SR, P1 2018-12-07

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Thomas Nordegren. Låtar om kriminalitet, psykisk skörhet och självmord dominerar listorna över världens mest avlyssnade musik. Varför? Ansiktstatuerade ledsna rappare Såhär i slutet av året kommer musiksajterna med listorna över världens mest avlyssnade musik. Och i år är det något som har hänt. De sentimentala Ed Sheeran-låtarna som dominerat de senaste åren har ersatts av ansiktstatuerade ledsna rappare som XXXTentacion och Post Malone med låtar om kriminalitet, psykisk skörhet och självmord. Det ska vi analysera. Gäster: Tina Mehrafzoon, programledare för Musikguiden i P3 och tatueraren Daniel Danne Beijner som driver Salong Betong. Världsmästare på sågspelning Vi ska också höra musik av ett annat slag. Klasse Möllberg som deltagit i det inofficiella världsmästerskapet för sågspelare ska spela en julsång just på såg i vår direktsändning.  Veganerna rasar! Vi har också fått många reaktioner på gårdagens program där både jag och mästerkocken Gert Klötzke avfärdade iden att servera helvegetariskt på årets nobelfest. Nu rasar veganerna! Programledare: Thomas Nordegren  Bisittare: Louise Epstein  Producent: Ulrika Lindqvist Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

I Klassikern berättar Lars Lönroth om filmen Prinsessa på vift, regisserad av William Wyler 1953. Här spelar Audrey Hepburn prinsessan Ann som gör uppror mot sina kungliga förpliktelser och upptäcker den italienska huvudstaden på egen hand... Hon möter förstås kärleken i form av den amerikanske journalisten Joe, spelad av Gregory Peck. Filmen gav Hepburn en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll och var också den film som gjorde henne världsberömd.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sara är akademiker och hon bor i ett arbetarklassområde. Men efter tjugo år börjar hon få nog av sina grannar och funderar på att flytta. Sara känner nämligen att hon blir utsatt för klasshat. - Mina grannar består till stor del av hantverkare och undersköterskor och jag har den största respekt för deras arbete men bara för att jag 600 högskolepoäng så betyder det inte att jag är rik säger Sara. Så varför måste de ge sig på mig av alla människor?   Möt Sara i ett samtal om klass-krockar, en tendens till snobberi och insikten om att det oftast inte är ens fel att två träter. I Akademikerjävlar - Uppföljningen pratar Mia Blomgren med människor från olika samhällsgrupper om deras erfarenhet av klasshat. Programmet är gjort 2018 av Mia Blomgren. mia.blomgren@sverigesradio.se Från i onsdags.

Sociala frågor, Repris

Från i måndags.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Fredrik och Fanny slog till på drömvillan men trots grundlig besiktning missades en allvarlig fuktskada. Mobiler som avlyssnar och datorer som smygfilmar, kan vi lita på våra smarta prylar? Hemlagad grönsakspuré eller fabriksmosad spagetti, vad ska man välja till bebisen? Från i onsdags. Sänds även på lördag kl. 15.03.

Ekonomi, Repris

I början av 1900talet var tuberkulos den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Främst drabbade sjukdomen fattiga och trångbodda. Fru Nyberg förlorade fyra av sina barn i tuberkulos. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

När Tony kommer nära sin Beautiful Dark Queen en syrad kväll på Docklands 1996 slår hans hjärta i hur många BPM som helst. Men arbetet på Webtarget ställer nya krav. Klarar Tony att leva upp till dem? Kraschen är en tragikomisk serie om world wide webs födelse och det visionära IT-företaget Webtargets uppgång och fall under slutet av 90-talet - en tid innan Google och Facebook härskade över världen och vi fortfarande såg framför oss hur cyberrymden skulle skapa ett nytt och bättre samhälle. Huvudförfattare och regi: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Isak Hjelmskog, Omid Khansari, Ivan Mathias Petersson, Siham Shurafa, Malou Zilliacus, Inga-Lill Andersson och Shang Imam. Storyline: Daniel Karlsson, Maya Lazcano, Pontus Bergman, Frida Englund, Malin Axelsson, Magnus Berg. Musik: Rebecca&Fiona. Ljudtekniker: Carolina Jinde. Auskultant: Maya Lazcano. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg. Från i fredags.

Teater, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Bengt Nilsson blev en framgångsrik entreprenör i början av 1900-talet. Bara några årtionden tidigare var det betydligt svårare att starta en egen verksamhet i landet. Olyckor och ond bråd död lämnar många spår efter sig i våra arkiv, och det är nog ett skäl till att de livsöden som släktforskare tar fram ofta har sorgliga och hemska inslag. Men idag kommer historien att bli mer solskensartad, och handla om Bengt Nilsson, en driftig person som lyckades väl i sina affärer och som blev smått förmögen. Han drev företaget The Swedish basket company, Svenska korgkompaniet, från sina två hem - det ena låg i Skåne och det andra i England. Bengt Nilssons barn-barn har samlat på sig det material som företaget lämnade efter sig, och mycket mer därtill. Hemma hos Bengt Holmquist i Falun finns rum efter rum med släktforskningsmaterial, men till idag har han plockat fram några arkivmappar där han noggrant samlat och systematiserat sin morfars efterlämnade papper. Morfar Bengt blev en framgångsrik entreprenör på sin tid, och klarade att driva företag långt från hemmet, men utan att någonsin släppa kontakten med hemsocknen och människorna där. Han föddes 1864 i Ållekulla, i Loshults socken i Skåne, precis vid gränsen till Småland. Vid femton års ålder, just när han ansågs vuxen, dog hans far. - Han var en vanlig småbrukarpojke. Det var väldigt steniga marker där han växte upp, nästan värre än i Småland. Han jobbade som dräng ett tag, men det här med Amerika det hägrade för de flesta. Loshults socken var en av de socknar i Skåne som hade störst utvandring. Det var ju det enda sättet om man ville tjäna pengar, det kunde man ju inte göra som vanlig bondpojke annars, säger Bengt Holmquist. Bengt Nilsson reste första gången till Amerika 1885, han hade lånat pengar till resan av en farbror. Han fick arbete på en bangård i Minnesota. - Lönen det var 1 dollar och 10 cent per dag, och där stannade han i tio år, och under tiden lärde han sig engelska ordentligt. Bengt emigrerade inte, han for till USA för att tjäna pengar att ta med sig hem. - Ungefär som var fallet med greker och Jugoslaver som kom hit till Sverige på 70-talet, kommenterar Bengt Holmquist. - På den tiden hade ju nästan alla varit i Amerika, fortsätter han och berättar om hur gubbarna på kalas ibland kunde börja prata engelska sinsemellan när de talade om sådant som barnen inte borde höra. Till slut hade Bengt samlat ihop 1100 kronor, en ansenlig summa pengar på den tiden. Bengt tog sitt sparade kapital och for hem till Loshult igen. Då har hans två svågrar kommit på en affärsidé - de tillverkade korgar som de har börjat sälja till England och Tyskland. Det var spånkorgar som flätades efter speciella mått i Tyskland och England. Behovet av korgar var enormt, särskilt hos dem som sålde frukt och grönsaker och det var lätt att få dem sålda. Men trots att svågrarna hade kommit på en bra affärsidé verkar de ha haft lite svårt att förstå hur de skulle kunna få affärerna att blomstra. Men de hade turen att få hjälp av Bengt. - Han hade tydligen lite mer affärssinne än de andra för de höll på att konkurrera med varandra och höll på att ta ihjäl varandras verksamheter på det sättet. Det var det morfar satte stopp för, han fick dem att bilda ett gemensamt bolag med andra sockenbor och det var då de började tjäna pengar. - De hade väl så gott som monopol ett tag, i alla fall på den engelska marknaden. Att starta ett företag i ett främmande land som England måste ju ha inneburit en del svårigheter, och man kan undra hur han visste hur man skulle göra. - Det har jag också undrat, men han var väl väldigt företagsam och hans goda kunskaper i engelska måste ha spelat stor roll, tror hans barnbarn. Allt mer korgar måste produceras och Bengt och hans svågrar engagerade folk i torp och gårdar i hela Göinge-trakten. - Det satt folk och flätade korgar i var och varannan stuga i trakten ett tag, skrattar Bengt Holmquist. Det finns en historia om hur de hade lärt sig att fläta korgar, och den handlar om hur en man från socknen satt i fängelse tillsammans med en dalmas som lärde ut konsten. - Det gick väl ett tåg i veckan till Sölvesborg med korgar, och sen gick det båtlaster till Tyskland och England. En av svågrarna stannade kvar i Sverige, en tog hand om den tyska marknaden och Bengt skötte verksamheten i England. Nu kom hans goda kunskaper i det engelska språket väl till pass. Han anställde några engelska pojkar som tillsammans med honom själv satte handtag på korgarna, det hade blivit allt för skrymmande att ha handtag under transporterna på tåg och båtar Bolaget gick bra, de gjorde goda vinster, så goda att Bengt kunde köpa loss sin föräldragård. För trots att han var en duktig affärsman så var det ändå viktigt att äga jord. Så under lång tid kallade han både England och Sverige för hemma. - Han var i England under 18 säsonger. Han åkte någon gång i mars och kom hem i slutet av november, och då gick han direkt ut på logen och ställde sig att slagtröska. - Du vet på den tiden var lantbruket huvudnäringen. Det finaste var att vara bonde, det spelade ingen roll hur mycket man kunde tjäna på annan verksamhet. Korgföretaget gick alltså bra men helt utan motgångar klarade de sig inte. Ett år var det en båt som sjönk i hamnen i England, och då blev det problem med likviditeten. Bengt Nilsson tog då hyra på Majestetic, ett emigrantskepp. Han var med på sex resor fram och tillbaka mellan England och USA, och hans uppgift blev att hämta emigranter som kommit med båt till England som sedan tog tåg tvärs över England för att ta skepp över Atlanten. - Hans uppgift blev att hämta dem vid tåget. Många av emigranterna var oroliga för de visste att det fanns så kallade "runners" som försökte lura av dem packning och pengar, men där de såg att morfar var där så var det många som kom från hans hemsocknar och som kände igen honom. "Är det du Bengt! Då behöver vi inte vara oroliga." Trots att Bengt alltså varit framgångsrik, så drog han sig inte för att arbeta hårt med helt andra jobb när det behövdes. - Du vet att det där med att jobba, det var ju heligt. De som inte jobbade var ju värdelösa. Man kunde hävda sig genom att vara en duktig arbetare, säger barnbarnet Bengt Holmqvist och citerar en järnvägskung ifrån USA som lär ha sagt "Ge mig svenskar, snus och whisky och jag ska bygga en  järnväg genom helvetet." Bengt lyckades rädda sitt företag, verksamheten kom igång igen och snart började den åter att blomstra. Bengt anställde inte bara engelsmän i företaget utan gav också jobb till folk som hemifrån, också sina egna syskon, brodern Gustav och systern Tilda. Tilda hade en fin hatt på sig i England, men den bytte hon till schalett när hon kom hem. - Annars hade man tyckt att hon var högfärdig. Bengt Nilsson var gift två gånger, det första äktenskapet slutade i skilsmässa, men det andra blev desto lyckligare. Den gången gifte sig korgmakaren med Hilma Sjöstedt, som hade haft en svår start i livet. - Mormor Hilma hade blivit såld på auktion som nioåring. Hon arbetade först på sockerbruket i Arlöv, men kom till England där hon ganska snart blev hushållerska hos Bengt. Hon blev med barn och skickades hem till Sverige. Det var över tjugo års skillnad i ålder mellan de två, och det var ett mycket lyckligt äktenskap. Korgföretaget hade sin storhetstid på 1910-talet, men lade ner sin verksamhet 1917 när första världskriget bröt ut. Men det var inte bara kriget som spelade roll. - Engelsmännen lärde sig att göra egna korgar, och eftersom Bengt och hans svågrar började bli lite gamla så tyckte de nog att det var lämpligt att sluta när kriget bröt ut, tror Bengt Holmquist. Vad var det som drev honom? -Han hade en stor nyfikenhet och tydligen ingen som helst underlägsenhetskänsla, utan tyckte att han kunde fixa det mesta själv. De sista åtta åren av Bengt Nilssons liv blev dessvärre betydligt dystrare än ungdomens dagar. Han och Hilma förlorade sitt yngsta barn i en hjärntumör, bara sju år gammal, och Bengt själv drabbades av en hjärnblödning som delvis förlamade honom. Hur såg reglerna ut för affärsrörelser? När korgföretaget The Swedish Basket Company startade var det möjligt för vem som som helst att bilda företag. Men fram till 1864 hade det funnits strikta regler för hur handel skulle bedrivas. I städerna rådde skråväsendet där olika yrkessammanslutningar bestämde vilka som fick sälja och köpa varor och tjänster. Och på landsbygden var man hänvisad till att sälja sina varor på marknader en eller ett par gånger om året. Men när Bengt och hans svågrar startade sitt företag 1904 så var alla dom regleringarna borta. Det var till och med så att kvinnor fick lov att starta företag berättar Lena Andersson Skog som är professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet. - Men det var skillnad på vad kvinnor och män fick göra. Kvinnor fick exempelvis inte anställa folk, annat än sina yngre barn och möjligtvis äldre släktingar, medan män kunde sätta upp en egen rörelse med många anställda, berättar Lena Andersson Skog. Anledningen till förändringen 1864 var att det funnits en diskussion under hela 1800-talet då Sverige förändrades väldigt snabbt. - Dels ökade befolkningen i hög grad, samtidigt som vi fick en rörelse där  jord och skog blev privat egendom. Vi fick möjlighet att sälja jordbruksprodukter och trä till utlandet, och vi fick en kommersialisering av vardagslivet där pengar började användas på ett helt annat sätt. Det ledde till att klyftorna mellan olika grupper i samhället, och inom tidigare ganska jämställda och homogena grupper, ökade. Detta ledde i sin tur till att vi fick en snabb inkomstökning och en snabb proletarisering, det vill säga att folk som tidigare hade kunnat försörja sig i jordbrukets hushåll istället blev daglönearbetare eller arbetslösa.  Hur skulle då samhället försörja dessa fattiga på landet? - Det var ju svårt för dem att flytta in till städerna för där bestämde skråna över städernas ekonomi och man var inte intresserad av att ha fattiga människor som drev omkring på gatorna. Det här diskuterades mycket i Riksdagen. - Det finns en likhet här med dagens tiggeridebatt och om hur vi ska hantera stora sociala förändringar där nya grupper plötsligt inte kan få sin försörjning. En sak som hade utvecklats under 1800-talets första del var att många kvinnor från tidigare burgna rika jordägarfamiljer plötsligt inte hade män att gifta sig med. Hur skulle de försörja sig? - De kunde ju inte gå ut i jordbruket och jobba för det var ju flickor från så kallade fina familjer. Men de måste ju få en försörjning, så från 1820-talet diskuterade man i Riksdagen hur ska de här kvinnorna skulle få sin försörjning och också om hur de skulle få bort de fattiga. Kunde då Bengt Nilsson bara sätta upp sin affärsrörelse, vad fanns det för regelverk? - Han var tvungen att meddela till myndigheterna och i princip fanns det ingen som kunde hindra honom från 1864. Och det var väldigt många som satte upp sin egen affärsverksamhet vi den här tiden, man såg en explosion av antalet småföretagare, både handlare och hantverkare, speciellt utanför städerna där det var många som behövde försörja sig på olika sätt, berättar Lena Andersson Skog. Men det var många av de som öppnade eget som försvann efter ett par år och gick tillbaka för att bli lönearbetare och anställda hos någon eftersom det inte var så lätt att komma ut på marknaden och sälja tillräckligt mycket för att kunna leva på det. - Det var speciellt knepigt för kvinnor som satte upp verksamheter. Många hamnade under den lägsta inkomsten och betalade därmed ingen skatt vilket inte sågs så positivt eftersom de då inte bidrog till kommunens inkomster.  Vad var då den vanligaste verksamheten man startade upp vid den här tiden? - Det var väldigt vanligt att man startade upp något som hade med det man tidigare gjort i hushållet. För kvinnor var det vanligt med det som hade med textilier, kläder och matlagning.   Hur kom då den här kunskapen om att kunna starta företag ut till vanligt folk? - Där får vi tacka vår centralmakt att informationen kom ut, berättar Lena Andersson Skog. Stora beslut annonserades i Post och inrikestidningar som fanns sedan 1600-talet. Även prästen meddelade beslut i predikstolarna.   Post och inrikestidningar den 6 augusti 1895 Kungörelser Denna dag har i Handelsregistret intagits anmälan af Sven Nilsson att han i Örkelljunga socken, ämnar idka garn-, manufaktur- och diversehandel äfven som handel med eldfarliga oljor och giftiga färgstofter under firma S Nilsson. Christianstads Landskansli den 26 juli 1895 på Landshöfdingeembetets vägnar: A Ljungberg och Esaias Zenterwall.   - Vi får inte glömma att en stor del av den svenska befolkningen hade ett högt humankapital, vilket betyder att det fanns kunskap hos individerna att till exempel läsa, skriva och räkna. Något som inte var vanligt hos allmänheten på samma sätt i andra länder. Vi hade på så sätt en duktig befolkning som var beredda att ta emot det nya. Fanns det någon kontroll över verksamheter som drevs i vårt land? En av nackdelarna av avskaffandet av skråväsendet var deras egna kvalitetskontroller och konsumentskydd. Efter utbildning skulle man kunna visa upp ett mästarbrev eller vara verksam som gesäll. - Det var ett skydd som gjorde att en kund kunde klaga på en produkt om den inte höll måttet. Men den möjligheten försvann efter 1864.  Däremot såg staten till att det fanns andra typer av organisationer där hantverkare eller handlare var med så att staten kunde ha kontroll på hur många verksamheter som fanns. Behovet av konsumentskydd och behovet att hålla uppe kvalitén för de saker man gjorde ledde också till att det blev en återkomst hantverksorganisationer från slutet av 1800-talet.  Beskattningen såg vid den här tiden lite knepigare ut än idag. - Beskattning låg främst på jorden och väldigt lite på inkomsten. Det fanns ett system med olika inkomstnivåer där man var tvungen att betala en viss summa skatt beroende på hur mycket man tjänade, men det fanns också ett tak på hur mycket du behövde betala, och den var kopplad till ens jordägande. - Tjänade man väldigt mycket, så att man egentligen tjänade mer än vad man skulle skatta för så fick du behålla det. Så skattebördan låg i väldigt hög grad på jordägande under den här tiden. Det är först på 1910- talet när vi får en modern inkomstskatt i Sverige som vi betalar mer rättvist mellan de som tjänade mycket kapital och de som ägde jorden och brukade den. Var finns handlingar? - Dels kan man leta i kyrkböckerna efter individen och var hon eller han hade sin verksamhet. Sen finns det Handelsregister från 1855 där man registrerade sin verksamhet. Och hade man ett Aktiebolag så finns de handlingarna på Riksarkivet.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Viktor Åsberg slaktband@sverigeradio.se Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Tobias Svanelid. Det började med enkla tavernor i medeltidens bondgårdar men utvecklades till matautomater, lyxrestauranger och statliga tredjeklasshak. Tobias Svanelid undersöker krogarnas långa historia i Sverige. Följ med Tobias Svanelid och måltidshistorikern Richard Tellström till Gyldene Freden och hör om de svenska krogarnas drygt 700-åriga historia. Det började med enkla tavernor som skulle sätta stopp för våldgästning och utvecklades till syltkokande syltor, stormaktstida hämtmat i gårköken, 1800-talets lyxrestauranger och statliga tredjeklasskrogar med förbud för spritdrickande och varietésång. Dessutom om den svenska pizzerian som fyller 50 år i dagarna, men det är en födelsedag med frågetecken. Dick Harrison reder också ut hur historiker genom tiderna förhållit sig till fake news. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

När amerikanska Henrietta Lacks dog i livmoderhalscancer 1951, visste hon inte vilken enorm betydelse hennes tumörceller skulle få för den medicinska forskningen. Hör hennes historia. Amerikanskan Henrietta Lacks dog i livmoderhalscancer 1951, endast 31 år gammal. Innan hon dog sparade läkarna, utan att tala om det, en liten vävnadsbit från hennes cancertumör. Provet märktes HeLa för Henrietta Lacks och från vävnadsbiten kunde man för första gången få mänskliga celler att överleva i labb. Cellerna kom att rädda många människors liv, ge nya förutsättningar för den medicinska forskningen och resultera i ett Nobelpris för upptäckten av humant papillomvirus, HPV. Men var det rätt att ta cellerna utan att be Henrietta om lov? Reportaget sändes första gången 2013. Reporter: Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Källor: Skloot, Rebecka. Den odödliga Henrietta Lacks (The immortal life of Henrietta Lacks).Leopard förlag. ISBN10 9173433667 Kommentarer från familjen och forskaren George Gey är hämtade från BBC´s dokumentär "The way of all flesh" Från i går.

Vetenskap, Repris

Huaweis finanschef gripen. Möt ekonomipristagaren Paul Romer. Potatisskörden efter sommarens hetta. Angela Merkels efterträdare. Brandskadad skog ska avverkas. Samtal om Jemen. Filmsamtal: The Wife.

Om en stund släpper Statistiska Centralbyrån sina siffror för årets potatisskörd. Många förutspår dystra siffror med en skördeminskning på 20 och 30 procent, efter den extrema värmeböljan under sommaren.

Mer än hälften av den skogsmark som skadades under sommarens skogsbränder ska avverkas – och just nu pågår ett intensivt arbete med att ta till vara på det timmer som fortfarande går att använda som virke. Men arbetet är en kamp mot klockan.

Den kinesiska mobiljätten Huaweis finanschef Meng Wanzhou greps i Kanada i helgen på USA:s begäran. Nu vill man att hon utlämnas till USA, samtidigt som den kinesiska regering kräver att hon släpps fri.

Det ser ut att bli en oerhört jämn kamp mellan framför allt Annegret Kramp-Karrenbauer och Friedrich Merz. Kramp-Karrenbauer är partisekreteraren som har goda relationer till Merkel och Merz är den före detta gruppledaren som lämnade politiken för näringslivet och som nu planerar sin stora politiska comeback.

Trots ljusglimtar igår, med bland annat löften om fångutbyte mellan de stridande parterna, så är det en lång väg kvar till fred i det krigsdrabbade Jemen. Flera av parterna som är delaktiga i konflikten sitter inte med vid förhandlingsbordet. Sveriges utrikesminister och FN:s sändebud har sagt att överläggningarna som pågår är upp till parterna själva att lösa.

Just som nobelveckan nalkas, där inget litteraturpris delas ut, är det premiär för filmen The Wife – som kretsar kring en amerikansk författare som reser till Stockholm just för att ta emot nobelpriset i litteratur. Med honom är hans fru, som spelas av Glenn Close, som hyllas för sin rolltolkning. Hör samtal med filmens regissör Björn Runge.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Veckans morgonandakter kring chanukka hålls av Annebelle Gyllenspetz som är copywriter i Göteborg och medlem i samarbetsrådet för judar och kristna. Idag ska jag berätta en historia, en sann historia som handlar om en judisk familj som flydde från Tyskland strax efter Novemberpogromen 1938. Familjen sitter på ett tåg från Berlin till Holland och en väntande båtresa till USA, dit de har fått visum. De är strax framme vid den tysk-holländska gränskontrollen och de vet att allt kan gå fel här. Blir de avslöjade, kan de bli fängslade och sända till en säker död. Annebelle Gyllenspetz Text Psaltaren psalm 145,17-19 Musik Yerushalayim shel zahav - Sharon Besaly, Dejan Lazic Waiting for the miracle - Leonard Cohen Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

- Munkar med socker, vanilj, choklad, rosa puffluff whatever... Bara de är friterade i... just det... olja. Det är tradition att äta det under Chanucka. Anne Kalmering Josephson, sjungande skådespelare och radioproducent. Hon har varit engagerad i judisk musik sedan barndomen och uppträder med folksånger på jiddisch, ladino och hebreiska. Hon har även varit programledare på Barnredaktionen på radio och TV. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 från Visby om bland annat vegansk mat, rökförbud och Nobelpriset. Programledare: Emanuel Karlsten Sänds även i kortversion kl. 21.35 och på måndag kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. I veckans Stil Special har vi valt ut några extra smaskiga reportage från program som tidigare sänts och som är väl värda att njuta av igen. Ämnena har förstås - som alltid i programmet - skiftat mellan samtida och historiska personer, aktuella företeelser och fascinerande fenomen i tiden som har med stil att göra, på det ena eller andra viset. I programmet berättar vi om konstverket Hon - en katedral av Niki de Saint Phalle. Det var den 25 meter långa kvinnoskulpturen som gjorde succé och skandal på Moderna Museet 1966. Vi pratar också med konstnären Fayette Hauser, som kom till San Fransisco 1968 och var en av grundarna till den lika utflippade som legendariska teatergruppen The Cockettes. Och så pratar vi med de svenska hiphopikonerna Patrik "DJ Sleepy" Elofsson och Henrik "Eye N' I" Blomqvist om hiphopkulturen i Stockholm under tidigt 90-tal. Sänds även på söndag kl. 14.03 samt på onsdag kl. 02.02.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Svenska elever ska bli bättre på digital källkritik. Men vad händer om de blir så kritiska att de inte längre tror på någonting? De nya reviderade läroplanerna som gäller från och med hösten 2018 betonar digital kompetens och kritiskt tänkande. Samtidigt pekar vissa på den stora utmaningen i att få dagens unga att tro på någonting överhuvudtaget. - Om det inte finns en grundläggande tillit till kunskapsinstitutioner i samhället så blir källkritisk metod svår att hantera, säger Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Hur kan källkritiken i skolan kompletteras med källtillit? Ett program av Adam Samara. Lyssna på programmet på urplay.se Sänds även kl. 21.03 och natt mot måndag kl. 02.02.

Utbildning

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Dikt: ur "Den arabiska apokalypsen" 1a rad: Det sades att människor var betydelsefulla Översättning: Kristian Carlsson Uppläsning: Bergljót Árnadóttir Diktsamling: "Den arabiska apokalypsen", Smockadoll förlag, 2018 MUSIK Ludvig Irgens Jensen: Bols sång ur Partita sinfonica EXEKUTÖR Stavangers symfoniorkester, Eivind Aadland, dirigent Författaren och bildkonstnären Etel Adnan föddes i Beirut 1925, då under franskt kolonialstyre, men lämnade i början av femtiotalet Libanon för Paris och senare USA där hon levt under merparten av sitt liv. Diktsamlingen Five Senses for One Death från 1971 har Adnan beskrivit som »den förmodligen allra första i arabisk litteratur, sådan vi känner den, där en kvinna skriver en kärleksdikt till en annan kvinna». Det var dock först för boken Sea and Fog från 2012 som hon mottog ett betydelsefullt pris förknippat med HBTQ-frågor.  Mellanösterns unga stater och urgamla samhällen, lämnar ständiga spår i Adnans texter - inte minst i den diktsvit som i allmänhet betraktas som hennes mästerverk: The Arab Apocalypse. Hos Adnan är araberna på samma gång offer och hjältar.             - Kristian Carlsson, översättare och förläggare Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Årets ekonomipristagare Paul Romer belönas för hur han sett att kunskap och teknisk utveckling driver den ekonomiska tillväxten. Men är teknikoptimismen naiv när det kommer till att lösa klimatfrågan? För närvarande ökar världens klimatutsläpp. Ska vi klara Parisavtalets målsättning på en uppvärmning av planeten med 1.5 grader måste utsläppskurvorna vända neråt de närmaste åren. Utsläppen behöver sedan i stort sett halveras varje årtionde, för att slutligen vara nere på noll 2050. Går det att åstadkomma med teknikens hjälp? I programmet hörs: Paul Romer, 2018 års ekonomipristagare i Alfred Nobels minne, Max Jerneck, sociolog vid Mistra Center for Sustainable Markets, Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling på KTH, Darja Isaksson, generaldirektör på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholm Resilience Center, Rebecka Carlsson, entreprenör inom hållbarhetsbranschen. Marie-Louise Kristola marie-louise.kristola@sverigesradio.se Sänds även på måndag kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Kulturredaktionen diskuterar året på vita duken och tv-skärmen i säsongens första årssammanfattning. Vilka filmer och tv-serier tar vi med oss från 2018. Och vilka vill vi helst glömma? Emma Engström, Björn Jansson, Joakim Silverdal och Jenny Teleman ser tillbaka på årets rörliga bilder i P1 Kulturs första årssammanfattning. Vi träffar också skådespelaren och dramatikern Tracy Letts, kanske mest känd för rollen som senator Andrew Lockhart i TV-serien Homeland. Nu är han aktuell som manusförfattare till Dramatenaktuella pjäsen Mary Page Marlow. Programledare: Roger Wilson Producent: Mårten Arndtzén

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Mycket av uppmärksamheten kring årets Nobelpris har handlat om att det bara är tredje gången ett Nobelpris i fysik går till en kvinna. Men Donna Strickland, som fått pris för sina korta laserpulser, vill helst inte vara en symbol för kvinnor inom forskningen, utan bara få vara en forskare. Vetenskapsradions veckomagasin laddar också upp inför den stora Nobeldagen på måndag genom att prata om årets hårt kritiserade ekonomipristagare, som har fört in klimatet i modellerna för världsekonomin. Och så handlar det om forskningsfinansiärer som gjort mångmiljardplaceringar i skatteparadis och köpt aktier i olja för pengarna, och om äldre kvinnor som inte blir kallade till HPV-prov för att upptäcka cellförändringar. Programledare Lars Broström Sänds även natt mot lördag kl. 03.02 och på söndag kl. 07.03.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Maja Aase: Jösses, förändringen är nära! Johan Hakelius: Hur funkar det? Jessika Gedin: Tu lu, lilla sötsnut. Sänds även i morgon kl. 10.03 och på tisdag kl. 03.02.

Underhållning

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. CDU-kongress. Hur minska flygandet? Torka på Åland. Schweiz och EU. After Darks sista show på SVT, hör Christer Lindarw i Studio Ett. Jemensamtalen, hör Jan Eliasson i Studio Ett. Varför blir det inte fred i Kongo? Hälsoscheman.

Åland drabbades exceptionellt hårt av torkan och värmen i somras. Det innebär inte bara begränsat med dricksvatten, utan också att jordbrukarna i det lilla öriket står inför en sällan skådad situation.

Nästa vecka inleds Nobelveckan. En av årets fredspristagare är den kongolesiske kirurgen Denis Mukwege, för sitt arbete att reparera tiotusentals kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Kongo har under flera decennier levt i konflikt, som fortsätter än idag, framförallt i landet östra delar. Trots att FN har sin största fredsstyrka här på 16 000 man, så fortsätter våldet. Richard Myrenberg, vår tidigare Afrikakorrespondent, som har rest många gånger i Kongo, ställer sig frågan - varför blir det aldrig fred?

Just nu pågår samtalen mellan de stridande parterna i Jemenkonflikten på Johannesbergs slott i Uppland. Förhoppningen är att parterna ska nå några grundläggande överenskommelser som kan bygga förtroende inför framtida fredsförhandlingar. Hör Jan Eliasson, FN:s förre vice generalsekreterare som har förhandlat i flera konflikter i världen. Lubna El Shanti, utrikesreporter på Ekot medverkar också.

De senaste 40 åren har dragshowgruppen "After Dark" stått på scen. I slutet på 70-talet sände Sveriges Television gruppens föreställning i tv. Tjusiga män i kvinnokläder klev rakt in i svenska folkets vardagsrum och sedan dess har de fortsatt med det. I morgon gör de det för sista gången. Då sänder SVT den allra sista föreställningen med "After Dark" - för nu har gruppen lagt fjäderboan och paljettskorna på hyllan. Christer Lindarw kommer till Studio Ett.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. CDU-kongress. Hur minska flygandet? Torka på Åland. Schweiz och EU. After Darks sista show på SVT, hör Christer Lindarw i Studio Ett. Jemensamtalen, hör Jan Eliasson i Studio Ett. Varför blir det inte fred i Kongo? Hälsoscheman.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Journalisterna Andres Lokko, SvD, Karin Pettersson, Schibsted, Jens Runnberg, Dalarnas Tidningar och Amanda Sokolnicki, DN, tävlar i frågesporten om veckans nyheter hos Annika Lantz och domaren Sara Lövestam! Tekniker: Tor Sigvardsson Praktikant: Leo Rehnfeldt Producent: Anna-Karin Ivarsson  Skriv till oss! lantzkampen@sverigesradio.se Sänds även i morgon kl. 20.03.

Underhållning

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Platsen.se lanseras 1996 och festen blir legendarisk. HTML är Tonys liv, och det finns bara tre tillstånd: koda, vara full eller bakfull. När riskkapital kommer in i bolaget tar allt snabbt fart. Kraschen är en tragikomisk serie om world wide webs födelse och det visionära IT-företaget Webtargets uppgång och fall under slutet av 90-talet - en tid innan Google och Facebook härskade över världen och vi fortfarande såg framför oss hur cyberrymden skulle skapa ett nytt och bättre samhälle. Huvudförfattare och regi: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Isak Hjelmskog,  Malou Zilliacus, Ivan Mathias Petersson, Siham Shurafa, Inga-Lill Andersson, Shang Imam, Maria Jones och Johan Staël von Holstein. Storyline: Daniel Karlsson, Maya Lazcano, Pontus Bergman, Frida Englund, Malin Axelsson, Magnus Berg. Musik: Rebecca&Fiona. Ljudtekniker: Carolina Jinde. Auskultant: Maya Lazcano. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg. Sänds även på måndag kl. 19.03 samt natt mot fredag kl. 03.02.

Teater

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Filosofiska rummet utforskar idag rummets filosofi med Julia Svensson, chefredaktör på tidningen Arkitektur och Christer Malmström, arkitekt och chef för arkitektutbildningen vid Lund universitet. Den självlärde schweizisk-franske arkitekten, konstnären och författaren Le Corbusier har hävdat att ett hus är en maskin för att bo i. Vad är det arkitekten gör när hon ritar ett hus? Förverkligar sina visioner och filosofiska ideal, försöker skapa kosmos ur kaos, eller skapar hon helt enkelt ett ställe för folk att bo? Julia Svensson, chefredaktör på tidningen Arkitektur och Christer Malmström, arkitekt och chef för arkitektutbildningen vid Lund universitet, diskuterar hus och människor med programledare än Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Från i söndags. Sänds även natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur, Repris

Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19:00 i P4 + 20:55-21:00 i P1.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Svenska elever ska bli bättre på digital källkritik. Men vad händer om de blir så kritiska att de inte längre tror på någonting? De nya reviderade läroplanerna som gäller från och med hösten 2018 betonar digital kompetens och kritiskt tänkande. Samtidigt pekar vissa på den stora utmaningen i att få dagens unga att tro på någonting överhuvudtaget. - Om det inte finns en grundläggande tillit till kunskapsinstitutioner i samhället så blir källkritisk metod svår att hantera, säger Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Hur kan källkritiken i skolan kompletteras med källtillit? Ett program av Adam Samara. Lyssna på programmet på urplay.se Från kl. 11.03. Sänds även natt mot måndag kl. 02.02.

Utbildning, Repris

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Munkar med socker, vanilj, choklad, rosa puffluff whatever... Bara de är friterade i... just det... olja. Det är tradition att äta det under Chanucka. Anne Kalmering Josephson, sjungande skådespelare och radioproducent. Hon har varit engagerad i judisk musik sedan barndomen och uppträder med folksånger på jiddisch, ladino och hebreiska. Hon har även varit programledare på Barnredaktionen på radio och TV. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Dikt: ur "Den arabiska apokalypsen" 1a rad: Det sades att människor var betydelsefulla Översättning: Kristian Carlsson Uppläsning: Bergljót Árnadóttir Diktsamling: "Den arabiska apokalypsen", Smockadoll förlag, 2018 MUSIK Ludvig Irgens Jensen: Bols sång ur Partita sinfonica EXEKUTÖR Stavangers symfoniorkester, Eivind Aadland, dirigent Författaren och bildkonstnären Etel Adnan föddes i Beirut 1925, då under franskt kolonialstyre, men lämnade i början av femtiotalet Libanon för Paris och senare USA där hon levt under merparten av sitt liv. Diktsamlingen Five Senses for One Death från 1971 har Adnan beskrivit som »den förmodligen allra första i arabisk litteratur, sådan vi känner den, där en kvinna skriver en kärleksdikt till en annan kvinna». Det var dock först för boken Sea and Fog från 2012 som hon mottog ett betydelsefullt pris förknippat med HBTQ-frågor.  Mellanösterns unga stater och urgamla samhällen, lämnar ständiga spår i Adnans texter - inte minst i den diktsvit som i allmänhet betraktas som hennes mästerverk: The Arab Apocalypse. Hos Adnan är araberna på samma gång offer och hjältar.             - Kristian Carlsson, översättare och förläggare Från kl. 12.00.

Kultur, Repris