad, - Vid mitten av 1800-talet konkurreras upplysningsidéerna om att alla är behandlingsbara ut av en mer pessimistisk syn på möjligheten till behandling. Med start i Tyskland skedde en uppdelning mellan dem som man såg som "Obildbara" och dem som var "Bildbara". Man inrättade särskilda skolhem och liknande där de "bildbara" skulle få lära sig tillräckligt mycket för att kunna klara sig själva i någon mån. - De kunde få lära sig vissa hantverksyrken, kanske kunde de klara att bli konfirmerade. Det första skolhemmet av det här slaget inrättades på Nya Varvet i Göteborg 1868. Ända från slutet av 1500-talet och framåt så sker det en långsam förflyttning av ansvaret för de svaga i samhället, från familjen till det allmänna. Men den här utvecklingen gick långt ifrån spikrakt - när samhällsekonomin blev ansträngd, så fick familjerna rycka in igen- Den första gången staten går in med någon slags hjälp är i slutet av 1500-talet då sårade soldater fick en viss hjälp. På 1600-talet är det föräldralösa barn som första gången får stöd, och på 1700-talet är det de sjuka barnens tid. Under 1800-talet sker stora satsningar på sinnessjukvården. Familjeansvaret varierar över tid även i lagstiftningen. - Det stora bakslaget kom med fattiglagstiftningen 1871, berättar Qvarsell. Då lades huvudansvaret på familjerna igen, och skälet till det var att antalet fattiga i slutet av 1800-talet var så stort. Det fanns inga förutsättningar för de små socknarna att klara fattigvården. Det här var tiden då de svåra nödåren drabbade landet, den stora emigrationen gjorde att landet fick en ofördelaktig ålderssammansättning på landsbygden. De unga flyttade till städerna eller till Amerika och kvar blev gamla, sjuka och små barn, och det gjorde att fattigdomen ökade ganska kraftigt. Trots att det alltså fanns perioder då staten, samhället, av ekonomiska skäl var tvunget att dra tillbaka sitt ansvar för de svaga, så fanns ändå ett stort behov av att veta hur många människor som faktiskt var i behov av hjälp och stöd. Så, två gånger under 1800-talet så gjorde staten stora utredningar om fattigvården och i båda fallen kom det att handla ganska mycket om människor med olika funktionsstörningar. Första gången var 1826, då prästerna ombeds att rapportera hur många personer det fanns i deras socknar, som inte klarade sig på egen hand. De som redan var på olika institutioner hade man ju förstås koll på, men hur många som togs om hand av sina familjer, det visste man inte. - I slutet av 1800-talet gjorde undersökning nummer två och den var ännu mer väldokumenterad, och det var e undersökning av alla psykiskt sjuka och utvecklingsstörda som inte fanns på någon institution utan ute i socknarna. Den gången kom man fram till att det fanns 13 000 i hela landet. Den här undersökningen blir grunden för de nya institutioner som byggs upp, asyler och skolhem, för olika grupper. Man byter namn på dem vid flera tillfällen, från "asyl" till  "idiotanstalt", "hospital" och "sinnessjukhus". - Dels ville man nog komma bort från den nedsättande stämpel som de här namnen innebär, men ibland har det också handlat om att verksamheten har ändrat inriktning och arbetssätt, och det har man velat markera genom att byta namn på institutionen, säger Roger Qvarsell. - Namnbytena markerar både att attityden redan har ändrats, men är också försök att aktivt påverka attityder gentemot de psykiskt sjuka. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Anders Wikström Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Med mediekrönika. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Försvarsberedningen konstaterade i en rapport strax före jul att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Dom lämnar också flera förslag på hur totalförsvarets förmåga ska förbättras. Men hur ser regeringen på hotbilden mot Sverige - har den ökat? Och hur vill regeringen i så fall möta det? Ekots reporter Mats Eriksson kommenterar. Dessutom om brott och - åtgärder. De svenska politikerna förespråkar allt som oftast hårdare tag mot brottsligheten. Men vad är det som verkligen fungerar om man vill få ner den grova brottsligheten? Hör kriminologerna Camila Salazar Atias på Fryshuset och Manne Gerell vid Malmö universitet. Och Robert Andersson, kriminolog vid Linnéuniversitetet som forskar om svensk kriminalpolitik om hur den politiska debatten om brott har förändrats de senaste 20 åren. Sänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Programmet där Sveriges Radios korrespondenter varje söndag turas om att ta med er lyssnare till sina respektive bevakningsområden, allt utifrån ett angivet tema.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Livets efterrätt, eller ett störningsmoment i det fridfulla pensionärslivet? Att få barnbarn kan vara svindlande stort eller uttröttande kravfyllt.   Att ha mor- och farföräldrar geografisk nära minskar risken för sjukskrivning hos småbarnsföräldrar. Men relationen är inte alltid okomplicerad. Vilken rätt har man till sina barnbarn och hur mycket får man lägga sig i? Och omvänt, hur mycket hjälp kan vuxna barn kräva av sina föräldrar när det kommer till barnpassning och engagemang? Programmet är ett telefonväkteri, lyssnarna kan ringa in på 08-215 216 och berätta om sina erfarenheter av barnbarn och relationen mellan mor- och farföräldrar och föräldrar. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hösten 2017 stannade priserna på bostadsmarknaden av. Den 1 mars införs ett nytt amorteringskrav, hur kommer det att påverka marknaden? Valår, möjlig räntehöjning och höga oljepriser. Vi frågar oss vad som kan komma att påverka våra plånböcker 2018. Vi hör den andra delen av vår konsumenthistoriska serie om ny teknik. Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Går även natt mot onsdag kl. 04.30 och torsdag 19.03.

Underhållning

Judar och språket jiddisch har haft en fascinerande roll i hur lagstiftningen om osedlighet förändrats i Amerika, berättar Joshua Lambert, amerikansk litteraturforskare och föreståndare för Yiddish Book Center i Amherst, Massachusetts. Friheten att publicera gränsöverskridande och sexuellt experimentell litteratur var större, och det var en jiddischpjäs som spelade upp den första lesbiska kyssen på Broadway. Det fick i och för sig till följd att hela ensemblen hamnade i fängelse. Musik: Margaritkelech, med Chava Alberstein. Från i morse. Sänds även i natt kl. 04.02.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. I en global värld ser vi kris och sammanbrott - men också många visioner och livliga diskussioner om en mer inkluderande islam - vad betyder i det så fall det för idédebatt och jämlikhet? Framtidsspaningar med Iman Baroudi imamutbildad styrelseledamot i Angredsmoskén samt statsvetaren Akbar Abdul Rasul som beskriver sig som progressiv muslim. Professor i islamisk teologi och filosofi Mohammad Fazlhashemi ger historiska återblickar på den återkommande diskussionen om en reformerad islam. Möt också Seyran Ates, kvinnan bakom Berlins första liberala moské, Ibn-Rushd-Goethe-moskén. Möt elingenjören Diyari Mahmoud från Linköping som på fritiden gör humorsidan Halalkomedi med karaktärer som Muslimmamman och den frågvise Bosse. Lina Sjöberg, doktor i Gamla Testamentets exegetik berättar om sin nya roman om superhjälten Simson - vad skulle han få för diagnos idag? Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Maria Küchen En sak är säker i rymden: du kommer att få problem. Samma sak gäller för livet här på jorden, även om vissa av oss är betydligt mer lyckligt lottade än andra: jag kommer att få problem. Maria Küchen är författare Text Joh 2:1?11 Musik "Hur underlig är du i allt vad du gör" av Martin Nurmi Klockor Ramsbergs kyrka, i Västmanland  Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Följ med till den unika trästaden Eksjö och hör hur staden arbetar med att skydda sig mot bränder och rivningar - allt för att bevara ett bortglömt kulturarv som vi tycks må utmärkt av att bo i. Småländska Eksjö är en av landets bäst bevarade trästäder, men liksom all gammal träbebyggelse hotas den av rivningar och bränder. Vetenskapsradion Historia besöker Eksjö för att diskutera hur staden nu arbetar för att skydda sig mot framtida hot, och hur det nystartade initiativet Den nordiska trästaden nu vill arbeta för att lyfta fram trästädernas kulturarv. - Kanske har vi tagit det här kulturarvet för givet, menar Britt-Inger Andersson på Riksantikvarieämbetet. Och ny forskning visar också att vi människor tycks få positiva effekter på vår hälsa när vi bor i just trähus. Dessutom svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om vad vikingarna egentligen trodde på för gudar. Programledare är Tobias Svanelid. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Försvarsberedningen konstaterade i en rapport strax före jul att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Dom lämnar också flera förslag på hur totalförsvarets förmåga ska förbättras. Men hur ser regeringen på hotbilden mot Sverige - har den ökat? Och hur vill regeringen i så fall möta det? Ekots reporter Mats Eriksson kommenterar. Dessutom om brott och - åtgärder. De svenska politikerna förespråkar allt som oftast hårdare tag mot brottsligheten. Men vad är det som verkligen fungerar om man vill få ner den grova brottsligheten? Hör kriminologerna Camila Salazar Atias på Fryshuset och Manne Gerell vid Malmö universitet. Och Robert Andersson, kriminolog vid Linnéuniversitetet som forskar om svensk kriminalpolitik om hur den politiska debatten om brott har förändrats de senaste 20 åren. Från kl. 12.55. Sänds även natten mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Åsa Steinsaphir berättar om sina åtta år på en sluten psykiatrisk avdelning. Svenska berättelser tar nu steget upp på scen på Dramaten i ett möte mellan dokumentärt berättande, Spoken Word och musik. Åsa Steinsaphir (fd. Pehrson) ställer sig på scenen för att berätta om sina åtta år på en sluten psykiatrisk avdelning som ung. Och om resan därifrån. Med sig har hon Spoken Word-poeten Matiss Silins och musiken Lisa Grotherus, som både komponerat och spelar musiken i den här föreställningen. Följ med på ett unikt möte mellan poesi, berättande och musik på Dramatens restaurangscen Neondämon. Föreställningen drygt en timme lång. Programmet är en liveinspelning från den 2 november 2017.     Presentatör och regissör: Niklas Mesaros Producent och dokumentärt textansvarig: Ola Hemström  Teknik- och inspelningsansvariga: Nabaz Moheden och Emilia Martin Producent på Dramaten Felicia Moritz Malmcrona Från i går.

Sociala frågor, Repris

När "Den lena huden" hade premiär 1964 blev den avfärdad av de franska kritikerna. Men på senare år har den fått en renässans. Hör Mårten Blomkvist om vad han tycker är en av de bästa otrohetsfilmerna. François Truffaut är kanske främst känd för filmer som "De 400 slagen" och "Jules och Jim", men otrohetsdramat "Den lena huden" har fått bättre anseende de senaste åren. Truffauts otrohetsstudie skiljer sig från andra filmer om affärer och snedsteg. Vanligen handlar filmerna om vad otroheten orsakar: mord, komik, social katastrof. I "Den lena huden" fördjupar sig Truffaut i hur man genomför en affär. En familjefar får ihop det med en flygvärdinna. Att smyga med telefonsamtal och hitta ställen att träffas på är inte så lätt. Och vad gör man med en bekant som sätter sig fast på en som en kardborre, när man vill slinka iväg till ett hemligt möte? Från igår. Sänds även på söndag kl 02.50 och tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Naturradio från Sverige och världen. Sänds även i morgon kl. 04.15.

Fritid och hobby

Min nya tillvaro passar mig inte alls. Katarina Hällgren är chefredaktör för den samiska ungdomstidningen Nuorat.  Producent, Anton Bennebrant Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Konflikt handlar om Interpol. Den internationella samarbetsorganisationen som ska hjälpa världens länder att efterlysa brottslingar, men som de senaste åren varit föremål för en politisk debatt. Efter gripandet av den svensk-turkiske journalisten och författaren Hamza Yalcin i Spanien i somras, efter en röd notis hos Interpol utfärdad av Turkiet, menar kritiker att stater som Turkiet använder sig av Interpol för att jaga oppositionella utomlands. Vi undersöker om det ligger något i det? Vilket ansvar har länder som Sverige för att skydda människor som fått en felaktigt röd notis och är sökta för oppositionella aktiviteter? Vi hör bland annat Hamza Yalcin och andra svenska medborgare som anser sig blivit felaktigt eftersökta, Bruno Min, på människorättsorganisationen Fair Trials, Catharina Törnqvist chef på polisens Internationella enheten (NOA), Ted Bromund, Interpol-kännare och konservativ debattör i Washington, Michelle Estlund, Jurist i Miami som skriver en populär blogg om Interpol, kolumnisten Hilal Kaplan på den turkiska tidningen Sabah och juristen Baltasar Garzon. Programledare: Robin Olin Producent: Simon Moser Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Något är fruktansvärt fel. Motorerna har tystnat och det lilla planet skär stumt genom natten 3000 meter över ishavets arktiska köld. Civilisationen är 100-tals km bort och Troels har stora problem. Troels Hansen älskar flygplan och motorer, han arbetar som pilot och flygplanstekniker. I december 2008 planerar han att i olika etapper flyga hem ett tvåmotorigt flygplan från USA via Kanada, Grönland och Island hem till Göteborg. Ombord på det lilla tvåmotoriga propellerplanet är även Troels australiensiska kollega Oliver. De första etapperna går utan anmärkningar och en söndag lyfter de från Wabush i Norra Kanada och planerar att landa på Grönland efter ca fyra flygtimmar. Denna sträcka skulle till stor del flygas över ishavet. Därför hade de på sig sina överlevnadsdräkter. Allt fungerar fint, motorerna spinner, det är en fantastisk kvällsflygning med en magnifik solnedgång, kaffet puttrar och mörkret sänker sig snabbt över det arktiska havet. Men snart börjar saker gå fel fruktansvärt fel. Först stannar en av motorerna, och snart därefter kollapsar även den andra. Medverkande: Troels Hansen och Martina Wallén Hansen Reporter: Anna Hammarén Producent: Håkan Engström Från i söndags.

Dokumentärer, Repris