SR, P1 2018-12-01

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hon är en av Sveriges mest uppburna och folkkära skådespelare som får göra allt från lätta komedier på bioduken till tunga pjäser på Dramaten. Så varför dras Lena Endre med sådan prestationsångest? Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. Soraya har bott i Sverige i fyrtio år men har inte en enda svensk vän. Hon säger själv att hon gjort allt för att få kontakt men tycker att svenskarna är reserverade och generade. Vad gör hon för fel? - Jag är intresserad av naturen, av att prata, av att ha sällskap på bio. Men det verkar inte som om någon vill samma sak som jag, säger Soraya, 72. Hon går på yoga, till kyrkan och söker på nätet men ingenstans får hon napp. Så länge som hennes man levde hade hon ett socialt nätverk, men nu är hon nästan helt ensam. Finns det nya vägar att pröva för Soraya? Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Anders Peter Glader och hans familj var tidiga emigranter. De åkte 1853 från södra Småland till Amerika. Men den fasansfulla resan tog två av barnens liv och deras mor återhämtade sig aldrig. Från mitten av 1800-talet fram till tiden för första världskriget emigrerade mer än en miljon svenskar till Amerika. Ju längre fram i tiden vi kommer desto mer organiserade och välfungerande blev resorna, men för de tidiga emigranterna gjordes resorna över haven ofta under vidriga förhållanden i fraktfartyg som inte alls var avsedda för passagerare. Så var det för Anders Peter Glader och hans hustru Elin som reste från södra Småland till en liten plats i Minnesota som hette Ki-Chi-Saga. Och det var just den plats där författaren Wilhelm Moberg lät sina romanfigurer, utvandrarna Karl Oskar och Kristina, bosätta sig. Bodil Stefansson i Torekov hade precis som så många andra svenskar läst Vilhelm Mobergs böcker och därför blev hon extra intresserad när hennes man Ingvar Malmberg berättade att det i hans småländska släkt fanns en emigrant som hette Anders Peter Glader och som hade bosatt sig just i Ki-Chi-Saga. När han berättade det för Bodil blev hon eld och lågor, och ville genast fara till USA. - Vad spännande, tyckte jag, det här måste vi ju undersöka! Och så började vi, med att ta kontakt med Ingvars släktingar i USA. Till slut sa de "Det är lika bra ni kommer hit, så att ni kan få svar på alla era frågor." Så vi blev inbjudna till Chisago county som det numer heter, och såg alla platser som Anders Petter varit på. - Och när vi kom hem igen så satte jag igång att försöka ta reda på allt om varför de for sin väg, vilket liv hade de levt här hemma, hur var överfarten och hur blev deras liv i Amerika, säger Bodil Stefansson. Anders Peter Glader från Furuby socken i södra Småland föddes i december 1806 som sjätte barnet i en torparfamilj. Hans start i livet var inte enkel, hans mor dog när han var bara fem år gammal. Han tjänade några år som dräng och när han blev vuxen fick han en bra tjänst som rättare på en gård. - Jag tror det var en man som levde livet. Han hade nog en stark sexualdrift om man ser till hur många barn han fick senare, säger Bodil Stefansson, och fortsätter: - Jag tror också att han var en ledargestalt som hade lätt att ta människor. Han var glad och positiv, och berättade gärna historier, därtill var han stark en människa både fysiskt och psykiskt. Men Anders framgångar fick sig en knäck när det plötsligt visade sig att han väntade barn med två kvinnor på samma gång. I april 1835 födde Elin, hans trolovade, deras första barn, och en månad senare födde pigan Maria som tidigare hade arbetat på gården en son som också Anders var far till. - Hon föder ett barn och Glader blir stämd inför tinget. Barnet dör dock efter tio månader så han får chansen att åstadkomma en förlikning. Han får betala skadestånd och uppnår förlikning med kvinnan. Om inte barnet dött så hade sannolikt blivit dömd till dryga böter. Visserligen var Anders känd som en man som hade framgång hos kvinnor, men detta var ändå mer än hans arbetsgivare, godsägaren Aschan, kunde tåla, berättar Bodil. - Anders fick kicken. Bara en månad tidigare hade han fått en lönebonus av Aschan för att han hade uppfört sig så bra, men nu ser man plötsligt i gårdens räkenskaper att Anders krävs på en avgift på 90 riksdaler för "skämd potatis". - Jag har tolkat det som ett slags bötesstraff för hans skamlösa beteende. Man skulle ju kunna tänka sig att de pengarna hade gått till Maria, men det tror inte Bodil på. - Ånej, säger hon och skrattar, det gjorde de säkert inte. Strax efter fick dock Anders Peter erbjudande om arbete på en annan gård som Aschan nyligen köpt. Anders jobbade sig upp och kunde till slut köpa en egen gård och titulera sig hemmansägare. Men i takt med att Elin och han fick allt fler barn, så växte Anders Peters oro för framtiden. - Familjen klarade sig ju, men problemet var ju de sju barnen som nu fanns i familjen. Hemmanet var bara stort nog för att ett av dem skulle kunna ta över det. Anders hade inte råd att låta sönerna studera eller hemgift åt flickorna. - Anders Peter Glader ville nånting med livet, han ville framåt - och så fick han höra talas om Amerika. Det var ju de driftigaste som åkte först, menar Bodil Stefansson, de som hade ett visst kapital, som var framgångsrika och ambitiösa, de såg att det fanns en chans att få ett bra liv för sig och sina efterkommande i det nya landet. Anders och Elin kom iväg på våren 1853, men hade de haft en aning om hur resan skulle bli så hade de kanske ändå valt att stanna hemma. Nu blev första anhalten på resan Göteborg. Där fick de kontakt med en före detta murarmästare som hette Jonsson, och som hade börjat befrakta folk. Han gav dem ett jättebra erbjudande. De skulle åka med en snabbgående postbåt från Liverpool. Det irländska fartyget skulle bara behöva fyra-fem veckor för resan, och mat skulle ingå i priset. Ett hundratal svenskar åkte ångbåt till en sydlig hamn i England, varifrån de fick åka tåg till Liverpool. Där lämnade Jonsson dem, men innan han gjorde det hade han köpt det mesta av den mat som svenskarna hade med sig till resan, den skulle inte behövas, menade han. Tillvaron på båten blev en mardröm. Svenskarna kunde inte engelska och de kunde inte göra sig förstådda. Den irländska besättningen både stal från passagerarna och misshandlade dem. Och värst av allt; matransonerna var så ynkliga av svenskarna snart började svälta. - Efter sex veckor till sjöss så är nästan allihop sängliggande för att de är så svaga, berättar Bodil Stefansson. Det fanns andra nationaliteter på båten, men deras befraktare har gett dem extra mat för de visste hur dåligt det brukade vara. Ovanpå alla dessa påfrestningar så råkade båten ut för en tyfon på havet. - Det blev rigghaveri, seglen skörade och det värsta av allt - de flesta vattentunnorna slogs sönder. Svenskarna var nu så försvagade att de inte förmådde slå sig fram till positioner där de kunde få vatten. Ammande mödrar sinade, och man ser i fartygsdokumenten att tretton eller fjorton småbarn dör, och de är alla svenskar. Ett av dessa barn är Anders Peters och Elins yngsta dotter Petronella, som sänks i havet. Väl framme i USA dör ännu ett av deras barn på tåget till Chicago. Han hette ju Jonsson, den där murarmästaren som organiserade resan som Anders och Elin gjorde, och bara ett år senare skrev en annan svensk-amerikan en artikel i en svensk tidning för att varna för Jonssons illa skötta resor. Redan första aftonen blev de flesta av dem bestulna på allt av värde, såsom pengar och klockor. Besättningen på såna här skepp består vanligen av tjuvar och skälmar, eftersom ingen bättre sjöman vill segla på dessa fartyg, om han inte blir tvungen därtill i brist på annan hyra. Alla besättningsmän var irländare och hjälpte naturligtvis sina landsmän och eftersom svenskarna inte kunde klaga sin nöd för kaptenen, så kunde de inte på något sätt få upprättelse. Ja, oförskämdheten gick så långt att fastän irländarna helt fritt och öppet visade de stulna sakerna vågade ingen kräva dessa tillbaka. (...)  Men detta var inte det värsta. Förutom att svenskarna dagligen tilldelades hugg och slag av de råa och enväldiga maktfullkomliga sjömännen, så var den så rundligt utlovade kosten så snålt tilltagen att jag inte kan förstå hur någon människa kunde överleva på denna under överfarten. Mat utdelades endast en gång i veckan. Sammanlagt var detta inte mer än man hade kunnat äta vid en enda måltid, och ändå måste detta fördelas över en hel vecka. Det finns inget mänskligt språk för att uttrycka allt det elände som blev följden. För varje dag blev situationen allt värre. Det var hjärtslitande att se på hur de små utsvultna barnen vid utdelningen begärligt grep efter de hårda brödkanter som spreds på däcket och då hjärtlöst slogs på fingrarna av de råa matroserna. (...) Hur man än ser på saken ligger skulden på herr Jonsson -  och stackars honom om han en gång kommer att få genomlida alla de förbannelser som uttalades över honom av hans mördade landsmän ända in i dödsstunden." Anders Peter Glader, Elin och deras barn hade rest i nästan ett halvår när de till sist kom fram till sitt mål, Ki-Chi-Saga. Två barn hade de mist på vägen och Elin var mycket försvagad. Väl framme fick de hjälp att bygga sig en första liten stuga, och inte så långt senare byggde svenskarna upp en kyrka i det nya landet. Och den blir en viktig centralpunkt för dem. Vid det första konstituerande mötet för kyrkan så var Glader och barnen med, men Elin saknades. - Hon var för svag för att kunna ta sig till kyrkan och 1855 dog hon, berättar Bodil Stefansson. - Det är en total katastrof för Anders Peter. Hans två äldsta söner får nu klara sig själva, och den äldsta flickan har just konfirmerats och får ge sig ut att tjäna som piga. Men vid den här tiden behövdes en kvinna för att göra se sysslor som kvinnor gjorde, och tre år senare hämtade Anders Peter en från sin hemsocken Furuby i Småland. - Hon var 25 år yngre än Anders Peter, och när hon kom var hon höggravid. De gifter sig och Anders tar barnet som sitt eget. Anders Peter Glader startar alltså om och skaffar en ny, stor familj. Han och hans nya fru får sju barn tillsammans, och Anders blir snart en aktad person i Ki-Chi-Saga. De lever ett hårt, men ganska bra liv. Och så, när Anders just ska bli far igen, så är det är dags att rida in en unghäst. Men det bär sig inte bättre än att han blir avkastad. - Livet leker och Anders ska bli far igen vid 69 års ålder - och så blir han avkastad och dör strax efteråt, säger Bodil. Anders begravdes intill Elin på den lilla kyrkogården i Ki-Chi-Saga, en kyrkogård som det sägs att Vilhelm Moberg besökte. Han lär ha utbrustit: "Här ska jag begrava Karl-Oskar". Långt senare, på 2000-talet har den amerikanska och den svenska släktgrenen återknutit kontakten med varandra. Bodil Stefanssons berättar hur hennes man Ingvar tog med sig små träbitar från torpet där Anders Peter Gladers fötts, för att ge som presenter till de amerikanske släktingarna. -Vi gav en av träbitarna till en av Ingvars släktingar. Hon är rik och har allt man kan önska sig, men när hon fick träbiten som kom från hennes släkting Anders Peter Gladers hus hemma i Småland, då rann tårarna på henne, och så sa hon: "This is a thing money cant buy" - detta kan inte köpas för pengar. Nya sökmöjligheter i svensk amerikanska kyrkböcker och tidningar De svenskar som kom till Nordamerika gick ofta med i svenska församlingar där man fortsatte att föra kyrkböcker precis som de gjort hemma i Sverige. Inte för att de måste utan mer för att de bar med sig den traditionen. De svensk-amerikanska kyrkböckerna har precis digitaliserats och finns nu tillgängliga för emigrantforskare. Det är något som Ted Rosvall, rutinerad släktforskare och författare, välkomnar. - Det här är något revolutionerande för oss som håller på med emigrantforskning. Och nu har de äntligen blivit digitaliserade och är dessutom indexerade, vilket betyder att det finns ett personregister som man kan söka i.  Ted Rosvall berättar att en svårighet i forskningen kan vara emigranternas namnbyten. Kvinnor kanske gifte sig och bytte efternamn och män kanske bytte till ett lite mer engelskklingande namn. - Ett exempel jag hittat är en båtsman från Blekinge som hette Åke Bengtsson som tog namnet John Brown. Precis som i svenska kyrkböcker hittar man hela familjegrupper. Där syns bland annat när de är födda, döpta, gifta och var de bodde. Men i USA var det frivilligt att gå med i församlingen. Det kostade pengar och inte alla hade råd eller lust att vara med. Då skrev man oftast in "dropped" eller "utesluten ur församlingen" i anmärkningskolumnen i kyrkboken.  Det kan också finnas små berättelser om kyrkans historia i kyrkboken och där kan man hitta fakta om de som grundade kyrkan eller om kyrkvärdarna till exempel.  - Men egentligen är det nog inte kyrkoböckerna som man hittar så mycket kött på benen om enskilda människor. De hittar man snarare i de digitaliserade tidningarna. Och det är också en revolution, berättar Ted Rosvall. De digitaliserade tidningarna finns på nätet och finns delvis gratis. En sådan söksida är Chronicling America där man gå in och söka på namn och ort och begränsa i tid. Tidningssidorna är OCR tolkade vilket betyder att varje ord blir sökbart. (Se sökbar länk längre ned på sidan.) - I tidningarna får man verkligen "kött på benen". Det kan handla om små enkla händelser, trafikolyckor, bråk och rykten och mycket annat. Tidningarna och kyrkböckerna kompletterar varandra.    Minnenesota Stats tidning onsdagen den 30 oktober 1901 Allmänna nyheter. Staden Rockford, IIIinois, har på den senare tiden gjort sig sorgligt ryktbar genom de många skilsmessomålen. Under endast 2 dagar beviljades helt nyligen icke mindre än sjutton ansökningar om äktenskapsskillnad, och ytterligare femtio mål af samma slag komma inom kort att företagas till behandling inför domstolen. Bland dem, hvilkas äktenskap nu upplösts, äro Emma och Olof Månsson samt Johanna och Rufus Anderson. Dödsfall Mary Olson, dotter till Nils Olson, afled den 21 dennes i sitt hem i en ålder af 28 år. Den hädangångna var en mycket begåfvad ung dam och hade aflagt afgångsexamen vid såväl Lichfields högskola som vid statsuniversitetet. Begrafningen hölls i torsdags, då likpredikal hölls i den svenska lutheranska kyrkan. Olof Wallins dotter Eina fick också sluta denna sorgedals vandring efter några månaders sjukdom. Hon var vid sin död 13 år. Herren tröste sörjande föräldrar och syskon. John Fredrik i La Crosse hade härom dagen den ovanliga lyckan att finna en äkta perla i en portion ostronsoppa, som han höll på att förtära på Merchants restaurant derstädes. Pärlan har ett värde af $200. De här korta notiserna kom alla från Minnesota Stats tidning en svensk tidning som gavs ut under sex år, 1877-1882. Ted Rosvall berättar hur han gjorde en sökning på sitt familjenamn Sandgren i Philadelphia där hans morfars far och hans bror Ture bodde under en tid. Sökningen gav genast resultat. - Min morfarsfar och hans storebror bodde på 1850-talet i Philadelphia. Jag visste inte så mycket mer än att de kom tillbaka kring 1860 och gifte sig så småningom och fick familjer och därifrån härstammar jag. - Men så upptäckte jag för länge sedan att det fanns en Mrs Ulrica Sandgren i Philadelphia. Och mig veterligt så var varken min morfarsfar eller hans bror gifta, det blev de först när de kom hem igen. Ulrica hade en dotter som hette Fransisca Sandgren. - Jag tyckte det var jättekonstigt och jag funderade om någon av bröderna varit gifta en gång tidigare och har barn och tidigare familj. Ted Rosvall hittade inga vigselbevis eller andra dokument och började därför fundera om det dottern kanske hade gift sig.  - Så jag gick in i tidningsarkiven och sökte på "Sandgren", "Philadelphia" och tidsperioden "1870-1880". - BANG! så kom det en träff. Helt oförmodat! Ett bröllop 1872 mellan Mayor Wells och Miss Fransisca Thurena Sandgren.  - Det var det beviset jag behövde för min morfars storebror hette Thure Sandgren. Och naturligtvis har hans illegitima dotter i Philadelphia fått namn efter pappa Thure. - Så tack vare en ynka tidningsnotis så fick jag det bevis jag behövde, avslutar Ted Rosvall.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Tommy Engman slaktband@sverigeradio.se Från i måndags. Sänds även kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Världen upprörs över de första genförändrade människorna som en kinesisk forskare uppger sig ha skapat, ett tvillingpar med gener som förändrats för att skydda dem mot hiv-infektion. Oetiskt och onödigt men kanske inte oväntat, enligt experter i vår studio. Och så hör vi om spindeln som visar sig föda upp sina barn med något som liknar mjölk. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur klimatförändringarna med kraftigare stormar i sina spår ställer nya krav på hur en hamn ska byggas, och om läget inför klimatmötet som inleds i Polen i helgen. Vi möter vinnaren i tävlingen om att presentera sin forskning bäst på bara fyra minuter, och hör om hur det gick till när vi började bada lite oftare än bara till jul. Programledare Lena Nordlund. Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Från 2012. Typo är programmet som tar typsnitten på allvar och berättar berättelserna om hur våra bokstäver egentligen fick sina former, hur de påverkar oss och varför.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Dessutom: Nytt regeringsvänligt mediakonglomerat tros förändra landskapet i Ungern. Tio ungerska medieaktörer som anses stå regeringen nära flyttar sina företag till en gemensam stiftelse för att "bidra till den skrivna ungerska presskulturens överlevnad". Vilken betydelse får det för mediesituationen i Ungern? Samtal med kulturkorrespondent Naila Saleem på plats i Budapest. Hösten 2015 dominerades till stor del av flyktingkrisen. Nu blir berättelser från volontärer och frivilliga som var med och då teater i pjäsen Välkommen till Malmö. Reportage om vad som händer när minnet möter verkligheten tre år senare.  I kulvertarna under det som tidigare hette Lillhagens mentalsjukhus i Göteborg gömmer sig ett ovanligt kulturarv. Stora målningar täcker väggarna - målade av patienter som en del av deras behandling på institutionen. Nu pågår en stor förvandling av området och kulverterna ska renoveras och räddas från fukt, men det finns ingen plan för hur de stora målningarna ska bevaras. P1 Kulturs Hanna Jedvik åkte till Lillhagen för att besöka en finissage, där målningarna visades upp för allmänheten - kanske för sista gången. Något man tar till när man hade kunnat avsluta, men väljer att fortsätta. Så beskriver kritikern Pontus Kyander semikolonet i sista essän i OBS serie om skiljetecken.  Dessutom: Veckans ord är "uppbygglig", signerat Emma Engström. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson Från i torsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om att möta djurets blick och känna sig tillräcklig. Olivia Bergdahl blev, sjutton år gammal, svensk mästare i Poetry Slam och har sedan dess turnerat landet och Europa runt med sin poesi. Våren 2015 romandebuterade hon med Efter Ekot. Hon jobbar också med en stråkkvartett med namnet Olivias Poesiorkester. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Å ena sidan en skog i Gästrikland där vi tittar på levande juldekorationer: hänglavar. Å andra sidan besöks en fågelskådande konstnär mitt i Stockholm. Dessutom: en urban uv. Programledare: Mats Ottosson. Naturmorgons fältreporter Joacim Lindwall finns denna lördagsmorgon i adventstid i en gammelskog på Kårsberget i Gästriklands inre tillsammans med lavexperten Nicklas Gustavsson. Tanken är att skapa mesta möjliga adventsstämning genom att ägna sig åt hänglavar av olika slag - tagellavar, garnlavar och skägglavar - dessa levande motsvarigheter till våra julgransdekorationer. Dessutom ska vi - två gånger om - ägna uppmärksamhet åt stadens natur. Dels genom att smyga på en berguvshane som har parkerat sig i centrala Växjö där han jagar kajor och ropar efter honor. En begivenhet som lockar både fågelskådare och andra att stanna upp inför det mäktiga, dova ropet mitt i stadsbruset. Dels genom att sällskapa med konstnären Mattias Bäcklin när han vardagsumgås med fåglarna i det industriområde i Solna där han har sin atelje, och där han skapar konst som otydliggör gränsen mellan stad och natur. I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow över vad som egentligen är skräp. Programledare är Mats Ottosson. Sänds även kl. 21.03 samt i morgon kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Å ena sidan en skog i Gästrikland där vi tittar på levande juldekorationer: hänglavar. Å andra sidan besöks en fågelskådande konstnär mitt i Stockholm. Dessutom: en urban uv. Programledare: Mats Ottosson. Naturmorgons fältreporter Joacim Lindwall finns denna lördagsmorgon i adventstid i en gammelskog på Kårsberget i Gästriklands inre tillsammans med lavexperten Nicklas Gustavsson. Tanken är att skapa mesta möjliga adventsstämning genom att ägna sig åt hänglavar av olika slag - tagellavar, garnlavar och skägglavar - dessa levande motsvarigheter till våra julgransdekorationer. Dessutom ska vi - två gånger om - ägna uppmärksamhet åt stadens natur. Dels genom att smyga på en berguvshane som har parkerat sig i centrala Växjö där han jagar kajor och ropar efter honor. En begivenhet som lockar både fågelskådare och andra att stanna upp inför det mäktiga, dova ropet mitt i stadsbruset. Dels genom att sällskapa med konstnären Mattias Bäcklin när han vardagsumgås med fåglarna i det industriområde i Solna där han har sin atelje, och där han skapar konst som otydliggör gränsen mellan stad och natur. I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow över vad som egentligen är skräp. Programledare är Mats Ottosson. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Våra bokcirkeldeltagare Astrid Assefa och Björn Wiman har nått fram till kapitlet "Tungan" och Lucys sexuella uppvaknande. Dessutom får vi veta vilka böcker Maria Aljochina läste för att överleva i det ryska fängelset. Vi har nått fram till andra delen av bokcirkeln om Jamaica Kincaids roman "Lucy". Medverkar gör skådespelaren Astrid Assefa, som just nu medverkar i dansföreställningen DNA på Backa Teater och Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman, aktuell med klimatboken "Sent på jorden". "Lucy" är en roman med delvis självbiografisk grund om tonårsflickan Lucy som lämnar Karibien och födelseön Antigua för ett liv som au pair i New York. Boken kom ut 1990 och räknas som ett av Jamaica Kincaids (född 1949) mest centrala verk. Vi läser från sidan 45 och kapitlet "Tungan" fram till sidan 110 och raden "Ett kusligt lugn hade sänkt sig (...)". Bokcirkelns andra träff handlar om hur Lucy bekantar sig med sin egen kropp och även med andras, och hur hon blir vittne till den lyckliga blonda kärnfamiljens sammanbrott. Och så blir det ett porträtt av en av Pussy Riots förgrundsgestalter: den ryska konstnären och aktivisten Maria Aljochina, aktuell på svenska med boken "Riot Days. Om Pussy Riot och tiden i fängelse". Hon berättar i Fredrik Wadströms reportage om vilka böcker som höll henne uppe under tiden som inlåst, bland annat den rysk-amerikanske poeten Joseph Brodsky och den franske filosofen Michel Foucault. Programledare: Marie Lundström Producent: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström Sänds även i morgon kl. 16.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Pensionering är inte aktuellt för Fania Brantsovskaya, 96 år i Vilnius, Litauen. Hon har fullt upp att tala för alla de som inte kan berätta om vad som hände under andra världskriget. Bara i Ponar-skogen utanför staden ligger hundra tusen människor i massgravar, de flesta av dem judar, många av dem från ghettot i Vilnius - eller Vilna som staden hette då, när den var polsk - eller Vilne, som man säger på jiddisch. Varje år den 23 september talar Fania, på jiddisch för att de flesta offrens modersmål var jiddisch, för ministrar och diplomater ute i Ponar-skogen. Den 23 december 1943 likviderades slutgiltigt ghettot. Av 40 000 människor överlevde bara några hundra. Fania, som lyckades fly samma dag, är en av dem. Sänds även lördag 16.35 och natt mot söndag 04.02.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om europeiska gränser som är öppna sår och minoriteter som hamnat på "fel sida". Hur stor risk är det att konflikter kring gamla gränsdragningar blossar upp? Och vad händer när gränser börjar ifrågasättas på nytt? Konflikt om arvet efter första världskriget, Österrike-Ungerns fall och de konflikter som ligger under ytan kring gränserna genom Europa som drogs då. Hur stor risk är det att konflikterna blossar upp? Vilken roll har gränserna i att göda nationalistiska strömningar idag? Och vad händer när gränser i Europa börjar ifrågasättas på nytt? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Jesper Lindau går över en europeisk gräns, som inte är nån gräns. Eller är den det? Vi börjar med en kort glimt från gränsstationen som markerar början på Krimhalvön - det senaste exemplet på en gräns som sänt chockvågor genom Europa.  Men det bubblar också i den västra delen av Ukraina där det uppstått en diplomatisk kris kring pass, som i smyg delats ut av den ungerska regeringen, trots att det i Ukraina är förbjudet med dubbla medborgarskap. Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Ukraina, förklarar situationen med passen och hon har också rest till Uzhgorod, i västra Ukraina. Där träffade hon två personer ur den ungerska minoriteten - Bettina Kifri som studerar internationella relationer och Josip Borto, vice ordförande i det regionala rådet i Uzhgorod. För att förstå varför den gränsen mellan Ungern och Ukraina också är känslig backar vi bandet till det som ledde fram till många av Europas nuvarande gränsdragningar. Vår reporter Gunnar Bolin åkte till floden Leitha, som utgjorde gränsen Österrike-Ungern, efter Trianonfördraget. Där träffade han paret Floiger som bor vid den gamla gränsen samt historikern Gerald Schlag, och pratade om hur Österrike-Ungern föll och hur gränserna ritades om i spåren efter första världskriget. Hur märks då det öppna såret av gränserna med minoriteter på "fel sida" i den ungerska politiken? Det parti som varit mest högljutt i frågan är Ungerns näst största parti, Jobbik. Ett högerextremt parti, som präglats av antisemitism, men som nu försöker gå mot mitten och tävlar med premiärministern Victor Orban, och hans Fidesz, om dom nationalistiska väljarna. Kulturkorrespondenten Naila Saleem besöker Nationalmuseet i Budapest tillsammans med Jobbikpolitikern Istvan Szavay som varit en av de politiker som drivit att Ungerns intressesfär sträcker sig över gränserna och in i grannländerna där ungersktalande minoriteter bor. Han arbetade då i det ungerska parlamentet med minoritetsfrågan, men lämnade sin plats i parlamentet kort efter intervjun när en inspelning där han uttalar sig antisemitiskt mot en judisk kvinna publicerades i ungerska medier. Jobbik är ett på många sätt extremt parti, och det mest högljudda vad gäller minoritetsfrågan. Men hur långt är den ungerska regeringen, och Viktor Orbán beredd att gå? Östeuropakorrespondenten Johanna Melén ställde frågan till regeringens talesperson Zoltán Kovács. Enligt historikern och Ungernkännaren Anders Blomqvist använder Orbán framför allt det här som ett politiskt vapen. Och sist till en gräns där det bränner just nu, den mellan Kosovo och Serbien där deras presidenter Hashim Thaci och Aleksandar Vucic i augusti började prata om möjligheten att korrigera gränsen.  Robin Olin ringde upp James W Pardew som var USA:s medlare på Balkan, under kriget på 90-talet och som skrivit boken "Peakmakers", om fredsförhandlingarna på den tiden. Han har starka åsikter om det han kallar "border business" och tror att det är fel väg att gå, risken är att det blir som en Pandoras ask i regionen om man börjar att ändra gränser, tro han.  Hör också Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén förklara hur diskussionerna om gränskorrigering tagits emot på Balkan och vad det är med detta som oroar där. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Pontus Jansson Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Gabriella Ahlström: Generation Grop tar över. Göran Everdahl: Jul, jul, blodröda jul. Annika Sundberg: Nu är det jul igen, och igen, och igen ... Från i går. Sänds även på tisdag kl. 03.02.

Underhållning, Repris

Sänds även på söndag kl.18.45, natt mot tisdag 00.45

Vetenskap

Nyheter

Vinbråk blir vinreklam, kritik mot Expressens rapportering om GW:s kändisvin. Om Kalla Faktas uppföljning av kritiserat reportage om Ersta barnhospice. Och om spelreklam i medier, 2019 kommer ny lag. ? Kändisbråk om kändisvin blir redaktionell reklam i Expressen Kändisar med rallarsvingar mot andra kändisar. Få historier bär lika oemotståndligt lockande kraft för en kvällstidning på jakt efter berättande som berör. Men när en av kändisarna bråkar för att samtidigt lansera en produkt, vad händer då med den lättsamma genrens journalistiska kvaliteter? Och hur kommer det sig att Expressen publicerar gratisreklam på redaktionell plats?  Reporter: Jonna Westin och Erik Petersson. ? Om Kalla Faktas uppföljning av kritiserat reportage om Ersta barnhospice Tidigare i höstas fick TV4:s Kalla Fakta massiv kritik för sitt program om Lilla Erstagårdens barnhospice utanför Stockholm. Ersta sjukhus anklagades för att vara en dödsklinik, bedriva aktiv dödshjälp och använda en farlig vårdmetod som leder till att barn far illa. När vi här i Medierna ställde kritiska frågor till TV4 om deras källor och belägg, hänvisade reportrarna till att de hade mer på fötter, att publiceringen inte var avslutad, utan pågående och att fler experter skulle komma. Förra veckan kom uppföljningen.  Reporter: Therese Rosenvinge.  ? Hur påverkar nya spellagen mediernas spelreklam? Har du sett och hört mycket spelreklam på sistone? Det är i så fall ingen slump. För vid årsskiftet bryts monopolet och en ny lagstiftning kommer på plats. Fler spelföretag kommer då att få bedriva verksamhet i Sverige och för dem gäller det just nu att positionera sig på marknaden. Men kommer den nya lagen leda till mer eller mindre spelreklam i svenska medier? Reporter: Erik Windolf. Sänds även i natt kl. 01.02 samt i morgon kl. 19.03.

Aktualiteter

Bostadsköerna har svällt långt över tidigare breddar. Samtidigt ökar kraven på marknadshyror från politiskt håll. Men vad ligger bakom problemen på hyresmarknaden? Hör också hur mycket hyrorna höjs nästa år. Programledare: Hanna Malmodin Gäster och medverkande: Haymanot Baheru, jurist och forskare Stockholms Universitet Sören Granath, reporter Ekonomiekot Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot Marika Nordström, marknadschef Bostadsförmedlingen Stockholm Erik Elmgren, förhandlingschef Hyresgästföreningens riksförbund Fredrik Lundberg, vd Lundbergföretagen Tekniker: Sandra Pettersson ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även i natt kl. 01.40 samt på måndag kl. 14.30.

Ekonomi

Kultur

"Om att lära sig och inte glömma" av Tua Forsström Uppläsning: Tua Forsström Diktsamling: "Anteckningar", Bonniers, 2018 MUSIK Sofia Gubajdulina: Serenad EXEKUTÖR Franz Halasz, gitarr Sänds även i morgon kl. 18.55.

Kultur

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Anders Peter Glader och hans familj var tidiga emigranter. De åkte 1853 från södra Småland till Amerika. Men den fasansfulla resan tog två av barnens liv och deras mor återhämtade sig aldrig. Från mitten av 1800-talet fram till tiden för första världskriget emigrerade mer än en miljon svenskar till Amerika. Ju längre fram i tiden vi kommer desto mer organiserade och välfungerande blev resorna, men för de tidiga emigranterna gjordes resorna över haven ofta under vidriga förhållanden i fraktfartyg som inte alls var avsedda för passagerare. Så var det för Anders Peter Glader och hans hustru Elin som reste från södra Småland till en liten plats i Minnesota som hette Ki-Chi-Saga. Och det var just den plats där författaren Wilhelm Moberg lät sina romanfigurer, utvandrarna Karl Oskar och Kristina, bosätta sig. Bodil Stefansson i Torekov hade precis som så många andra svenskar läst Vilhelm Mobergs böcker och därför blev hon extra intresserad när hennes man Ingvar Malmberg berättade att det i hans småländska släkt fanns en emigrant som hette Anders Peter Glader och som hade bosatt sig just i Ki-Chi-Saga. När han berättade det för Bodil blev hon eld och lågor, och ville genast fara till USA. - Vad spännande, tyckte jag, det här måste vi ju undersöka! Och så började vi, med att ta kontakt med Ingvars släktingar i USA. Till slut sa de "Det är lika bra ni kommer hit, så att ni kan få svar på alla era frågor." Så vi blev inbjudna till Chisago county som det numer heter, och såg alla platser som Anders Petter varit på. - Och när vi kom hem igen så satte jag igång att försöka ta reda på allt om varför de for sin väg, vilket liv hade de levt här hemma, hur var överfarten och hur blev deras liv i Amerika, säger Bodil Stefansson. Anders Peter Glader från Furuby socken i södra Småland föddes i december 1806 som sjätte barnet i en torparfamilj. Hans start i livet var inte enkel, hans mor dog när han var bara fem år gammal. Han tjänade några år som dräng och när han blev vuxen fick han en bra tjänst som rättare på en gård. - Jag tror det var en man som levde livet. Han hade nog en stark sexualdrift om man ser till hur många barn han fick senare, säger Bodil Stefansson, och fortsätter: - Jag tror också att han var en ledargestalt som hade lätt att ta människor. Han var glad och positiv, och berättade gärna historier, därtill var han stark en människa både fysiskt och psykiskt. Men Anders framgångar fick sig en knäck när det plötsligt visade sig att han väntade barn med två kvinnor på samma gång. I april 1835 födde Elin, hans trolovade, deras första barn, och en månad senare födde pigan Maria som tidigare hade arbetat på gården en son som också Anders var far till. - Hon föder ett barn och Glader blir stämd inför tinget. Barnet dör dock efter tio månader så han får chansen att åstadkomma en förlikning. Han får betala skadestånd och uppnår förlikning med kvinnan. Om inte barnet dött så hade sannolikt blivit dömd till dryga böter. Visserligen var Anders känd som en man som hade framgång hos kvinnor, men detta var ändå mer än hans arbetsgivare, godsägaren Aschan, kunde tåla, berättar Bodil. - Anders fick kicken. Bara en månad tidigare hade han fått en lönebonus av Aschan för att han hade uppfört sig så bra, men nu ser man plötsligt i gårdens räkenskaper att Anders krävs på en avgift på 90 riksdaler för "skämd potatis". - Jag har tolkat det som ett slags bötesstraff för hans skamlösa beteende. Man skulle ju kunna tänka sig att de pengarna hade gått till Maria, men det tror inte Bodil på. - Ånej, säger hon och skrattar, det gjorde de säkert inte. Strax efter fick dock Anders Peter erbjudande om arbete på en annan gård som Aschan nyligen köpt. Anders jobbade sig upp och kunde till slut köpa en egen gård och titulera sig hemmansägare. Men i takt med att Elin och han fick allt fler barn, så växte Anders Peters oro för framtiden. - Familjen klarade sig ju, men problemet var ju de sju barnen som nu fanns i familjen. Hemmanet var bara stort nog för att ett av dem skulle kunna ta över det. Anders hade inte råd att låta sönerna studera eller hemgift åt flickorna. - Anders Peter Glader ville nånting med livet, han ville framåt - och så fick han höra talas om Amerika. Det var ju de driftigaste som åkte först, menar Bodil Stefansson, de som hade ett visst kapital, som var framgångsrika och ambitiösa, de såg att det fanns en chans att få ett bra liv för sig och sina efterkommande i det nya landet. Anders och Elin kom iväg på våren 1853, men hade de haft en aning om hur resan skulle bli så hade de kanske ändå valt att stanna hemma. Nu blev första anhalten på resan Göteborg. Där fick de kontakt med en före detta murarmästare som hette Jonsson, och som hade börjat befrakta folk. Han gav dem ett jättebra erbjudande. De skulle åka med en snabbgående postbåt från Liverpool. Det irländska fartyget skulle bara behöva fyra-fem veckor för resan, och mat skulle ingå i priset. Ett hundratal svenskar åkte ångbåt till en sydlig hamn i England, varifrån de fick åka tåg till Liverpool. Där lämnade Jonsson dem, men innan han gjorde det hade han köpt det mesta av den mat som svenskarna hade med sig till resan, den skulle inte behövas, menade han. Tillvaron på båten blev en mardröm. Svenskarna kunde inte engelska och de kunde inte göra sig förstådda. Den irländska besättningen både stal från passagerarna och misshandlade dem. Och värst av allt; matransonerna var så ynkliga av svenskarna snart började svälta. - Efter sex veckor till sjöss så är nästan allihop sängliggande för att de är så svaga, berättar Bodil Stefansson. Det fanns andra nationaliteter på båten, men deras befraktare har gett dem extra mat för de visste hur dåligt det brukade vara. Ovanpå alla dessa påfrestningar så råkade båten ut för en tyfon på havet. - Det blev rigghaveri, seglen skörade och det värsta av allt - de flesta vattentunnorna slogs sönder. Svenskarna var nu så försvagade att de inte förmådde slå sig fram till positioner där de kunde få vatten. Ammande mödrar sinade, och man ser i fartygsdokumenten att tretton eller fjorton småbarn dör, och de är alla svenskar. Ett av dessa barn är Anders Peters och Elins yngsta dotter Petronella, som sänks i havet. Väl framme i USA dör ännu ett av deras barn på tåget till Chicago. Han hette ju Jonsson, den där murarmästaren som organiserade resan som Anders och Elin gjorde, och bara ett år senare skrev en annan svensk-amerikan en artikel i en svensk tidning för att varna för Jonssons illa skötta resor. Redan första aftonen blev de flesta av dem bestulna på allt av värde, såsom pengar och klockor. Besättningen på såna här skepp består vanligen av tjuvar och skälmar, eftersom ingen bättre sjöman vill segla på dessa fartyg, om han inte blir tvungen därtill i brist på annan hyra. Alla besättningsmän var irländare och hjälpte naturligtvis sina landsmän och eftersom svenskarna inte kunde klaga sin nöd för kaptenen, så kunde de inte på något sätt få upprättelse. Ja, oförskämdheten gick så långt att fastän irländarna helt fritt och öppet visade de stulna sakerna vågade ingen kräva dessa tillbaka. (...)  Men detta var inte det värsta. Förutom att svenskarna dagligen tilldelades hugg och slag av de råa och enväldiga maktfullkomliga sjömännen, så var den så rundligt utlovade kosten så snålt tilltagen att jag inte kan förstå hur någon människa kunde överleva på denna under överfarten. Mat utdelades endast en gång i veckan. Sammanlagt var detta inte mer än man hade kunnat äta vid en enda måltid, och ändå måste detta fördelas över en hel vecka. Det finns inget mänskligt språk för att uttrycka allt det elände som blev följden. För varje dag blev situationen allt värre. Det var hjärtslitande att se på hur de små utsvultna barnen vid utdelningen begärligt grep efter de hårda brödkanter som spreds på däcket och då hjärtlöst slogs på fingrarna av de råa matroserna. (...) Hur man än ser på saken ligger skulden på herr Jonsson -  och stackars honom om han en gång kommer att få genomlida alla de förbannelser som uttalades över honom av hans mördade landsmän ända in i dödsstunden." Anders Peter Glader, Elin och deras barn hade rest i nästan ett halvår när de till sist kom fram till sitt mål, Ki-Chi-Saga. Två barn hade de mist på vägen och Elin var mycket försvagad. Väl framme fick de hjälp att bygga sig en första liten stuga, och inte så långt senare byggde svenskarna upp en kyrka i det nya landet. Och den blir en viktig centralpunkt för dem. Vid det första konstituerande mötet för kyrkan så var Glader och barnen med, men Elin saknades. - Hon var för svag för att kunna ta sig till kyrkan och 1855 dog hon, berättar Bodil Stefansson. - Det är en total katastrof för Anders Peter. Hans två äldsta söner får nu klara sig själva, och den äldsta flickan har just konfirmerats och får ge sig ut att tjäna som piga. Men vid den här tiden behövdes en kvinna för att göra se sysslor som kvinnor gjorde, och tre år senare hämtade Anders Peter en från sin hemsocken Furuby i Småland. - Hon var 25 år yngre än Anders Peter, och när hon kom var hon höggravid. De gifter sig och Anders tar barnet som sitt eget. Anders Peter Glader startar alltså om och skaffar en ny, stor familj. Han och hans nya fru får sju barn tillsammans, och Anders blir snart en aktad person i Ki-Chi-Saga. De lever ett hårt, men ganska bra liv. Och så, när Anders just ska bli far igen, så är det är dags att rida in en unghäst. Men det bär sig inte bättre än att han blir avkastad. - Livet leker och Anders ska bli far igen vid 69 års ålder - och så blir han avkastad och dör strax efteråt, säger Bodil. Anders begravdes intill Elin på den lilla kyrkogården i Ki-Chi-Saga, en kyrkogård som det sägs att Vilhelm Moberg besökte. Han lär ha utbrustit: "Här ska jag begrava Karl-Oskar". Långt senare, på 2000-talet har den amerikanska och den svenska släktgrenen återknutit kontakten med varandra. Bodil Stefanssons berättar hur hennes man Ingvar tog med sig små träbitar från torpet där Anders Peter Gladers fötts, för att ge som presenter till de amerikanske släktingarna. -Vi gav en av träbitarna till en av Ingvars släktingar. Hon är rik och har allt man kan önska sig, men när hon fick träbiten som kom från hennes släkting Anders Peter Gladers hus hemma i Småland, då rann tårarna på henne, och så sa hon: "This is a thing money cant buy" - detta kan inte köpas för pengar. Nya sökmöjligheter i svensk amerikanska kyrkböcker och tidningar De svenskar som kom till Nordamerika gick ofta med i svenska församlingar där man fortsatte att föra kyrkböcker precis som de gjort hemma i Sverige. Inte för att de måste utan mer för att de bar med sig den traditionen. De svensk-amerikanska kyrkböckerna har precis digitaliserats och finns nu tillgängliga för emigrantforskare. Det är något som Ted Rosvall, rutinerad släktforskare och författare, välkomnar. - Det här är något revolutionerande för oss som håller på med emigrantforskning. Och nu har de äntligen blivit digitaliserade och är dessutom indexerade, vilket betyder att det finns ett personregister som man kan söka i.  Ted Rosvall berättar att en svårighet i forskningen kan vara emigranternas namnbyten. Kvinnor kanske gifte sig och bytte efternamn och män kanske bytte till ett lite mer engelskklingande namn. - Ett exempel jag hittat är en båtsman från Blekinge som hette Åke Bengtsson som tog namnet John Brown. Precis som i svenska kyrkböcker hittar man hela familjegrupper. Där syns bland annat när de är födda, döpta, gifta och var de bodde. Men i USA var det frivilligt att gå med i församlingen. Det kostade pengar och inte alla hade råd eller lust att vara med. Då skrev man oftast in "dropped" eller "utesluten ur församlingen" i anmärkningskolumnen i kyrkboken.  Det kan också finnas små berättelser om kyrkans historia i kyrkboken och där kan man hitta fakta om de som grundade kyrkan eller om kyrkvärdarna till exempel.  - Men egentligen är det nog inte kyrkoböckerna som man hittar så mycket kött på benen om enskilda människor. De hittar man snarare i de digitaliserade tidningarna. Och det är också en revolution, berättar Ted Rosvall. De digitaliserade tidningarna finns på nätet och finns delvis gratis. En sådan söksida är Chronicling America där man gå in och söka på namn och ort och begränsa i tid. Tidningssidorna är OCR tolkade vilket betyder att varje ord blir sökbart. (Se sökbar länk längre ned på sidan.) - I tidningarna får man verkligen "kött på benen". Det kan handla om små enkla händelser, trafikolyckor, bråk och rykten och mycket annat. Tidningarna och kyrkböckerna kompletterar varandra.    Minnenesota Stats tidning onsdagen den 30 oktober 1901 Allmänna nyheter. Staden Rockford, IIIinois, har på den senare tiden gjort sig sorgligt ryktbar genom de många skilsmessomålen. Under endast 2 dagar beviljades helt nyligen icke mindre än sjutton ansökningar om äktenskapsskillnad, och ytterligare femtio mål af samma slag komma inom kort att företagas till behandling inför domstolen. Bland dem, hvilkas äktenskap nu upplösts, äro Emma och Olof Månsson samt Johanna och Rufus Anderson. Dödsfall Mary Olson, dotter till Nils Olson, afled den 21 dennes i sitt hem i en ålder af 28 år. Den hädangångna var en mycket begåfvad ung dam och hade aflagt afgångsexamen vid såväl Lichfields högskola som vid statsuniversitetet. Begrafningen hölls i torsdags, då likpredikal hölls i den svenska lutheranska kyrkan. Olof Wallins dotter Eina fick också sluta denna sorgedals vandring efter några månaders sjukdom. Hon var vid sin död 13 år. Herren tröste sörjande föräldrar och syskon. John Fredrik i La Crosse hade härom dagen den ovanliga lyckan att finna en äkta perla i en portion ostronsoppa, som han höll på att förtära på Merchants restaurant derstädes. Pärlan har ett värde af $200. De här korta notiserna kom alla från Minnesota Stats tidning en svensk tidning som gavs ut under sex år, 1877-1882. Ted Rosvall berättar hur han gjorde en sökning på sitt familjenamn Sandgren i Philadelphia där hans morfars far och hans bror Ture bodde under en tid. Sökningen gav genast resultat. - Min morfarsfar och hans storebror bodde på 1850-talet i Philadelphia. Jag visste inte så mycket mer än att de kom tillbaka kring 1860 och gifte sig så småningom och fick familjer och därifrån härstammar jag. - Men så upptäckte jag för länge sedan att det fanns en Mrs Ulrica Sandgren i Philadelphia. Och mig veterligt så var varken min morfarsfar eller hans bror gifta, det blev de först när de kom hem igen. Ulrica hade en dotter som hette Fransisca Sandgren. - Jag tyckte det var jättekonstigt och jag funderade om någon av bröderna varit gifta en gång tidigare och har barn och tidigare familj. Ted Rosvall hittade inga vigselbevis eller andra dokument och började därför fundera om det dottern kanske hade gift sig.  - Så jag gick in i tidningsarkiven och sökte på "Sandgren", "Philadelphia" och tidsperioden "1870-1880". - BANG! så kom det en träff. Helt oförmodat! Ett bröllop 1872 mellan Mayor Wells och Miss Fransisca Thurena Sandgren.  - Det var det beviset jag behövde för min morfars storebror hette Thure Sandgren. Och naturligtvis har hans illegitima dotter i Philadelphia fått namn efter pappa Thure. - Så tack vare en ynka tidningsnotis så fick jag det bevis jag behövde, avslutar Ted Rosvall.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Tommy Engman slaktband@sverigeradio.se Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Med mediekrönika. Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Försäkringskassan har fått hård kritik för sitt arbete med att minska sjuktalen. Förra generaldirektören fick sparken i våras - vad har ändrats med den nya ledningen? Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör Maria Hemström-Hemmingsson intervjuas i Ekots Lördagsintervju ANALYS: Therese Bäckman, doktor i offentlig rätt vid Göteborgs Universitet fördjupar från om den personliga assistansen. Sedan om den historiska veckan i politiken, hur historisk har den varit och vilken roll spelar listan politikska förhandlingar. Hör Claes Roxbergh, gruppledare för MP under förhandlingarna med Carlsson-regeringen 1990 och Ekots politiska reporter Inger Arenander om läget. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: My Rohwedder Sänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad innehåller begreppet förälder idag, vilka normer och föreställningar finns? I första delen av vår serie om föräldraskap tittar Kropp & Själ närmare på Flerföräldraskapet. Det handlar om att fler än två personer skaffar barn ihop, utanför en romantisk relation, och delar på föräldraansvaret.  Otto och Anna vill ha ett barn. Men de har sett relationer gå i kras under småbarnsåren, bråk mellan föräldrarna och barn som hamnar i kläm. De har nu bestämt sig för att hitta en medförälder att dela ansvaret med. På så sätt skulle allt fokus kunna vara på barnet och föräldraskapet blir frikopplat från deras egen romantiska relation. Nu har  de börjat föräldradejta. Vågar man gå på magkänsla eller hur gör man för att välja ut en förälder till sitt barn när valet görs helt utanför en förälskelse? Cal Orre och hens två medföräldrar skaffade barn för sex år sedan. Barnet har de ansvar för var tredje dag och alla bor i samma lägenhet. För att få vara delaktiga på samma premisser har de med hjälp av jurister fått uppfinna sina egna ramar för vad en familj kan vara. Hör också om Klara som gärna vill vara gravid och bära ett barn, men när barnet väl är fött vill hon vara mer som en faster.  Vad säger längtan om att vara förälder utanför tvåsamhetsnormen om vår samtid?  Gäster i programmet: Cal Orre, flerförälder, Otto & Anna, blivande flerföräldrar, Erik Mägi, jurist samt Anna Bennich, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det är få tillfällen vi är så utsatta som konsumenter som på apotek, men de lever inte upp till kraven på integritet. Vinnare av Blåslampan vill slå ett slag för tågsemester. Gemensam el kan vara ett ekonomiskt alternativ men vad händer med dina rättigheter som elkonsument? Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. I panelen: Pia Johansson, Babben Larsson och Olof Wretling och debutanten Eric Stern.    Musik:  Erland von Heijne. Producent: Mette Göthberg paminuten@sr.se Sänds även onsdag 04.30 och torsdag 19.03.

Underhållning

Pensionering är inte aktuellt för Fania Brantsovskaya, 96 år i Vilnius, Litauen. Hon har fullt upp att tala för alla de som inte kan berätta om vad som hände under andra världskriget. Bara i Ponar-skogen utanför staden ligger hundra tusen människor i massgravar, de flesta av dem judar, många av dem från ghettot i Vilnius - eller Vilna som staden hette då, när den var polsk - eller Vilne, som man säger på jiddisch. Varje år den 23 september talar Fania, på jiddisch för att de flesta offrens modersmål var jiddisch, för ministrar och diplomater ute i Ponar-skogen. Den 23 december 1943 likviderades slutgiltigt ghettot. Av 40 000 människor överlevde bara några hundra. Fania, som lyckades fly samma dag, är en av dem. Från kl. 08.50. Sänds även kl. 04.02 samt natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Det sägs att svenskarna är ett av världens minst religiösa folk- samtidigt finner många ett andligt rum eller andlig kontakt i naturen, inte minst i skogen - vad beror det här på? Vi undersöker svenskarnas fascination för skogen och dess existentiella kraft. Samtidigt har skogen länge varit en viktig handelsvara. Hur ser vi på skogen, som ett tempel eller som en produktionsyta? På en regional turistsajt försöker man locka turister till norra Sverige genom formuleringar som att "naturen till stor del är vår religion".  Vår reporter Jonas Knutell åkte till Råneälven i Bodens kommun och träffade några personer som fått nog av stan och flyttat närmare naturen för att få sin själsliga ro. Bland dom hundspannsguiden Rickard Karlsson med sina 23 Siberian Huskies. Förutom att vara en viktig plats för rekreation för många, så finns det ju också stora ekonomiska värden i skogen. Men vad är egentligen viktigast? Vår reporter Ellen Almgren åkte till Hälsingland och träffade Per Anders Hansson skogsbrukare och Thomas Tidholm författare, som har olika sätt att se på skogen och dess resurser. I studion finns David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns Högskola och som forskar i människors andliga upplevelser i naturen. Samt Eva Sanner, författare och terapeut som har studerat ekopsykologi, alltså naturens betydelse för vår hälsa. Människor och tro ställer frågan - Är skogen svenskarnas egentliga tempel?  Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Camilla Lif Glöm inte att Jesus inte red in i staden på höga hästar utan ödmjuk, ridande på en liten åsna. Det är så det brukar vara med Gud - bara så att du inte glömmer det. Camilla Lif är präst i Katarina församling, i Stockholm Text Matt 21: 1-9 Klockor Eks kyrka, i Skara stift Musik  Bereden väg för herran, med Örebro studentkör  Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Hur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag. Dessutom granskas två aktuella dataspel. Det har gått 300 år sedan Karl XII stupade i Norge och Vetenskapsradion Historia undersöker vad krigarkungen kommit att betyda i Sverige allt sedan dess. Och hur var det egentligen med kulknappar och lönnmördare - kommer vi någonsin att få klarhet i exakt vem som sköt kungen? Historikerna Åsa Karlsson och Lars Ericson Wolke diskuterar Karl XII med Tobias Svanelid. Dessutom om de två aktuella svenskutvecklade dataspelen Battlefield V och Crusader Kings II Holy Fury. Hur gör man ett bra historiskt dataspel och hur mycket kan eller måste man tumma på den historiska vetenskapligheten för att få till en givande spelupplevelse? Dice Lars Gustafsson och Paradox Henrik Fåhraeus diskuterar frågorna. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Försäkringskassan har fått hård kritik för sitt arbete med att minska sjuktalen. Förra generaldirektören fick sparken i våras - vad har ändrats med den nya ledningen? Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör Maria Hemström-Hemmingsson intervjuas i Ekots Lördagsintervju ANALYS: Therese Bäckman, doktor i offentlig rätt vid Göteborgs Universitet fördjupar från om den personliga assistansen. Sedan om den historiska veckan i politiken, hur historisk har den varit och vilken roll spelar listan politikska förhandlingar. Hör Claes Roxbergh, gruppledare för MP under förhandlingarna med Carlsson-regeringen 1990 och Ekots politiska reporter Inger Arenander om läget. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: My Rohwedder Från kl. 12.55. Sänds även natten mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Journalisterna Parisa Amiri, SVT, Roger Wilson, P1 Kultur, Agneta Furvik, Ekot, och skådespelaren Samuel Frölertävlar i frågesporten om veckans nyheter med Annika Lantz och domaren Sara Lövestam. Från i går.

Underhållning, Repris

Ernest Thiel var Sveriges rikaste. I början av 1900-talet hade han allt - och förlorade allt. I sin originella minnesbok beskriver sig bankdirektören och konstsamlaren som "ett misslyckandets geni". Ännu under första världskriget var Thiel en av landets absolut mest förmögna personer. Tillsammans med kumpanen Knut Wallenberg finansierade han Sveriges första badort av kontinentalt snitt, Saltsjöbaden, komplett med elektrisk järnväg och förnämt hotell. Liksom utbyggnaden av malmfälten i Kiruna - som skulle bli hela nationens kassakista under det kommande seklet. Dessutom lät han bygga sig ett väldigt bländvitt galleri för sin konst på Djurgården i Stockholm. Tio år senare hade han förlorat alltihop. Förmögenheten försvann i den så kallade deflationskrisen, som svepte över världen under 1920-talet. Den nya hustrun dog ung - och till och med galleriet fick säljas till staten. I "Vara eller synas vara" beskriver Thiel med eleganta formuleringar och en författares blick både sin uppgång och sitt fall. Framför allt går han hårt åt Knut Wallenberg, som lär ha genomdrivit att boken inte skulle ges ut förrän flera decennier efter bägge deras död. Och - inte minst - sig själv. Det är Kulturredaktionens Mattias Berg som har gjort den här klassikern om Ernest Thiels minnesbok. I programmet hörs även Mikael Cohen, som uppläsare av partier ur boken, samt Jussi Björling och Sylvia Lindenstrand som framför en av Thiels egna tonsatta dikter. Dessutom konstkritikern Ingela Lind i ett kort klipp ur radioarkivet. Från igår. Sänds även på söndag kl 02.50 och tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Naturradio från Sverige och världen. Sänds även i morgon kl. 04.15.

Fritid och hobby

Om att möta djurets blick och känna sig tillräcklig. Olivia Bergdahl blev, sjutton år gammal, svensk mästare i Poetry Slam och har sedan dess turnerat landet och Europa runt med sin poesi. Våren 2015 romandebuterade hon med Efter Ekot. Hon jobbar också med en stråkkvartett med namnet Olivias Poesiorkester. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om europeiska gränser som är öppna sår och minoriteter som hamnat på "fel sida". Hur stor risk är det att konflikter kring gamla gränsdragningar blossar upp? Och vad händer när gränser börjar ifrågasättas på nytt? Konflikt om arvet efter första världskriget, Österrike-Ungerns fall och de konflikter som ligger under ytan kring gränserna genom Europa som drogs då. Hur stor risk är det att konflikterna blossar upp? Vilken roll har gränserna i att göda nationalistiska strömningar idag? Och vad händer när gränser i Europa börjar ifrågasättas på nytt? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Jesper Lindau går över en europeisk gräns, som inte är nån gräns. Eller är den det? Vi börjar med en kort glimt från gränsstationen som markerar början på Krimhalvön - det senaste exemplet på en gräns som sänt chockvågor genom Europa.  Men det bubblar också i den västra delen av Ukraina där det uppstått en diplomatisk kris kring pass, som i smyg delats ut av den ungerska regeringen, trots att det i Ukraina är förbjudet med dubbla medborgarskap. Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Ukraina, förklarar situationen med passen och hon har också rest till Uzhgorod, i västra Ukraina. Där träffade hon två personer ur den ungerska minoriteten - Bettina Kifri som studerar internationella relationer och Josip Borto, vice ordförande i det regionala rådet i Uzhgorod. För att förstå varför den gränsen mellan Ungern och Ukraina också är känslig backar vi bandet till det som ledde fram till många av Europas nuvarande gränsdragningar. Vår reporter Gunnar Bolin åkte till floden Leitha, som utgjorde gränsen Österrike-Ungern, efter Trianonfördraget. Där träffade han paret Floiger som bor vid den gamla gränsen samt historikern Gerald Schlag, och pratade om hur Österrike-Ungern föll och hur gränserna ritades om i spåren efter första världskriget. Hur märks då det öppna såret av gränserna med minoriteter på "fel sida" i den ungerska politiken? Det parti som varit mest högljutt i frågan är Ungerns näst största parti, Jobbik. Ett högerextremt parti, som präglats av antisemitism, men som nu försöker gå mot mitten och tävlar med premiärministern Victor Orban, och hans Fidesz, om dom nationalistiska väljarna. Kulturkorrespondenten Naila Saleem besöker Nationalmuseet i Budapest tillsammans med Jobbikpolitikern Istvan Szavay som varit en av de politiker som drivit att Ungerns intressesfär sträcker sig över gränserna och in i grannländerna där ungersktalande minoriteter bor. Han arbetade då i det ungerska parlamentet med minoritetsfrågan, men lämnade sin plats i parlamentet kort efter intervjun när en inspelning där han uttalar sig antisemitiskt mot en judisk kvinna publicerades i ungerska medier. Jobbik är ett på många sätt extremt parti, och det mest högljudda vad gäller minoritetsfrågan. Men hur långt är den ungerska regeringen, och Viktor Orbán beredd att gå? Östeuropakorrespondenten Johanna Melén ställde frågan till regeringens talesperson Zoltán Kovács. Enligt historikern och Ungernkännaren Anders Blomqvist använder Orbán framför allt det här som ett politiskt vapen. Och sist till en gräns där det bränner just nu, den mellan Kosovo och Serbien där deras presidenter Hashim Thaci och Aleksandar Vucic i augusti började prata om möjligheten att korrigera gränsen.  Robin Olin ringde upp James W Pardew som var USA:s medlare på Balkan, under kriget på 90-talet och som skrivit boken "Peakmakers", om fredsförhandlingarna på den tiden. Han har starka åsikter om det han kallar "border business" och tror att det är fel väg att gå, risken är att det blir som en Pandoras ask i regionen om man börjar att ändra gränser, tro han.  Hör också Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén förklara hur diskussionerna om gränskorrigering tagits emot på Balkan och vad det är med detta som oroar där. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Pontus Jansson Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det här ska vara med i dokumentären om mitt liv, säger Petter och tittar in i kameran. Sedan säger han: Nu sticker det. Kompisen sätter nålen i hans armveck. Tre dagar senare dör han av en överdos. I köket i villan några mil från Boden står ett fotografi av Annica Hagbergs son. Petter är fem år och har jeansväst och blå och vit-randig tröja på sig. Rak pojklugg och ett leende som bara fotografer får. I februari 2011 i en annan tid: Petter filmar sig själv när han tar sin jungfrusil. Den andra delen av Narkotikalandet handlar om unga missbrukare som beställer varor på internet, blandar recepten hemma och filmar sina knarkupplevelser. Och om föräldrarna som försöker med allt men är helt maktlösa när barnen försvinner in i drogerna. Narkotikalandet är en serie där Randi Mossige-Norheim följer missbrukaren, den anhörige och langaren. Det här är den andra delen.  Serien sändes första gången 2013. Från i söndags.

Dokumentärer, Repris