SR, P1 2018-12-03

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Programmet om relationer oss människor emellan.

Sociala frågor

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

I innerfickan har Sigge en förpackning marijuana som han ska sälja för 600 kronor. "Jag behöver inte ens ha betalt av killen jag jobbar för, det räcker om jag får en bit röka" säger Sigge. Hela Sigges liv kretsar kring cannabis, och sina hallucinationer har han vant sig vid för länge sedan. Vem är Sigge bakom drogerna? Och vem är han bakom hallucinationerna? Narkotikalandet är en serie där Randi Mossige-Norheim följer missbrukaren, den anhörige och langaren. Programmet gjordes 2013. Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Fritids har i flera år kämpat för att bli tagna på större allvar. Flera segrar har också vunnits. Men riskerar något att gå förlorat i statusjakten? Från och med sommaren 2019 kommer det att krävas lärarlegitimation för den som ansvarar för undervisningen på fritids. Legitimationskravet, och namnbytet från det som tidigare hette fritidspedagog till det nya "lärare i fritidshem", är bara två av flera förändringar som fritids har gått igenom de senaste åren. Det här är förändringar som många hoppas ska ge verksamheten en efterlängtad statushöjning. Men kritiker varnar för att fritidshemmens särart riskerar att gå förlorad i jakten på erkännande och status.  Ett program av Joanna Korbutiak. Lyssna på programmet på urplay.se Från i fredags.

Utbildning, Repris

Sänds även på fredag.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om europeiska gränser som är öppna sår och minoriteter som hamnat på "fel sida". Hur stor risk är det att konflikter kring gamla gränsdragningar blossar upp? Och vad händer när gränser börjar ifrågasättas på nytt? Konflikt om arvet efter första världskriget, Österrike-Ungerns fall och de konflikter som ligger under ytan kring gränserna genom Europa som drogs då. Hur stor risk är det att konflikterna blossar upp? Vilken roll har gränserna i att göda nationalistiska strömningar idag? Och vad händer när gränser i Europa börjar ifrågasättas på nytt? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Jesper Lindau går över en europeisk gräns, som inte är nån gräns. Eller är den det? Vi börjar med en kort glimt från gränsstationen som markerar början på Krimhalvön - det senaste exemplet på en gräns som sänt chockvågor genom Europa.  Men det bubblar också i den västra delen av Ukraina där det uppstått en diplomatisk kris kring pass, som i smyg delats ut av den ungerska regeringen, trots att det i Ukraina är förbjudet med dubbla medborgarskap. Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Ukraina, förklarar situationen med passen och hon har också rest till Uzhgorod, i västra Ukraina. Där träffade hon två personer ur den ungerska minoriteten - Bettina Kifri som studerar internationella relationer och Josip Borto, vice ordförande i det regionala rådet i Uzhgorod. För att förstå varför den gränsen mellan Ungern och Ukraina också är känslig backar vi bandet till det som ledde fram till många av Europas nuvarande gränsdragningar. Vår reporter Gunnar Bolin åkte till floden Leitha, som utgjorde gränsen Österrike-Ungern, efter Trianonfördraget. Där träffade han paret Floiger som bor vid den gamla gränsen samt historikern Gerald Schlag, och pratade om hur Österrike-Ungern föll och hur gränserna ritades om i spåren efter första världskriget. Hur märks då det öppna såret av gränserna med minoriteter på "fel sida" i den ungerska politiken? Det parti som varit mest högljutt i frågan är Ungerns näst största parti, Jobbik. Ett högerextremt parti, som präglats av antisemitism, men som nu försöker gå mot mitten och tävlar med premiärministern Victor Orban, och hans Fidesz, om dom nationalistiska väljarna. Kulturkorrespondenten Naila Saleem besöker Nationalmuseet i Budapest tillsammans med Jobbikpolitikern Istvan Szavay som varit en av de politiker som drivit att Ungerns intressesfär sträcker sig över gränserna och in i grannländerna där ungersktalande minoriteter bor. Han arbetade då i det ungerska parlamentet med minoritetsfrågan, men lämnade sin plats i parlamentet kort efter intervjun när en inspelning där han uttalar sig antisemitiskt mot en judisk kvinna publicerades i ungerska medier. Jobbik är ett på många sätt extremt parti, och det mest högljudda vad gäller minoritetsfrågan. Men hur långt är den ungerska regeringen, och Viktor Orbán beredd att gå? Östeuropakorrespondenten Johanna Melén ställde frågan till regeringens talesperson Zoltán Kovács. Enligt historikern och Ungernkännaren Anders Blomqvist använder Orbán framför allt det här som ett politiskt vapen. Och sist till en gräns där det bränner just nu, den mellan Kosovo och Serbien där deras presidenter Hashim Thaci och Aleksandar Vucic i augusti började prata om möjligheten att korrigera gränsen.  Robin Olin ringde upp James W Pardew som var USA:s medlare på Balkan, under kriget på 90-talet och som skrivit boken "Peakmakers", om fredsförhandlingarna på den tiden. Han har starka åsikter om det han kallar "border business" och tror att det är fel väg att gå, risken är att det blir som en Pandoras ask i regionen om man börjar att ändra gränser, tro han.  Hör också Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén förklara hur diskussionerna om gränskorrigering tagits emot på Balkan och vad det är med detta som oroar där. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Pontus Jansson Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Försäkringskassan har fått hård kritik för sitt arbete med att minska sjuktalen. Förra generaldirektören fick sparken i våras - vad har ändrats med den nya ledningen? Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör Maria Hemström-Hemmingsson intervjuas i Ekots Lördagsintervju ANALYS: Therese Bäckman, doktor i offentlig rätt vid Göteborgs Universitet fördjupar från om den personliga assistansen. Sedan om den historiska veckan i politiken, hur historisk har den varit och vilken roll spelar listan politikska förhandlingar. Hör Claes Roxbergh, gruppledare för MP under förhandlingarna med Carlsson-regeringen 1990 och Ekots politiska reporter Inger Arenander om läget. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: My Rohwedder Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad är liv? Det undrade fysikern Erwin Schrödinger 1943 och hans tal inspirerade till den moderna biologin. 75 år senare möts framstående forskare för att på nytt lyfta vetenskapens ödesfrågor. Erwin Schrödingers föreläsning Vad är liv? Från Trinity College i Dublin gavs ut som bok och inspirerade bland annat Watson och Crick som senare upptäckte dna-molekylen. Nyligen firades i Dublin 75-års jubileet av händelsen genom att bjuda in flera framstående forskare för att försöka upprepa bedriften, ge nya perspektiv, skapa samarbeten över disciplinerna och formulera de viktiga frågorna. Klarar de utmaningen? Medverkande är: Svante Pääbo, Max Planck-institutet i Leipzig. Luke O'Neil, Trinity College Dublin. Emma Teeling, University College Dublin. James Watson, upptäckare av DNA-molekylen. Leroy Hood, Institute for Systems Biology i Washington. Danielle Bassett, University of Pennsylvania. Bernard Feringa Nobelpristagare och professor vid Universitetet i Groningen. Christof Koch vid Allen Institute for Brain Science. Reporter: Olof Peterson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Från i fredags.

Vetenskap, Repris

En av Sveriges sydligaste glaciärer har kollapsat. Tidigare opublicerade bilder som tagits av Länsstyrelsen i Jämtlands län visar att delar av Sylglaciären har brutits upp på ett sätt som tidigare inte varit känt. Och tidigare i höstas kom rapporter att även Helagsglaciären, har delat sig i två delar. Hör P4 Jämtlands reporter Fredrik Vestberg tillsammans med en erfaren fjällvandrare som besökt båda de här glaciärerna många gånger. Per Holmlund, professor i glaciologi med inriktning mot klimat vid Stockholms universitet medverkar också.

Frankrikes premiärminister Édouard Philippe ska i dag träffa både politiker och representanter för proteströrelsen de gula västarna efter helgens kravaller där bilar stacks i brand, skyltfönster krossades och hundratals skadades och greps. De gula västarna började demonstrera mot höjda priser på bensin och diesel för några veckor sedan, men protesterna handlar nu också om missnöje med att lönen inte räcker till och andra ekonomiska orättvisor. Hör Oscar Aaltonen, som bor och jobbar i Paris.

I dag kör FN:s klimatkonferens i Katowice i Polen igång på allvar. Katowice ligger i hjärtat av landets koldistrikt; samtidigt som kolindustrin vill värna om företagen och arbetsplatserna i sin sektor, säger många att Katowice är en stad i förändring där man jobbar för att lämna kolet och bli mer klimatvänligt. Hör reportage av Erika Gabrielsson.

I dag väntas talmannen Andreas Norlén hålla en presskonferens för att berätta om att Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven får mer tid på sig att få ihop sitt förslag till regeringsalternativ. Hör Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Det var en hobby helt enkelt, säger advokaten Katarina Rogeman, om de två utländska medborgarna som tog sig in på militärbasen på Muskö i helgen. Hobbyn slutade med varningsskott och gripande för brott mot skyddslagen. I dag ska försvarsmakten göra en internutredning för att se vad de kan förbättra. Hör Magnus Jirlind, vakthavande kommunikatör Försvarsmakten.

Nästan 200 länder ska komma överens om hur vi ska förverkliga målet från Paris att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader eller allra helst under 1,5 grader. Ambitionen i Katowitce är att försöka enas om en typ av regelbok, om t.ex hur man mäter utsläpp så att det blir jämförbart mellan länder. Hör Johanna Lissinger Peitz, Sveriges chefsförhandlare och en av de tre som förhandlar för EU:s räkning.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

Veckans morgonandakter kring chanukka hålls av Annebelle Gyllenspetz som är copywriter i Göteborg och medlem i samarbetsrådet för judar och kristna. Igår kväll tände vi det första av åtta ljus som markerar början på firandet av ljushögtiden chanukka. Vi firar ett mirakel som skedde år 144 före vår tideräkning. Att tända ljusen manar till ro, till andakt, till eftertanke. I stillheten uppstår magi, jag blir omfamnad av värme och tillförsikt. Så tänker jag på att över hela jorden tänder judar ikväll dessa små ljus till åminnelse av ett stort mirakel, vars minne nu väcker något av det allra vackraste människan förmår uppleva - kärlek och tillit. Annebelle Gyllenspetz Musik Yerushalayim shel zahav - Sharon Besaly, Dejan Lazic When you believe - Mariah Carey Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

- Det krävs iskyla att välja bort en skadad. En kyla en läkare måste äga i katastrofer. För alternativet vore värre. Johan von Schreeb är kirurg och docent i internationell hälsa och leder kunskapscentrum för katastrofmedicin på Karolinska Institutet där han ger kurser och forskar om hur katastrofhjälp kan förbättras. Han har arbetat världen runt i katastrofdrabbade länder och för 25 år sedan var han en av grundarna av svenska Läkare Utan Gränser. Många arbetsdagar spenderas på resande fot i katastrofer och med undervisning. Samtidigt är en av de bästa platser han vet hängmattan vid sportstugan i Stockholms skärgård. Förutom familjeliv ägnas övrig tid åt att driva konstgalleriet Candyland tillsammans med en grupp konstnärer. I boken Katastrofdoktorn och sitt Sommarprogram från 2017 reflekterar han över utmaningarna med och drivkraften bakom sitt arbete. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat ledarhundar, regeringsbildningen och psalmers tonarter. Programledare: Emanuel Karlsten Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. Julia Markström hade några dagar kvar på jobbet som elektriker då golvet gav vika under hennes fötter i den statliga gruvjätten LKAB:s pelletsverk. Det här hände trots att det fanns varningssignaler. Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 13.30.

Aktualiteter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Bengt Nilsson blev en framgångsrik entreprenör i början av 1900-talet. Bara några årtionden tidigare var det betydligt svårare att starta en egen verksamhet i landet. Olyckor och ond bråd död lämnar många spår efter sig i våra arkiv, och det är nog ett skäl till att de livsöden som släktforskare tar fram ofta har sorgliga och hemska inslag. Men idag kommer historien att bli mer solskensartad, och handla om Bengt Nilsson, en driftig person som lyckades väl i sina affärer och som blev smått förmögen. Han drev företaget The Swedish basket company, Svenska korgkompaniet, från sina två hem - det ena låg i Skåne och det andra i England. Bengt Nilssons barn-barn har samlat på sig det material som företaget lämnade efter sig, och mycket mer därtill. Hemma hos Bengt Holmquist i Falun finns rum efter rum med släktforskningsmaterial, men till idag har han plockat fram några arkivmappar där han noggrant samlat och systematiserat sin morfars efterlämnade papper. Morfar Bengt blev en framgångsrik entreprenör på sin tid, och klarade att driva företag långt från hemmet, men utan att någonsin släppa kontakten med hemsocknen och människorna där. Han föddes 1864 i Ållekulla, i Loshults socken i Skåne, precis vid gränsen till Småland. Vid femton års ålder, just när han ansågs vuxen, dog hans far. - Han var en vanlig småbrukarpojke. Det var väldigt steniga marker där han växte upp, nästan värre än i Småland. Han jobbade som dräng ett tag, men det här med Amerika det hägrade för de flesta. Loshults socken var en av de socknar i Skåne som hade störst utvandring. Det var ju det enda sättet om man ville tjäna pengar, det kunde man ju inte göra som vanlig bondpojke annars, säger Bengt Holmquist. Bengt Nilsson reste första gången till Amerika 1885, han hade lånat pengar till resan av en farbror. Han fick arbete på en bangård i Minnesota. - Lönen det var 1 dollar och 10 cent per dag, och där stannade han i tio år, och under tiden lärde han sig engelska ordentligt. Bengt emigrerade inte, han for till USA för att tjäna pengar att ta med sig hem. - Ungefär som var fallet med greker och Jugoslaver som kom hit till Sverige på 70-talet, kommenterar Bengt Holmquist. - På den tiden hade ju nästan alla varit i Amerika, fortsätter han och berättar om hur gubbarna på kalas ibland kunde börja prata engelska sinsemellan när de talade om sådant som barnen inte borde höra. Till slut hade Bengt samlat ihop 1100 kronor, en ansenlig summa pengar på den tiden. Bengt tog sitt sparade kapital och for hem till Loshult igen. Då har hans två svågrar kommit på en affärsidé - de tillverkade korgar som de har börjat sälja till England och Tyskland. Det var spånkorgar som flätades efter speciella mått i Tyskland och England. Behovet av korgar var enormt, särskilt hos dem som sålde frukt och grönsaker och det var lätt att få dem sålda. Men trots att svågrarna hade kommit på en bra affärsidé verkar de ha haft lite svårt att förstå hur de skulle kunna få affärerna att blomstra. Men de hade turen att få hjälp av Bengt. - Han hade tydligen lite mer affärssinne än de andra för de höll på att konkurrera med varandra och höll på att ta ihjäl varandras verksamheter på det sättet. Det var det morfar satte stopp för, han fick dem att bilda ett gemensamt bolag med andra sockenbor och det var då de började tjäna pengar. - De hade väl så gott som monopol ett tag, i alla fall på den engelska marknaden. Att starta ett företag i ett främmande land som England måste ju ha inneburit en del svårigheter, och man kan undra hur han visste hur man skulle göra. - Det har jag också undrat, men han var väl väldigt företagsam och hans goda kunskaper i engelska måste ha spelat stor roll, tror hans barnbarn. Allt mer korgar måste produceras och Bengt och hans svågrar engagerade folk i torp och gårdar i hela Göinge-trakten. - Det satt folk och flätade korgar i var och varannan stuga i trakten ett tag, skrattar Bengt Holmquist. Det finns en historia om hur de hade lärt sig att fläta korgar, och den handlar om hur en man från socknen satt i fängelse tillsammans med en dalmas som lärde ut konsten. - Det gick väl ett tåg i veckan till Sölvesborg med korgar, och sen gick det båtlaster till Tyskland och England. En av svågrarna stannade kvar i Sverige, en tog hand om den tyska marknaden och Bengt skötte verksamheten i England. Nu kom hans goda kunskaper i det engelska språket väl till pass. Han anställde några engelska pojkar som tillsammans med honom själv satte handtag på korgarna, det hade blivit allt för skrymmande att ha handtag under transporterna på tåg och båtar Bolaget gick bra, de gjorde goda vinster, så goda att Bengt kunde köpa loss sin föräldragård. För trots att han var en duktig affärsman så var det ändå viktigt att äga jord. Så under lång tid kallade han både England och Sverige för hemma. - Han var i England under 18 säsonger. Han åkte någon gång i mars och kom hem i slutet av november, och då gick han direkt ut på logen och ställde sig att slagtröska. - Du vet på den tiden var lantbruket huvudnäringen. Det finaste var att vara bonde, det spelade ingen roll hur mycket man kunde tjäna på annan verksamhet. Korgföretaget gick alltså bra men helt utan motgångar klarade de sig inte. Ett år var det en båt som sjönk i hamnen i England, och då blev det problem med likviditeten. Bengt Nilsson tog då hyra på Majestetic, ett emigrantskepp. Han var med på sex resor fram och tillbaka mellan England och USA, och hans uppgift blev att hämta emigranter som kommit med båt till England som sedan tog tåg tvärs över England för att ta skepp över Atlanten. - Hans uppgift blev att hämta dem vid tåget. Många av emigranterna var oroliga för de visste att det fanns så kallade "runners" som försökte lura av dem packning och pengar, men där de såg att morfar var där så var det många som kom från hans hemsocknar och som kände igen honom. "Är det du Bengt! Då behöver vi inte vara oroliga." Trots att Bengt alltså varit framgångsrik, så drog han sig inte för att arbeta hårt med helt andra jobb när det behövdes. - Du vet att det där med att jobba, det var ju heligt. De som inte jobbade var ju värdelösa. Man kunde hävda sig genom att vara en duktig arbetare, säger barnbarnet Bengt Holmqvist och citerar en järnvägskung ifrån USA som lär ha sagt "Ge mig svenskar, snus och whisky och jag ska bygga en  järnväg genom helvetet." Bengt lyckades rädda sitt företag, verksamheten kom igång igen och snart började den åter att blomstra. Bengt anställde inte bara engelsmän i företaget utan gav också jobb till folk som hemifrån, också sina egna syskon, brodern Gustav och systern Tilda. Tilda hade en fin hatt på sig i England, men den bytte hon till schalett när hon kom hem. - Annars hade man tyckt att hon var högfärdig. Bengt Nilsson var gift två gånger, det första äktenskapet slutade i skilsmässa, men det andra blev desto lyckligare. Den gången gifte sig korgmakaren med Hilma Sjöstedt, som hade haft en svår start i livet. - Mormor Hilma hade blivit såld på auktion som nioåring. Hon arbetade först på sockerbruket i Arlöv, men kom till England där hon ganska snart blev hushållerska hos Bengt. Hon blev med barn och skickades hem till Sverige. Det var över tjugo års skillnad i ålder mellan de två, och det var ett mycket lyckligt äktenskap. Korgföretaget hade sin storhetstid på 1910-talet, men lade ner sin verksamhet 1917 när första världskriget bröt ut. Men det var inte bara kriget som spelade roll. - Engelsmännen lärde sig att göra egna korgar, och eftersom Bengt och hans svågrar började bli lite gamla så tyckte de nog att det var lämpligt att sluta när kriget bröt ut, tror Bengt Holmquist. Vad var det som drev honom? -Han hade en stor nyfikenhet och tydligen ingen som helst underlägsenhetskänsla, utan tyckte att han kunde fixa det mesta själv. De sista åtta åren av Bengt Nilssons liv blev dessvärre betydligt dystrare än ungdomens dagar. Han och Hilma förlorade sitt yngsta barn i en hjärntumör, bara sju år gammal, och Bengt själv drabbades av en hjärnblödning som delvis förlamade honom. Hur såg reglerna ut för affärsrörelser? När korgföretaget The Swedish Basket Company startade var det möjligt för vem som som helst att bilda företag. Men fram till 1864 hade det funnits strikta regler för hur handel skulle bedrivas. I städerna rådde skråväsendet där olika yrkessammanslutningar bestämde vilka som fick sälja och köpa varor och tjänster. Och på landsbygden var man hänvisad till att sälja sina varor på marknader en eller ett par gånger om året. Men när Bengt och hans svågrar startade sitt företag 1904 så var alla dom regleringarna borta. Det var till och med så att kvinnor fick lov att starta företag berättar Lena Andersson Skog som är professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet. - Men det var skillnad på vad kvinnor och män fick göra. Kvinnor fick exempelvis inte anställa folk, annat än sina yngre barn och möjligtvis äldre släktingar, medan män kunde sätta upp en egen rörelse med många anställda, berättar Lena Andersson Skog. Anledningen till förändringen 1864 var att det funnits en diskussion under hela 1800-talet då Sverige förändrades väldigt snabbt. - Dels ökade befolkningen i hög grad, samtidigt som vi fick en rörelse där  jord och skog blev privat egendom. Vi fick möjlighet att sälja jordbruksprodukter och trä till utlandet, och vi fick en kommersialisering av vardagslivet där pengar började användas på ett helt annat sätt. Det ledde till att klyftorna mellan olika grupper i samhället, och inom tidigare ganska jämställda och homogena grupper, ökade. Detta ledde i sin tur till att vi fick en snabb inkomstökning och en snabb proletarisering, det vill säga att folk som tidigare hade kunnat försörja sig i jordbrukets hushåll istället blev daglönearbetare eller arbetslösa.  Hur skulle då samhället försörja dessa fattiga på landet? - Det var ju svårt för dem att flytta in till städerna för där bestämde skråna över städernas ekonomi och man var inte intresserad av att ha fattiga människor som drev omkring på gatorna. Det här diskuterades mycket i Riksdagen. - Det finns en likhet här med dagens tiggeridebatt och om hur vi ska hantera stora sociala förändringar där nya grupper plötsligt inte kan få sin försörjning. En sak som hade utvecklats under 1800-talets första del var att många kvinnor från tidigare burgna rika jordägarfamiljer plötsligt inte hade män att gifta sig med. Hur skulle de försörja sig? - De kunde ju inte gå ut i jordbruket och jobba för det var ju flickor från så kallade fina familjer. Men de måste ju få en försörjning, så från 1820-talet diskuterade man i Riksdagen hur ska de här kvinnorna skulle få sin försörjning och också om hur de skulle få bort de fattiga. Kunde då Bengt Nilsson bara sätta upp sin affärsrörelse, vad fanns det för regelverk? - Han var tvungen att meddela till myndigheterna och i princip fanns det ingen som kunde hindra honom från 1864. Och det var väldigt många som satte upp sin egen affärsverksamhet vi den här tiden, man såg en explosion av antalet småföretagare, både handlare och hantverkare, speciellt utanför städerna där det var många som behövde försörja sig på olika sätt, berättar Lena Andersson Skog. Men det var många av de som öppnade eget som försvann efter ett par år och gick tillbaka för att bli lönearbetare och anställda hos någon eftersom det inte var så lätt att komma ut på marknaden och sälja tillräckligt mycket för att kunna leva på det. - Det var speciellt knepigt för kvinnor som satte upp verksamheter. Många hamnade under den lägsta inkomsten och betalade därmed ingen skatt vilket inte sågs så positivt eftersom de då inte bidrog till kommunens inkomster.  Vad var då den vanligaste verksamheten man startade upp vid den här tiden? - Det var väldigt vanligt att man startade upp något som hade med det man tidigare gjort i hushållet. För kvinnor var det vanligt med det som hade med textilier, kläder och matlagning.   Hur kom då den här kunskapen om att kunna starta företag ut till vanligt folk? - Där får vi tacka vår centralmakt att informationen kom ut, berättar Lena Andersson Skog. Stora beslut annonserades i Post och inrikestidningar som fanns sedan 1600-talet. Även prästen meddelade beslut i predikstolarna.   Post och inrikestidningar den 6 augusti 1895 Kungörelser Denna dag har i Handelsregistret intagits anmälan af Sven Nilsson att han i Örkelljunga socken, ämnar idka garn-, manufaktur- och diversehandel äfven som handel med eldfarliga oljor och giftiga färgstofter under firma S Nilsson. Christianstads Landskansli den 26 juli 1895 på Landshöfdingeembetets vägnar: A Ljungberg och Esaias Zenterwall.   - Vi får inte glömma att en stor del av den svenska befolkningen hade ett högt humankapital, vilket betyder att det fanns kunskap hos individerna att till exempel läsa, skriva och räkna. Något som inte var vanligt hos allmänheten på samma sätt i andra länder. Vi hade på så sätt en duktig befolkning som var beredda att ta emot det nya. Fanns det någon kontroll över verksamheter som drevs i vårt land? En av nackdelarna av avskaffandet av skråväsendet var deras egna kvalitetskontroller och konsumentskydd. Efter utbildning skulle man kunna visa upp ett mästarbrev eller vara verksam som gesäll. - Det var ett skydd som gjorde att en kund kunde klaga på en produkt om den inte höll måttet. Men den möjligheten försvann efter 1864.  Däremot såg staten till att det fanns andra typer av organisationer där hantverkare eller handlare var med så att staten kunde ha kontroll på hur många verksamheter som fanns. Behovet av konsumentskydd och behovet att hålla uppe kvalitén för de saker man gjorde ledde också till att det blev en återkomst hantverksorganisationer från slutet av 1800-talet.  Beskattningen såg vid den här tiden lite knepigare ut än idag. - Beskattning låg främst på jorden och väldigt lite på inkomsten. Det fanns ett system med olika inkomstnivåer där man var tvungen att betala en viss summa skatt beroende på hur mycket man tjänade, men det fanns också ett tak på hur mycket du behövde betala, och den var kopplad till ens jordägande. - Tjänade man väldigt mycket, så att man egentligen tjänade mer än vad man skulle skatta för så fick du behålla det. Så skattebördan låg i väldigt hög grad på jordägande under den här tiden. Det är först på 1910- talet när vi får en modern inkomstskatt i Sverige som vi betalar mer rättvist mellan de som tjänade mycket kapital och de som ägde jorden och brukade den. Var finns handlingar? - Dels kan man leta i kyrkböckerna efter individen och var hon eller han hade sin verksamhet. Sen finns det Handelsregister från 1855 där man registrerade sin verksamhet. Och hade man ett Aktiebolag så finns de handlingarna på Riksarkivet.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Viktor Åsberg slaktband@sverigeradio.se Sänds även natt mot fredag kl. 03.35, natt mot lördag kl. 01.35 samt på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Anders Finnberg är en av de män som fått ett feministiskt uppvaknande tack vare att de är pappor. Nu försöker han hjälpa andra att hitta till en mjukare manlighet. Sommaren 2016 var anmälda våldtäkter och sexuella trakasserier i samband med musikfestivaler en följetong i nyhetsmedia. Det fick Anders Finnberg att tänka till; om tio år skulle hans dotter vara gammal nog att gå på de festivalerna.  - Eftersom jag relaterade direkt till min dotter blev jag rädd att det här kommer att hända henne. Det är väl den klassiska feministpappan, som blir feminist när han får en dotter. I dag arbetar Anders Finnberg med lokalavdelningen av föreningen MÄN i Luleå och leder en studiecirkel för killar som vill prata om ämnen som skörhet, kärlek och sex. Han säger att, även om det känns ovant, så är det bra för killar att bolla sina erfarenheter med andra killar i stället för med en kvinnlig kompis eller partner.  - De förstår ju inte riktigt hur det är att vara man. Här finns det ju andra män som har liknande erfarenheter och som kan relatera mer till det jag säger.  Anton Bennebrant anton.bennebrant@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Dikt: ur sviten "Indianen hade aldrig någon häst" Översättning: Kristian Carlsson Uppläsning: Bergljót Árnadóttir Diktsamling: "Den arabiska apokalypsen", Smockadoll förlag, 2018 MUSIK Olafur Arnalds: Lynn's theme EXEKUTÖR Olafur Arnalds, piano, elektronik Författaren och bildkonstnären Etel Adnan föddes i Beirut 1925, då under franskt kolonialstyre, men lämnade i början av femtiotalet Libanon för Paris och senare USA där hon levt under merparten av sitt liv. Återvändandet till Beirut 1972 förkortades av inbördeskrigets utbrott och därmed var den livslånga exilen ett faktum. Numera bor hon återigen i Frankrike. Författarskapet, nu inne på sitt sjätte decennium, är huvudsakligen på engelska, ett språk Adnan lärt sig själv från grunden. Diktsamlingen Five Senses for One Death från 1971 har Adnan beskrivit som »den förmodligen allra första i arabisk litteratur sådan vi känner den där en kvinna skriver en kärleksdikt till en annan kvinna». Det var dock först för boken Sea and Fog från 2012 som hon mottog ett betydelsefullt pris förknippat med HBTQ-frågor.  Mellanösterns unga stater och urgamla samhällen, lämnar ständiga spår i Adnans texter - inte minst i den diktsvit som i allmänhet betraktas som hennes mästerverk: The Arab Apocalypse. Hos Adnan är araberna på samma gång offer och hjältar.    - Kristian Carlsson, översättare och förläggare Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Johan Rockström har flyttat till Tyskland för att leda ett av världens mest kända klimatforskningsinstitut. Målet är att skapa en enhetlig supermodell för alla system som styr livet på jorden. Att börja på nya jobbet på Potsdam Institute for Climate Impact research är som att växla upp till att spela i Champions League. Så beskriver klimatforskaren Johan Rockström utmaningen att ta över rodret för det 300 man starka arbetsplatsen. Han pratar om utmaningarna inför klimatmötet i Katowice i Polen, bland annat om årets rekord av extrema väderhändelser. Han ger också sin syn på svensk köttkonsumtion. Med: Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Runt Medelhavet hotas allt fler kulturarv av översvämningar och jorderosion. Vi har besökt Samos där bland annat det unika Heras tempel riskerar att förstöras. Och Luleåbiennalen gör konst av försvunnet vatten. Idag öppnar FN:s klimattoppmöte i Katowice. Förutom de mänskliga tragedier som följer i extremvädrets spår så drabbas även kulturarvet.  På ön Samos till exempel är det inte bara Heras tempel som är upptaget på Unescos världsarvslista. Även Samostunneln som är en 1040 meter lång tunnel genom berget på ön och som försåg Samos med vatten är ett världsarv. Den konstruerades på 530 f. Kr av Eupalinos som anses vara Europas förste kände ingenjör. Det tredje världsarvet är den befästa hamnen i Pythagoreon som har både romerska och grekiska lämningar. De här tre kulturaven togs upp på Unescos lista 1992, och nu hotas flera av dem. Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem har besökt ön och hon gästar studion. Vi besöker också Luleåbiennalen. Anja Örn har utforskat spåren efter Luleälvens försvunna vattenfall, och hennes konstnärskollega Neda Saeedi, från Iran skildrar hur ett nomadfolk tvingats lämna sin livsstil när kraftverk och sockerfabrik byggdes på deras marker. Med föreställningen Rivers of Färila tar sig Folkteatern till Hälsingland med en berättelse inspirerad av koreografen Per Jonssons liv och verk. Jenny Teleman har sett uppsättningen och gästar studion. Och i dagens OBS-essä berättar Mikael Timm om den amerikanske poeten John Ashbery. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Veckans språkfrågor Varför är det vissa namn som återkommer i nedsättande uttryck med namnändelse, som Slarvmaja och Strulpelle? Var kommer efternamnet Flatterskalle ifrån? Varför är det ett trefaldigt leve som gäller i Skåne och ett fyrfaldigt leve i resten av landet, och hur kommer det sig att vi säger ett fyrfaldigt leve? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och på torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Bostadsköerna har svällt långt över tidigare breddar. Samtidigt ökar kraven på marknadshyror från politiskt håll. Men vad ligger bakom problemen på hyresmarknaden? Hör också hur mycket hyrorna höjs nästa år. Programledare: Hanna Malmodin Gäster och medverkande: Haymanot Baheru, jurist och forskare Stockholms Universitet Sören Granath, reporter Ekonomiekot Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot Marika Nordström, marknadschef Bostadsförmedlingen Stockholm Erik Elmgren, förhandlingschef Hyresgästföreningens riksförbund Fredrik Lundberg, vd Lundbergföretagen Tekniker: Sandra Pettersson ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från i lördags.

Ekonomi, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Hur gör man för att inleda svåra samtal som inte längre går att undvika? Nya politiska skandaler på Island. Och vad säger justitieminister Morgan Johansson om den svenska val(o)hemligheten? När det inte längre går att undvika Ibland ställs vi inför inför en situation där vi måste säga något till en person som vi vet kommer göra honom eller henne ledsen. Vi gruvar oss och skjuter upp men till slut går det inte längre att undvika. Hur bör vi agera? Ledarskapskonsulten Gunnel Ryner är med och reder ut. Nya politiska skandaler på Island En grupp isländska oppositionspolitiker avslöjades nyligen med att ha fällt en rad sexistiska kommentarer under ett restaurangbesök i Reykjavik. Den förre statsministerns Sigmundur David Gunnlaugsson var en av dem. Hur kunde det ske? Och vad får skandalen för konsekvenser på Island? Jens Möller, Sveriges Radios korrespondent för Norge och Island, och Hadla Helgadottir, isländskalärare i Göteborg, är med och ger sin syn på läget. Nordisk inspiration Även justitieminister Morgan Johansson (S) gästar programmet. Vad vill han göra för att stärka valhemligheten, som fått kritik i Sverige. Har han blivit inspirerad av de förslag vi i förra veckan fick höra från våra grannländer i Finland och Danmark? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

16.03: Kulturprofildomen, Raqqa efter fallet, hemmasittare, 17.00: Gula västarna, mer om Kulturprofilen, Färöarna och självständigheten, studenters klimatengagemang och falska rykten i sociala medier

Det har gått ett år sedan terrorrörelsen IS besegrades i Raqqa, staden som var det så kallade kalifatets huvudstad. Efter hårda strider och skoningslösa bombräder av den USA-ledda koalitionen, ligger Raqqa i ruiner. Men efter krig följer upprensning och vissa av Raqqas döda ligger kvar under rasmassor, andra grävs nu upp ur de nio massgravar som hittats i staden. Vår korrespondent har varit vid en av dem.

På Färöarna har man ett eget parlament, en egen flagga, eget språk och ett eget fotbollslandslag. Men trots att man år för år blivit allt mer självstyrande är man ännu inte en självständig nation. Flera olika partier arbetar för en total separation från Danmark, och händelserna i Katalonien har satt nytt fokus på den Färöiska självständighetskampen. Men på öarna i nordatlanten går åsikterna om självständighetsfrågan isär.

Hovrätten skärper straffet för kulturprofilen Jean-Claude Arnault. Han döms för två våldtäkter till två och ett halvt års fängelse. Hör Maria Ridderstolpe, reporter Ekot, Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare, och Ingela Hessius, advokat, om dagens dom och vilka bedömningar rätten gjort. Hör också Gunnar Bolin, kulturreporter Sveriges Radio, Björn Wiman, kulturchef Dagens Nyheter, och Karin Olsson, kulturchef Expressen, om vilka följder, om några, denna dom kan få för Svenska Akademien.

Mer än 5 000 barn vägrar gå till skolan varje dag, avslöjar Kalla Fakta i sitt program i kväll. Det här är ett problem som blir allt vanligare och det är svårt att veta hur man ska gå till väga. Blommensbergsskolan utanför Stockholm har hittat en metod som verkar få eleverna tillbaka till skolan. Hör Maria Rosell, biträdande rektor och specialpedagog på Blommensbergsskolan söder om Stockholm och Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

16.03: Kulturprofildomen, Raqqa efter fallet, hemmasittare, 17.00: Gula västarna, mer om Kulturprofilen, Färöarna och självständigheten, studenters klimatengagemang och falska rykten i sociala medier

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Runt Medelhavet hotas allt fler kulturarv av översvämningar och jorderosion. Vi har besökt Samos där bland annat det unika Heras tempel riskerar att förstöras. Och Luleåbiennalen gör konst av försvunnet vatten. Idag öppnar FN:s klimattoppmöte i Katowice. Förutom de mänskliga tragedier som följer i extremvädrets spår så drabbas även kulturarvet.  På ön Samos till exempel är det inte bara Heras tempel som är upptaget på Unescos världsarvslista. Även Samostunneln som är en 1040 meter lång tunnel genom berget på ön och som försåg Samos med vatten är ett världsarv. Den konstruerades på 530 f. Kr av Eupalinos som anses vara Europas förste kände ingenjör. Det tredje världsarvet är den befästa hamnen i Pythagoreon som har både romerska och grekiska lämningar. De här tre kulturaven togs upp på Unescos lista 1992, och nu hotas flera av dem. Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem har besökt ön och hon gästar studion. Vi besöker också Luleåbiennalen. Anja Örn har utforskat spåren efter Luleälvens försvunna vattenfall, och hennes konstnärskollega Neda Saeedi, från Iran skildrar hur ett nomadfolk tvingats lämna sin livsstil när kraftverk och sockerfabrik byggdes på deras marker. Med föreställningen Rivers of Färila tar sig Folkteatern till Hälsingland med en berättelse inspirerad av koreografen Per Jonssons liv och verk. Jenny Teleman har sett uppsättningen och gästar studion. Och i dagens OBS-essä berättar Mikael Timm om den amerikanske poeten John Ashbery. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

När Tony kommer nära sin Beautiful Dark Queen en syrad kväll på Docklands 1996 slår hans hjärta i hur många BPM som helst. Men arbetet på Webtarget ställer nya krav. Klarar Tony att leva upp till dem? Kraschen är en tragikomisk serie om world wide webs födelse och det visionära IT-företaget Webtargets uppgång och fall under slutet av 90-talet - en tid innan Google och Facebook härskade över världen och vi fortfarande såg framför oss hur cyberrymden skulle skapa ett nytt och bättre samhälle. Huvudförfattare och regi: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Isak Hjelmskog, Omid Khansari, Ivan Mathias Petersson, Siham Shurafa, Malou Zilliacus, Inga-Lill Andersson och Shang Imam. Storyline: Daniel Karlsson, Maya Lazcano, Pontus Bergman, Frida Englund, Malin Axelsson, Magnus Berg. Musik: Rebecca&Fiona. Ljudtekniker: Carolina Jinde. Auskultant: Maya Lazcano. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg. Från i fredags. Sänds även natt mot fredag kl. 03.02.

Teater, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Anders Finnberg är en av de män som fått ett feministiskt uppvaknande tack vare att de är pappor. Nu försöker han hjälpa andra att hitta till en mjukare manlighet. Sommaren 2016 var anmälda våldtäkter och sexuella trakasserier i samband med musikfestivaler en följetong i nyhetsmedia. Det fick Anders Finnberg att tänka till; om tio år skulle hans dotter vara gammal nog att gå på de festivalerna.  - Eftersom jag relaterade direkt till min dotter blev jag rädd att det här kommer att hända henne. Det är väl den klassiska feministpappan, som blir feminist när han får en dotter. I dag arbetar Anders Finnberg med lokalavdelningen av föreningen MÄN i Luleå och leder en studiecirkel för killar som vill prata om ämnen som skörhet, kärlek och sex. Han säger att, även om det känns ovant, så är det bra för killar att bolla sina erfarenheter med andra killar i stället för med en kvinnlig kompis eller partner.  - De förstår ju inte riktigt hur det är att vara man. Här finns det ju andra män som har liknande erfarenheter och som kan relatera mer till det jag säger.  Anton Bennebrant anton.bennebrant@sverigesradio.se Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Johan Rockström har flyttat till Tyskland för att leda ett av världens mest kända klimatforskningsinstitut. Målet är att skapa en enhetlig supermodell för alla system som styr livet på jorden. Att börja på nya jobbet på Potsdam Institute for Climate Impact research är som att växla upp till att spela i Champions League. Så beskriver klimatforskaren Johan Rockström utmaningen att ta över rodret för det 300 man starka arbetsplatsen. Han pratar om utmaningarna inför klimatmötet i Katowice i Polen, bland annat om årets rekord av extrema väderhändelser. Han ger också sin syn på svensk köttkonsumtion. Med: Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19:00 i P4 + 20:55-21:00 i P1.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Radiokorrespondenterna från Tyskland om slutet på en era när Angela Merkel efter 18 år slutar som kristdemokraternas partiledare. Vad hon har betytt för Tyskland, vilka förändringar som väntar och vad som förväntas av hennes efterträdare är frågor som vi diskuterar med våra gäster på en bar i Berlin. Medverkande: Dan Ekholm, Berlinkorrespondent finska Yle samt Dominik Rzepka, politikreporter tyska ZDF. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Valda delar ur morgonens sändning. Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Det krävs iskyla att välja bort en skadad. En kyla en läkare måste äga i katastrofer. För alternativet vore värre. Johan von Schreeb är kirurg och docent i internationell hälsa och leder kunskapscentrum för katastrofmedicin på Karolinska Institutet där han ger kurser och forskar om hur katastrofhjälp kan förbättras. Han har arbetat världen runt i katastrofdrabbade länder och för 25 år sedan var han en av grundarna av svenska Läkare Utan Gränser. Många arbetsdagar spenderas på resande fot i katastrofer och med undervisning. Samtidigt är en av de bästa platser han vet hängmattan vid sportstugan i Stockholms skärgård. Förutom familjeliv ägnas övrig tid åt att driva konstgalleriet Candyland tillsammans med en grupp konstnärer. I boken Katastrofdoktorn och sitt Sommarprogram från 2017 reflekterar han över utmaningarna med och drivkraften bakom sitt arbete. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Dikt: ur sviten "Indianen hade aldrig någon häst" Översättning: Kristian Carlsson Uppläsning: Bergljót Árnadóttir Diktsamling: "Den arabiska apokalypsen", Smockadoll förlag, 2018 MUSIK Olafur Arnalds: Lynn's theme EXEKUTÖR Olafur Arnalds, piano, elektronik Författaren och bildkonstnären Etel Adnan föddes i Beirut 1925, då under franskt kolonialstyre, men lämnade i början av femtiotalet Libanon för Paris och senare USA där hon levt under merparten av sitt liv. Återvändandet till Beirut 1972 förkortades av inbördeskrigets utbrott och därmed var den livslånga exilen ett faktum. Numera bor hon återigen i Frankrike. Författarskapet, nu inne på sitt sjätte decennium, är huvudsakligen på engelska, ett språk Adnan lärt sig själv från grunden. Diktsamlingen Five Senses for One Death från 1971 har Adnan beskrivit som »den förmodligen allra första i arabisk litteratur sådan vi känner den där en kvinna skriver en kärleksdikt till en annan kvinna». Det var dock först för boken Sea and Fog från 2012 som hon mottog ett betydelsefullt pris förknippat med HBTQ-frågor.  Mellanösterns unga stater och urgamla samhällen, lämnar ständiga spår i Adnans texter - inte minst i den diktsvit som i allmänhet betraktas som hennes mästerverk: The Arab Apocalypse. Hos Adnan är araberna på samma gång offer och hjältar.    - Kristian Carlsson, översättare och förläggare Från kl. 12.00.

Kultur, Repris