SR, P1 2018-01-27

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Få journalister personifierar "skjutjärnsjournalist" som Janne Josefsson. Han framstår som en hårdhudad murvel, men bakom tv-masken finns en gråtmild klassresenär. Där mamma Elsa är ständig följeslagare. Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. I nästan hela sitt liv har Johanna, 22, känt sig misslyckad och ensam. Idag har hon svårt att tro på sin förmåga att klara det hon vill. - Det känns som om framtiden inte tillhör mig, säger Johanna. När Johanna var femton fick hon diagnosen ADD, som innebär att hon har låg energi och behöver kämpa hårt för att hålla koncentrationen uppe. Diagnosen hjälpte henne att förstå sina svårigheter men känslan av att vara misslyckad var fortfarande stark. Trots att hon kämpade hårt och pluggade extra på loven hade hon svårt att hänga med i skolarbetet. Idag känner sig Johanna både vilsen och ledsen. Vilsen för att hon inte tror på sin förmåga och ledsen för att så många år av livet gått åt till att skämmas och kännas sig ensam. Hur ska hon kunna börja tro på sig själv och sin framtid? Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Elsa Spång växte upp under svåra omständigheter. Hennes mor var död och pappan okänd. Men nu, mer än 100 år senare, har hennes sondotter Ann Bergqvist listat ut vem pappan var med hjälp av DNA. Den här säsongen har vi berättat om människor från förr vars liv på olika sätt förändrades och tog nya riktningar. Ibland har det handlat om personer som gjorde egna val, men oftast har berättelserna handlat om dem som råkat ut för förändringar som de inte själva kunde råda över. Som de 126 fosterbarnen som plötsligt flyttades tvärs över landet för att få nya hem eller bonden Axel Fredrik som blev utfattig när nödåren drabbade Sverige. I dagens program, som är det sista för säsongen, ska vi berätta om Elsa, en ung flicka som också rycktes upp och flyttades långt bort från sin invanda miljö. När hennes mor dog, dog också kunskapen om vem som var hennes far. Över hundar år hann gå innan Elsas barnbarn, Ann Bergqvist, med hjälp av DNA spårade upp honom. Allt fler släktforskare låter DNA testa sig. Många gör det för att knyta kontakter med nu levande släktingar som kommer upp i träfflistan efter provet. Inte minst är det många som får kontakt med släktingar vars anfäder emigrerade till Amerika. En annan anledning till att dna forska är att hitta svaren på olösta gåtor, som till exempel att hitta okända fäder eller ibland till och med okända mödrar. Dvs personer som inte namngivits i kyrkböckerna och som förblivit anonyma för de efterkommande släktleden. Naturligtvis finns det en del tips på hur man med traditionell släktforskning kan lösa de här familjegåtorna, men ändå förblir många av dom olösta för att de skriftliga dokumenten helt enkelt inte räcker till. Ann Bergqvist i Svenljunga är en rutinerad släktforskare, men hur hon än försökte ta reda på vem som var far till hennes farmor Elsa så kom hon ingen vart. Men bara för någon månad sedan kom svaret på gåtan. Tack vare DNA testet. Det enda hon visste tidigare var att Elsa hade haft en svår start i livet. - Jag har hört ända sedan jag var liten att farmor var såld på auktion men så mycket mer fakta hade jag ju inte. Sedan gjorde jag mig ju egna bilder av vad hänt och tyckte att det lät fruktansvärt. Men det är egentligen det enda jag vet, säger Ann Bergqvist. Det var Elsas mor Laura som bar på alla de hemligheter som senare generationer släktingar nu försöker ta reda på. Laura fick fyra utomäktenskapliga döttrar i tät följd under 1890-talet. Laura var från Västervikstrakten i norra Småland, men hon flyttade därifrån i två omgångar. Första gången gjorde hon en kortare tur till Stockholm då hon födde sin äldsta dotter, och i början av 1890-talet flyttade hon plötsligt den långa vägen till Själevad i Ångermanland. Där födde hon ytterligare tre döttrar under loppet av sex år, alla med okänd far. Elsa är en dessa flickor, hon föds 1894. Men vem som är fader till flickorna är helt omöjligt att läsa sig till av kyrkböckerna, Ann Bergqvist vet inte ens om de har samma far. - Nej, ingen aning! Det finns ingenting som antyder något om det. Laura verkar hamna under radarn i några år, för den som skrev i församlingsboken säger att hon "saknade betyg" för ett par år. Och vad som hände då det vet vi inte, fortsätter Ann Bergqvist. Nej, Lauras liv är inte lätt att rekonstruera, man anar att hon befann sig på samhällets marginal. Och det blir inte något lyckligt familjeliv för Laura och hennes döttrar i Själevad. En av flickorna dör 1896 och året därpå dör också mamma Laura. När Laura dör är tre av döttrarna i livet, och de är då 1, 3 och 7 år gamla. Några år senare återfinns flickorna i olika fosterhem. Elsa hamnar hos en familj som hade ett barn, en son, och där bodde hon i fyra år. Fosterfamiljens son Olof är 16 år då Elsa kommer dit som sjuåring. Ann Bergqvist anar att det är han som är personen bakom de berättelser hon hört i familjen om en Olof som var elak mot Elsa. - Det har ryktats i familjen om att nånstans i Elsas barndom så fanns det en Olof som "inte var snäll". Det sades bland annat att han gav Elsa skulden för saker som han själv hade gjort. Men vad det var för saker, det vet jag inte - Men jag hittade en anteckning i församlingsboken om att han dömdes till två och sex månaders straffarbete för otukt med minderårig. Han blev frikänd i högre instans, men man kan ju misstänka att det är den Olof som har figurerat i familjetraditionen. Samma månad som Olof döms flyttas Elsa från fosterhemmet, och hon flyttas långt, till Gällivare. - Det är en väldigt lång flytt för ett litet barn - hon var elva år när detta skedde, säger Ann Bergqvist Också Elsas liv i Gällivare är lite av en gåta, kyrkböckerna där är upplagda så att man inte ser vem Elsa bor hos. Men när hon blir vuxen förefaller det som att hennes liv blev enklare. Hon kom så småningom tillbaka till Själevad och arbetade som piga under ett antal år, och med tiden flyttade hon ner till Skaraborg där hon gifte sig och fick sju barn. Men vem som var hennes far var alltså fortfarande en gåta, och Ann Bergqvist hade inte ens chans att komma vidare på den tråden i sin släktforskning. Det var en av anledningarna till att hon valde att göra ett DNA-test. - Jag ville ha det som komplement till den vanliga pappersforskningen. Man måste ju ha pappersforskningen i botten och sedan kan man med lite tur använda DNA resultaten för att bekräfta eller utesluta släktskap, säger hon. Eftersom Anns far var borta gick hon till sin faster för att få ett prov som skulle säga något om den släktgrenen. - När så småningom hennes resultat kom upptäckte jag att det fanns kopplingar till väldigt många personer som hade anknytning till Själevad. - Då förstod jag ju att det handlade om den okände fadern för någon annan koppling till Själevad hade inte min faster. Ann Bergqvist letade igenom en rad olika släktträd som hade lös koppling till hennes fasters DNA, men kom inte vidare med det. - Men så plötsligt så dök det upp en väldigt nära matchning som bedömdes som en kusin till min faster. En annan person som hade lämnat DNA-prov som alltså stämde så bra med fasterns att de bedömdes vara kusiner. - Jag hann inte skriva till den personen förrän jag fick ett mail ifrån honom, där han undrade över vad detta kunde vara för koppling. De båda började nysta i sina släkter, och insåg att han och fastern hade släktskap ett led tillbaka. - Han kom fram till att Elsas far borde vara hans egen morfar, för han stämde både åldersmässigt och geografiskt. - När jag började leta i hans anor så föll alla andra, lite lösare kopplingar som jag fått sedan tidigare, på plats. - Så vi kunde konstatera att vi hade hittat Elsa okände far, säger Ann Bergqvist. Elsas far hette Carl och var sågverksarbetare. Under en period i sitt liv arbetade han som kusk, och släktforskarna anar att det var under den tiden som han kan ha träffat Elsas mamma Laura. När Laura födde sina barn var Carl fortfarande ogift. Den familj han senare bildade visste ingenting om de utomäktenskapliga barnen. Ann Bergqvist är medveten om att hon nog hade tur med sin DNA-matchning. Förutsättningen för att det skulle lyckas hitta Elsas okände far var ju att någon nära men okänd släktning också skulle välja att göra ett DNA-test. Däremot är ju chanserna att hitta nu levande släktingar stora. - Det är ju ganska många som har hittat sina kopplingar i Amerika på det här sättet, men jag har inte så många emigranter i min släkt så att det har varit aktuellt att kolla, säger Ann Bergqvist, som ändå är väldigt nöjd med att hon tog sitt och sin fasters DNA prov. DNA-forskning för släktforskare Ann Bergqvist fick napp väldigt snabbt efter att hon lämnat sina DNA prov. Men ofta tar det längre tid säger Peter Sjölund som är en av de främsta experterna på DNA-släktforskning i Sverige. - Just det här fallet är lite unikt eftersom hon hade sån tur. Att det råkade dyka upp en kusin som DNA testat sig utan att hon visste om det, säger Peter Sjölund. Ofta måste man leta själv efter personer som ska testas, eller vänta väldigt länge innan det dyker upp någon nära släkting. Hur gör man då rent praktiskt om man har en fader eller moder okänd i sitt släktträd? - Det beror lite på förutsättningarna, säger Peter Sjölund. Dels kan man fråga sig om det finns någon misstänkt, för i många fall finns det någon som släkten berättat om, till exempel bonden på gården. Och har man en misstänkt gäller det att leta rätt på ättlingar och släktingar till den personen och testa dem. Plus att man måste testa sig själv eller den person i släkten som är närmast den okända fadern. Sen gäller det att avvakta och tolka resultaten och se om släktskapen verkar stämma. - Om det inte finns någon misstänkt är det mycket svårare. Då handlar det dels om att, dels testa sig själv, men även testa släktingar på den okända faderns sida. Om det är till exempel en okänd morfar, är det bra att testa mamma eller hennes syskon, kusiner på mammans sida, så många som möjligt för att sen invänta att det dyker upp en bra matchning som är DNA matchning på nära håll. En DNA match dyker upp i matchningslistan och där är de matchningarna man kan jobba med, förklarar Peter Sjölund. - Har du då testat en kusin på mammas sida och både du och kusinen har personen i matchningslistan då är det bevis för att svaret finns på mammans sida. Och har du testat en tremänning på morfars sida är det ett svar på att matchen finns på morfars sida. Matchningen sker mot alla som testat sig och när resultatet efter provtagningen kommer presenteras en lista som visar vilka du är släkt med och där visas också en beräkning utifrån hur mycket DNA du delar med olika personer och som visar hur nära släkt man är. Om det står femmänning till avlägsen släkting kan man vara släkt för fem, sex sju hundra år sedan. Men längst upp i listan brukar det finnas några som är lite närmare. - Många får tusentals matchningar. Om man har rötterna i norra Sverige eller Finland kan man få 4-5000 släktingar och då är de allra flesta väldigt avlägsna. På frågan om det finns de som är oroliga att det kan komma fram svar som inte är det man tänkt sig, svarar Peter Sjölund att är man orolig ska man inte testa sig. Man måste vara medveten om att det kan visa sig att pappa inte är pappa till exempel. Det händer varje år, men å andra sidan är det åtskilligt många fler som hittar en okänd far än de som tappar en pappa. Hur hanteras det lämnade DNA-provet och kan det komma i fel händer? Peter Sjölund berättar att det finns vissa stora företag i USA som säljer resultaten till läkemedelsbolagen, vilket de också är öppna med. Sen finns det företag som bara behåller resultaten hos sig och bara jobbar med släktforskning.    Längre ned här på sidan finns en länk till en sida från Släktforskarförbundet där man kan läsa sig till vilka DNA test som passar till den släktfråga man vill ha svar på. Peter Sjölund har i programmet Tendens-kortdokumentär utförligt berättat om DNA släktforskning. Programmet heter "Mitt DNA och släktingarna på järnåldern" och sändes i maj 2016. Programmet finns lyssningsbart längre ned här på sidan.    Vi tar tacksamt emot berättelser om människor och händelser från förr till nästa säsong som börjar sändas i höst.  Adressen är: Släktband Sveriges Radio 906 15 Umeå   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Från i måndags. Sänds även kl. 12.05 samt natt mot måndag kl. 00.02.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om Mexico, om maten de lagar med majsen, och om kampen för att kunna behålla alla gamla majssorter. Och så gör du egna tortillas hemma! - Majs är världens största gröda. De senaste åren har man producerat en tredjedel mer majs än vete, som är världens näst största gröda, följt av ris, berättar Malin Jönsson. Hon bor i Mexico och forskar om majs och majsproduktion på Latinamerikas största universitet som ligger i Mexico City. - Majs är en stor del av kulturen och traditionerna i Mexico, säger Malin och berättar om maträtter och högtider där majs spelar huvudrollen. I Mexico för 8000 till 10 000 år sen började människan förädla det gräs som är majsens ursprung. - Svart majs, blå, röd, rosa... Det finns massor av ursprungliga majssorter i Mexico. Men de hotas av den moderna och genmanipulerade majsen. Malin arbetar också i en organisation som försöker rädda kvar de ursprungliga sorterna. Israel Lobato från Mexico och Jack Björklund visar oss hur man gör tortilla och taco på majs. Från i torsdags. Sänds även på onsdag kl. 19.03.

Fritid och hobby, Repris

Marianne Lindberg de Geer konstnär och dramatiker svara på publikens existentiella frågor  Hur vet man att man är på väg att bli galen? Dan Wiik  Varför dör makar samtidigt? Helena Westin  Varför tävlar vi om allt? Anette Folkedotter  När är det ok att sortera bort vänner? Lilly Alex Musik vald i samarbete med Anton Karis Susanna Einerstam producent Från i somras.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nu görs vinterfågelräkningen vid landets fågelbord, men forskningen visar att matningen kan vara både bra och dålig. Och så om plast som dödar korallrev, mörk prognos för antibiotika och våra kroppar som radioskugga Många av oss tycker om att mata småfåglar på vintern, och inför vinterfågelräkningen i helgen hälsade vi på när barn fick göra egna fettbollar av smör och frön att hänga i buskar och på fågelbord. Men vad säger egentligen forskningen om hur mycket nytta eller kanske skada matningen gör? I veckomagasinet hör vi också om de nya fossilfynden av vår egen art i Israel. De är nära 200 000 år gamla, något som tyder på att vi lämnade Afrika tidigare än vad som varit känt. Nyheter kring antibiotikaresistens väcker både oro och hopp, och hur ska man tänka kring forskning på virus som både kan göra nytta och användas i onda syften? Våra kroppar som förlängning av radioantennen eller störande skugga för sändningarna är ämnet för veckans lyssnarfråga. Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Den fransk-kanadensiske skådespelaren Yves Jacques har världen som sitt arbetsfält. På La Vilette i Paris framför han Robert Lepages moderna klassiker "Far Side of the Moon" som han gjort 280 gånger. Yves Jacques spelar inför närmare tusen personer i den stora salongen. I två timmar tar han oss med på en vandring i de två brödernas speciella tillvaro, den ene en egocentrisk, självupptagen tv-meteorolog, den andre en nördig amatörforskare som är närmast besatt av allt som handlar om rymden. Yves Jacques växte upp i Québec City där han gick på teaterskola och började medverka i TV. För en filmpublik är Yves Jacques kanske mest känd för sin medverkan i Denys Arcands filmer "Det amerikanska imperiets fall", "Jesus från Montreal" och "De barbariska invasionerna". Den sistnämnda fick en Oscar för bästa utländska film 2004. Robert Lepage har själv spelat föreställningen 120 gånger och Yves Jacques har hunnit med 280. Originalidén till "Far Side of the Moon" kom från den svenske manusförfattaren och regissören Peder Bjurman. Föreställningen hade premiär år 2000 och har spelats i 45 städer runt om i världen sedan dess - oftast med Yves Jacques på scenen. Nu väntar turné till Australien och Nya Zeeland. Kerstin Berggren träffade Yves Jacques i Paris i samband med föreställningen på La Villette. Från i lördags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i torsdags.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

- Därför är denna dag till Förintelsens minne, en angelägenhet för vår samtid och för vår framtid. Ingrid Lomfors är docent i historia och överintendent på Forum för levande historia, en tjänst hon nyligen har tillträtt. Hon började sin yrkesbana som fritidsledare, men livet ville annorlunda. Som ung vuxen fick hon veta att hennes mamma överlevt Förintelsen. Då gav sig Ingrid iväg på en resa i tid och rum för att leta efter sin familjs historia. Att foga samman skärvorna av det som gått sönder, och samtidigt skapa nya sammanhang och mönster har blivit en livsuppgift.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Dags för helgen då alla räknar fåglar. Fältreportern hänger med ornitologen Lennart Wahlén för att lära känna dem närmare och så möter vi de mystiska långhalsarna. Programledare Mats Ottosson. Sänds även kl. 21.03 samt i morgon kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Dags för helgen då alla räknar fåglar. Fältreportern hänger med ornitologen Lennart Wahlén för att lära känna dem närmare och så möter vi de mystiska långhalsarna. Programledare Mats Ottosson. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Den här veckan möter vi paret Dina och Jovan Rajs. I juli firar de sextio år som gifta. På olika sätt överlevde de båda förintelsen. Tillsammans har de nu skrivit en bok om det. Den 27 januari är en lördag. Det är också den internationella minnesdagen för förintelsens offer. Samma dag som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades år 1945. Vi möter Dina och Jovan Rajs, här med boken "Att återvända till livet". En roman om det som händer sen, när kriget är över och man har överlevt. Som av en ren tur, överlevt. Dina och Jovan är ofta ute på skolor och berättar om sina upplevelser från förintelsen. En dag frågade en femtonårig tjej på ett skolbesök: Hur blev ni hela igen? Och på det hade de inget svar. Frågan blev startskottet för den här boken. En undersökande, minnande, intim bok. Och det är även grundfrågan för programmet den här veckan: Hur blir man hel igen? Som alltid hittar du all musik som är med i Lundströms Bokradio på vår egen spotifylista. Klicka så kommer du till den. Programledare: Marie Lundström Producent: Alba Mogensen och Fredrik Wadström Sänds även i morgon kl. 16.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Är vi på väg mot en värld där robotarna dominerar oss, eller kommer artificiell intelligens frigöra människan att ägna sig åt vad hon vill? Hur skönt är det inte med städrobotar? Och är det inte fantastiskt med datorer som kan diagnosticera cancer? Det görs stora framsteg inom artificiell intelligens, där robotar och datorer hjälper oss att göra arbete som vi tidigare har utfört. Pessimisten ser en värld där vi fråntas själva värdet av att vara kreativa och skapande varelser. Optimisten ser att det ger oss möjlighet att utforska andra sidor hos oss själva. Kanske ägna oss mer åt barnen? Med optimisten Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och pessimisten Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsredaktionen SR. vet@sverigesradio.se Sänds även kl. 16.35 och i natt kl. 04.02.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Konspirationsteorierna om finansmannen och filantropen George Soros är många. Vilka är de politiska krafterna som utnämnt honom till sin främsta fiende? Och varför har just han blivit syndabock? Konflikt berättar historien om George Soros. Från den judiska uppväxten i Budapest under förintelsen till de stora klippen under 1990-talet. När muren föll efter kommunismens fall vill han hjälpa till att göra världen mer öppen och demokratisk. Men hans vilja att hjälpa samhället har också väckt arga reaktioner i länder som Ungern och Ryssland. Och idag är han mer hatad än någonsin av högerextremister över hela världen. Som en röd tråd genom hans liv finns antisemitismen. I programmet hör vi bland annat, journalisten Robert Aschberg, klasskamraten Pál Tétényi, Anna Porter författare, Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank, Olle Wästberg, liberal politiker, Goran Buldioski, Europachef för den Sorosfinansierade fonden Open society foundations, Zoltán Kovács, från den ungerska regeringen, Oana Florea parlamentsledamot i Rumänien, Marta Pardavi, från den Ungerska Helsingfors kommittén, Svetlana Gannusjkinas, rysk människorättsaktivist, Adam Schonberger, från organisationen Marom i Budapest, Frank Furedi professor i sociologi och författare och Henrik Bachner, idéhistoriker.   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se   Producent: Simon Moser Simon.moser@sverigesradio.se Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Göran Everdahl: Upp till grisen i granens topp. Helena von Zweigbergk: Den perfekta är den operfekta. Per Naroskin: I tangentens riktning. Läs mer om: Från i går. Sänds även på tisdag kl. 03.02.

Underhållning, Repris

I mer än 25 år har musikern, arrangören och kompositören Martin Hederos turnerat med olika grupper och konstellationer. Redan som tolvåring turnerade han i Grums-trakten som spelman. Skidåkning och matlagning står högt i kurs - men det är musik som är viktigast för Martin Hederos. Han var med och grundade kultbandet "Soundtrack of our lives" och spelar nu i "Tonbruket". Kerstin Berggren träffade Martin i studion i Stockholm. Där trivs han med den 135 år gamla flygeln som har ett underbart mjukt sound och det mycket speciella pianot som låter "vinyl", orgeln och fiolen som väcker spelmannen i Martin och folkmusiken som han återkommit till. Nyligen gav han ut sin kritikerrosade soloskiva "Piano solos". Han har spelat med tecknaren och konstnären Jesper Waldersten på scenen, ett unikt samarbete i text, bild och musik. Martin Hederos har spelat med Ane Brun, Sofia Karlsson, Nina Persson, Anna Ternheim och många andra. Han har även släppt två duoskivor vardera med Mattias Hellberg och Nino Ramsby. Martin Hederos kan också höras på bio, i Peter von Poehls guldbaggebelönade musik till filmen "Korparna". Sänds även i morgon kl. 18.45, natt mot tisdag kl. 00.45 samt natt mot nästa lördag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lärarförbundet begränsar sina tidningars oberoende. Uthängd för maktmissbruk och sexuella trakasserier under metoo. Vi träffar Lasse Kronér. Ansvarigt utgivarskap i automatiserade nyhetsflöden. Lärarförbundet begränsar sina tidningars oberoende Det finns en kategori tidningar som kanske inte märks så mycket i den allmänna debatten, men som har stor spridning i vårt land, fackförbundstidningar. Tidningar som ägs av de olika förbunden och vars reportrar rapportar om och granskar arbetsmarknadens frågor. En av de största tidningarna är Lärarnas Tidning och den senaste tiden har en konflikt mellan tidningen och dess ägare, Lärarförbundet, satt fackförbundstidningarnas speciella roll i blixtbelysning. Reportrar: Blenda Setterwall Klingert och Jonna Westin. Lasse Kronér om bevakningen under metoo Under höstens metoo-uppståndelse anklagades - och anmäldes - Lasse Kronér för sexuellt ofredande och för att han skulle ha använt sin position på SVT för att utnyttja en praktikant sexuellt. I onsdags, tre månader senare, kom beskedet att åklagaren lägger ner förundersökningen. Inget brott kan styrkas och Lasse Kronér delgavs aldrig ens formellt misstanke om något brott. Kvinnan står kvar vid sina anklagelser. Ord står alltså fortfarande mot ord. Men dömd är Lasse Kronér redan i medier. Vi träffade Lasse Kronér för att höra hans version av de tre månader som gått och konsekvenserna av den mediebevakning som varit. Reporter: Johan Cedersjö. PO kritisk mot automatiserade TT-flöden Förra året anmäldes ett stort antal lokalmedier för pressetiska övertramp i automatpublicerade TT-artiklar. Alltså artiklar som publicerats direkt av TT på tidningars webbplatser. Allmänhetens pressombudsman, PO, lyfte i början av veckan fram det här som en av de viktigaste principiella frågeställningarna som väckts inom pressetiken under 2017. Ärendena ligger nu för prövning och situationen sätter ljus både på hur ansvarige utgivare ser på sin roll och på TT:s särställning i Mediesverige. Reporter: Therese Rosenvinge. Sänds även i natt kl. 01.02 samt i morgon kl. 19.03.

Aktualiteter

Nordea skrämde börsen med sitt bokslut i veckan och nu pratar alla om flytten av huvudkontoret - men blir den av? Och är svensk ekonomi verkligen så stark? Sänds även i natt kl. 01.40 samt på måndag kl. 14.30.

Ekonomi

Kultur

Författare och skådespelare läser poesi från nu och då, när och fjärran. Sänds även i morgon kl. 18.55.

Kultur

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Elsa Spång växte upp under svåra omständigheter. Hennes mor var död och pappan okänd. Men nu, mer än 100 år senare, har hennes sondotter Ann Bergqvist listat ut vem pappan var med hjälp av DNA. Den här säsongen har vi berättat om människor från förr vars liv på olika sätt förändrades och tog nya riktningar. Ibland har det handlat om personer som gjorde egna val, men oftast har berättelserna handlat om dem som råkat ut för förändringar som de inte själva kunde råda över. Som de 126 fosterbarnen som plötsligt flyttades tvärs över landet för att få nya hem eller bonden Axel Fredrik som blev utfattig när nödåren drabbade Sverige. I dagens program, som är det sista för säsongen, ska vi berätta om Elsa, en ung flicka som också rycktes upp och flyttades långt bort från sin invanda miljö. När hennes mor dog, dog också kunskapen om vem som var hennes far. Över hundar år hann gå innan Elsas barnbarn, Ann Bergqvist, med hjälp av DNA spårade upp honom. Allt fler släktforskare låter DNA testa sig. Många gör det för att knyta kontakter med nu levande släktingar som kommer upp i träfflistan efter provet. Inte minst är det många som får kontakt med släktingar vars anfäder emigrerade till Amerika. En annan anledning till att dna forska är att hitta svaren på olösta gåtor, som till exempel att hitta okända fäder eller ibland till och med okända mödrar. Dvs personer som inte namngivits i kyrkböckerna och som förblivit anonyma för de efterkommande släktleden. Naturligtvis finns det en del tips på hur man med traditionell släktforskning kan lösa de här familjegåtorna, men ändå förblir många av dom olösta för att de skriftliga dokumenten helt enkelt inte räcker till. Ann Bergqvist i Svenljunga är en rutinerad släktforskare, men hur hon än försökte ta reda på vem som var far till hennes farmor Elsa så kom hon ingen vart. Men bara för någon månad sedan kom svaret på gåtan. Tack vare DNA testet. Det enda hon visste tidigare var att Elsa hade haft en svår start i livet. - Jag har hört ända sedan jag var liten att farmor var såld på auktion men så mycket mer fakta hade jag ju inte. Sedan gjorde jag mig ju egna bilder av vad hänt och tyckte att det lät fruktansvärt. Men det är egentligen det enda jag vet, säger Ann Bergqvist. Det var Elsas mor Laura som bar på alla de hemligheter som senare generationer släktingar nu försöker ta reda på. Laura fick fyra utomäktenskapliga döttrar i tät följd under 1890-talet. Laura var från Västervikstrakten i norra Småland, men hon flyttade därifrån i två omgångar. Första gången gjorde hon en kortare tur till Stockholm då hon födde sin äldsta dotter, och i början av 1890-talet flyttade hon plötsligt den långa vägen till Själevad i Ångermanland. Där födde hon ytterligare tre döttrar under loppet av sex år, alla med okänd far. Elsa är en dessa flickor, hon föds 1894. Men vem som är fader till flickorna är helt omöjligt att läsa sig till av kyrkböckerna, Ann Bergqvist vet inte ens om de har samma far. - Nej, ingen aning! Det finns ingenting som antyder något om det. Laura verkar hamna under radarn i några år, för den som skrev i församlingsboken säger att hon "saknade betyg" för ett par år. Och vad som hände då det vet vi inte, fortsätter Ann Bergqvist. Nej, Lauras liv är inte lätt att rekonstruera, man anar att hon befann sig på samhällets marginal. Och det blir inte något lyckligt familjeliv för Laura och hennes döttrar i Själevad. En av flickorna dör 1896 och året därpå dör också mamma Laura. När Laura dör är tre av döttrarna i livet, och de är då 1, 3 och 7 år gamla. Några år senare återfinns flickorna i olika fosterhem. Elsa hamnar hos en familj som hade ett barn, en son, och där bodde hon i fyra år. Fosterfamiljens son Olof är 16 år då Elsa kommer dit som sjuåring. Ann Bergqvist anar att det är han som är personen bakom de berättelser hon hört i familjen om en Olof som var elak mot Elsa. - Det har ryktats i familjen om att nånstans i Elsas barndom så fanns det en Olof som "inte var snäll". Det sades bland annat att han gav Elsa skulden för saker som han själv hade gjort. Men vad det var för saker, det vet jag inte - Men jag hittade en anteckning i församlingsboken om att han dömdes till två och sex månaders straffarbete för otukt med minderårig. Han blev frikänd i högre instans, men man kan ju misstänka att det är den Olof som har figurerat i familjetraditionen. Samma månad som Olof döms flyttas Elsa från fosterhemmet, och hon flyttas långt, till Gällivare. - Det är en väldigt lång flytt för ett litet barn - hon var elva år när detta skedde, säger Ann Bergqvist Också Elsas liv i Gällivare är lite av en gåta, kyrkböckerna där är upplagda så att man inte ser vem Elsa bor hos. Men när hon blir vuxen förefaller det som att hennes liv blev enklare. Hon kom så småningom tillbaka till Själevad och arbetade som piga under ett antal år, och med tiden flyttade hon ner till Skaraborg där hon gifte sig och fick sju barn. Men vem som var hennes far var alltså fortfarande en gåta, och Ann Bergqvist hade inte ens chans att komma vidare på den tråden i sin släktforskning. Det var en av anledningarna till att hon valde att göra ett DNA-test. - Jag ville ha det som komplement till den vanliga pappersforskningen. Man måste ju ha pappersforskningen i botten och sedan kan man med lite tur använda DNA resultaten för att bekräfta eller utesluta släktskap, säger hon. Eftersom Anns far var borta gick hon till sin faster för att få ett prov som skulle säga något om den släktgrenen. - När så småningom hennes resultat kom upptäckte jag att det fanns kopplingar till väldigt många personer som hade anknytning till Själevad. - Då förstod jag ju att det handlade om den okände fadern för någon annan koppling till Själevad hade inte min faster. Ann Bergqvist letade igenom en rad olika släktträd som hade lös koppling till hennes fasters DNA, men kom inte vidare med det. - Men så plötsligt så dök det upp en väldigt nära matchning som bedömdes som en kusin till min faster. En annan person som hade lämnat DNA-prov som alltså stämde så bra med fasterns att de bedömdes vara kusiner. - Jag hann inte skriva till den personen förrän jag fick ett mail ifrån honom, där han undrade över vad detta kunde vara för koppling. De båda började nysta i sina släkter, och insåg att han och fastern hade släktskap ett led tillbaka. - Han kom fram till att Elsas far borde vara hans egen morfar, för han stämde både åldersmässigt och geografiskt. - När jag började leta i hans anor så föll alla andra, lite lösare kopplingar som jag fått sedan tidigare, på plats. - Så vi kunde konstatera att vi hade hittat Elsa okände far, säger Ann Bergqvist. Elsas far hette Carl och var sågverksarbetare. Under en period i sitt liv arbetade han som kusk, och släktforskarna anar att det var under den tiden som han kan ha träffat Elsas mamma Laura. När Laura födde sina barn var Carl fortfarande ogift. Den familj han senare bildade visste ingenting om de utomäktenskapliga barnen. Ann Bergqvist är medveten om att hon nog hade tur med sin DNA-matchning. Förutsättningen för att det skulle lyckas hitta Elsas okände far var ju att någon nära men okänd släktning också skulle välja att göra ett DNA-test. Däremot är ju chanserna att hitta nu levande släktingar stora. - Det är ju ganska många som har hittat sina kopplingar i Amerika på det här sättet, men jag har inte så många emigranter i min släkt så att det har varit aktuellt att kolla, säger Ann Bergqvist, som ändå är väldigt nöjd med att hon tog sitt och sin fasters DNA prov. DNA-forskning för släktforskare Ann Bergqvist fick napp väldigt snabbt efter att hon lämnat sina DNA prov. Men ofta tar det längre tid säger Peter Sjölund som är en av de främsta experterna på DNA-släktforskning i Sverige. - Just det här fallet är lite unikt eftersom hon hade sån tur. Att det råkade dyka upp en kusin som DNA testat sig utan att hon visste om det, säger Peter Sjölund. Ofta måste man leta själv efter personer som ska testas, eller vänta väldigt länge innan det dyker upp någon nära släkting. Hur gör man då rent praktiskt om man har en fader eller moder okänd i sitt släktträd? - Det beror lite på förutsättningarna, säger Peter Sjölund. Dels kan man fråga sig om det finns någon misstänkt, för i många fall finns det någon som släkten berättat om, till exempel bonden på gården. Och har man en misstänkt gäller det att leta rätt på ättlingar och släktingar till den personen och testa dem. Plus att man måste testa sig själv eller den person i släkten som är närmast den okända fadern. Sen gäller det att avvakta och tolka resultaten och se om släktskapen verkar stämma. - Om det inte finns någon misstänkt är det mycket svårare. Då handlar det dels om att, dels testa sig själv, men även testa släktingar på den okända faderns sida. Om det är till exempel en okänd morfar, är det bra att testa mamma eller hennes syskon, kusiner på mammans sida, så många som möjligt för att sen invänta att det dyker upp en bra matchning som är DNA matchning på nära håll. En DNA match dyker upp i matchningslistan och där är de matchningarna man kan jobba med, förklarar Peter Sjölund. - Har du då testat en kusin på mammas sida och både du och kusinen har personen i matchningslistan då är det bevis för att svaret finns på mammans sida. Och har du testat en tremänning på morfars sida är det ett svar på att matchen finns på morfars sida. Matchningen sker mot alla som testat sig och när resultatet efter provtagningen kommer presenteras en lista som visar vilka du är släkt med och där visas också en beräkning utifrån hur mycket DNA du delar med olika personer och som visar hur nära släkt man är. Om det står femmänning till avlägsen släkting kan man vara släkt för fem, sex sju hundra år sedan. Men längst upp i listan brukar det finnas några som är lite närmare. - Många får tusentals matchningar. Om man har rötterna i norra Sverige eller Finland kan man få 4-5000 släktingar och då är de allra flesta väldigt avlägsna. På frågan om det finns de som är oroliga att det kan komma fram svar som inte är det man tänkt sig, svarar Peter Sjölund att är man orolig ska man inte testa sig. Man måste vara medveten om att det kan visa sig att pappa inte är pappa till exempel. Det händer varje år, men å andra sidan är det åtskilligt många fler som hittar en okänd far än de som tappar en pappa. Hur hanteras det lämnade DNA-provet och kan det komma i fel händer? Peter Sjölund berättar att det finns vissa stora företag i USA som säljer resultaten till läkemedelsbolagen, vilket de också är öppna med. Sen finns det företag som bara behåller resultaten hos sig och bara jobbar med släktforskning.    Längre ned här på sidan finns en länk till en sida från Släktforskarförbundet där man kan läsa sig till vilka DNA test som passar till den släktfråga man vill ha svar på. Peter Sjölund har i programmet Tendens-kortdokumentär utförligt berättat om DNA släktforskning. Programmet heter "Mitt DNA och släktingarna på järnåldern" och sändes i maj 2016. Programmet finns lyssningsbart längre ned här på sidan.    Vi tar tacksamt emot berättelser om människor och händelser från förr till nästa säsong som börjar sändas i höst.  Adressen är: Släktband Sveriges Radio 906 15 Umeå   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Med mediekrönika. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Sedan valet 2014 har den rödgröna regeringen samarbetat med Vänsterpartiet för att få stöd för sina budgetar. Men (V) vill se sig som både ett samarbetsparti och ett oppositionsparti. Men efter valet i höst, vad händer då? Kan partiet räkna med inflytande trots att Stefan Löfven hellre talar om samarbete över blockgränsen? Partiledare Jonas Sjöstedt  (V) intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Analys: Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg Sänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Programmet där Sveriges Radios korrespondenter varje söndag turas om att ta med er lyssnare till sina respektive bevakningsområden, allt utifrån ett angivet tema.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Läkare vid Gröndals vårdcentral kallar Försäkringskassans krav på kompletteringar av sjukintyg för ett arbetsmiljöproblem som stjäl tid från patienterna. De ägnar flera timmar i veckan åt att skriva om intyg. - Det är helt hur som happ och man kan inte förutse när det kommer en komplettering, säger Mårten Lundén, läkare vid Gröndals vårdcentral. Det handlar om hur samhället ska hantera att allt fler människor sjukskrivs, särskilt för psykisk ohälsa. Och om vem som är bäst lämpad att avgöra om patienten ska vara sjukskriven, läkaren eller Försäkringskassan? Hanna blev sjukskriven för utmattningssyndrom, men sjukskrivningen nekades och hon föll längre ner i sin depression. Hon överklagade och fick rätt i förvaltningsrätten. I studion: Ellinor Lindeborg, läkare, Kristina Alexanderson, professor vid sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet och Pathric Hägglund, Riksrevisionen, Annika Strandhäll, socialminister. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När Olle kom till sitt hotell i Spanien så fick han veta att hans rum inte fanns kvar. I stället blev han och sällskapet placerade på ett sämre hotell längre bort. Resan hade bokats via Booking.com men vägen till att få kompensation blev lång och krånglig. Vilka rättigheter har man som resenär när man bokat via en resesajt? Vi synas också årets matbluff, utsedd av organisationen Äkta Vara. Dessutom kan du också höra den tredje och sista delen av vår konsumenthistoriska serie om teknik. Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Panelen: Pia Johansson, David Batra, Peder Falk och Marie Göranzon. Notarius Publicus Helge Skoog Pris: Picknick vid strömavbrott Repris från 20170930. Går även natt mot onsdag kl. 04.30 och torsdag 19.03.

Underhållning

Är vi på väg mot en värld där robotarna dominerar oss, eller kommer artificiell intelligens frigöra människan att ägna sig åt vad hon vill? Hur skönt är det inte med städrobotar? Och är det inte fantastiskt med datorer som kan diagnosticera cancer? Det görs stora framsteg inom artificiell intelligens, där robotar och datorer hjälper oss att göra arbete som vi tidigare har utfört. Pessimisten ser en värld där vi fråntas själva värdet av att vara kreativa och skapande varelser. Optimisten ser att det ger oss möjlighet att utforska andra sidor hos oss själva. Kanske ägna oss mer åt barnen? Med optimisten Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och pessimisten Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsredaktionen SR. vet@sverigesradio.se Från kl. 08.50. Sänds även i natt kl. 04.02.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Präster och arbetare hamnade på olika sidor i det finska inbördeskriget för hundra år sen. Mellan kyrkan och folket uppstod en förtroendekris som bearbetats ända in i vår tid. Programmet sändes första gången den 2 november 2017. Sixten Ekstrand vid kyrkostyrelsen i Helsingfors intervjuas om försoningsprocessen på senare år mellan arbetarrörelsen och Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Det som behöver bearbetas är klyftan som skapades under inbördeskriget 1918. Upproret från "de röda" socialdemokraterna uppfattades av många finländska präster som ett brott mot den ordning Gud hade bestämt. Kyrkans män tog ställning för "de vita" (den borgerligt ledda senaten). Från de rödas sida agerades det aggressivt mot präster, som torterades och i vissa fall dödades. Det var de vita som vann kriget, men bland arbetare fanns länge en besvikelse mot kyrkan. Man tyckte att prästerna borde ha stått på de fattiga arbetarnas sida i stället för att liera sig med makten. Hur arvet från inbördeskriget lever kvar ända in i våra dagar har även Anna Lindholm studerat. Hon är gymnasielärare i religionskunskap och svenska och har debuterat med boken Projekt Ines. I den skildrar hon fem kvinnors tankar och öden under och efter inbördeskriget. Programledare Åsa Furuhagen intervjuar henne i programmet. Strax efter inbördeskriget fick Finland sin första skollag. Den anpassades efter att landets religiösa landskap redan då präglades av flera samfund. Frilansreporter Julia Wiraeus rapporterar om det speciella men omtvistade systemet för religionsundervisning, där skolbarnen delas upp efter vilken religion de tillhör. Ett av de samfund som i skollagen garanterades egen undervisning var den finsk-ortodoxa kyrkan. Den har officiell ställning som folkkyrka vid sidan om den dominerande, evangelisk-lutherska kyrkan. I dag växer både den finsk-ortodoxa och den rysk-ortodoxa kyrkan. Det berättar frilansreporter Henrik Dammberg i ett reportage. Och båda kyrkorna skulle helst se att den andra kom över till det egna laget. Bisittare till Åsa Furuhagen i programmet är Thella Johnson, tidigare Sveriges radios korrespondent med placering i Finland. Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Ludvig Lindelöf Jag ser mig runt omkring och ser en samtid som börjar agera precis som jag själv. Som inte längre orkar med. En samtid som krymper världen. Ludvig Lindelöf är präst i Carl Johans församling, i Göteborg Text Matt 20:1-16 Musik I sin storhet, av Nina Simone, med Nino Ramsby och Martin Hederos Klockor Kalmar domkyrka Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. 1200-talet skapade förutsättningarna för Stockholms unika nationalstadspark. Det menar Clas Tollin som guidar runt bland klosterjordar och jaktmarker runt Kaknästornet. Klosterjordar och jaktparker formade området norr om Stockholm till en helt unik plats och lade grunden för våra dagars Nationalstadspark. Tobias Svanelid beger sig ut i parken för att söka efter spåren av medeltidens omvälvande decennier på 1200-talet då vikingarnas Stockholm förvandlades till klostrens. - Det är intressant att det är händelser på 1200-talet och 1600-talet som gör att vi kan stå här idag och att det inte är fullständigt igenbyggt, menar kulturgeografen Clas Tollin som undersökt områdets historia i en aktuell bok. Dessutom berättas historien om när parken fick ge plats åt Vetenskapsstaden för 100 år sedan. Och veckans lyssnarfråga handlar om vilka trender som styrt historikernas förklaringar när man sökt svaret på varför Västrom föll. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sedan valet 2014 har den rödgröna regeringen samarbetat med Vänsterpartiet för att få stöd för sina budgetar. Men (V) vill se sig som både ett samarbetsparti och ett oppositionsparti. Men efter valet i höst, vad händer då? Kan partiet räkna med inflytande trots att Stefan Löfven hellre talar om samarbete över blockgränsen? Partiledare Jonas Sjöstedt  (V) intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Analys: Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg Från kl. 12.55. Sänds även natten mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vilken vecka vi har haft med Trump, guldbaggegala och nedlagd franskundervisning. En ren journalistmatch med Kristian Luuk, Andres Lokko, Heidi Avellan och Karin Pettersson. Med Annika Lantz! SVT-programledaren Kristian Luuk och kulturjournalisten Andres Lokko frågesportar hos Annika Lantz mot politiska chefredaktörerna Heidi Avellan, Sydsvenskan och Karin Pettersson, Aftonbladet! Domare: Sara Lövestam. Ljudtekniker: Ludvig Jansson. Programsekreterare: Anne Ibelius. Praktikant: Ellen Jöhnsson Producent: Anna-Karin Ivarsson Skriv till oss! Från i går.

Underhållning, Repris

Surrealism. Dystopi. Gotik. Magisk realism. Den nya Evas passion handlar om ett USA i sönderfall, sex, sekter och sterila öknar. Romanen kom ut 1977 och är samtidigt en samhällssatir, "en förfärande mix av genusaction och brutalfilosofi." Angela Carter har blivit en kultförfattare och får ständigt nya läsare, men är relativt okänd i Sverige. Hon var feminist, marxist, ateist. "En medelålders kultiverad engelska med mild stämma som svor som en borstbindare när hon blev upprörd." Katarina Wikars och Ulrika Larsson, Carterexpert och före detta förlagsredaktör, benar ut några handlingstrådar. Det här programmet är en repris från 2012. Från igår. Sänds även på söndag kl 02.50 och tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Naturradio från Sverige och världen. Sänds även i morgon kl. 04.15.

Fritid och hobby

- Därför är denna dag till Förintelsens minne, en angelägenhet för vår samtid och för vår framtid. Ingrid Lomfors är docent i historia och överintendent på Forum för levande historia, en tjänst hon nyligen har tillträtt. Hon började sin yrkesbana som fritidsledare, men livet ville annorlunda. Som ung vuxen fick hon veta att hennes mamma överlevt Förintelsen. Då gav sig Ingrid iväg på en resa i tid och rum för att leta efter sin familjs historia. Att foga samman skärvorna av det som gått sönder, och samtidigt skapa nya sammanhang och mönster har blivit en livsuppgift.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Konspirationsteorierna om finansmannen och filantropen George Soros är många. Vilka är de politiska krafterna som utnämnt honom till sin främsta fiende? Och varför har just han blivit syndabock? Konflikt berättar historien om George Soros. Från den judiska uppväxten i Budapest under förintelsen till de stora klippen under 1990-talet. När muren föll efter kommunismens fall vill han hjälpa till att göra världen mer öppen och demokratisk. Men hans vilja att hjälpa samhället har också väckt arga reaktioner i länder som Ungern och Ryssland. Och idag är han mer hatad än någonsin av högerextremister över hela världen. Som en röd tråd genom hans liv finns antisemitismen. I programmet hör vi bland annat, journalisten Robert Aschberg, klasskamraten Pál Tétényi, Anna Porter författare, Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank, Olle Wästberg, liberal politiker, Goran Buldioski, Europachef för den Sorosfinansierade fonden Open society foundations, Zoltán Kovács, från den ungerska regeringen, Oana Florea parlamentsledamot i Rumänien, Marta Pardavi, från den Ungerska Helsingfors kommittén, Svetlana Gannusjkinas, rysk människorättsaktivist, Adam Schonberger, från organisationen Marom i Budapest, Frank Furedi professor i sociologi och författare och Henrik Bachner, idéhistoriker.   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se   Producent: Simon Moser Simon.moser@sverigesradio.se Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När det nya bostadsbolaget tar över de ökända kvarteret på Ramels väg i Malmö vill man rusta upp och städa bort kriminaliteten. När en familj vräkts sprängs bolagets lokal tre gånger på kort tid. Omfattande svartuthyrning, vapen och knark. Det här är en berättelse om en liten grupp män som dominerar kvarteret Herrgården i Rosengård i Malmö. -Han som äger miljonerna, han kommer få betala för det nån gång när han går över gränsen. Och hittills, han är på god väg att göra det. -Vad menar du med det, betala? -Det kan vara allt möjligt, det kan vara en bomb. -Det finns regler som alla måste följa, bryter man mot dem så blir det konsekvenser. Många i kvarteret gillar de nya ägarna, som renoverar de nedslitna lägenheterna och rustar socialt, genom att anställa ungdomar som aldrig haft jobb. Men det finns också ett jäsande missnöje över bostadsbolaget, som sätter stopp för svartuthyrning och vill säga upp kontrakt för hyresgäster som sysslar med kriminalitet.  Programmet gjordes i oktober 2016. Lotta Malmstedt är reporter på Sveriges Radio sedan 1991. Hennes första P1 Dokumentär, Att komma nära en korp, sändes 2014. Från i söndags.

Dokumentärer, Repris