SR, P1 2018-03-18

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

För andra gången anklagas Aftonbladets kolumnist Linnéa Claesson för plagiat. Efter hård kritik mot Google, vilken makt ger vi nätjätten? Ännu en politiker i reporterkläder och så Mediebudorden #6. Plagiat i Aftonbladet-kolumn - igen Kolumnister finns det gott om i Sverige. Många av oss utmanas av att läsa skarpt formulerade, men också personliga, texter som sätter händelser och trender i ett nytt ljus. Texter som tycker till och som ofta skapar debatt. Men vad händer med formatet, trovärdigheten och till syvende och sist behovet av kolumner om det framkommer att stora delar av en skribents text är rakt av plagierade från någon annan? Inte på sättet att texten löst inspirerats, utan att den helt enkelt är ett klipp-och-klistra-verk? Aftonbladets kolumnist, Linnéa Claeson, anklagas nu ännu en gång för plagiat. Hur ser tidningen på det? Reporter: Jonna Westin. Laholms reporter på dubbla stolar Förra veckan presenterades Elin Segerlind, tidigare anställd reporter på Sveriges Radio, som Vänsterpartiets nya toppnamn i Fyrbodal. Hård kritik riktades efter detta mot P4 Värmland för bristande kontroll av en av deras reportrars politiska engagemang. Men, skulle det visa sig, det var inte unikt. Förra veckan rapporterades det faktiskt om ännu ett liknande fall. En reporter på Laholms Tidning är aktiv Moderat i Ängelholm, tre mil från Laholm. Det var Hallandsposten som var först med att rapportera om reportern på dubbla stolar. Detta efter att han skrivit en artikel om en strid kring toppolitiker i just Moderaterna. Vi ringde upp tidningens chefredaktör Lasse Bernfalk. Reporter: Johan Cedersjö. Ökad press på Google oroar kritiker Vem ska ha makten över dagens offentliga samtal? Över vad som får finnas och sägas på de digitala plattformar som idag är våra gemensamma torg? Vilka regler ska gälla och hur ska yttrandefrihetens gränser bevakas i vår tid? Det är stora frågor som hamnat i fokus efter att Google den senaste tiden fått hård kritik för att inte ta sitt ansvar genom att agera mot olagligt och stötande innehåll på sina plattformar. Expressen och Dagens Nyheter har varit ledande i rapporteringen. Efter hårt tryck har Google backat, tagit bort sökresultat och stängt ner en Youtube-kanal. Men hur rimligt är det att vi kräver åtgärder från kommersiella bolag som ger dem ännu mer makt över vilket innehåll vi kan ta del av? Reporter: Therese Rosenvinge. Mediebudorden del sex: JUST NU! Mediekonsument i ett stormigt nyhetsflöde Under sex veckor har ni som troget lyssnat kunnat följa varje del i vår serie Mediebudorden. Det har handlat om nyheter i krissituationer, om hatstormar, om namnpubliceringar, om krimjournalistik och så om situationerna när medier inte skriver. I dagens del, den sjätte och den sista, har frilansjournalisten Jack Werner satt samman en lista med tips och råd som är mer generella. Som inte rör specifika ämnen utan snarare är användbara för dig som mediekonsument i alla lägen. Reporter: Johan Cedersjö. Från gårdagen. Sänds även kl. 19.03.

Aktualiteter, Repris

Nordea förbereder sig för flytt. Samtidigt inleder Riksrevisionen en granskning av statens aktieförsäljning. Ekonomin går på högvarv - varför stiger inte lönerna? Hör också hur mycket pengar konflikterna i världen kostar i förlorad BNP. Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Billing, chef Ekonomiekot Gäster i studion: Anders Jelmin, reporter Ekonomiekot Sören Granath, reporter Ekonomiekot Medverkande och röster i programmet: Alexandre Marc, chefsanalytiker Världsbanken Jago Salmon, rådgivare FN Ingvar Mattson, riksrevisor Lennart Grufberg, fd riksrevisor Peter Norman, fd finansminister Valter Hultén, nationalekonom Medlingsinstitutet Björn Wahlroos, ordförande Nordea Daniel Ek, vd Spotify Tekniker: Josef Reinhold Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. I veckans Människor och tro ställer vi frågan: vad prästen tror på? Var går gränsen för när man inte kan kalla sig för präst längre? En präst har flera skrifter att förhålla sig till: prästlöftet, kyrkohandboken, psalmboken och Bibeln. Men vad händer om man utvecklar sin teologi och tänker utanför ramarna? Hur blir det när kyrkans lära börjar gå emot den egna övertygelser?  Svenska kyrkan har haft många strider om t.ex. kvinnliga präster och idag är frågan om präster måste viga samkönade en viktig fråga. Många präster efterlyser mer teologiska diskussioner men tvekar att ta upp kontroversiella frågor för att inte bli stämplade som bakåtsträvare. Hur långt kan en anpassning av kyrkan gå innan man börjar inse att kyrkan inte är det som man en gång fick sitt kall ifrån? Och är det samma kyrka som man besöker och känner igen sig om man t.ex. besöker en kyrka i Nässjö eller i centrala Stockholm? Hur tänker präster i andra samfund i Sverige? Människor och tro gästas av prästen och teologen Petra Carlsson. Vi får även följa med på ett syriskortodoxt bröllop förrättad av prästen Josef Togan och vi är på en begravning i Nässjö med prästen Miriam Wredén Klefbeck. I slutet av programmet samtalar vi med Ulf Bjereld om de nya reglerna för att ge bidrag till samfunden, kan man nekas bidrag om prästen eller imamen inte tillåter kvinnliga präster, samkönade äktenskap eller förordar omskärelse? Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Den georgiske målaren Niko Pirosmani upptäcktes av det ryska konstavantgardet på 1910-talet men fick aldrig själv uppleva det stora internationella genombrottet. Idag hänger hans målningar på stora konstmuseer runt om i forna Sovjetunionen och visas på utställningar världen över. Fredrik Wadström tittar närmare på Pirosmanis målning "Druvskördefesten" och berättar historien om hur en av konsthistoriens verkliga särlingar blev nationalklenod i hemlandet. Ett program av Fredrik Wadström. Från igår. Sänds även tisdag kl 03.50.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. 2018 är ett intensivt idrottsår. Vinter-OS är avklarat - en succé för Sverige, inte minst på damsidan - och i sommar väntar Fotbolls-VM för herrar i Ryssland. Men vad är idrott, filosofiskt sett? Klassisk idrott har rötterna i det antika Grekland, där Olympiska spel hölls redan på 700-talet före vår tidräkning. Då handlade det främst om att springa, kasta, hoppa, brottas men idag omfattar Svenska Riksidrottsförbundet allt från Fotbollförbundet till Varpaförbundet. Men vad tänker filosofer om idrott? Är idrott en naturlig del av att vara en Homo Ludens - en lekande människa? Och vilken roll spelar idrotten i våra liv och i samhället? Gäster är filosoferna Anna-Karin Selberg, Gustav Strandberg och Jonna Bornemark. Programledare och producent Peter Sandberg. Från i söndags.

Kultur, Repris

Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi blir allt bättre rustade mot naturkatastrofer, men kommer det räcka när klimatet förändras? Den senaste kraftiga jordbävningen i Taiwan. Ekot rapporterade om minst sex döda, men mer än så blev det inte. Varför inte det? Det har hänt något här. Jordbävningen i Taiwan den 6:e februari är ett bra exempel på att allt färre människor dör i naturkatastrofer. Vi har blivit bättre på att förebygga katastroferna med bättre byggteknik och varningssystem. Vi blir allt fler människor i världen, ändå kräver all världens naturkatastrofer allt färre dödsoffer. Positivt, eller hur? Med: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef på vetenskapsredaktionen SR. Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Vetenskap, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi letar lavar i Åldersbäck utanför Västervik och försöker förstå deras komplicerade och fascinerande värld. Och träffar fågelpoeten Merit Åhs Janbrink. Programledare är Joacim Lindwall. En lav är ett samarbete mellan en alg och en svamp. Eller? Jo, så är det, men ny forskning visar att det finns en svamp till med i leken, en hittills okänd sådan vid namn Cyhobasidium. Vi har träffat lavforskaren Veera Tuovinen som var med och gjorde upptäckten. Med den nya kunskapen i bagaget ger vi oss ut och letar lavar i Åldersbäck utanför Västervik, tillsammans med naturvårdsspecialisten och lavkännaren Jan Henriksson. Vi lär oss några vanliga lavar och någon mer ovanlig - en sådan som kan signalera att här finns det höga naturvärden. Och funderar över hur världen skulle se ut utan lavar. Landskapet skulle ha helt andra färger, till exempel. Och så har vi träffat en fågelpoet, Merit Åhs Janbrink. I sin diktsamling "Fåglar kring människor och tankar" utforskar hon just det som uppstår mellan människor och fåglar. Hur hänger en fjällvråk ihop med att allt sket sig för Ghana i fotbolls-VM 2010? Det hör vi i veckans kråkvinkel signerad Mats Ottosson. Förra veckan presenterade vi ett nytt avsnitt i vår fågelsångskola - om trummande hackspettar. Nu är det dags att lära sig skilja på hackspettarnas rop. Programledare är Joacim Lindwall. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi letar lavar i Åldersbäck utanför Västervik och försöker förstå deras komplicerade och fascinerande värld. Och träffar fågelpoeten Merit Åhs Janbrink. Programledare är Joacim Lindwall. En lav är ett samarbete mellan en alg och en svamp. Eller? Jo, så är det, men ny forskning visar att det finns en svamp till med i leken, en hittills okänd sådan vid namn Cyhobasidium. Vi har träffat lavforskaren Veera Tuovinen som var med och gjorde upptäckten. Med den nya kunskapen i bagaget ger vi oss ut och letar lavar i Åldersbäck utanför Västervik, tillsammans med naturvårdsspecialisten och lavkännaren Jan Henriksson. Vi lär oss några vanliga lavar och någon mer ovanlig - en sådan som kan signalera att här finns det höga naturvärden. Och funderar över hur världen skulle se ut utan lavar. Landskapet skulle ha helt andra färger, till exempel. Och så har vi träffat en fågelpoet, Merit Åhs Janbrink. I sin diktsamling "Fåglar kring människor och tankar" utforskar hon just det som uppstår mellan människor och fåglar. Hur hänger en fjällvråk ihop med att allt sket sig för Ghana i fotbolls-VM 2010? Det hör vi i veckans kråkvinkel signerad Mats Ottosson. Förra veckan presenterade vi ett nytt avsnitt i vår fågelsångskola - om trummande hackspettar. Nu är det dags att lära sig skilja på hackspettarnas rop. Programledare är Joacim Lindwall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Kultur

- Livet har visat mig att det kan bo stor skönhet i sådant som vid första ögonkastet verkar ytligt. Are Norrhava är präst och meditationslärare. Ursprungligen från Hälsingland har han bland annat levt i ett burmesiskt kloster och med en storfamilj på Västra Samoa. Are tror att hjärtat sitter någonstans i magtrakten, vaknar helst till hiphop och trivs bäst bland andra aktivister.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Är Australiens vildhästar en olycka som trampar ihjäl känsliga djur och marker och bör försvinna, eller ett kulturarv att värna? Vi hör också om motion mot demens, konstgjorda glaciärer och Stephen Hawking. Att Australiens "brumbies", de förvildade hästarna som strövar i nationalparkerna är vackra är förespråkarna och motståndarna i den heta konflikten överens om. "Tyvärr" säger biologen Eric Warrant, eftersom det gör att människor vill bevara dem trots att de från början inte hör hemma i den känsliga naturen, där de trampar ihjäl sårbara grodor och andra djur och förstör känsliga våtmarker. Vi möter också en politiker som menar att hans känsloargument kring hästarna väger tyngre än vetenskapen. I veckans magasin hör vi också om att god kondition i medelåldern verkar kunna förebygga demens senare och om hur man i Himalayas torra bergstrakter nu prövar konstgjorda små sockertoppsglaciärer som ett sätt att spara vatten till jordbruket. Och så minns vi Stephen Hawking, den ikoniske fysikern som gick bort i veckan. Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Sten Bergman, biolog och forskningsresande, återvände flera gånger till Nya Guinea. 1959 berättade han om hur det gick till när han och hans hustru blev adopterade av en kannibalhövding. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hon är en fullbokad psykolog och prisad författare känd från tv, radio och tidningar. Snart släpper hon en bok om ett svårt ämne som sällan - eller aldrig - har varit föremål i en barnbok: självmord. Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1   Om du mår dåligt och tänker att livet inte är värt att leva ska du inte hålla det för dig själv. Här kan du få hjälp och stöd: - Hjälplinjen, 0771-22 00 60 - Bris, 116 111 - Jourhavande medmänniska, 08-702 16 80 - Jourhavande präst, 112 - Mind Självmordslinjen, 90101 eller chatt via mind.se Sänds även kl. 21.03 samt natt mot lördag.

Aktualiteter

På allt fler håll debatteras hur politiken påverkar kulturen. Är de ideologiska frågorna kring kulturpolitik på väg upp på agendan? Det frågar sig Sveriges Radios kulturchef i veckans kulturkrönika. Är kulturen politiskt styrd, och vem är det som i så fall styr den? Och hur kommer det sig att krockar mellan kultur och politik skapar infekterade debatter, men att kulturpolitik uppfattas som grått? I en aktuell studie om kulturjournalistik från Stockholms universitet, som vi rapporterat om, konstateras att det ofta handlar om politik på kultursidor - men sällan om den politik som faktiskt styr kulturen. Men de senaste veckorna har vi sett flera exempel på heta debatter kring vad skattepengar ska läggas på och vad offentligt finansierade instanser ska ha för mål. I en artikel i Svenska Dagbladet av journalisten Ola Wong kom skarp kritik från förläggare mot vad som anses vara försök till politisk styrning via litteraturstöd. Och en större debatt rullade igång där också kulturminister Alice Bah Kuhnke drog ut till försvar. I Göteborg pågår en infekterad debatt kring den inställda visningen av filmen "Burka Songs 2.0" av regissören Hanna Högstedt. Det är ett bråk där debattörer och tunga namn i ledande politiken och medierna i staden hamnat i hårda ordväxlingar. I torsdags berättade vi i Kulturnytt om hur alliansen är kritiska mot regeringens förslag till nya statliga mål för arkitektur, och moderaternas Olof Lavesson (M) anklagade regeringen för att vilja styra arkitekturen med "politiska pekpinnar" kring hållbarhet och segregation. Under lång tid har kulturpolitiken annars präglats av konsensus mellan riksdagspartierna, med små skillnader i synen på hur stödsystem och prioriteringar ska konstrueras. Ofta har det mest lett till sifferövningar. På andra områden är ju utbud och efterfrågan närmast oändliga efter politiker som ska gripa in och förändra något. Men på kulturområdet är det nästan tvärtom - här framhålls idealet om armlängds avstånd. Att den som är folkvald inte ska vara inne och peta i de fria konsterna eller påverka utövaren. Men kanske är kulturpolitiska frågor på väg högre upp på agendan, och under det senaste året har jag läst krönikörer som pekat i den riktningen. I ett förändrat politiskt klimat ersätter debatter om värderingar och världsbilder rena plånboksfrågor. I Sverige har vi också haft en mandatperiod som å ena sidan sett en miljöpartistisk kulturminister och å andra sidan ett växande Sverigedemokraterna. MP och SD må vara politiska motpoler, men båda partierna har kritiserats för att ha en syn på kulturen som verktyg för att nå sina mål. I P1 Kultur i torsdags belyste vi hur Sverigedemokraterna vill förändra kulturpolitiken på såväl kommunal som nationell nivå, och under månaderna fram till valet kommer vi titta på hur blocken och riksdagspartierna ser på kulturen, såväl ideologiskt som praktiskt. Ännu så länge väcks de riktigt heta frågorna oftast kring ett enskilt verk, en kontroversiell film eller provocerande konst. Och ännu så länge så är det nog vid tangentbord och i ateljéer som fröna till kulturstrider sås, inte vid voteringar i politiska församlingar. Men är valåret 2018 punkten där det kommer ändras? Mattias Hermansson Sänds även kl. 12.55.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om Saudiarabiens nya ledare, en politisk kommentar av Margit Silberstein, panelen om veckan som gått och ett kåseri av Mark Levengood Timme 1: * Valet i Ryssland handlar mycket om valdeltagandet   * Spioneri ur ett historiskt perspektiv   * Boken "Nordkorea, landet vi älskar att hata" av Loretta Mapoleoni * Politisk kommentar av Margit Silberstein om det politiska tonläget   * EU låter 20.000 18-åringar tågluffa gratis, hur rättvist är det?    * Panelen om Sveriges roll i världspolitiken, förslag om sammanslagning av (C) och (L) samt separation av (MP) och (S) som en valstrategi. Maria Ludvigsson,SvD, Hanne Kjöller, DN och Göran Greider, Dalademokraten    Timme 2: * Om vikten av att ha en tydlig motståndare inom politiken   * Satir med Public Service * Poeten Linnea Axelsson med en ny bok med samiskt fokus * Den långdragna konflikten mellan nordsamer och sydsamer i Tärnaby  * Den saudiska prinsen Mohammed bin Salmans charmoffensiv i väst   * Kåseri av Mark Levengood   Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Anders Diamant Tekniker: Heinz Wennin Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om Saudiarabiens nya ledare, en politisk kommentar av Margit Silberstein, panelen om veckan som gått och ett kåseri av Mark Levengood Timme 1: * Valet i Ryssland handlar mycket om valdeltagandet   * Spioneri ur ett historiskt perspektiv   * Boken "Nordkorea, landet vi älskar att hata" av Loretta Mapoleoni * Politisk kommentar av Margit Silberstein om det politiska tonläget   * EU låter 20.000 18-åringar tågluffa gratis, hur rättvist är det?    * Panelen om Sveriges roll i världspolitiken, förslag om sammanslagning av (C) och (L) samt separation av (MP) och (S) som en valstrategi. Maria Ludvigsson,SvD, Hanne Kjöller, DN och Göran Greider, Dalademokraten    Timme 2: * Om vikten av att ha en tydlig motståndare inom politiken   * Satir med Public Service * Poeten Linnea Axelsson med en ny bok med samiskt fokus * Den långdragna konflikten mellan nordsamer och sydsamer i Tärnaby  * Den saudiska prinsen Mohammed bin Salmans charmoffensiv i väst   * Kåseri av Mark Levengood   Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Anders Diamant Tekniker: Heinz Wennin Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Musikgudstjänst på Jungfru Marie bebådelsedag med Lutherska missionskyrkans kör. I vackra nyskrivna och omarrangerade äldre sånger hör vi solister och instrumentalister under ledning av Sven och Johanna Fridolfsson i en gudstjänst från Lutherska Missionskyrkan i centrala Göteborg. Med Olof Abrahamsson, präst samt Rachel Törnell, gudstjänstledare.   När vi låter Gud i sin glädje, så sitt frö av kärlek och godhet i oss, blir vi likt Maria bärare av evangelium till denna värld. Olof Abrahamson   Bibeltexter Jes 7:10-14  Rom 8:1-4 Luk 1:26-38   Musik Så möter du mig (Johanna Fridolfsson/ Johanna Olander) SvPs 15 Halleluja, sjung om Jesus (RH Pritchard/A Frostenson) Den djupaste källan (Sven Fridolfsson/ Jenny Lundberg) Det enda jag vet (Lydia Lithell, arr: Sven Fridolfsson) Amen (Sven Fridolfsson/ Malin Aghed) Frikänd (Johanna Fridolfsson/ Psaltaren 17:15) I din kärlek (Johanna Fridolfsson/ Olof Abrahamsson) SvPs 59 Med Gud och hans vänskap (O. Ahnfelt, Arr: J Fridolfsson/ C. O. Rosenius )  Gloria (Sven Fridolfsson) Medverkande Johanna Olander, teolog och psykoterapeut Rachel Törnell, gudstjänstledare Textläsning av Daniel Lindgren och Anna-Karin Samsioe Lutherska missionskyrkans kör och instrumentalister under ledning av Johanna och Sven Fridolfsson med solisterna  Rebecka Bramsved, Niclas Samsioe, David Sturk och Anna Wistrand. Producent Neta Norrmo? Produktionsbolaget Munck? för Sveriges Radio Göteborg Bengt Pettersson och Thor Andersson Tekniker Sveriges Radio  

Andliga frågor

Bland svenska män i åldrarna 65-74 år saknar var fjärde en nära vän. Det är ett problem för individen, men också för samhället. Pyramiden, om blivande och nyblivna pensionärer, tittar närmare på den ensamme mannen. Forskning visar att vi blir sjukare, fattigare och också olyckligare i brist på nära relationer. I dagens program tittar vi närmare på ensamheten 60 plus i allmänhet och den manliga ensamheten i synnerhet. I Lars Mogensens reportage möter vi bland andra Brynn Settels, mer känd som musikern Bumpaberra från punk-reggae-bandet Dag Vag. Gäst i är psykologen och psykoterapeuten Thomas Ahlner. I studion tillsammans med programledaren Agneta Nordin, Lotta Skoglund, som arbetat som journalist och som vid 69 fortfarande frilansar. Programledare Agneta Nordin Producent Lars Mogensen pyramiden@sverigesradio.se Från i torsdags. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

På allt fler håll debatteras hur politiken påverkar kulturen. Är de ideologiska frågorna kring kulturpolitik på väg upp på agendan? Det frågar sig Sveriges Radios kulturchef i veckans kulturkrönika. Är kulturen politiskt styrd, och vem är det som i så fall styr den? Och hur kommer det sig att krockar mellan kultur och politik skapar infekterade debatter, men att kulturpolitik uppfattas som grått? I en aktuell studie om kulturjournalistik från Stockholms universitet, som vi rapporterat om, konstateras att det ofta handlar om politik på kultursidor - men sällan om den politik som faktiskt styr kulturen. Men de senaste veckorna har vi sett flera exempel på heta debatter kring vad skattepengar ska läggas på och vad offentligt finansierade instanser ska ha för mål. I en artikel i Svenska Dagbladet av journalisten Ola Wong kom skarp kritik från förläggare mot vad som anses vara försök till politisk styrning via litteraturstöd. Och en större debatt rullade igång där också kulturminister Alice Bah Kuhnke drog ut till försvar. I Göteborg pågår en infekterad debatt kring den inställda visningen av filmen "Burka Songs 2.0" av regissören Hanna Högstedt. Det är ett bråk där debattörer och tunga namn i ledande politiken och medierna i staden hamnat i hårda ordväxlingar. I torsdags berättade vi i Kulturnytt om hur alliansen är kritiska mot regeringens förslag till nya statliga mål för arkitektur, och moderaternas Olof Lavesson (M) anklagade regeringen för att vilja styra arkitekturen med "politiska pekpinnar" kring hållbarhet och segregation. Under lång tid har kulturpolitiken annars präglats av konsensus mellan riksdagspartierna, med små skillnader i synen på hur stödsystem och prioriteringar ska konstrueras. Ofta har det mest lett till sifferövningar. På andra områden är ju utbud och efterfrågan närmast oändliga efter politiker som ska gripa in och förändra något. Men på kulturområdet är det nästan tvärtom - här framhålls idealet om armlängds avstånd. Att den som är folkvald inte ska vara inne och peta i de fria konsterna eller påverka utövaren. Men kanske är kulturpolitiska frågor på väg högre upp på agendan, och under det senaste året har jag läst krönikörer som pekat i den riktningen. I ett förändrat politiskt klimat ersätter debatter om värderingar och världsbilder rena plånboksfrågor. I Sverige har vi också haft en mandatperiod som å ena sidan sett en miljöpartistisk kulturminister och å andra sidan ett växande Sverigedemokraterna. MP och SD må vara politiska motpoler, men båda partierna har kritiserats för att ha en syn på kulturen som verktyg för att nå sina mål. I P1 Kultur i torsdags belyste vi hur Sverigedemokraterna vill förändra kulturpolitiken på såväl kommunal som nationell nivå, och under månaderna fram till valet kommer vi titta på hur blocken och riksdagspartierna ser på kulturen, såväl ideologiskt som praktiskt. Ännu så länge väcks de riktigt heta frågorna oftast kring ett enskilt verk, en kontroversiell film eller provocerande konst. Och ännu så länge så är det nog vid tangentbord och i ateljéer som fröna till kulturstrider sås, inte vid voteringar i politiska församlingar. Men är valåret 2018 punkten där det kommer ändras? Mattias Hermansson Från i morse.

Kultur, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Kina investerar kollosalt i Pakistans infrastruktur, är landet på väg att hamna i Kinas händer? Barn sex-utnyttjas i det tysta och kvinnor erövrar nya arbetsområden. Margita Boström Sveriges Radios Asienkorrespondent. Sänds även på måndag kl. 21.03.

Aktualiteter

Undersökande journalistik från Göteborg. Kaliber sänder del tre i P1 Dokumentärs serie om bombattentaten i Göteborg. I ett av dåden räcker inte bevisen och de åtalade nazisterna frias i hovrätten. Men fick rätten se alla bevis? Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Den italienske designern Franco Moschino använde sig av något som många anser vara en sorts bristvara i modevärlden - humor. Präglad av surrealismen skapade Franco Moschino i början av 1980-talet ett eget universum där han vände upp och ned på idéer om smak och stil i syfte att skaka om den, i hans tycke, uppblåsta modebranschen. Han kallade märket kort och gott för - "Moschino". Namnet blev snart synonymt med extra allt, och mer därtill. Diskret var hans design inte, vilket å andra sidan inte var grejen under det tidiga 80-talet, rent generellt. Men framför allt blev Moschino också en av modevärldens mesta "regimkritiker". Han ifrågasatte hela det kommersiella modesystemet, men med humor. Franco Moschino vred till tidens trender så att hans plagg blev en sorts skrattspeglar. Komiska kommentarer till samtidens strävan efter excess och synlighet, med hjälp av modemärken och dess alltmer synliga logotyper. Idag leds märket Moschino av en annan man, som också har uppmärksammats för sin humoristiska anti-inställning till mode - den amerikanske designern Jeremy Scott. För även Jeremy Scott använder sig av satir, humor och pop-kulturella referenser i sitt modeskapande. I veckans program berättar mer om Franco Moschino och hans värld. Vi tar också en närmare titt på Jeremy Scott, inte minst hans bakgrund - han är uppvuxen på en bondgård i Missouri - och hur den har påverkat hans fantasi och kreativitet. Vi diskuterar även humor och mode med skådespelaren och komikern Emma Molin. Och så tar vi en titt på hamburgaren inom konsten. Veckans gäst är Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans designhögskola. Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 02.02.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nyårsafton 2016. Nazistledaren Viktor Melin, misstänkt för ett bombdåd i centrala Göteborg smyger i skogen vid flyktingboendet på Lilleby camping. Säpos spanare står inför ett vägval. Ska de ingripa? Säpo har haft spaning på Viktor Melin i två veckor. De har sett honom göra mystiska inköp av material som kan användas till bombtillverkning. På en parkering har han träffat den sprängmedelskunniga nazisten Jimmie Jonasson, och något har överlämnats. Mycket tyder på att han nu är på väg att placera ut en bomb på Lilleby camping. Kommer Säpo hinna gripa Viktor Melin innan nästa bomb exploderar? Dokumentären är gjord av Daniel Öhman och My Vingren 2018. Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Vi möts vid kapitel 18 i Ruth Rendells bok "Stenarna skola ropa." Vårens andra bokcirkelträff är här! Tillsammans med er lyssnare, deckarförfattaren Åsa Larsson och poeten och psykologen Ulf Karl Olov Nilsson bokcirklar vi om Ruth Rendells krimklassiker "Stenarna skola ropa." Vi befinner oss på den engelska landsbygden det är 60-tal och i familjen Coverdales stora hus jobbar Eunice Parchman. Hon städar, fejar och håller rent. Men lika lätt som hon rör dammvipporna över bokhyllor och fönsterkarmar, lika tungt bär hon på sin hemlighet. En hemlighet som kommer att sluta i döden för familjen Coverdale. Ja! Välkomna att vara med och läsa. Till den här träffen har vi läst fram till och med kapitel 18. Välkomna att vara med. Och så möter vi rapparen och låtskrivaren Silvana Imam, som precis har kommit ut med en bok. Det blir ett samtal om ordens kraft och var man hittar rytmer och rim. All musik som är med i Lundströms Bokradio hittar du på vår egen spotifylista. Klicka så kommer du till den. Programledare: Marie Lundström Producent: Alba Mogensen och Fredrik Wadström Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden? En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar. Och i Sverige ska koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige. Även andelen miljöbilar ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket. Klotet frågar Svante Axelsson, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Jessica Alenius, vice vd för Bil Sweden, samt Frances Sprei som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare är Marie-Louise Kristola. Från i onsdags. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.45.

Vetenskap, Repris

I Chile har en allt starkare feministisk litteraturscen växt fram de senaste åren. Flera unga författare har fått stor uppmärksamhet för politiska romaner med kvinnliga subjekt som rör sig utanför de traditionella machostrukturerna. Och när #metoo-kampanjen tog fart i höstas krokade den i en redan befintlig debatt i Chile om kvinnors plats i kulturlivet och samhället. Vår Latinamerikakorrespondent reste till Santiago och träffade två författare och en förlagsredaktör för att prata om den chilenska feminismen. - Jag kan inte låta bli att visa dig det här, säger författaren Camila Gutiérrez när jag frågar vad #metoo-kampanjen fått för konsekvenser i Chile.  Hon klickar fram Facebook på datorn, och visar ett färskt inlägg från en kvinna som skriver att hon blivit våldtagen av en känd poet. Kommentarstråden är lång. - En förlagsredaktör gick ut och försvarade poeten, sa att han minsann inte var en professionell våldtäktsman. Många attackerade kvinnan. Det chockade mig. Jag var naiv nog att tro att litteraturvärlden var bättre än vilket kommentarsfält som helst på internet. Sedan fick det mig att inse en sak till: Att det är en stor skillnad på att vara en manlig och kvinnlig författare, säger Camila Gutiérrez. - En manlig författare som är odräglig och beter sig som skit - han beskrivs som ett geni, en man med karaktär. Om du som kvinna beter dig likadant är du bara en bitter kärring som inte har fått kuk, säger Camila Gutiérrez, och tittar på sedan förskräckt på min mikrofon. - Förlåt för att jag är så vulgär! Camila Gutiérrez är vulgär. I tal och i skrift. Hon blev känd för chilenarna när hennes blogg på internet, "Joven y Alocada" (Ung och galen) blev en filmsuccé. Bloggen handlade om hennes uppväxt i en frikyrklig familj. --När jag var tonåring försökte mina föräldrar kontrollera allt jag gjorde. Jag minns när jag hade sex med min dåvarande pojkvän. Hela kyrkan fick reda på det, och jag blev relegerad från den kristna skolan jag gick på. Han, däremot, fick gå kvar. Bloggen blev min frihet, där jag skrev anonymt om mitt liv, om mina flick- och pojkvänner, om sex, och om mitt gudstvivel, säger Camila Gutiérrez. När filmen baserad på hennes blogg prisades på Sundance-festivalen för bästa manus hade Camila fortfarande inte berättat för sina föräldrar. - Min mamma ringde mig när hon sett en notis i tidningen och frågade vad det här rörde sig om. Jag minns inte ens vad jag svarade, det var så traumatiskt. Men jag kände också en väldig lättnad över att min hemlighet blivit avslöjad, säger Camila Gutiérrez. Hennes blogg gavs sedan ut i bokform, och för tre år sen släppte hon en självbiografisk roman, "No Te Ama" (Du är inte älskad) som också handlar om sex, kärleksrelationer och feminism. Och om hur hon gjort en illegal abort. - Abortskildringar är alltid fyllda av skuld, skam, fysiskt och psykiskt lidande, och just därför kan du bli förlåten av samhället. Jag beskrev min abort som en enda stor befrielse, det var det bästa beslutet jag tagit i mitt liv. Det var kontroversiellt, säger Camila Gutiérrez, som fick mängder av hatbrev när boken kom ut. Men jag fick också mail från kvinnor som ville ha hjälp med att göra illegala aborter. Nu skriver hon på en ny roman, som handlar om en flicka som blir kvar på jorden efter Armageddon. Camila vill lösgöra sig från etiketten "feministisk författare". - För mig är feminismen en frigörande kraft. Så jag vill inte begränsa mig själv genom att bara skriva feministiska romaner och tillhöra en grupp feministiska författare, säger Camila Gutiérrez. Precis som i Sverige har #metoo-kampanjen gett kanske allra starkast avtryck i Chiles kulturliv: Vittnesmål om sexuella övergrepp och sexism inom musikscenen, teaterlivet och litteraturkretsar har fått stor uppmärksamhet, men också mött kritik från människor som varnar för en häxjakt. En av kritikerna är Marcela Fuentealba, grundare till förlagen Hueders och Saposcat. Hon fyller två glas med isvatten och leder mig ut på kontorets vackra bakgård. Marcela skrev nyligen en uppmärksammad krönika med titeln "Antifeminism". - De nya, radikala feministerna dömer så fort, de reducerar komplexa problem till något svartvitt och gör sig själva till offer. Relationer är svåra, kvinnor kan också vara våldsamma, och vi kan inte förvänta oss att männen ska vara någon slags gosedjur, säger Marcela Fuentealba. Det visar sig att Marcela Fuentealba var förlagsredaktören som Camila Gutierrez talade om, hon som försvarade den våldtäktsanklagade poeten på Facebook. - Så fort anklagelsen publicerades så avslutade hans två förlag samarbetet med honom, utan att han dömts i en domstol, säger Marcela.  Trots att Marcela Fuentealba är kritisk till den feministiska litteraturdebatten - hon ironiserar över de skribenter som på senare tid kritiserat Pablo Nerudas kvinnosyn - så gläds hon över att alltfler kvinnor publiceras i Chile. Ett feministiskt förlag har grundats, och alltfler redaktörer är kvinnor. - De samtida kvinnliga författarna bidrar med en annan syn på världen, en sorts galenskap, både i sina historier och sin stil, säger Marcela Fuentealba. En av dem som publicerats på det nystartade feministiska förlaget är Arelis Uribe. - Min bok fyller ett år idag, säger Arelis, och smeker omslaget på sin novellsamling "Quiltras", som ligger framför oss på bordet. Quiltro är urfolket mapuches ord för gatuhund, men Arelis har böjt det till femininum i plural: gatu-tikar, eller hyndor på svenska. - De mapuche-ord som överlevt och adopterats av spanska språket är ofta mindre värda, de beskriver något smutsigt och fult, som en byracka, säger Arelis Uribe. I flera av de sju berättelserna i novellsamlingen dyker gatuhundar upp, ömt omvårdade av de kvinnliga huvudpersonerna. Männen är knappt närvarande, de rör sig i periferin, i form av en avlägsen internetkärlek, eller en överbeskyddande bror. - Jag ville skriva en bok med kvinnliga subjekt som pratade om något annat än om män, säger Arelis Uribe. Hennes huvudpersoner kämpar för att gå på universitetet, för att återförenas en förvunnen kusin, för att hitta en hund åt mormor. - Det enda kvinnorna har gemensamt är sitt kön. I övrigt är de från olika samhällsklasser, platser, kulturer. Det var också ett syfte med novellsamlingen: Att visa hur olika förutsättningar vi har, även om vi lever i ett samhälle där vårt kön definierar oss, säger Arelis. Arelis Uribes novellsamling blev kritikerrosad i Chile, och hon beskrivs som en av de nya feministiska författarna. Jag frågar om hon, precis som Camila Gutierrez, tycker att den etiketten är jobbig att bära på. Arelis skakar på huvudet. - Chile går igenom en feministisk boom just nu. Jag marknadsfördes som en feministisk författare, och det genererade mycket uppmärksamhet och entusiasm. Det känns som att chilenarna gått och längtat efter feministisk litteratur, säger Arelis Uribe. - Jag berättar om mitt möte med förlagsredaktören Marcela Fuentealba, om hennes kritik mot feminismen, och oron över häxjakten i "metoo-kampanjens spår. Arelis säger att hon inte ser någon anledning till att ifrågasätta kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp, att berätta är svårt nog ändå. - Men själv känner jag just nu ett behov av att förnya och granska min egen feminism. Jag har alltid varit feministpolis, stått på en moralisk pidestal och berättat hur en bra feminist ska vara, och jag har varit snabb att döma andra i tidningskolumner jag skrivit till exempel. Men nu har jag insett att jag måste rannsaka mig själv först. Jag reproducerar patriarkala strukturer precis som alla andra, som när jag tänker att jag måste vara smal, eller att jag inte ska ha ett rykte om att ligga runt, säger Arelis Uribe. - Jag har insett att jag måste förändra mig själv innan jag kräver att alla andra ska vara perfekta. Jag har inte börjat skriva den än, men min nästa bok kommer förmodligen kretsa kring det: Hur vi ska bekämpa patriarkatet som vi alla bär inombords, säger Arelis Uribe. Lotten Collin, Santiago Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45 samt natt mot nästa lördag kl. 03.50.

Kultur, Repris

Översättning: Gabor Harrer och Karl Vennberg. Uppläsare: Angela Kovács Diktsamling: "Krater", (Bonniers, 1987) Musik Peter Tjajkovskij: Blott den som längtan känt Exekutör Lisa Batiasjvili violin, Yannik Nézet-Séguin Från i går.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

För andra gången anklagas Aftonbladets kolumnist Linnéa Claesson för plagiat. Efter hård kritik mot Google, vilken makt ger vi nätjätten? Ännu en politiker i reporterkläder och så Mediebudorden #6. Plagiat i Aftonbladet-kolumn - igen Kolumnister finns det gott om i Sverige. Många av oss utmanas av att läsa skarpt formulerade, men också personliga, texter som sätter händelser och trender i ett nytt ljus. Texter som tycker till och som ofta skapar debatt. Men vad händer med formatet, trovärdigheten och till syvende och sist behovet av kolumner om det framkommer att stora delar av en skribents text är rakt av plagierade från någon annan? Inte på sättet att texten löst inspirerats, utan att den helt enkelt är ett klipp-och-klistra-verk? Aftonbladets kolumnist, Linnéa Claeson, anklagas nu ännu en gång för plagiat. Hur ser tidningen på det? Reporter: Jonna Westin. Laholms reporter på dubbla stolar Förra veckan presenterades Elin Segerlind, tidigare anställd reporter på Sveriges Radio, som Vänsterpartiets nya toppnamn i Fyrbodal. Hård kritik riktades efter detta mot P4 Värmland för bristande kontroll av en av deras reportrars politiska engagemang. Men, skulle det visa sig, det var inte unikt. Förra veckan rapporterades det faktiskt om ännu ett liknande fall. En reporter på Laholms Tidning är aktiv Moderat i Ängelholm, tre mil från Laholm. Det var Hallandsposten som var först med att rapportera om reportern på dubbla stolar. Detta efter att han skrivit en artikel om en strid kring toppolitiker i just Moderaterna. Vi ringde upp tidningens chefredaktör Lasse Bernfalk. Reporter: Johan Cedersjö. Ökad press på Google oroar kritiker Vem ska ha makten över dagens offentliga samtal? Över vad som får finnas och sägas på de digitala plattformar som idag är våra gemensamma torg? Vilka regler ska gälla och hur ska yttrandefrihetens gränser bevakas i vår tid? Det är stora frågor som hamnat i fokus efter att Google den senaste tiden fått hård kritik för att inte ta sitt ansvar genom att agera mot olagligt och stötande innehåll på sina plattformar. Expressen och Dagens Nyheter har varit ledande i rapporteringen. Efter hårt tryck har Google backat, tagit bort sökresultat och stängt ner en Youtube-kanal. Men hur rimligt är det att vi kräver åtgärder från kommersiella bolag som ger dem ännu mer makt över vilket innehåll vi kan ta del av? Reporter: Therese Rosenvinge. Mediebudorden del sex: JUST NU! Mediekonsument i ett stormigt nyhetsflöde Under sex veckor har ni som troget lyssnat kunnat följa varje del i vår serie Mediebudorden. Det har handlat om nyheter i krissituationer, om hatstormar, om namnpubliceringar, om krimjournalistik och så om situationerna när medier inte skriver. I dagens del, den sjätte och den sista, har frilansjournalisten Jack Werner satt samman en lista med tips och råd som är mer generella. Som inte rör specifika ämnen utan snarare är användbara för dig som mediekonsument i alla lägen. Reporter: Johan Cedersjö. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Möt personen bakom offentlighetens mask i journalistikens mest grundläggande form - intervjun.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hon är en fullbokad psykolog och prisad författare känd från tv, radio och tidningar. Snart släpper hon en bok om ett svårt ämne som sällan - eller aldrig - har varit föremål i en barnbok: självmord. Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1   Om du mår dåligt och tänker att livet inte är värt att leva ska du inte hålla det för dig själv. Här kan du få hjälp och stöd: - Hjälplinjen, 0771-22 00 60 - Bris, 116 111 - Jourhavande medmänniska, 08-702 16 80 - Jourhavande präst, 112 - Mind Självmordslinjen, 90101 eller chatt via mind.se Från i morse. Sänds även natt mot lördag.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik och trender, satir och analyser.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om Saudiarabiens nya ledare, en politisk kommentar av Margit Silberstein, panelen om veckan som gått och ett kåseri av Mark Levengood Timme 1: * Valet i Ryssland handlar mycket om valdeltagandet   * Spioneri ur ett historiskt perspektiv   * Boken "Nordkorea, landet vi älskar att hata" av Loretta Mapoleoni * Politisk kommentar av Margit Silberstein om det politiska tonläget   * EU låter 20.000 18-åringar tågluffa gratis, hur rättvist är det?    * Panelen om Sveriges roll i världspolitiken, förslag om sammanslagning av (C) och (L) samt separation av (MP) och (S) som en valstrategi. Maria Ludvigsson,SvD, Hanne Kjöller, DN och Göran Greider, Dalademokraten    Timme 2: * Om vikten av att ha en tydlig motståndare inom politiken   * Satir med Public Service * Poeten Linnea Axelsson med en ny bok med samiskt fokus * Den långdragna konflikten mellan nordsamer och sydsamer i Tärnaby  * Den saudiska prinsen Mohammed bin Salmans charmoffensiv i väst   * Kåseri av Mark Levengood   Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Anders Diamant Tekniker: Heinz Wennin Från i morse.

Aktualiteter, Repris