Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2018-04-02

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Följ med ostrondykarna i Grebbestad. Ostron - äldre än människan, äldre än gräs. Ostron som förr var människors vardagsmat. Också här hos oss. Vi följer med Lotta, Bengt och Peter Klemming när dyker efter vilda ostron i Grebbestad i norra Bohuslän. - Jag jobbade tidigare i modebranschen, säger Lotta. Men nu dyker jag efter ostron. Det är världens bästa jobb! Dom tar upp runt 1500 ostron varje vecka. Både de svenska ursprungsostronen, s k flatostron, ostrea edulis, och de japanska jätteostronen, crassostrea gigas, som numera också finns vilda i våra vatten. - Vi sköter ostronbankarna som en skog, säger bröderna Klemming. Dom dyker efter ostron på måndagar, på tisdagar sorterar de och rensar och på onsdag är det transport till restauranger. Johan Malm, krögare och tävlingsostronöppnare, visar hur man öppnar ostron. Och Menys programledare Tomas Tengby får smaka på både vilda svenska edulis och vilda svenska gigas. - Underbart gott! Helt fantastiskt. Från i torsdags. Sänds även på onsdag kl. 19.03.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Adam tycker att det är självklart att skicka pengar till släktingarna i Afrika. Han betalar till exempel några kusiners barns skolgång. Men han kräver motprestation. Om de inte sköter sig i skolan slutar han skicka pengarna. Om de lyckas där emot, och blir läkare eller jurister, kommer de sen in sin tur hjälpa andra. För de vet ju hur värdefullt det är att få hjälp. Men det är inte lika generöst i alla släkter. Författaren och journalisten Björn af Kleen gästar programmet och berättar hur pengar fördelats i de riktigt rika släkterna i Sverige, där det har varit viktigt att hålla ihop förmögenheten. Från i somras.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Tomas ser kompisen falla utför ett trettio meter högt stup från ett fjäll i Norge. Några sekunder senare följer Tomas själv efter. Han hinner tänka: "Jag tar den på rygg". Tomas Ivner är naturmänniska. Våren 2016 åker han och kompisen Tobias Matteusson och Lars Hansing på skidsemester i Norge. Målet är fjällen runt och i Jotunheimen. På toppen av Loftet, 2170 meter över havet, överraskas de av vind och snöbyar. Då bestämmer de sig för att vända om och köra ned samma väg som de kom upp. Genom snödrevet ser de inte kanten av stupet i närheten. Trettio meter under dem väntar en snötäckt glaciär. För den norska fjällräddningsgruppen blir räddningsaktionen den mest komplicerade på flera år. I timmar blir Tomas och Tobias liggande svårt skadade på glaciären. Tomas har tio brott i ryggen men är vaken. Tobias faller efter hand in i medvetslöshet. Av Sindre Leganger. Från 2018. Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Anmärkning
Dokumentärer, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i fredags.

Anmärkning
Utbildning, Repris

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Redaktionen plockar fram reportagerussin från vinterns programskörd. Möt bland annat en av Polens mest kända jurister, italienska Femstjärnor över en pastamiddag och afrikanska migranter i Madrid. Vad händer egentligen i vårt grannland Polen? När Konflikts Anja Sahlberg åkte till Warszawa i början av året för programmet "Polen och kampen om rättstaten" möttes hon av demonstranter med landets grundlag i form av en liten röd bok uppsträckt mot en mörk himmel. Är rättsstaten hotad i vårt stora grannland? Nej, svarade vice justitieminister ?ukasz Piebiak när vi intervjuade honom. Ja, svarade flera domare vi mötte. En av dem var Ewa Letowska, en av Polens mest kända och respekterade jurister. Hon är professor i civilrätt, och har under sin karriär varit domare i högsta förvaltningsdomstolen och i författningsdomstolen. Hon var också Polens första ombudsman för medborgerliga rättigheter. Antalet mässlingsfall i Europa ökade med 400 procent 2017, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. En viktig anledning till detta är att allt fler väljer att inte vaccinera sig eller sina barn. I den här kollisionen mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA, där den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Men vad händer med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? I programmet "Ingen spruta ingen förskola" som träffade Konflikts Stephanie Zakrisson en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av de massiva svininfluensavaccinationerna 2009. Italien gick till val i början av mars, och resultatet var på många sätt en chock. Dels gick det EU-kritiska, främlingsfientliga partiet Lega framåt kraftigt - men framförallt blev Femstjärnerörelsen Italiens klart största parti, med mer än 32 procent av rösterna. Femstjärnorna, Cinque Stelle, kallas ofta populister, med tillägg som EU- och invandringskritiska - men i verkligheten är det en mycket mer svårfångad politisk kraft, som mycket hellre pratar om en demokratisk revolution, än konkreta sakfrågor - en kraft vid sidan av den högerpopulistiska, rotad i medelklassens missnöje - något Konflikts Ivar Ekman blev varse när han åt middag med några femstjärneaktivister i Monte Porzio Catone utanför Rom, ett reportage som var en del av programmet "Medelklassrevolutionen".  Migration är ett ämne Konflikt återkommit till under åren. I programmet "Afrikas unga - vägar mot framtiden" fick vi möta både en ung senegales på en marknad i Elfenbenskustens huvudstad, ett stenkast från det hotell där europeiska och afrikanska ledare träffades under ett toppmöte om migration och unga afrikaners möjligheter. Vi träffade också en student i Burkina Faso som lyssnat på den franske presidenten Emmanuel Macrons brandtal till unga afrikaner. Och en migrant i Nigers öken som var på väg hem med en stukad dröm om Europa. Och i Madrid träffade Konflikts Robin Olin en grupp unga västafrikaner som nyligen kommit med båt till det spanska fastlandet. Medverkande: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Från i lördags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
EU har fått en månads respit från USA:s nya tullar på stål och aluminium som president Donald Trump har infört. Vad kräver USA och Trump av EU för att unionen ska få slippa tullarna också framöver? Flera EU-företrädare tycker att EU tvingas förhandla med en "pistol mot tinningen", men skulle det vara en bättre strategi att stämma USA för brott mot reglerna för världshandeln? Vad händer då? Cecilia Malmström är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Hör också efterföljande analys med Ekots ekonomireporter Kristian Åström.  Och så om turerna kring skandalomsusade Nya Karolinska Solna. Vilka var besluten som ledde till den kritiserade OPS-upphandlingen och de höga kostnaderna som har väckt intensiv politisk debatt. Svenska Dagbladet-journalisterna Fredrik Mellgren och Henrik Ennart har ägnat sjukhusprojektet åratal av granskning och även skrivit boken Sjukt hus.  Programledare: Inger Arenander Producent: Sally Henriksson Tekniker: Tobias Carlsson Från i lördags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Hur kan en is på våren så snabbt bli farlig? Vad skiljer en havsis från en sjöis? Vetandets värld reder ut hur is egentligen fungerar, och hur liv kan frodas inne i isen. När vårsolen värmer isen på sjöar och hav i allt brantare vinkel smälter den snabbt - och på ett sätt som kan göra den farlig. En våris kan bära bra på morgonen men vara livsfarlig frampå dagen när solen legat på, konstaterar erfarna skridskoåkaren Johan Ekström som vi träffar vid en Mälaris. Vi läser romaners beskrivningar av hur is fryser och av olika typer av is - frazil ice, grötis, pancake ice - och stämmer av dem med isforskaren och oceanografen Anders Omstedt. Programmet är en repris från våren 2000. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se Från i fredags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Sänds även kl. 22.50.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Från i fredags.

Anmärkning
Telefonväkteri, Repris

Tablåinnehåll
Befrielsens budskap i den judiska påsken, Pesach, är denna veckas tema med poeten Karin Brygger. Om den kroppsliga och den själsliga befrielsen och om hur berättelserna och traditionerna ger oss styrka idag. Idag tänker jag på hur ska jag älska främlingen, den svåraste av alla att älska. Ett sätt att nå fram till den kärleken, till en öppen och ödmjuk blick, är att gå genom minnet. Under Pesach återvänder jag med själ, tanke och handling till det judiska folkets uttåg ur Egypten och minns att jag, och alla judar, också varit "främlingen". Karin Brygger Text 2 Mos 12:14 Toran 23:9 Musik Moonglow/ Benny Goodman A change is gonna come/Aretha Franklin    Producent Neta Norrmo? Produktionsbolaget Munck? för Sveriges Radio Göteborg

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
- Jag tänker på min kusin. Att hans hjärta kanske fortfarande slår någonstans. Att det gett någon lite mer tid. Pernilla Josefsson är journalist och arbetar med samhällsjournalistik. Hon har belönats med en guldspade för grävande journalistik och gett ut tre barnböcker. Men oavsett vad hon gör är drivkraften den samma: nyfikenhet för andra människor oavsett var de befinner sig.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Varför blev trängselskatten accepterad i Stockholm och en politisk surdeg i Göteborg? Efter valet 2002 blev trängselskatterna en bricka i förhandlingsspelet om regeringsmakten. Socialdemokraterna i Stockholm fick bryta sitt vallöfte om att inte införa biltullar för att köpa miljöpartiets stöd till en S-regering. Trots svekdebatt röstade stockholmarna ja till trängselskatten fyra år senare. I Göteborg försökte S-toppen Göran Johansson förhindra en liknande manöver i samband med valet 2006. Han lovade att ingen trängselskatt skulle införas utan att göteborgarna fick folkomröstning först. Men någon folkomröstning genomfördes aldrig. Ändå infördes trängselskatt några år senare, den här gången på Göteborgspolitikernas initiativ. Motståndarna lyckades sedan få igenom sina krav på en folkomröstning och det blev ett rungande nej. Men då var trängselskatten redan införd och de styrande politikerna tyckte inte att de kunde följa folkets vilja. Svekdebatten som följde sätter fortfarande spår i politik i Göteborg. Hur kan två historier som innehåller samma trängselsskatt, svikna löften, politiskt maktspel och en folkomröstningar få så olika slut? Erik Hedtjärn Från 30/3.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Barnboksmakaren Gunilla Bergström förvandlades från journalist till konstnär efter att hon skrivit en artikel om skilsmässor och insåg att hon missat barnperspektivet. För första gången ställs Alfons Åberg-skaparen Gunilla Bergströms bilder ut i en större separatutställning på konstmuseum i Sverige. Och för några år sedan kom även den första doktorsavhandlingen i Sverige i konstvetenskap om en enskild barnboksfigur och den handlade just om Alfons Åberg. Vår reporter Viveca Bladh dök ner i Gunilla Bergströms bildvärld som mött generationer av barn.  En som har läst Alfons Åberg är Milo Axelsson, 11 år från Göteborg och hans minns bilderna i böckerna där Alfons ska ha kalas och när han måste städa.  - Han har stora ögon. Och han har brun tröja i nästan alla böcker. Och det var mest att det var en vuxen i rummet och så Alfons och några barn som kanske gjorde något vid något bord.  Milo Axelsson hör till ännu en generation av läsare som mött Alfons Åberg men att Gunilla Bergström började göra böcker för barn var inte självklart. Det började med att hon hade skrivit en stor artikel om skilsmässor - hon jobbade som journalist vid den här tiden och insåg när hon kom hem: hon hade missat barnen. Vad tyckte barnen om skilsmässor? Hon var själv skilsmässobarn och bestämde sig då för att skriva en bok. Det blev boken "Mias pappa flyttar". Men bilderna som förlaget föreslog passade inte tyckte Gunilla Bergström: de var för softa. - Ja, du kanske du kan illustrera själv . Och jag tänkte ja, det skulle jag kunna göra. Och jag visste ju inget om barn och barnböcker. Jag mindes bara den där skilsmässan och det hade varit - det var mitt projekt. Vad var det du kände att du ville uttrycka som inte fanns i de där bilderna förlaget erbjöd? - Man pratar om att känna och vilja uttrycka... Jag hade ju bråttom. Det var förlaget som kom med förslaget att hon också kunde jobba med kollage i bilderna. När Gunilla Bergströms föräldrar skiljdes bildade pappan ny familj med en konstnär och det var där Gunilla själv började skapa bilder. Föräldrarna tyckte hon skulle blivit teckningslärare, men det var först med barnböckerna hon också blev en bildskapare professionellt. Händerna verkar alltid ha varit igång med något skapande och är så fortfarande: att med bilder, eller handarbete, skriva eller att spela piano. Och ibland går det ihop: som i barnböckerna. Annika Gunnarsson skrev avhandlingen "Synligt/osynligt - receptionen av det visuella i bilderböckerna om Alfons Åberg" under flera år. 2012 kom den och den var då den första svenska avhandlingen i konstvetenskap om en barnbok. Bilder i barnböcker hade det forskats om, men då utifrån litteraturvetenskap eller pedagogik. Hon är lektor i konstvetenskap idag och även intendent på Moderna Museet och hon ville lyfta just bilden och hur de diskuterats. Hon menar att man för ensidigt fokuserat på texten när bilderna fördjupar berättelsen. - Bilder och text tillsammans skapar helheten - ibland leder bilden och texten följer efter och i andra fall går texten åt ett håll och bilden åt ett annat och det är det som skapar berättelsen i sig. Vad är det då som gjort att bilderna har blivit så populära? Annika Gunnarson tror att de kom i en gynnsam tid på 1970-talet då bokmarknaden till stor del bars av barn och bilderböcker. Hon har svårt att säga hur mycket det påverkade för Alfons Åberg-böckerna att ta sig fram - ett intressant fält att titta vidare på, menar hon. - Jag tror däremot att konsekvensen i bildberättelserna, att man kan följa mellan de olika böckerna, att man kan läsa en bok här och en bok där och få en egen Alfonsvärld, det gör otroligt mycket och att man kan fylla i med eget innehåll. Allt finns inte berättat redan i från början, utan det finns glapp och glidningar, mellanrum... Platser där man själv får slå sig ner i sin tanke och bygga ut, säger Annika Gunnarsson. Idag när Alfons Åberg 45 +, vet vi hur enormt populära Gunilla Bergströms böcker har blivit. Alfons Åbergfiguren har nått långt utanför bokens ramar till teater, filmer, pussel, kläder, spel, ja till och med ett eget hus i Göteborg. Och han finns ute i världen: Alfons Åberg var den första svenska barnboken att översättas till arabiska - just nu lanseras Alfons Åberg i Kina. De enda som inte riktigt nappat är USA. Än i alla fall. Och det finns något universellt menar Nordiska Akvarellmuseets chef Bera Nordahl. - Det är den här vardagliga situationen som hon fokuserar på och det är något som är så mycket om existensiella frågor, om filosofiska frågor, om hur man hanterar varandra och umgås med varandra. - Hon har lyckats på ett väldigt personligt sätt om att göra det här om att vara människa, säger Bera Nordahl. - Ärligt talat... idag ser ju allmänheten en hel serie om böcker men för mig har varje bok kommit till lite efter hand. Det kan vara två år som jag gör något annat. När jag kom upp i sju, åtta böcker så sa jag många gånger: "Nu är det absolut sista gången, detta är sista Alfonsboken" berättar Gunilla Bergström. Men så har det hänt något, eller så har det dykt upp en rolig replik, berättar Gunilla Bergström. - Ja, men jag ska bara göra den... bara för att det passar så bra med Alfons. "Jag ska banne mig rita själen" heter utställningen på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn som pågår till 15 april. Viveca Bladh Sänds även kl. 15.45.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Hur ställer vi om till ett samhälle där naturen inte överexploateras och ekonomin inte undergräver framtidens välstånd? Vi testar några av idéerna som kan bidra till att lösa dagens miljöproblem. Varje dag matas vi med larm om hoten mot miljön; rovdrift på naturresurser, skenande klimat, utrotade arter och bristen på ledare som kan att ta itu med problemen. Men mycket sker också som ger hopp. Idéerna om hur vi ska kunna stoppa miljökatastrofen frodas i skuggan av hotbilderna och det ger oss också nya möjligheter. I programmet berättar vi om några av de nya idéerna och låter en engagerad panel på Naturum i Blekinge reflektera över dessa. Ett samtal om bland annat hållbart ledarskap, om en ekonomi i kretsloppets tjänst, om uråldrig design och att återskapa det vi förlorat i naturen. Medverkar gör Jonas Roupé strategisk hållbarhetsrådgivare, Agneta Nyholm som utbildar i feminint ledarskap, Louise Lindén från Artister för miljön, Jörg Teichgraeber från Hyper Island, Johan Sandberg på Cefur, Heleen Podsedkowska biosfärområdessamordnare, ornitologen Rolf Larsson och Joakim Andersson Hemberg från Skogsstyrelsen. I inslagen hör vi Gustaf Källstrand om nobelpris som gynnat miljön, Karl-Henrik Robèrt om strategiskt ledarskap, Markus Johansson om metaller i samhällskretsloppet, Per Arne Olsson om Rewilding, Alexina Thorén Williams om biomimik och Pella Thiel om naturens rättigheter. Programledare är Daniel Kjellander och producent Sofia Bothorp.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Hur ställer vi om till ett samhälle där naturen inte överexploateras och ekonomin inte undergräver framtidens välstånd? Vi testar några av idéerna som kan bidra till att lösa dagens miljöproblem. Varje dag matas vi med larm om hoten mot miljön; rovdrift på naturresurser, skenande klimat, utrotade arter och bristen på ledare som kan att ta itu med problemen. Men mycket sker också som ger hopp. Idéerna om hur vi ska kunna stoppa miljökatastrofen frodas i skuggan av hotbilderna och det ger oss också nya möjligheter. I programmet berättar vi om några av de nya idéerna och låter en engagerad panel på Naturum i Blekinge reflektera över dessa. Ett samtal om bland annat hållbart ledarskap, om en ekonomi i kretsloppets tjänst, om uråldrig design och att återskapa det vi förlorat i naturen. Medverkar gör Jonas Roupé strategisk hållbarhetsrådgivare, Agneta Nyholm som utbildar i feminint ledarskap, Louise Lindén från Artister för miljön, Jörg Teichgraeber från Hyper Island, Johan Sandberg på Cefur, Heleen Podsedkowska biosfärområdessamordnare, ornitologen Rolf Larsson och Joakim Andersson Hemberg från Skogsstyrelsen. I inslagen hör vi Gustaf Källstrand om nobelpris som gynnat miljön, Karl-Henrik Robèrt om strategiskt ledarskap, Markus Johansson om metaller i samhällskretsloppet, Per Arne Olsson om Rewilding, Alexina Thorén Williams om biomimik och Pella Thiel om naturens rättigheter. Programledare är Daniel Kjellander och producent Sofia Bothorp.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Ring P1 från Malmö om bland annat robotar, hållbarhet och kultur. Programledare Sofie Ericsson. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Undersökande journalistik från Göteborg. Migrationsverket ska se till att lämpliga personer blir biträden åt asylsökande. Men fungerar kontrollerna? Hur kriminellt belastad kan man vara om man ska jobba med juridik på en svensk myndighet? Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 13.30.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Gustaf sår tagetes hemma hos grönsaksodlaren och hortonomen Ingela Jagne. Och frågar när, var, hur och varför man ska förodla inomhus. Mandelträd, lagerolvon och aprikos blommar. Ulla har besökt det anrika orangeriet som Linnélärjungen Carl-Petter Thunberg lät uppföra i Uppsala botaniska trädgård, och frågar orangörerna Erik Århammar och Annika Vinnerstig om vinterförvaring och vårutflyttning av köldkänsliga växter förr och nu. Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor om potatisodling i kallbänk med grus med gräsklipp, och om en buxbomsbuske, som blivit rödorange. Sänds även natt mot fredag kl. 03.35, natt mot lördag kl. 01.35 samt på lördag kl. 12.05.

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Inger sätter sig i taxi tre gånger i veckan för att åka 60 mil och få den för henne livsnödvändiga dialysen. Resan och behandlingen tar mer än nio timmar varje gång. Programmet gjordes 2018 av Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Anmärkning
Sociala frågor

Tablåinnehåll
Sänds även kl. 19.35.

Anmärkning
Kultur

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Dikt: "Livets mening" Diktsamling: "Till dikten" (Bonniers, 2018) Uppläsning: författaren Malte Persson är född 1976 och debuterade som poet 2004 med sviten "Apolloprojektet"- om "en förfluten framtid" - som följdes av den mer traditionella "Dikter" (2005). Sex år senare, 2011, kom sonettsamlingen "Underjorden" som utspelar sig i Stockholms tunnelbana. I sin nu aktuella diktsamling "Till dikten" försöker Malte Persson hitta nya former och tonfall för en samtida poesi, på en gång vardaglig och främmande. Vid sidan av lyriken, skriver han prosa och barnböcker och är verksam som kritiker och kulturskribent i Expressen. Som översättare har han tolkat Heinrich Heine till svenska. Malte Persson har belönats med ett flertal priser, bland dem Göteborgs-Postens litteraturpris, Tegnérpriset och Svenska humanistiska förbundets pris. Han är för närvarande bosatt i Berlin.   MUSIK Gabriel Fauré: Adagietto för piano EXEKUTÖR Kathryn Stott piano Sänds även kl. 23.55.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
När mörkret sänker sig över savannen dimper små knubbiga dyngbaggar ner vid dagens färska elefantbajs. Det är riktigt dyngbaggegodis - som rullas rätt med hjälp av himlakroppar och polariserat ljus. Dyngbaggen är djuret som i förhållande till sin kroppsvikt är ett av världens starkaste, och som lever av bajs. Som har tvådelade ögon, och som kan navigera med hjälp av vintergatans himlakroppar och månens ljus. Forskare har trollbundits av dem i decennier och försökt förstå deras märkliga förmåga att rulla dyngbollen i helt raka linjer. Vår reporter Lena Nordlund var med i Sydafrika när en av de centrala upptäckterna gjordes. Följ med henne dit för att stifta bekantskap med detta märkliga djur som livnär sig som savannens stjärnnavigerande städpatrull. I programmet medverkar forskarduon Eric Warren och Marie Dacke från Lunds universitet, samt de sydafrikanska forskarna Clarke Scholtz och Marcus Byrne. Programmet är en favorit i repris, som sändes första gången 2002. Lena Nordlund Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om. Sänds även kl. 22.50.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
P1 Kulturs Måns Hirschfeldt har träffat den amerikanska deckarförfattaren Don Winslow. Dessutom: Finns det en särskild norrlandskrim? Vi har undersökt saken närmare. Från poliskorruption och narkotikaspan i den svarta asfaltsdjungeln i New York till snöpudrad kriminal-litteratur från Norrland. Thrillerförfattaren Don Winslow var nyligen på Sverigebesök och han berättade då för P1 Kulturs Måns Hirschfeldt att han började skriva pjäser redan som sexåring. Nu är han aktuell på svenska med boken "Styrkan" en bok som av deckarnestorn Stephen King beskrevs med orden: "Tänk Gudfadern men med poliser, så bra är den". Och vår reporter Helene Alm undersöker tillsammans med Annelie Bränström-Öhman, professor i litteraturhistoria vid Umeå universitet, om det finns något som skulle kunna beskrivas som "Norrländsk crime", en genre där naturen, kylan och de vita vidderna närmast förvandlats till en kliché. En som medvetet försökt hitta en motbild till det tysta, kalla, mörka är journalisten och författaren Anki Edvinsson som nyligen kom ut med sin första deckare - "Lust att döda". Dessutom hör vi avsnitt 3 av Bergmanpodden där biskop emerita Caroline Krook och kulturredaktionens medarbetare Roger Wilson och Gunnar Bolin presenterar och analyserar filmerna "Hamnstad" (1948) och "Fängelse" (1949).  Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Nina Asarnoj Sänds även kl. 18.10.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Språkvetare Ylva Byrman reder ut hur vår talhastighet förändras genom livet, apropå äldre filmer och dagens ungdom. Är man bygglovshandläggare, eller bygglovhandläggare? Är namnet på leksaken lego och ordet legosoldat besläktade? Pratar ungdomar snabbare än äldre? Varför har det andra ordet i namn som tex Indiska oceanen liten bokstav i svenskan?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper Sänds även i morgon kl. 19.03 och på torsdag kl. 01.35.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Tur, tajming eller skicklighet - kan Spotifys framgångssaga hålla i sig och när kommer vinsterna? Hör också hur mycket skattepengar som läggs på arenor åt fotbollsklubbarna. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande: Rasmus Fleischer, forskare i ekonomisk historia Stockholms universitet Erik Hansén, marknadsstrateg IG Pär Ivarsson, reporter Ekonomiekot Röster i programmet: Karl-Johan Persson, vd HM Ulf Olsson, kommunalrådsordförande i Borås Daniel Ek, Spotify Martin Lorenzon, Spotify Producent: Anders Billing, chef Ekonomiekot Tekniker: Brady Juvier Från i lördags.

Anmärkning
Ekonomi, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Thomas går till attack mot robotdammsugare. Vi sänder några höjdpunkter ur programmets historia. Gäst: Marléne Eriksson är städexpert och har testat ett antal damsugare för Plus i SVT. Hon ger sin syn på robotdammsugare ur ett yrkesmässigt perspektiv. Stöld i hemmet? Hur rädd ska man vara för att öppna dörren? En viktig fråga för våra äldre. Gäster: Håkan Carlsson, polis, samt Dan Karlsson, PRO. Demensbyar Vår reporter Johan Bergendorff berättar om en demensby han besökt i Danmark. Louise Epstein minns sin pappa Ett av våra mest uppskattade inslag handlar om Louise Epsteins pappa och hans flykt undan nazismen. Artisten Ljus Vi får besök i studion av artisten Ljus som berättar om sin låt Stella om konsertpianisten Stella Tjajkovski. Programmet sändes på Annandag Påsk 2018. Sänds även kl. 00.02.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Barnboksmakaren Gunilla Bergström förvandlades från journalist till konstnär efter att hon skrivit en artikel om skilsmässor och insåg att hon missat barnperspektivet. För första gången ställs Alfons Åberg-skaparen Gunilla Bergströms bilder ut i en större separatutställning på konstmuseum i Sverige. Och för några år sedan kom även den första doktorsavhandlingen i Sverige i konstvetenskap om en enskild barnboksfigur och den handlade just om Alfons Åberg. Vår reporter Viveca Bladh dök ner i Gunilla Bergströms bildvärld som mött generationer av barn.  En som har läst Alfons Åberg är Milo Axelsson, 11 år från Göteborg och hans minns bilderna i böckerna där Alfons ska ha kalas och när han måste städa.  - Han har stora ögon. Och han har brun tröja i nästan alla böcker. Och det var mest att det var en vuxen i rummet och så Alfons och några barn som kanske gjorde något vid något bord.  Milo Axelsson hör till ännu en generation av läsare som mött Alfons Åberg men att Gunilla Bergström började göra böcker för barn var inte självklart. Det började med att hon hade skrivit en stor artikel om skilsmässor - hon jobbade som journalist vid den här tiden och insåg när hon kom hem: hon hade missat barnen. Vad tyckte barnen om skilsmässor? Hon var själv skilsmässobarn och bestämde sig då för att skriva en bok. Det blev boken "Mias pappa flyttar". Men bilderna som förlaget föreslog passade inte tyckte Gunilla Bergström: de var för softa. - Ja, du kanske du kan illustrera själv . Och jag tänkte ja, det skulle jag kunna göra. Och jag visste ju inget om barn och barnböcker. Jag mindes bara den där skilsmässan och det hade varit - det var mitt projekt. Vad var det du kände att du ville uttrycka som inte fanns i de där bilderna förlaget erbjöd? - Man pratar om att känna och vilja uttrycka... Jag hade ju bråttom. Det var förlaget som kom med förslaget att hon också kunde jobba med kollage i bilderna. När Gunilla Bergströms föräldrar skiljdes bildade pappan ny familj med en konstnär och det var där Gunilla själv började skapa bilder. Föräldrarna tyckte hon skulle blivit teckningslärare, men det var först med barnböckerna hon också blev en bildskapare professionellt. Händerna verkar alltid ha varit igång med något skapande och är så fortfarande: att med bilder, eller handarbete, skriva eller att spela piano. Och ibland går det ihop: som i barnböckerna. Annika Gunnarsson skrev avhandlingen "Synligt/osynligt - receptionen av det visuella i bilderböckerna om Alfons Åberg" under flera år. 2012 kom den och den var då den första svenska avhandlingen i konstvetenskap om en barnbok. Bilder i barnböcker hade det forskats om, men då utifrån litteraturvetenskap eller pedagogik. Hon är lektor i konstvetenskap idag och även intendent på Moderna Museet och hon ville lyfta just bilden och hur de diskuterats. Hon menar att man för ensidigt fokuserat på texten när bilderna fördjupar berättelsen. - Bilder och text tillsammans skapar helheten - ibland leder bilden och texten följer efter och i andra fall går texten åt ett håll och bilden åt ett annat och det är det som skapar berättelsen i sig. Vad är det då som gjort att bilderna har blivit så populära? Annika Gunnarson tror att de kom i en gynnsam tid på 1970-talet då bokmarknaden till stor del bars av barn och bilderböcker. Hon har svårt att säga hur mycket det påverkade för Alfons Åberg-böckerna att ta sig fram - ett intressant fält att titta vidare på, menar hon. - Jag tror däremot att konsekvensen i bildberättelserna, att man kan följa mellan de olika böckerna, att man kan läsa en bok här och en bok där och få en egen Alfonsvärld, det gör otroligt mycket och att man kan fylla i med eget innehåll. Allt finns inte berättat redan i från början, utan det finns glapp och glidningar, mellanrum... Platser där man själv får slå sig ner i sin tanke och bygga ut, säger Annika Gunnarsson. Idag när Alfons Åberg 45 +, vet vi hur enormt populära Gunilla Bergströms böcker har blivit. Alfons Åbergfiguren har nått långt utanför bokens ramar till teater, filmer, pussel, kläder, spel, ja till och med ett eget hus i Göteborg. Och han finns ute i världen: Alfons Åberg var den första svenska barnboken att översättas till arabiska - just nu lanseras Alfons Åberg i Kina. De enda som inte riktigt nappat är USA. Än i alla fall. Och det finns något universellt menar Nordiska Akvarellmuseets chef Bera Nordahl. - Det är den här vardagliga situationen som hon fokuserar på och det är något som är så mycket om existensiella frågor, om filosofiska frågor, om hur man hanterar varandra och umgås med varandra. - Hon har lyckats på ett väldigt personligt sätt om att göra det här om att vara människa, säger Bera Nordahl. - Ärligt talat... idag ser ju allmänheten en hel serie om böcker men för mig har varje bok kommit till lite efter hand. Det kan vara två år som jag gör något annat. När jag kom upp i sju, åtta böcker så sa jag många gånger: "Nu är det absolut sista gången, detta är sista Alfonsboken" berättar Gunilla Bergström. Men så har det hänt något, eller så har det dykt upp en rolig replik, berättar Gunilla Bergström. - Ja, men jag ska bara göra den... bara för att det passar så bra med Alfons. "Jag ska banne mig rita själen" heter utställningen på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn som pågår till 15 april. Viveca Bladh Från i morse.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Från i fredags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om. Från kl. 12.45.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
P1 Kulturs Måns Hirschfeldt har träffat den amerikanska deckarförfattaren Don Winslow. Dessutom: Finns det en särskild norrlandskrim? Vi har undersökt saken närmare. Från poliskorruption och narkotikaspan i den svarta asfaltsdjungeln i New York till snöpudrad kriminal-litteratur från Norrland. Thrillerförfattaren Don Winslow var nyligen på Sverigebesök och han berättade då för P1 Kulturs Måns Hirschfeldt att han började skriva pjäser redan som sexåring. Nu är han aktuell på svenska med boken "Styrkan" en bok som av deckarnestorn Stephen King beskrevs med orden: "Tänk Gudfadern men med poliser, så bra är den". Och vår reporter Helene Alm undersöker tillsammans med Annelie Bränström-Öhman, professor i litteraturhistoria vid Umeå universitet, om det finns något som skulle kunna beskrivas som "Norrländsk crime", en genre där naturen, kylan och de vita vidderna närmast förvandlats till en kliché. En som medvetet försökt hitta en motbild till det tysta, kalla, mörka är journalisten och författaren Anki Edvinsson som nyligen kom ut med sin första deckare - "Lust att döda". Dessutom hör vi avsnitt 3 av Bergmanpodden där biskop emerita Caroline Krook och kulturredaktionens medarbetare Roger Wilson och Gunnar Bolin presenterar och analyserar filmerna "Hamnstad" (1948) och "Fängelse" (1949).  Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Nina Asarnoj Från kl. 13.00.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Någon har filmat hur Salvador låser in Olivia under slagsmålet med Vanessa, manipulerat filmen och lagt upp den på Youtube. Nu sprids den bland eleverna på skolan och även utanför... Karima har avslöjat Vanessas hemlighet för rektorn men kommer han ge henne tid att agera innan han gör en orosanmälan? Lena svävar på moln efter att fått höra att rektorn har speciella planer för henne, överlycklig och övertygad om att hon ska bli den nye försteläraren. Ett drama i tre delar av Paula McManus, Daniel Karlsson och Laura Wihlborg. Storyline: Daniel Karlsson, Paula McManus, Laura Wihlborg. Improviserad dialog: Ensemblen. I rollerna: Nina Gunke, Tito Pencheff, Calle Stenlund, Caroline Söderström, Daniel Gustavsson, Lena Mossegård, Selma Abdul, Jasmine Gouda, Adam Kerstell, Maria Sundberg.   Producenter: Emma Janke och Laura Wihlborg samt Marie Wennersten (SR Drama). Inspelningstekniker: Gabrielle Wikhede. Regi: Paula McManus och Laura Wihlborg. Från i fredags. Sänds även natt mot fredag kl. 03.02.

Anmärkning
Teater, Repris

Tablåinnehåll
Från kl. 11.35.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Inger sätter sig i taxi tre gånger i veckan för att åka 60 mil och få den för henne livsnödvändiga dialysen. Resan och behandlingen tar mer än nio timmar varje gång. Programmet gjordes 2018 av Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
När mörkret sänker sig över savannen dimper små knubbiga dyngbaggar ner vid dagens färska elefantbajs. Det är riktigt dyngbaggegodis - som rullas rätt med hjälp av himlakroppar och polariserat ljus. Dyngbaggen är djuret som i förhållande till sin kroppsvikt är ett av världens starkaste, och som lever av bajs. Som har tvådelade ögon, och som kan navigera med hjälp av vintergatans himlakroppar och månens ljus. Forskare har trollbundits av dem i decennier och försökt förstå deras märkliga förmåga att rulla dyngbollen i helt raka linjer. Vår reporter Lena Nordlund var med i Sydafrika när en av de centrala upptäckterna gjordes. Följ med henne dit för att stifta bekantskap med detta märkliga djur som livnär sig som savannens stjärnnavigerande städpatrull. I programmet medverkar forskarduon Eric Warren och Marie Dacke från Lunds universitet, samt de sydafrikanska forskarna Clarke Scholtz och Marcus Byrne. Programmet är en favorit i repris, som sändes första gången 2002. Lena Nordlund Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. 20 år efter fredsavtalet i Belfast ökar oron för hur Nordirland ska klara de kommande årens utmaningar Hoten mot freden på Nordirland kommer från Brexit och ökad politisk osämja, men ett ännu större problem är bristen på åtgärder för att föra protestanter och katoliker samman. I veckans Radiokorrespondenterna har vår Londonkorrespondent Claes Aronsson besökt Nordirland för att försöka ta reda på hur stark freden är där i dag. Hör reportage från Londonderry/Derry och Coleraine med mera samt intervjuer med offer för våldet, fredsforskare och högt uppsatta politiker från bägge sidorna i konflikten. Medverkar gör också Annika Nestius-Brown som bott i över 20 år i Nordirland. Programmet sänds 20 år efter det att fredsavtalet skrevs under på Långfredagen år 1998 och nästan exakt ett år innan Storbritannien lämnar EU. Från i går.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
- Jag tänker på min kusin. Att hans hjärta kanske fortfarande slår någonstans. Att det gett någon lite mer tid. Pernilla Josefsson är journalist och arbetar med samhällsjournalistik. Hon har belönats med en guldspade för grävande journalistik och gett ut tre barnböcker. Men oavsett vad hon gör är drivkraften den samma: nyfikenhet för andra människor oavsett var de befinner sig.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Anmärkning
Andliga frågor, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i fredags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Från i morse.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Porträtt av svenskar som på olika sätt har satt tydliga avtryck i vårt land.

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Dikt: "Livets mening" Diktsamling: "Till dikten" (Bonniers, 2018) Uppläsning: författaren Malte Persson är född 1976 och debuterade som poet 2004 med sviten "Apolloprojektet"- om "en förfluten framtid" - som följdes av den mer traditionella "Dikter" (2005). Sex år senare, 2011, kom sonettsamlingen "Underjorden" som utspelar sig i Stockholms tunnelbana. I sin nu aktuella diktsamling "Till dikten" försöker Malte Persson hitta nya former och tonfall för en samtida poesi, på en gång vardaglig och främmande. Vid sidan av lyriken, skriver han prosa och barnböcker och är verksam som kritiker och kulturskribent i Expressen. Som översättare har han tolkat Heinrich Heine till svenska. Malte Persson har belönats med ett flertal priser, bland dem Göteborgs-Postens litteraturpris, Tegnérpriset och Svenska humanistiska förbundets pris. Han är för närvarande bosatt i Berlin.   MUSIK Gabriel Fauré: Adagietto för piano EXEKUTÖR Kathryn Stott piano Från kl. 12.00.

Anmärkning
Kultur, Repris

Utgivning

År/datum
2018-04-02

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2018-04-02



Kungl. biblioteket