SR, P1 2018-01-20

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En mästare på att klä av mänskligheten på film som har skapat oförglömliga scener om vår rädsla för att tappa ansiktet. Ruben Östlund säger att han förtjänar alla priser, men är han sådär självsäker egentligen? Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. - Så fort jag ser nåt som påminner om honom sätter tvångshandlingarna igång, berättar Julia. Det rycker i kroppen, jag håller andan, tänker på siffror. Det lindrar i stunden, men inte på sikt. Allt började för ett par år sen, då Julia blev ihop med en kille. Plötsligt vågade hon öppna sig på ett sätt som hon inte varit med om tidigare. Det var stort, men samtidigt blev hon livrädd. Sen dess har tvångshandlingarna varit en del av Julias liv. - När jag är ensam går det lättare, då är det ingen som ser hur jag håller på, säger Julia. Men bland människor måste jag koncentrera mig väldigt för att inte bli avslöjad. Tvånget tar all min kraft.   Livet för Julia blir tröttsamt - och ensamt. Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Sara dömdes till döden för att ha tagit livet av sitt nyfödda barn. Hon lyckades fly till Norge och fick ett nytt liv, men kvar i Sverige fanns fångvaktaren som fick skulden för hennes flykt. I gamla tider var det inte så vanligt att kvinnor dömdes till döden, men när det skedde så rörde det sig ofta om barnamord. Kvinnorna dömdes för att ha tagit livet av sina egna nyfödda barn. Sara Broberg var en av de kvinnor som dömdes till döden efter att man funnit kroppen efter hennes lille son i ett vattendrag i Dalsland. På sensommaren 1779 skulle hon halshuggas och brännas på bål. Men så blev det aldrig.  Hennes ättling släktforskaren Markus Svensson har letat rätt på Saras historia. Han bor på Gotland men har sina rötter i Dalsland. Och där, strax söder om Mellerud alldeles intill Vänern bodde Sara tillsammans med sin man Sven. - De bor på ett ställe som heter Södra Strätet, i ett hus som ligger precis där Dalbergså går ut i Vänern. Där finns det en naturlig hamn och det var vanligt att båtar gick in dit när det blev hårt väder på Vänern, berättar Markus Svensson. - Jag har hittat en text som beskriver Södra Strätet som en slags krog för sjöfarande, och Saras man Sven hade titeln "traktör". Sara och Sven gifter sig 1790. Ett år senare föds deras första barn, och tätt på följer ytterligare två. De lever ett, får man förmoda, förhållandevis lugnt liv, tills Saras tillvaro helt kastas över ända i februari 1798. Då omkommer Sven i en drunkningsolycka. Det går inte ens ett år innan nästa dödsfall inträffar,  Saras yngsta barn Mattias dör i kikhosta, och våren därpå försvinner Saras sista livlina, när hennes far avlider. Mitt i all denna tragik har Sara hittat en ny man. - Under hösten så har Sara blivit gravid med en Isac Ollendal, en man som kommit sjövägen. Hon blir gravid och man anar att han lovar henne äktenskap. Men han tar värvning och dumpar henne, berättar Markus Svensson. Sara bestämmer sig för att försöka hålla sin graviditet hemlig, men hennes omgivning såg givetvis att hon var "Rådd med barn" som man ofta uttryckte det. Därför var det inte så konstigt att hon var en av dem man undersökte när man sommaren därå fann ett dött spädbarn som låg och flöt i älven. - Det är två drängar som hittar barnet som ligger och flyter i kanten. De kontaktar kronolänsman som gör en undersökning. Han börjar med att resa runt i socknen och hälsa på alla de kvinnor som sägs vara med barn, och han kan konstatera att de alla har magarna kvar. Det återstår bara Sara, men hon är inte var hemma när länsman kommer. - Men dagen därpå kommer hon tillbaka och då har hon en mindre mage. Länsman lägger ihop ett och ett, det är uppenbart att det är hennes barn, säger Markus Svensson. Sara nekar ganska länge, trots att det är uppenbart att hon burit på barn. - Hon har mjölk i brösten men hävdar att det beror på att hon ammat sin yngste son, han som dog under julen. Hon hävdar också att den stora magen hon hade berodde på att hon haft problem med menstruationen och att det just hade "släppt". Jag har aldrig varit rådd med oäkta barn, men vid sistlidne Mikaelitid upphörde min tideräkning eller blodlämning, vilken den 13 i denna månad lossat, varefter min mage blivit mindre än förr. Och, får jag tillägga, att jag kanske kan ha någon mjölk i bröstena kvar sedan mitt lilla barn avled några dagar före sistlidne julhelg. Saras försvar är ihåligt men eftersom hon faktiskt riskerar dödsstraff vill rätten ha ett erkännande från henne. Nu kallar man in hjälp i form av en rutinerad barnmorska som heter Johanna Schmidt. Hon får lov att undersöka Sara och framför allt prata med henne i enrum. När Johanna har undersökt och pratat med Sara ger hon följande rapport: Änkan Sara Maria Broberg befanns några och 40 års ålder, medelmåttig vikt men stark kroppsbyggnad, född och uppfödd i Skaraborgs län - hon är eljest beryktad för lösaktighet, både före, och efter sitt äktenskap, men nekade på det högsta sig vara luder. Sara Broberg gjorde med gråtande ögon och största sinnesrörelse, följande frivillige bekännelse: Att hon i Aug. och Sept. månad förlidet år haft flera gånger olovligt köttsligt umgänge, med herr greve Adolf Frölichs ogifte brännmästare, vid namn Isac Ollendal från Västergötland, varunder de ock skolat tillsagt varandra äktenskap. Men som Ollendal därefter förföll i mycken liderlighet, samt lät värva sig till soldat; så, ehuru hon fann sig av honom barnrådd, beslutade hon, att övergiva honom; och att dölja sitt havande tillstånd och förgöra barnet, så fort det kom till världen. Uppenbarligen så går de in i ett rum, Johanna och Sara, och Johanna lyckas då få Sara att erkänna alltihopa, och vad som händer i det där rummet det vet vi ju inte, säger Markus Svensson. Men det troligaste är väl att hon sagt till Sara att det är uppenbart att hon fött ett barn. - Men nu erkänner hon och berättar. Då hon å torsdagen den 13 dennes kände sin förlossning nalkas, bortsände hon allt tjänstefolket. Därpå gick hon åt drängstugan och gjorde där i hast sin förlossning. Barnet hade liv, men som hennes föresats var, att döda det, klippte hon utaf navelsträngen nära vid dess buk, utan at förbinda den, och sedan blodet däraf förrunnit barnet, så at det avled, utan att hon förövade någon våldsam gärning, sveper hon det samman in i en kjortel och kastar det, utan något sänke, uti älven. Det finns vid den här tiden bara ett enda straff för den kvinna som tagit livet av sitt nyfödda barn. - Sara döms till döden, till halshuggning och efter det ska hon "å båle brännas". Hon sitter ungefär en månad inläst på Kronohäktet i Vänersborg. Trots att Sara sitter inlåst i väntan på sin avrättning, är det hon själv som måste ordna allt praktiskt som måste göras, inte minst med barnen. - Hon ber att få några dagars respit för att ordna för barnen. Hon skickar dem till Västergötland, men vart har inte Markus Svensson lyckats utröna, även om han hittar dem senare, som vuxna. Markus Svensson har funnit domen där Sara döms till att halshuggas och därefter brännas på bålet. Han har också sett att domen gått vidare för att stadfästas högre upp i rättssystemet så som ordningen var vad den här tiden, men det hinner aldrig komma någon bekräftelse från högre instans. Sara tar sitt öde i sina egna händer, och försätter samtidigt fångvaktaren Jongberg i knipa det förstår man av den här anteckningen i rättens protokoll: Delinkventen har natten till den 27:e sistlidne Juli på flykten kommit utan att hon ännu hunnit ertappas. Vederbörande fångvaktare kommer härföre att undgå rannsakning och dom vid förordnad slottsrätt, som den tolfte dennes i slikt avseende sammanträdes. - Hon rymmer helt enkelt, och den som får skulden är fångvaktaren. Tyvärr så har jag inte hittat något protokoll från den rättegång då fångvaktaren ska rannsakas, vilket är frustrerande, för det hade ju varit chansen att få veta hur det gick till, säger Markus Svensson. Han har fantiserat mycket om hur Sara lyckades fly. - Hon hade god hand med karlar, så en idé är att hon lyckats förföra fångvaktaren, säger han. Saras flykt väcker många frågor. Kanske är det som hennes ättling Marcus gissar, att Sara förför fångvaktaren. Kanske har hon gråtit sig till att bli utsläppt, eller så har hon bara passat på när tillfälle gavs. Där var historien om Sara länge slut för Markus. Sara var försvunnen, ingenstans fanns några anteckningar om vart hon tog vägen. Men det som traditionell släktforskning går bet på kan ny teknik ibland råda bot på. - Men sen via en grupp på Facebook, man får ju mycket hjälp av varandra där, så hittades hon i Norge där hon bor i Fredrikshald. Hon lever helt öppet under sitt riktiga namn och arbetar som sömmerska i en hantverkarfamilj. Två år efter flykten från dödsstraffet i Vänersborg, finns Sara alltså registrerad i Fredrikshald i Norge. Hon slår sig ihop med en svensk soldat som hon får två barn med, och 1808 föder hon ytterligare ett barn, vars far är en skräddare. Men hon förblir ogift hela tiden. - Hon gifter sig aldrig igen, såvitt jag vet Hon försvinner nämligen igen, efter 1808 hittar jag henne inte. Markus Svensson har lagt ner mycket arbete för att följa Sara, och för att försöka förstå hennes handlingar. - Jag har ju umgåtts mer med henne än en del av mina nu levande släktingar, skämtar han. - Hon har ju gjort något fruktansvärt, men samtidigt så får man någon slags förståelse för hennes handlingar när man sätter sig in i hur hon faktiskt hade det. När så många runt henne dör, och så blir hon återigen lämnad av en man. Man kan ju aldrig försvara det hon gjorde men man kan få någon slags förståelse för henne, slutar Markus Svensson. Fångspillning Markus Svensson har hittills inte hittat några dokument som berättar hur själva flykten gick till. Men klart är att Sara Broberg måste fått hjälp på ett eller annat sätt och vi hörde ju också att fångvaktaren fick skulden för det hela. Vid den här tiden gällde 1734 års lag och där fanns en särskild lagparagraf som handlade om hur man skulle straffa den fångvaktare som medvetet eller omedvetet lät en fånge slippa undan. Det kallades "fångspillning" och straffades hårt. Fångvaktarens ansvar var personligt, det säger Roddy Nilsson som är historiker vid Göteborgs universitet. - I mina studier har jag stött på fångvaktare som blivit dömda för att de släppt ut eller tappat bort fångar. Ett fall från Växjö 1880-tal där en fångvaktare var tämligen berusad och hade glömt att låsa en grind varpå tre fångar smet ut och fångvaktaren fick avsked, berättar Roddy Nilsson. Ordet "fångspillning" kommer från spilla, ödsla bort eller tappa, att man alltså tappar fången, berättar Roddy Nilsson. Vi vet inte hur fångspillningen i Saras fall gick till, om hon rymde från själva häktet där hon satt, eller om flykten skedde under en transport. Men Roddy Nilsson har sett att just fångtransporterna var en svag länk i kedjan. - Det var en företeelse som var väldigt vanlig, att man fraktade fångar mellan olika inrättningar, mellan fängelser, mellan häradsrätter och mellan olika anstalter. Man använde häst och vagn och oftast var det bönder som gjorde detta i skjutstjänst. En bit senare in på 1800-talet kom också en yrkesgrupp som kallades gevaldiger och som hade ansvar för fångtransporterna.   I regel hade de fotbojor, men det är möjligt att kvinnor inte ansågs behöva bojor, säger Roddy Nilsson. Fångtransporterna tog ibland tog en sväng förbi krogen. Roddy Nilsson har sett flera exempel på det när han studerat handlingar från Växjö fängelse från 1800-talet. Sven Widell inkom den 18 oktober av kronolänsman Hjertqvist och förd av fjärdningsman P A Magnusson med skjuts från Wislanda. Fången Widell var vid ankomsten drucken. Vid Nöbbeled gästgiveri hade fångföraren för fångens räkning och för fångens penningar inköpt en liter brännvin som de gemensamt förtärde under resan till staden. Axel Rask inkom den 13 november. Både fånge och fångförare druckna vid ankomsten. Fången hade förtärt öl i Emmaboda samt efter ankomst till staden druckit 4 supar och 2 flaskor öl. Albin Salomonsson ankom hit igår kl 4 på eftermiddagen av kronolänsman Portén, men var då så överlastad och oregerlig, att han ej kunde mottagas här, utan avfördes till polisfinkan där han kvarblev till idag på morgonen, då han härstädes avlämnades. Vid förhör idag med fången uppgiver denne att han icke av fångföraren Nilsson erhållit någon mat, och att han för egna penningar i Ljungby inköpt 1 liter konjak samt 3 flaskor öl, vilket fången och fångvaktare Nilsson gemensamt förtärt under resan. Den sista avrättningen för barnamord i Sveirge skedde 1830 och dödsstraffet avskaffades 1861. - Barnamord reglerades i en särskild lagstiftning som gick tillbaka till 1600-talet, och senare forskning har visat att det var ett tämligen rättsosäkert system där moderna beviskrav inte uppfylldes, berättar Roddy Nilsson.  Längre ner på sidan finns två extra ljudfiler där Roddy Nilsson berättar om ett alldeles speciellt arkivfynd han gjort och också en ljudfil om vad som finns i fängelsearkiven.   Programmet är gjort av  Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Erika Libeck Lindahl, Patrik Paulsson och Viktor Åsberg  Från i måndags. Sänds även kl. 12.05 samt natt mot måndag kl. 00.02.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi besöker odling av tropiska växter i växthus som värms upp av heta källor. Och vi berättar hur det karga klimatet påverkat maten på Island. Svårt att odla, svårt att utvinna salt ur havsvattnet och svårt att hitta ved. Dessa förutsättningar har under många hundra år präglat den isländska matkulturen. Vete och annan säd har importerats och köket är präglat av kött och fisk. Samtidigt har Island en outsinlig energikälla i de varma källorna. Det här är ett land där det är för kallt att odla vete men där det går alldeles utmärkt att odla bananer. Kanske kommer allt fler frukter och grönsaker att odlas på Island framöver, även för export. Meny besöker ett tropiskt växthus på Islands lantbruksuniversitet och pratar med Elias Oskarsson om vad som går att odla. Vi träffar också kokboksförfattaren Nanna Rögnvaldardottir för att prata om hur klimatet har påverkat den traditionella maten. Den traditionella maten fick ett uppsving efter bankkrisen 2008. - Den skyr man hittar i butikerna idag smakar inte som förr, säger hon. Och att intresset för fermenterad haj har minskat hos senare generationer. Följ med till Island! Från i torsdags. Sänds även på onsdag kl. 19.03.

Fritid och hobby, Repris

Idag handlar det om hur man kommer över obesvarad kärlek, om bekymmer kan leda till ett bättre liv och om det finns en underjordisk hemlig kunskap. Författaren David Lagercrantz svarar på publikens existentiella frågor. Från i somras.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ska vi äta chips till fredagsmyset eller är cancerrisken för stor? Kan datorprogram hjälpa flyktingar till jobb? Och hur mycket pengar förlorar vi på dålig återvinning av plast och andra material? Cancerlarmet om chips och annat friterat fick stor uppmärksamhet för drygt 15 år sedan. Men ämnet akrylamid finns fortfarande kvar i potatissnacksen, visar återkommande nya undersökningar, senast nu i veckan. Hur ska man tänka kring chipsen? Vi träffar forskaren som en gång upptäckte faran och vi frågar också Livsmedelsverket. I Vetenskapsradions Veckomagasin hör vi även om hur nya algoritmer, alltså datorprogram, kan hjälpa till att placera flyktingar på bättre platser i sitt nya hemland, så att chansen att få jobb blir större. En ny rapport visar att stora ekonomiska värden går förlorade när bara lite av allt använt material återvinns, och en pågående studie tyder på att den växande e-handeln med mat inte är så bra för miljön som vissa hade hoppats på. Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Filmen "Sameblod" har gjort succé på filmfestivaler runt om i världen. Amanda Kernell har gjort filmer i tio års tid och förädlat sitt uttryck med noggrannhet och känsla för bildens magi. "Sameblod" är berättelsen om hur sameflickan Elle Marja bryter med sin familj och sitt samiska ursprung. Uppbrottet är plågsamt och hennes nya liv i Uppsala har ett högt pris. Temat finns med i Amanda Kernells kortfilm "Stoerre Vaerie" som är en slags prolog till Sameblod. Hennes senaste kortfilm, "I will always love you Kingen", handlar om en ung kille som överger sin havande flickvän på förlossningen. Amanda Kernells skaparprocess börjar med skrivandet, tankarna formuleras i ett manifest och scenerna skissas i teckningar, sen ska allt förvandlas till magiska bilder Amanda Kernell är utbildad på Den danska filmskolan i Köpenhamn. Det var den långa utbildningen och auteurmetoden som lockade, att man fick skriva sin film själv. Kerstin Berggren åkte till Köpenhamn och träffade Amanda Kernell i ett samtal om filmskapande i allmänhet  och Sameblod i synnerhet. Från i lördags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i torsdags.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om det monotona och enkla i att plocka blåbär. Olivia Bergdahl blev, sjutton år gammal, svensk mästare i Poetry Slam. Hon har sedan dess turnerat landet och Europa runt med sin poesi. Våren 2015 romandebuterade hon med Efter Ekot och 2016 tilldelades hon Sveriges radios novellpris. Hon jobbar också med en stråkkvartett under titeln Olivias Poesiorkester. Producent, Anton Bennebrant Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Nu samlas experterna i Naturpanelen - Mikael Sörensson, Lennart Engstrand och Susanne Åkesson - igen i Lunds botaniska trädgård för att svara på lyssnarfrågor. Programledare är Mats Ottosson. Sänds även kl. 21.03 samt i morgon kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Nu samlas experterna i Naturpanelen - Mikael Sörensson, Lennart Engstrand och Susanne Åkesson - igen i Lunds botaniska trädgård för att svara på lyssnarfrågor. Programledare är Mats Ottosson. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Vårens första Lundströms Bokradio är här! Och vi drar igång i poesins tecken och möter två poeter, en från New York och en estradpoet från Stockholm. Äntligen är det dags! Efter jul-och nyårsuppehåll är vi tillbaka och redo för bokvåren. Varsågoda, årets första Lundströms är här! Vi möter den amerikansk-vietnamesiske poeten Ocean Vuong, hyllad i USA och här med sin första diktsamling på svenska: Natthimmel med kulhål. Det är självbiografiska dikter om Oceans egna upplevelser som barn av Vietnamkriget. Om kärlek, sex, våld och närhet. Och så möter vi en svensk poet, här med sin första diktsamling i tryckt form! Yolanda Aurora Bohm Ramirez har uppträtt med spoken Word dikter ett bra dag, men först nu släpps hens debutbok: IKON heter den. Lyriken kretsar kring kroppen, kärlek, vad språk och ord egentligen kan göra för en, och vad en själv kan göra med det. Som vanligt hittar du alla musik som är med i programmet på vår egen spotify-lista. Klicka för att komma till den. Programledare: Marie Lundström Producent: Alba Mogensen & Fredrik Wadström Sänds även i morgon kl. 16.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Sänds även kl. 16.35 och i natt kl. 04.02.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om Polen, EU och vad rättsstaten fyller för funktion. Polens regering reformerar sina domstolar i grunden. Vad är egentligen problemet med det? Sedan partiet Lag och Rättvisa, PiS, vann det polska valet 2015 har flera reformer av landets juridiska system genomförts i snabb takt, reformer som fått både EU och landets domare att gå i taket. Kritikerna menar att rättsstaten i praktiken håller på att nedmonteras i Polen, regeringspartiet avfärdar kritiken som propaganda. Konflikts Anja Sahlberg åkte till Polens Högsta domstol där chefen nyligen kallade reformerna för en "statskupp". Michal Laskowski, domare och talesperson i Polens Högsta domstol, förklarar hur polska HD kommer att påverkas och han uttryckte stark oro för framtiden. Tolk är Magdalena Domeradzka. På justitiedepartementet intervjuas Lukazs Piebiak, vice justitieminister och en av de ansvariga för de juridiska reformerna. Han menar att EU bara vill slå mot Polen för att det polska folket vågade välja en "konservativ regering". Och reformerna kommer, enligt honom, effektivisera domstolarna och rensa ut domare som tidigare varit en del av kommunistsystemet. Ewa Letowska, professor i civilrätt, är en auktoritet i Polen. Hon har under sin karriär varit domare i Högsta förvaltningsdomstolen och i Författningsdomstolen och också Polens första Ombudsman för medborgliga rättigheter. I en intervju med Konflikt ger hon sin syn på utvecklingen i landet. På plats i svenska Högsta domstolen intervjuar Ivar Ekman Johan Hirschfeldt, tidigare Hovrättspresident, i dag sitter han med i den så kallade Venedigkommissionen, ett rådgivande organ knutet till Europarådet som fokuserar på konstitutionella frågor. På EU-kommissionens svenska representation ger Katarina Areskoug Mascarenas unionens syn på Polen och varför man valde att aktivera artikel 7, som kan leda till att Polens rösträtt i EU:s Ministerråd dras in. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Maja Aase: Preppers, förenen eder! Jonathan Lindström: Alla djur kan älskas. Jessika Gedin: Nya tider - nya skalor. Vikarierande programledare: Karsten Thurfjell Läs mer om: Från i går. Sänds även på tisdag kl. 03.02.

Underhållning, Repris

Den fransk-kanadensiske skådespelaren Yves Jacques har världen som sitt arbetsfält. På La Vilette i Paris framför han Robert Lepages moderna klassiker "Far Side of the Moon" som han gjort 280 gånger. Yves Jacques spelar inför närmare tusen personer i den stora salongen. I två timmar tar han oss med på en vandring i de två brödernas speciella tillvaro, den ene en egocentrisk, självupptagen tv-meteorolog, den andre en nördig amatörforskare som är närmast besatt av allt som handlar om rymden. Yves Jacques växte upp i Québec City där han gick på teaterskola och började medverka i TV. För en filmpublik är Yves Jacques kanske mest känd för sin medverkan i Denys Arcands filmer "Det amerikanska imperiets fall", "Jesus från Montreal" och "De barbariska invasionerna". Den sistnämnda fick en Oscar för bästa utländska film 2004. Robert Lepage har själv spelat föreställningen 120 gånger och Yves Jacques har hunnit med 280. Originalidén till "Far Side of the Moon" kom från den svenske manusförfattaren och regissören Peder Bjurman. Föreställningen hade premiär år 2000 och har spelats i 45 städer runt om i världen sedan dess - oftast med Yves Jacques på scenen. Nu väntar turné till Australien och Nya Zeeland. Kerstin Berggren träffade Yves Jacques i Paris i samband med föreställningen på La Villette. Sänds även i morgon kl. 18.45, natt mot tisdag kl. 00.45 samt natt mot nästa lördag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Så gick ETC från stora ord om mediemångfald till 15 lokaltidningar i graven. P4 Värmland och VF köpte lokala flygplatsens pressmeddelande rakt av. Etablerade medier svaga på viral topplista för 2017. Från stora ord om mediemångfald till 15 lokaltidningar i graven Tidningskoncernen ETC har startat lokala vänstertidningar i stad efter stad. Så sent som för ett år sen hade turen kommit till Jönköping och Göteborg. I oktober var en ny utgåva på gång i Borås. Men så tog det plötsligt tvärstopp för bygget. Under den årliga granskningen inför besluten om statligt presstöd upptäcktes att flera av ETC:s lokala tidningar inte nådde upp till kraven för upplagorna. Eftersom tidningarna helt och hållet varit beroende av presstödet - blev resultatet en begravning av inte mindre än 15 titlar på ett bräde. Händelsen väcker frågor om hur kontrollen i presstödssystemet egentligen ser ut och fungerar? Reporter: Therese Rosenvinge. Blåögd flygskattsrapportering i Värmland Flygskatten har länge varit en brännande politisk fråga där starka intresseorganisationer lobbar för sin sak. I veckan rapporterade lokala nyhetsredaktioner i Värmland att en populär flyglinje mellan Karlstad och Alicante läggs ner eftersom flygskatten snart införs och biljettpriserna då ökar med 560 kronor. Men siffrorna stämmer inte alls. Redaktionerna hade svalt ett pressmeddelande från flygplatsen rakt av. Reporter Jonna Westin. Etablerade medier med svagt genomslag i sociala medier "Årets mest engagerande artiklar visar ett nytt mediesamhälle" skrev journalisten Emanuel Karlsten när han i ett blogginlägg i veckan listade de tio artiklar som skapat mest engagemang i sociala medier under 2017. Tunga journalistiska granskningar av etablerade mediehus lyser med sin frånvaro. Till och med traditionell nyhetsjournalistik överlag lyser med sin frånvaro. Vi frågar oss vad knepet egentligen är för att få till en viral hit idag och vilka slutsatser bör traditionella medier dra av sin frånvaro på topplistan? Reporter: Johan Cedersjö. Sänds även i natt kl. 01.02 samt i morgon kl. 19.03.

Aktualiteter

"Det har gått åt pipan". Hur ska Ericsson ta sig an framtiden? Handelspolitik i fokus - men vad blir facit från toppmötet Davos? Då ska du bli orolig för bopriserna. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande producent: Anders Billing, chef Ekonomiekot Gäster i studion: Mattias Sundling, aktiestrateg Danske Bank Staffan Sonning, ekonomikorrespondent Sveriges Radio Röster i programmet: Torun Nilsson, författare och journalist Niklas Johansson, bostadsspekulant Christer Gardell, grundare Cevian Tekniker: Jessica Klingsell Sänds även i natt kl. 01.40 samt på måndag kl. 14.30.

Ekonomi

Kultur

ur "Sanningen de döda vet" av Anne Sexton Första rad: Allt jag säger till dig Översättning: Jenny Tunedal och Niclas Nilsson Uppläsning: Nina Persson MUSIK Omar Sosa: Lament EXEKUTÖR Omar Sosa piano Sänds även i morgon kl. 18.55.

Kultur

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Sara dömdes till döden för att ha tagit livet av sitt nyfödda barn. Hon lyckades fly till Norge och fick ett nytt liv, men kvar i Sverige fanns fångvaktaren som fick skulden för hennes flykt. I gamla tider var det inte så vanligt att kvinnor dömdes till döden, men när det skedde så rörde det sig ofta om barnamord. Kvinnorna dömdes för att ha tagit livet av sina egna nyfödda barn. Sara Broberg var en av de kvinnor som dömdes till döden efter att man funnit kroppen efter hennes lille son i ett vattendrag i Dalsland. På sensommaren 1779 skulle hon halshuggas och brännas på bål. Men så blev det aldrig.  Hennes ättling släktforskaren Markus Svensson har letat rätt på Saras historia. Han bor på Gotland men har sina rötter i Dalsland. Och där, strax söder om Mellerud alldeles intill Vänern bodde Sara tillsammans med sin man Sven. - De bor på ett ställe som heter Södra Strätet, i ett hus som ligger precis där Dalbergså går ut i Vänern. Där finns det en naturlig hamn och det var vanligt att båtar gick in dit när det blev hårt väder på Vänern, berättar Markus Svensson. - Jag har hittat en text som beskriver Södra Strätet som en slags krog för sjöfarande, och Saras man Sven hade titeln "traktör". Sara och Sven gifter sig 1790. Ett år senare föds deras första barn, och tätt på följer ytterligare två. De lever ett, får man förmoda, förhållandevis lugnt liv, tills Saras tillvaro helt kastas över ända i februari 1798. Då omkommer Sven i en drunkningsolycka. Det går inte ens ett år innan nästa dödsfall inträffar,  Saras yngsta barn Mattias dör i kikhosta, och våren därpå försvinner Saras sista livlina, när hennes far avlider. Mitt i all denna tragik har Sara hittat en ny man. - Under hösten så har Sara blivit gravid med en Isac Ollendal, en man som kommit sjövägen. Hon blir gravid och man anar att han lovar henne äktenskap. Men han tar värvning och dumpar henne, berättar Markus Svensson. Sara bestämmer sig för att försöka hålla sin graviditet hemlig, men hennes omgivning såg givetvis att hon var "Rådd med barn" som man ofta uttryckte det. Därför var det inte så konstigt att hon var en av dem man undersökte när man sommaren därå fann ett dött spädbarn som låg och flöt i älven. - Det är två drängar som hittar barnet som ligger och flyter i kanten. De kontaktar kronolänsman som gör en undersökning. Han börjar med att resa runt i socknen och hälsa på alla de kvinnor som sägs vara med barn, och han kan konstatera att de alla har magarna kvar. Det återstår bara Sara, men hon är inte var hemma när länsman kommer. - Men dagen därpå kommer hon tillbaka och då har hon en mindre mage. Länsman lägger ihop ett och ett, det är uppenbart att det är hennes barn, säger Markus Svensson. Sara nekar ganska länge, trots att det är uppenbart att hon burit på barn. - Hon har mjölk i brösten men hävdar att det beror på att hon ammat sin yngste son, han som dog under julen. Hon hävdar också att den stora magen hon hade berodde på att hon haft problem med menstruationen och att det just hade "släppt". Jag har aldrig varit rådd med oäkta barn, men vid sistlidne Mikaelitid upphörde min tideräkning eller blodlämning, vilken den 13 i denna månad lossat, varefter min mage blivit mindre än förr. Och, får jag tillägga, att jag kanske kan ha någon mjölk i bröstena kvar sedan mitt lilla barn avled några dagar före sistlidne julhelg. Saras försvar är ihåligt men eftersom hon faktiskt riskerar dödsstraff vill rätten ha ett erkännande från henne. Nu kallar man in hjälp i form av en rutinerad barnmorska som heter Johanna Schmidt. Hon får lov att undersöka Sara och framför allt prata med henne i enrum. När Johanna har undersökt och pratat med Sara ger hon följande rapport: Änkan Sara Maria Broberg befanns några och 40 års ålder, medelmåttig vikt men stark kroppsbyggnad, född och uppfödd i Skaraborgs län - hon är eljest beryktad för lösaktighet, både före, och efter sitt äktenskap, men nekade på det högsta sig vara luder. Sara Broberg gjorde med gråtande ögon och största sinnesrörelse, följande frivillige bekännelse: Att hon i Aug. och Sept. månad förlidet år haft flera gånger olovligt köttsligt umgänge, med herr greve Adolf Frölichs ogifte brännmästare, vid namn Isac Ollendal från Västergötland, varunder de ock skolat tillsagt varandra äktenskap. Men som Ollendal därefter förföll i mycken liderlighet, samt lät värva sig till soldat; så, ehuru hon fann sig av honom barnrådd, beslutade hon, att övergiva honom; och att dölja sitt havande tillstånd och förgöra barnet, så fort det kom till världen. Uppenbarligen så går de in i ett rum, Johanna och Sara, och Johanna lyckas då få Sara att erkänna alltihopa, och vad som händer i det där rummet det vet vi ju inte, säger Markus Svensson. Men det troligaste är väl att hon sagt till Sara att det är uppenbart att hon fött ett barn. - Men nu erkänner hon och berättar. Då hon å torsdagen den 13 dennes kände sin förlossning nalkas, bortsände hon allt tjänstefolket. Därpå gick hon åt drängstugan och gjorde där i hast sin förlossning. Barnet hade liv, men som hennes föresats var, att döda det, klippte hon utaf navelsträngen nära vid dess buk, utan at förbinda den, och sedan blodet däraf förrunnit barnet, så at det avled, utan att hon förövade någon våldsam gärning, sveper hon det samman in i en kjortel och kastar det, utan något sänke, uti älven. Det finns vid den här tiden bara ett enda straff för den kvinna som tagit livet av sitt nyfödda barn. - Sara döms till döden, till halshuggning och efter det ska hon "å båle brännas". Hon sitter ungefär en månad inläst på Kronohäktet i Vänersborg. Trots att Sara sitter inlåst i väntan på sin avrättning, är det hon själv som måste ordna allt praktiskt som måste göras, inte minst med barnen. - Hon ber att få några dagars respit för att ordna för barnen. Hon skickar dem till Västergötland, men vart har inte Markus Svensson lyckats utröna, även om han hittar dem senare, som vuxna. Markus Svensson har funnit domen där Sara döms till att halshuggas och därefter brännas på bålet. Han har också sett att domen gått vidare för att stadfästas högre upp i rättssystemet så som ordningen var vad den här tiden, men det hinner aldrig komma någon bekräftelse från högre instans. Sara tar sitt öde i sina egna händer, och försätter samtidigt fångvaktaren Jongberg i knipa det förstår man av den här anteckningen i rättens protokoll: Delinkventen har natten till den 27:e sistlidne Juli på flykten kommit utan att hon ännu hunnit ertappas. Vederbörande fångvaktare kommer härföre att undgå rannsakning och dom vid förordnad slottsrätt, som den tolfte dennes i slikt avseende sammanträdes. - Hon rymmer helt enkelt, och den som får skulden är fångvaktaren. Tyvärr så har jag inte hittat något protokoll från den rättegång då fångvaktaren ska rannsakas, vilket är frustrerande, för det hade ju varit chansen att få veta hur det gick till, säger Markus Svensson. Han har fantiserat mycket om hur Sara lyckades fly. - Hon hade god hand med karlar, så en idé är att hon lyckats förföra fångvaktaren, säger han. Saras flykt väcker många frågor. Kanske är det som hennes ättling Marcus gissar, att Sara förför fångvaktaren. Kanske har hon gråtit sig till att bli utsläppt, eller så har hon bara passat på när tillfälle gavs. Där var historien om Sara länge slut för Markus. Sara var försvunnen, ingenstans fanns några anteckningar om vart hon tog vägen. Men det som traditionell släktforskning går bet på kan ny teknik ibland råda bot på. - Men sen via en grupp på Facebook, man får ju mycket hjälp av varandra där, så hittades hon i Norge där hon bor i Fredrikshald. Hon lever helt öppet under sitt riktiga namn och arbetar som sömmerska i en hantverkarfamilj. Två år efter flykten från dödsstraffet i Vänersborg, finns Sara alltså registrerad i Fredrikshald i Norge. Hon slår sig ihop med en svensk soldat som hon får två barn med, och 1808 föder hon ytterligare ett barn, vars far är en skräddare. Men hon förblir ogift hela tiden. - Hon gifter sig aldrig igen, såvitt jag vet Hon försvinner nämligen igen, efter 1808 hittar jag henne inte. Markus Svensson har lagt ner mycket arbete för att följa Sara, och för att försöka förstå hennes handlingar. - Jag har ju umgåtts mer med henne än en del av mina nu levande släktingar, skämtar han. - Hon har ju gjort något fruktansvärt, men samtidigt så får man någon slags förståelse för hennes handlingar när man sätter sig in i hur hon faktiskt hade det. När så många runt henne dör, och så blir hon återigen lämnad av en man. Man kan ju aldrig försvara det hon gjorde men man kan få någon slags förståelse för henne, slutar Markus Svensson. Fångspillning Markus Svensson har hittills inte hittat några dokument som berättar hur själva flykten gick till. Men klart är att Sara Broberg måste fått hjälp på ett eller annat sätt och vi hörde ju också att fångvaktaren fick skulden för det hela. Vid den här tiden gällde 1734 års lag och där fanns en särskild lagparagraf som handlade om hur man skulle straffa den fångvaktare som medvetet eller omedvetet lät en fånge slippa undan. Det kallades "fångspillning" och straffades hårt. Fångvaktarens ansvar var personligt, det säger Roddy Nilsson som är historiker vid Göteborgs universitet. - I mina studier har jag stött på fångvaktare som blivit dömda för att de släppt ut eller tappat bort fångar. Ett fall från Växjö 1880-tal där en fångvaktare var tämligen berusad och hade glömt att låsa en grind varpå tre fångar smet ut och fångvaktaren fick avsked, berättar Roddy Nilsson. Ordet "fångspillning" kommer från spilla, ödsla bort eller tappa, att man alltså tappar fången, berättar Roddy Nilsson. Vi vet inte hur fångspillningen i Saras fall gick till, om hon rymde från själva häktet där hon satt, eller om flykten skedde under en transport. Men Roddy Nilsson har sett att just fångtransporterna var en svag länk i kedjan. - Det var en företeelse som var väldigt vanlig, att man fraktade fångar mellan olika inrättningar, mellan fängelser, mellan häradsrätter och mellan olika anstalter. Man använde häst och vagn och oftast var det bönder som gjorde detta i skjutstjänst. En bit senare in på 1800-talet kom också en yrkesgrupp som kallades gevaldiger och som hade ansvar för fångtransporterna.   I regel hade de fotbojor, men det är möjligt att kvinnor inte ansågs behöva bojor, säger Roddy Nilsson. Fångtransporterna tog ibland tog en sväng förbi krogen. Roddy Nilsson har sett flera exempel på det när han studerat handlingar från Växjö fängelse från 1800-talet. Sven Widell inkom den 18 oktober av kronolänsman Hjertqvist och förd av fjärdningsman P A Magnusson med skjuts från Wislanda. Fången Widell var vid ankomsten drucken. Vid Nöbbeled gästgiveri hade fångföraren för fångens räkning och för fångens penningar inköpt en liter brännvin som de gemensamt förtärde under resan till staden. Axel Rask inkom den 13 november. Både fånge och fångförare druckna vid ankomsten. Fången hade förtärt öl i Emmaboda samt efter ankomst till staden druckit 4 supar och 2 flaskor öl. Albin Salomonsson ankom hit igår kl 4 på eftermiddagen av kronolänsman Portén, men var då så överlastad och oregerlig, att han ej kunde mottagas här, utan avfördes till polisfinkan där han kvarblev till idag på morgonen, då han härstädes avlämnades. Vid förhör idag med fången uppgiver denne att han icke av fångföraren Nilsson erhållit någon mat, och att han för egna penningar i Ljungby inköpt 1 liter konjak samt 3 flaskor öl, vilket fången och fångvaktare Nilsson gemensamt förtärt under resan. Den sista avrättningen för barnamord i Sveirge skedde 1830 och dödsstraffet avskaffades 1861. - Barnamord reglerades i en särskild lagstiftning som gick tillbaka till 1600-talet, och senare forskning har visat att det var ett tämligen rättsosäkert system där moderna beviskrav inte uppfylldes, berättar Roddy Nilsson.  Längre ner på sidan finns två extra ljudfiler där Roddy Nilsson berättar om ett alldeles speciellt arkivfynd han gjort och också en ljudfil om vad som finns i fängelsearkiven.   Programmet är gjort av  Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Erika Libeck Lindahl, Patrik Paulsson och Viktor Åsberg  Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Med mediekrönika. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Inför höstens riksdagsval är skolan som vanligt ett av de högst prioriterade områdena för väljarna. Under flera år har sjunkande skolresultat och dålig arbetsmiljö för lärarna varit i fokus. Och även om lärarbristen fortsätter så har flera undersökningar visat att svensk skola kanske är på bättringsvägen. Även lärarlönerna ökar.  Samtidigt domineras den politiska debatten  av våld och skjutningar i förorterna, polisbrist, migration och integration. Riskerar skolfrågan att hamna i skuggan av mer akuta samhällsproblem? Hur ska skolfacken hantera det? Åsa Fahlén är ordförande i Lärarnas Riksförbund. Sänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Programmet där Sveriges Radios korrespondenter varje söndag turas om att ta med er lyssnare till sina respektive bevakningsområden, allt utifrån ett angivet tema.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hon hatade att löneförhandla, var ointresserad av ekonomi och ville vara kompis med sina anställda. Författaren Emma Hamberg var chefredaktör för Veckorevyn, vilket inte passade henne alls. När tidningens läsarsiffror nådde katastrofnivåer lämnade hon tidningen 2001. Hon vill aldrig mer vara chef. Att ledaren påverkar sina medarbetare är självklart. Att ha en chef som manipulerar eller är passiv och undvikande kan leda till stress och sömnsvårigheter hos anställda, berättar forskaren Maria Fors Brandebo. Medarbetare som inte mår bra kommer inte att prestera bra heller, säger hon. Vad är egentligen dåligt ledarskap och vad definierar en riktigt bra ledare? I studion även; Cissi Elwin, chefredaktör på tidningen Chef och Marika Ronthy, psykolog och ledarskapsutvecklare. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En specialupplaga av Plånboken i P1 där vi samlat några av höstens mest intressanta inslag och gäster i ett och samma program. Vi möter Anna som blev av med sina värdefulla smycken på grund av sambons skulder och Oskar som sparat sig till ekonomiskt oberoende vid 40 års ålder, nu är han pensionär. Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hans Rosenfeldt ny programledare. "Det ska bli fantastiskt kul att ta över som programledare för På Minuten, ett program jag älskat sedan jag var liten och haft förmånen att få vara en del av i mer än 20 år nu. Samtidigt är det lite läskigt eftersom programmet varit väldigt mycket Ingvars, men jag tror att lyssnarna kommer att känna igen sig och förhoppningsvis fortsätta tycka om det vi gör."   Panelen: Pia Johansson, Peder Falk, Marie Göranzon och Olof Wretling. Notarius Publicus: Helge Skoog. Musik Erland von Heijne. Pris: Salmbärssylt och honungssenap från Vamlingsbo. Går även natt mot onsdag kl. 04.30 och torsdag 19.03.

Underhållning

Från i morse. Sänds även i natt kl. 04.02.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. President Al Sisi håller landet och folket i ett järngrepp. Hur använder han islam som verktyg i sin maktutövning? Om makten och islam i Egypten, sju år efter revolutionen. För snart sju år sen - den 25 januari 2011 - inleddes det folkliga upproret mot den egyptiske diktatorn Hosni Mubarak. Idag, sju år senare är både demokratirörelsen och det muslimska brödraskapet krossade. Hur använder fältmarsalken och presidenten Al Sisi islam för att nå sina politiska mål? Hur självständig är islams tyngsta auktoritet universitetet Al Azhar och kan militären kontrollera extremismen som slår mot Egyptens religiösa minoriteter? Reportage från en sufisk moské Kairo av Edgar Mannheimer och samtal med Fredrik Brusi, Egyptenkännare och docent i religionshistoria. Hör också om påven Franciscus besök i Chile. Katolska kyrkan kritiseras för pedofilskandalen inom kyrkan i Chile, men också för övergreppen mot urfolket mapuche. De senaste månaderna har flera kyrkor bränts ner i protest mot påvens besök och mer radikala mapuchegrupper tros ligga bakom dåden. Kommer påven tala om urfolkens rättigheter under sitt besök i Chile? Reportage av Lotten Collin. Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Maria Küchen Hon låg kvar. Tills den här dagen. När jag fick veta att hon fanns. Att jag hade delat så många tankfulla kvällsstunder på trappen med henne utan att känna till det. Maria Küchen är författare Text 1 Kung 8:41?43 Musik O Vis Aeternitatis, av Hildegard von Bingen, här framförd av Den Norske Solistkören Klockor Emmaboda kyrka, i Småland Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Hur vill du minnas ett av Sveriges största och äldsta mentalsjukhus? Frågan debatteras av forskare på plats i Ulleråker i Uppsala vars svåra kulturarv nu hotas av nya byggplaner. Under två sekel var Ulleråker en av landets största sjukhus för mentalsjuka patienter. Här var bland annat Gustaf Fröding och Gunnar Ekelöf inskrivna men också tusentals andra svenskar, varav många levde större delen av sina liv på Ulleråker, och också kom att begravas på områdets egen begravningsplats. Men vad händer med platsens historia när Uppsala kommun nu planerar ett nytt bostadsområde på Ulleråker? Tobias Svanelid reser till Ulleråker för att tillsammans med forskarna Cecilia Rodehn och Hedvig Mårdh diskutera platsens svåra kulturarv och hur man kan tänka kring bevarandet av ett historiskt minne som många velat glömma. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Inför höstens riksdagsval är skolan som vanligt ett av de högst prioriterade områdena för väljarna. Under flera år har sjunkande skolresultat och dålig arbetsmiljö för lärarna varit i fokus. Och även om lärarbristen fortsätter så har flera undersökningar visat att svensk skola kanske är på bättringsvägen. Även lärarlönerna ökar.  Samtidigt domineras den politiska debatten  av våld och skjutningar i förorterna, polisbrist, migration och integration. Riskerar skolfrågan att hamna i skuggan av mer akuta samhällsproblem? Hur ska skolfacken hantera det? Åsa Fahlén är ordförande i Lärarnas Riksförbund. Från kl. 12.55. Sänds även natten mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vilken vecka vi har haft med Folk och försvar, ettårskontroll i USA och nytt värmerekord för 2017 utan El Nino-effekt. Lantzkampen kör igång vårsäsongen med Dagens Nyheters Kulturs Hanna Fahl och Björn Wiman som tävlar mot fysikprofessorn Ulf Danielsson och programledaren Martina Thun. Programledare: Annika Lantz. Domare: Stina Sämgård Ljudtekniker: Nima Shams. Programsekreterare: Anne Ibelius Praktikant: Ellen Jöhnsson Producent: Anna-Karin Ivarsson Skriv till oss! Från i går.

Underhållning, Repris

Emma Engström om Robert Wienes stumfilmsklassiker som fortsätter att fascinera. Sömngångaren Cesare var filmhistoriens första emo och ger nycklar till att förstå både mellankrigstiden och vår samtid. I snart hundra år har "Dr Caligaris kabinett" fascinerat människor på ett personligt och psykologiskt plan, men filmen är också en kulturhistorisk pärla.  En berättelse om den tillfälliga fristen från våld mellan två världskrig, om den expressionistiska tyska konstscenen och om den gryende psykiatriska vetenskapen. Helt enkelt en karta över den tidens idéer. Men  framför allt är det stilen som gjort filmen inflytelserik. Tänk på en av filmens rollfigurer Cesare som filmhistoriens första emo, så får du en bild. Repris från 2015. Från igår. Sänds även på söndag kl 02.50 och tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Naturradio från Sverige och världen. Sänds även i morgon kl. 04.15.

Fritid och hobby

Om det monotona och enkla i att plocka blåbär. Olivia Bergdahl blev, sjutton år gammal, svensk mästare i Poetry Slam. Hon har sedan dess turnerat landet och Europa runt med sin poesi. Våren 2015 romandebuterade hon med Efter Ekot och 2016 tilldelades hon Sveriges radios novellpris. Hon jobbar också med en stråkkvartett under titeln Olivias Poesiorkester. Producent, Anton Bennebrant Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om Polen, EU och vad rättsstaten fyller för funktion. Polens regering reformerar sina domstolar i grunden. Vad är egentligen problemet med det? Sedan partiet Lag och Rättvisa, PiS, vann det polska valet 2015 har flera reformer av landets juridiska system genomförts i snabb takt, reformer som fått både EU och landets domare att gå i taket. Kritikerna menar att rättsstaten i praktiken håller på att nedmonteras i Polen, regeringspartiet avfärdar kritiken som propaganda. Konflikts Anja Sahlberg åkte till Polens Högsta domstol där chefen nyligen kallade reformerna för en "statskupp". Michal Laskowski, domare och talesperson i Polens Högsta domstol, förklarar hur polska HD kommer att påverkas och han uttryckte stark oro för framtiden. Tolk är Magdalena Domeradzka. På justitiedepartementet intervjuas Lukazs Piebiak, vice justitieminister och en av de ansvariga för de juridiska reformerna. Han menar att EU bara vill slå mot Polen för att det polska folket vågade välja en "konservativ regering". Och reformerna kommer, enligt honom, effektivisera domstolarna och rensa ut domare som tidigare varit en del av kommunistsystemet. Ewa Letowska, professor i civilrätt, är en auktoritet i Polen. Hon har under sin karriär varit domare i Högsta förvaltningsdomstolen och i Författningsdomstolen och också Polens första Ombudsman för medborgliga rättigheter. I en intervju med Konflikt ger hon sin syn på utvecklingen i landet. På plats i svenska Högsta domstolen intervjuar Ivar Ekman Johan Hirschfeldt, tidigare Hovrättspresident, i dag sitter han med i den så kallade Venedigkommissionen, ett rådgivande organ knutet till Europarådet som fokuserar på konstitutionella frågor. På EU-kommissionens svenska representation ger Katarina Areskoug Mascarenas unionens syn på Polen och varför man valde att aktivera artikel 7, som kan leda till att Polens rösträtt i EU:s Ministerråd dras in. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

11-åriga Mona friterar potatis på en balkong i Damaskus när en granat slår ner och frityroljan sköljer över flickan. Familjen flyr och hamnar i ett garage på en dammig gata i norra Libanon. Mamma, pappa, sex systrar och två småbröder försöker nu upprätthålla nån sorts värdigt liv i det trånga garaget. Ingen av systrarna har ännu fyllt 20, och  i Syrienkrigets skugga blir de utnyttjade. De blir barnbrudar, skiljer sig, en syster tvingas till abort, flera av systrarna blir slagna av sina män. Lillasyster Mona föder en son men tvingas lämna ifrån sig bebisen till barnets pappa.  Hemma i Syrien har deras gamla kvarter bombats till smågrus. Föräldrarna är maktlösa. Men systrarnas pappa Abed tycker att hans döttrar är hjältinnor. Av Katja Magnusson Producent Håkan Engström Medarbetare i Libanon Daisy Mohr Slutmix Ludvig Jansson Från i söndags.

Dokumentärer, Repris