SR, P1 2018-12-08

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ämnen som riksdagsvalet och den journalistiska Metoo-bevakningen tog plats i Söndagsintervjun 2018, liksom mer klassiska teman som föräldrarnas betydelse för våra gäster - lyssna och minns året med oss! Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. Varje gång Ylva hör om en katastrof i världen knyter det sig i magen. Hon kan inte värja sig mot känslorna. Hjärnan spelar upp scener som är värre än verkligheten. Hur ska hon kunna pausa? - Jag har en oregerlig hjärna, säger Ylva. Den går inte att styra. Som ung kunde hon inte låta bli att ingripa när någon for illa. Då fick hennes ilska och empati henne att agera. Men efter att hon gått i terapi för ett trauma hon utsattes för som barn har hon blivit mindre arg och mera sorgsen. All grymhet hon ser på teve lagras i huvudet och spelas upp på nätterna. - Jag vet att jag inte kan bära allas olycka men hur hittar jag stoppknappen? Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Bengt Nilsson blev en framgångsrik entreprenör i början av 1900-talet. Bara några årtionden tidigare var det betydligt svårare att starta en egen verksamhet i landet. Olyckor och ond bråd död lämnar många spår efter sig i våra arkiv, och det är nog ett skäl till att de livsöden som släktforskare tar fram ofta har sorgliga och hemska inslag. Men idag kommer historien att bli mer solskensartad, och handla om Bengt Nilsson, en driftig person som lyckades väl i sina affärer och som blev smått förmögen. Han drev företaget The Swedish basket company, Svenska korgkompaniet, från sina två hem - det ena låg i Skåne och det andra i England. Bengt Nilssons barn-barn har samlat på sig det material som företaget lämnade efter sig, och mycket mer därtill. Hemma hos Bengt Holmquist i Falun finns rum efter rum med släktforskningsmaterial, men till idag har han plockat fram några arkivmappar där han noggrant samlat och systematiserat sin morfars efterlämnade papper. Morfar Bengt blev en framgångsrik entreprenör på sin tid, och klarade att driva företag långt från hemmet, men utan att någonsin släppa kontakten med hemsocknen och människorna där. Han föddes 1864 i Ållekulla, i Loshults socken i Skåne, precis vid gränsen till Småland. Vid femton års ålder, just när han ansågs vuxen, dog hans far. - Han var en vanlig småbrukarpojke. Det var väldigt steniga marker där han växte upp, nästan värre än i Småland. Han jobbade som dräng ett tag, men det här med Amerika det hägrade för de flesta. Loshults socken var en av de socknar i Skåne som hade störst utvandring. Det var ju det enda sättet om man ville tjäna pengar, det kunde man ju inte göra som vanlig bondpojke annars, säger Bengt Holmquist. Bengt Nilsson reste första gången till Amerika 1885, han hade lånat pengar till resan av en farbror. Han fick arbete på en bangård i Minnesota. - Lönen det var 1 dollar och 10 cent per dag, och där stannade han i tio år, och under tiden lärde han sig engelska ordentligt. Bengt emigrerade inte, han for till USA för att tjäna pengar att ta med sig hem. - Ungefär som var fallet med greker och Jugoslaver som kom hit till Sverige på 70-talet, kommenterar Bengt Holmquist. - På den tiden hade ju nästan alla varit i Amerika, fortsätter han och berättar om hur gubbarna på kalas ibland kunde börja prata engelska sinsemellan när de talade om sådant som barnen inte borde höra. Till slut hade Bengt samlat ihop 1100 kronor, en ansenlig summa pengar på den tiden. Bengt tog sitt sparade kapital och for hem till Loshult igen. Då har hans två svågrar kommit på en affärsidé - de tillverkade korgar som de har börjat sälja till England och Tyskland. Det var spånkorgar som flätades efter speciella mått i Tyskland och England. Behovet av korgar var enormt, särskilt hos dem som sålde frukt och grönsaker och det var lätt att få dem sålda. Men trots att svågrarna hade kommit på en bra affärsidé verkar de ha haft lite svårt att förstå hur de skulle kunna få affärerna att blomstra. Men de hade turen att få hjälp av Bengt. - Han hade tydligen lite mer affärssinne än de andra för de höll på att konkurrera med varandra och höll på att ta ihjäl varandras verksamheter på det sättet. Det var det morfar satte stopp för, han fick dem att bilda ett gemensamt bolag med andra sockenbor och det var då de började tjäna pengar. - De hade väl så gott som monopol ett tag, i alla fall på den engelska marknaden. Att starta ett företag i ett främmande land som England måste ju ha inneburit en del svårigheter, och man kan undra hur han visste hur man skulle göra. - Det har jag också undrat, men han var väl väldigt företagsam och hans goda kunskaper i engelska måste ha spelat stor roll, tror hans barnbarn. Allt mer korgar måste produceras och Bengt och hans svågrar engagerade folk i torp och gårdar i hela Göinge-trakten. - Det satt folk och flätade korgar i var och varannan stuga i trakten ett tag, skrattar Bengt Holmquist. Det finns en historia om hur de hade lärt sig att fläta korgar, och den handlar om hur en man från socknen satt i fängelse tillsammans med en dalmas som lärde ut konsten. - Det gick väl ett tåg i veckan till Sölvesborg med korgar, och sen gick det båtlaster till Tyskland och England. En av svågrarna stannade kvar i Sverige, en tog hand om den tyska marknaden och Bengt skötte verksamheten i England. Nu kom hans goda kunskaper i det engelska språket väl till pass. Han anställde några engelska pojkar som tillsammans med honom själv satte handtag på korgarna, det hade blivit allt för skrymmande att ha handtag under transporterna på tåg och båtar Bolaget gick bra, de gjorde goda vinster, så goda att Bengt kunde köpa loss sin föräldragård. För trots att han var en duktig affärsman så var det ändå viktigt att äga jord. Så under lång tid kallade han både England och Sverige för hemma. - Han var i England under 18 säsonger. Han åkte någon gång i mars och kom hem i slutet av november, och då gick han direkt ut på logen och ställde sig att slagtröska. - Du vet på den tiden var lantbruket huvudnäringen. Det finaste var att vara bonde, det spelade ingen roll hur mycket man kunde tjäna på annan verksamhet. Korgföretaget gick alltså bra men helt utan motgångar klarade de sig inte. Ett år var det en båt som sjönk i hamnen i England, och då blev det problem med likviditeten. Bengt Nilsson tog då hyra på Majestetic, ett emigrantskepp. Han var med på sex resor fram och tillbaka mellan England och USA, och hans uppgift blev att hämta emigranter som kommit med båt till England som sedan tog tåg tvärs över England för att ta skepp över Atlanten. - Hans uppgift blev att hämta dem vid tåget. Många av emigranterna var oroliga för de visste att det fanns så kallade "runners" som försökte lura av dem packning och pengar, men där de såg att morfar var där så var det många som kom från hans hemsocknar och som kände igen honom. "Är det du Bengt! Då behöver vi inte vara oroliga." Trots att Bengt alltså varit framgångsrik, så drog han sig inte för att arbeta hårt med helt andra jobb när det behövdes. - Du vet att det där med att jobba, det var ju heligt. De som inte jobbade var ju värdelösa. Man kunde hävda sig genom att vara en duktig arbetare, säger barnbarnet Bengt Holmqvist och citerar en järnvägskung ifrån USA som lär ha sagt "Ge mig svenskar, snus och whisky och jag ska bygga en  järnväg genom helvetet." Bengt lyckades rädda sitt företag, verksamheten kom igång igen och snart började den åter att blomstra. Bengt anställde inte bara engelsmän i företaget utan gav också jobb till folk som hemifrån, också sina egna syskon, brodern Gustav och systern Tilda. Tilda hade en fin hatt på sig i England, men den bytte hon till schalett när hon kom hem. - Annars hade man tyckt att hon var högfärdig. Bengt Nilsson var gift två gånger, det första äktenskapet slutade i skilsmässa, men det andra blev desto lyckligare. Den gången gifte sig korgmakaren med Hilma Sjöstedt, som hade haft en svår start i livet. - Mormor Hilma hade blivit såld på auktion som nioåring. Hon arbetade först på sockerbruket i Arlöv, men kom till England där hon ganska snart blev hushållerska hos Bengt. Hon blev med barn och skickades hem till Sverige. Det var över tjugo års skillnad i ålder mellan de två, och det var ett mycket lyckligt äktenskap. Korgföretaget hade sin storhetstid på 1910-talet, men lade ner sin verksamhet 1917 när första världskriget bröt ut. Men det var inte bara kriget som spelade roll. - Engelsmännen lärde sig att göra egna korgar, och eftersom Bengt och hans svågrar började bli lite gamla så tyckte de nog att det var lämpligt att sluta när kriget bröt ut, tror Bengt Holmquist. Vad var det som drev honom? -Han hade en stor nyfikenhet och tydligen ingen som helst underlägsenhetskänsla, utan tyckte att han kunde fixa det mesta själv. De sista åtta åren av Bengt Nilssons liv blev dessvärre betydligt dystrare än ungdomens dagar. Han och Hilma förlorade sitt yngsta barn i en hjärntumör, bara sju år gammal, och Bengt själv drabbades av en hjärnblödning som delvis förlamade honom. Hur såg reglerna ut för affärsrörelser? När korgföretaget The Swedish Basket Company startade var det möjligt för vem som som helst att bilda företag. Men fram till 1864 hade det funnits strikta regler för hur handel skulle bedrivas. I städerna rådde skråväsendet där olika yrkessammanslutningar bestämde vilka som fick sälja och köpa varor och tjänster. Och på landsbygden var man hänvisad till att sälja sina varor på marknader en eller ett par gånger om året. Men när Bengt och hans svågrar startade sitt företag 1904 så var alla dom regleringarna borta. Det var till och med så att kvinnor fick lov att starta företag berättar Lena Andersson Skog som är professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet. - Men det var skillnad på vad kvinnor och män fick göra. Kvinnor fick exempelvis inte anställa folk, annat än sina yngre barn och möjligtvis äldre släktingar, medan män kunde sätta upp en egen rörelse med många anställda, berättar Lena Andersson Skog. Anledningen till förändringen 1864 var att det funnits en diskussion under hela 1800-talet då Sverige förändrades väldigt snabbt. - Dels ökade befolkningen i hög grad, samtidigt som vi fick en rörelse där  jord och skog blev privat egendom. Vi fick möjlighet att sälja jordbruksprodukter och trä till utlandet, och vi fick en kommersialisering av vardagslivet där pengar började användas på ett helt annat sätt. Det ledde till att klyftorna mellan olika grupper i samhället, och inom tidigare ganska jämställda och homogena grupper, ökade. Detta ledde i sin tur till att vi fick en snabb inkomstökning och en snabb proletarisering, det vill säga att folk som tidigare hade kunnat försörja sig i jordbrukets hushåll istället blev daglönearbetare eller arbetslösa.  Hur skulle då samhället försörja dessa fattiga på landet? - Det var ju svårt för dem att flytta in till städerna för där bestämde skråna över städernas ekonomi och man var inte intresserad av att ha fattiga människor som drev omkring på gatorna. Det här diskuterades mycket i Riksdagen. - Det finns en likhet här med dagens tiggeridebatt och om hur vi ska hantera stora sociala förändringar där nya grupper plötsligt inte kan få sin försörjning. En sak som hade utvecklats under 1800-talets första del var att många kvinnor från tidigare burgna rika jordägarfamiljer plötsligt inte hade män att gifta sig med. Hur skulle de försörja sig? - De kunde ju inte gå ut i jordbruket och jobba för det var ju flickor från så kallade fina familjer. Men de måste ju få en försörjning, så från 1820-talet diskuterade man i Riksdagen hur ska de här kvinnorna skulle få sin försörjning och också om hur de skulle få bort de fattiga. Kunde då Bengt Nilsson bara sätta upp sin affärsrörelse, vad fanns det för regelverk? - Han var tvungen att meddela till myndigheterna och i princip fanns det ingen som kunde hindra honom från 1864. Och det var väldigt många som satte upp sin egen affärsverksamhet vi den här tiden, man såg en explosion av antalet småföretagare, både handlare och hantverkare, speciellt utanför städerna där det var många som behövde försörja sig på olika sätt, berättar Lena Andersson Skog. Men det var många av de som öppnade eget som försvann efter ett par år och gick tillbaka för att bli lönearbetare och anställda hos någon eftersom det inte var så lätt att komma ut på marknaden och sälja tillräckligt mycket för att kunna leva på det. - Det var speciellt knepigt för kvinnor som satte upp verksamheter. Många hamnade under den lägsta inkomsten och betalade därmed ingen skatt vilket inte sågs så positivt eftersom de då inte bidrog till kommunens inkomster.  Vad var då den vanligaste verksamheten man startade upp vid den här tiden? - Det var väldigt vanligt att man startade upp något som hade med det man tidigare gjort i hushållet. För kvinnor var det vanligt med det som hade med textilier, kläder och matlagning.   Hur kom då den här kunskapen om att kunna starta företag ut till vanligt folk? - Där får vi tacka vår centralmakt att informationen kom ut, berättar Lena Andersson Skog. Stora beslut annonserades i Post och inrikestidningar som fanns sedan 1600-talet. Även prästen meddelade beslut i predikstolarna.   Post och inrikestidningar den 6 augusti 1895 Kungörelser Denna dag har i Handelsregistret intagits anmälan af Sven Nilsson att han i Örkelljunga socken, ämnar idka garn-, manufaktur- och diversehandel äfven som handel med eldfarliga oljor och giftiga färgstofter under firma S Nilsson. Christianstads Landskansli den 26 juli 1895 på Landshöfdingeembetets vägnar: A Ljungberg och Esaias Zenterwall.   - Vi får inte glömma att en stor del av den svenska befolkningen hade ett högt humankapital, vilket betyder att det fanns kunskap hos individerna att till exempel läsa, skriva och räkna. Något som inte var vanligt hos allmänheten på samma sätt i andra länder. Vi hade på så sätt en duktig befolkning som var beredda att ta emot det nya. Fanns det någon kontroll över verksamheter som drevs i vårt land? En av nackdelarna av avskaffandet av skråväsendet var deras egna kvalitetskontroller och konsumentskydd. Efter utbildning skulle man kunna visa upp ett mästarbrev eller vara verksam som gesäll. - Det var ett skydd som gjorde att en kund kunde klaga på en produkt om den inte höll måttet. Men den möjligheten försvann efter 1864.  Däremot såg staten till att det fanns andra typer av organisationer där hantverkare eller handlare var med så att staten kunde ha kontroll på hur många verksamheter som fanns. Behovet av konsumentskydd och behovet att hålla uppe kvalitén för de saker man gjorde ledde också till att det blev en återkomst hantverksorganisationer från slutet av 1800-talet.  Beskattningen såg vid den här tiden lite knepigare ut än idag. - Beskattning låg främst på jorden och väldigt lite på inkomsten. Det fanns ett system med olika inkomstnivåer där man var tvungen att betala en viss summa skatt beroende på hur mycket man tjänade, men det fanns också ett tak på hur mycket du behövde betala, och den var kopplad till ens jordägande. - Tjänade man väldigt mycket, så att man egentligen tjänade mer än vad man skulle skatta för så fick du behålla det. Så skattebördan låg i väldigt hög grad på jordägande under den här tiden. Det är först på 1910- talet när vi får en modern inkomstskatt i Sverige som vi betalar mer rättvist mellan de som tjänade mycket kapital och de som ägde jorden och brukade den. Var finns handlingar? - Dels kan man leta i kyrkböckerna efter individen och var hon eller han hade sin verksamhet. Sen finns det Handelsregister från 1855 där man registrerade sin verksamhet. Och hade man ett Aktiebolag så finns de handlingarna på Riksarkivet.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Viktor Åsberg slaktband@sverigeradio.se Från i måndags. Sänds även kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Mycket av uppmärksamheten kring årets Nobelpris har handlat om att det bara är tredje gången ett Nobelpris i fysik går till en kvinna. Men Donna Strickland, som fått pris för sina korta laserpulser, vill helst inte vara en symbol för kvinnor inom forskningen, utan bara få vara en forskare. Vetenskapsradions veckomagasin laddar också upp inför den stora Nobeldagen på måndag genom att prata om årets hårt kritiserade ekonomipristagare, som har fört in klimatet i modellerna för världsekonomin. Och så handlar det om forskningsfinansiärer som gjort mångmiljardplaceringar i skatteparadis och köpt aktier i olja för pengarna, och om äldre kvinnor som inte blir kallade till HPV-prov för att upptäcka cellförändringar. Programledare Lars Broström Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Från 2012. Typo är programmet som tar typsnitten på allvar och berättar berättelserna om hur våra bokstäver egentligen fick sina former, hur de påverkar oss och varför.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Idag firas Finlands självständighetsdag - P1 Kultur ser konsten som byggde Finlands självbild. Och vi får följa med in i världsdirigenten Herbert Blomstedts samling av noter, böcker och Bellman-brev. I år fyller den svenska Folkets hus och park-rörelsen 125 år. Men det är en rörelse som kämpar i motvind. Sedan 50-talets toppnotering har antalet Folkets hus i Sverige mer än halverats, och den nedåtgående trenden har fortsatt under 00-talet. Samtal med reporter Matilda Källén. Vilken roll hade konstnärerna i skapandet av Finlands självbild i det nya nationsbygget för drygt 100 år sen? Det är en av frågorna som ställs på konstmuseet Ateneum i Helsingfors i utställningen "Historier inom finsk konst". Katarina Wikars åkte dit. Ett särskilt avsatt rum på Göteborg universitetsbibliotek och ett antal hyllor nere i magasinet fylls långsamt på av svenske världsdirigenten Herbert Blomstedts samling av litteratur, noter, partitur, konst och manuskript. Vår reporter Viveca Bladh har besökt Herbert Blomstedt collection. Barbra Streisand är aktuell med ny skiva - mer politisk än någonsin. Lisa Wall har lyssnat,och ser hur perfektion sällan leder vägen till bra konst. Just nu pågår FN:s klimatmöte i Katowice och allt tyder på att omställningsarbetet för att få ner utsläppen inte går i rätt takt. Vissa saker behöver gå snabbare får att klimatmålen ska nås. Samtidigt behöver vi sakta ner. Anna Tullberg har valt veckans ord: tempo. Få härskare är lika mytomspunna som Alexander den store. Litteraturhistorien har förvandlat honom till allt från den förste muslimen till from kristen, från Baron von Münchhausen till Humphrey Bogart. Kulturredaktionens Mattias Berg berättar historien i dagens radioessä.  Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson Från i torsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Avsnittet är inspelat framför publik i samband med berättarfestivalen Eyvind i Boden. David Väyrynen är poet och mångsysslare, bosatt i Hakkas i Norrbotten. Han debuterade hösten 2017 med diktsamlingen Marken. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturpanelen samlas i Lunds botaniska trädgård för att svara på lyssnarfrågor. Dagens gästexpert är marinbiologprofessorn Kerstin Johannesson. Programledare är Joacim Lindwall. Så här i decembermörkret sammanträder Naturpanelen igen i det tropiska växthuset i Lunds botaniska trädgård. Den här gången har vi bjudit in en gästexpert för att svara på allt som handlar om havet - Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet. Vid sin sida har hon två ordinarie medlemmar i Naturpanelen - entomolog Mikael Sörensson och ekologiprofessor Susanne Åkesson. De svarar i direktsändning på frågor om märklig röd gelé på stranden på Sydkoster och hur snabbt en korp egentligen kan flyga, och vilken gås i en gåsplog som bestämmer farten? Och varför fåglars bajs är vitt medan andras är brunt, och vad det var för udda nyckelpiga som trädgårdsanläggaren Nils hittade på jobbet. Och mycket mer. Kanske det som just du hör av dig om! Ställ din fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Joacim Lindwall. Sänds även kl. 21.03 samt i morgon kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturpanelen samlas i Lunds botaniska trädgård för att svara på lyssnarfrågor. Dagens gästexpert är marinbiologprofessorn Kerstin Johannesson. Programledare är Joacim Lindwall. Så här i decembermörkret sammanträder Naturpanelen igen i det tropiska växthuset i Lunds botaniska trädgård. Den här gången har vi bjudit in en gästexpert för att svara på allt som handlar om havet - Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet. Vid sin sida har hon två ordinarie medlemmar i Naturpanelen - entomolog Mikael Sörensson och ekologiprofessor Susanne Åkesson. De svarar i direktsändning på frågor om märklig röd gelé på stranden på Sydkoster och hur snabbt en korp egentligen kan flyga, och vilken gås i en gåsplog som bestämmer farten? Och varför fåglars bajs är vitt medan andras är brunt, och vad det var för udda nyckelpiga som trädgårdsanläggaren Nils hittade på jobbet. Och mycket mer. Kanske det som just du hör av dig om! Ställ din fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Joacim Lindwall. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Tredje och sista delen i höstens bokcirkel om Jamaica Kincaids delvis självbiografiska uppväxtskildring. Det är sextiotal i New York när Lucy lämnar kärnfamiljen, får en skrivbok och föds som författare. Final i höstens bokcirkel om Jamaica Kincaids roman "Lucy" med Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter och skådespelaren Astrid Assefa. Vi läser ut romanen om den tonåriga Lucy som lämnar födelseön i Karibien och åker till New York för att jobba som au pair i en blond kärnfamilj med högt kulturellt kapital. Jamaica Kincaid är Lundström-redaktionens egen Nobel-kandidat. Det är också radiopremiär för artisten och författaren Uje Brandelius specialskrivna Bokcirkelsång - en fantasi om snacket i en typisk bokcirkel. Dessutom har Marie Lundström varit i San Francisco och trängts i bokhandeln "City Lights Bookstore" med Tom Waits. Det visade sig att den legendariska artisten var stammis där. Kanske ingen slump för bokhandeln "City Lights" är en av USAs mest berömda boklådor som startade redan 1953 och har kombinerat bokförsäljningen med egen utgivning: bland annat Allen Ginsbergs berömda "Howl and Other Poems" från 1956. Marie Lundström fick en exklusiv intervju med nuvarande chefen: Elaine Katzenberger.  Programledare: Marie Lundström Producent: Nina Asarnoj Sänds även i morgon kl. 16.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

I förra veckans upplaga av Jiddisch far alle fick vi stifta bekantskap med Fania Brantsovskaya, 96 år i Vilnius, Litauen. Här fortsätter hon att berätta om sina upplevelser i och utanför Vilnes ghetto. Sänds även lördag 16.35 och natt mot söndag 04.02.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om vår tids kanske viktigaste råvara - data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället. Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver datan skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av artificiell intelligens, ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var datan kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris? Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att samla in data från sina medborgare. Radions Hanna Sahlberg rapporterar från Kina, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om USA där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som Facebook och dess VD Mark Zuckerberg fått allt mer kritik. Nu hörs röster för en starkare reglering. Kommer det innebära att man inte blir lika starka i konkurrensen mot Kina? Europa har gått en annan väg. Här har länder som Tyskland en stark tradition om att värna den privata integriteten. Det här gör att många är rädda för att Europa kan hamn efter i utveckling av den artificiella intelligensen. Ett land kan ha funnit en lösning på detta. Vi besöker Estland som ligger i framkant när det gäller insamling av data av den egna befolkningen. Vad krävs för att behålla förtroendet hos sina medborgare?   Vi hör bland andra: Inger Hammar, pensionär, Niklas Gustafsson, KTH, Ina Fried, Axios, Joel Westerholm, SR, Anders Arpteg, ingenjör och AI-pionjär, Zeynep Tukfeci, professor i sociologi på University of North Carolina, Riina Sikkut, hälsovårdsminister i Estland, Jaak Aaviksoo rektor på Tallinns tekniska högskola, Steven Smith chef för biobank laboratoriet vid Tartu universitet och Lili Milani, chef för skräddarsydd medicin vid samma lärosäte. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser  simon.moser@sverigesradio.se Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Maja Aase: Jösses, förändringen är nära! Johan Hakelius: Hur funkar det? Jessika Gedin: Tu lu, lilla sötsnut. Från i går. Sänds även på tisdag kl. 03.02.

Underhållning, Repris

Sänds även på söndag kl.18.45, natt mot tisdag 00.45

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reporter polisanmäld efter att ha röjt källskyddet. Tips-funktioner och rutiner ses över. Okritiskt och servilt när SVT sänder Nobelbankett. Personaliserade nyhetsflöden. Text-TV på fast grund. Reporter röjde källa - säkerhetsrutiner under lupp  Det är en grundlagsskyddad rättighet att anonymt kunna lämna uppgifter till en journalist för publicering. Tack vare källskyddet ges visselblåsare makt, och missförhållanden kan avslöjas. Nyligen kom det fram att en mångårig reporter på Norrköpings Tidningar röjt en källas identitet. Något som lett till att reportern nu blivit polisanmäld och avstängd från sitt jobb. Vilka rutiner har egentligen redaktionerna för att skydda sina källor och tipsare i en digital tid? Reportrar: Erik Petersson och Jonna Westin.  Hovsam och servil Nobelbankett i SVT Nästa vecka går Nobelbanketten av stapeln och varje år bänkar sig omkring 1,2 miljoner svenskar för att följa festligheterna i SVT. Det är en fem timmar lång marathon-sändning där maten, klänningarna, kungligheterna och såklart forskningen ska skärskådas. Men SVT:s bevakning får i veckan kritik från forskarhåll. Hur kommer det sig att man under alla dessa sändningstimmar inte lyckas få ur sig en enda kritiskt fråga? Reporter: Erik Petersson. Personaliserade nyhetsflöden hos Mittmedia Att annonsering bygger på data och riktas individuellt har blivit en självklarhet i vår digitala tillvaro. Likaså att vi utifrån vår digitala historik blir rekommenderade vissa klipp på Youtube, serier på Netflix eller får nya spellistor på Spotify. Men frågan är om personligt anpassat innehåll också är framtiden när det kommer till vår nyhetskonsumtion hos traditionella medier?  Det senaste året har personalisering av journalistik blivit ett hett samtalsämne i branschen och vissa mediehus har också börjat. Reporter: Therese Rosenvinge. Text-TV - Den digitala medievärldens anakronism Gustav Vasa, surströmming, klämdagar och Text-TV. Det finns vissa saker som verkar vara svenska för evig tid. Med väder, sport och nyheter färgglatt presenterade i oformaterad text är Sveriges idag mest udda mediekanal utan tvekan Text-TV. Tekniken slog igenom med buller och bång på 80-talet, och idag har faktiskt Sverige världens äldsta ännu aktiva Text-TV. Men hur många kollar egentligen, och hur länge får formatet finnas kvar?  Reporter: Erik Windolf. Sänds även i natt kl. 01.02 samt i morgon kl. 19.03.

Aktualiteter

Suget efter batterimetallen kobolt skapar enorma problem i Kongo där vissa får betala med sina liv. Samtidigt kontrollerar Kina tillgången på viktiga råvaror i den gröna teknikomställningen. Men kan istället Sverige bli ett nytt Klondike för de sällsynta jordartsmetallerna? Programledare: Hanna Malmodin Gäster och medverkande: Anton Löf, analytiker RMG Consulting Alice Petrén, korrespondent Sveriges Radio Johannes Ledel, Ekonominyheterna Tobias Persson, analytiker Tillväxtanalys Anders Hallberg, statsgeolog SGU Tekniker: Pontus Jansson ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även i natt kl. 01.40 samt på måndag kl. 14.30.

Ekonomi

Kultur

Dikt: ur "Den arabiska apokalypsen" 1a rad: Min älskade Översättning: Kristian Carlsson Uppläsning: Bergljót Árnadóttir Diktsamling: "Den arabiska apokalypsen", Smockadoll förlag, 2018 MUSIK Dave Maric: Sista satsen ur Lucid intervals EXEKUTÖR Håkan Hardenberger, trumpet, Colin Currie, slagverk Författaren och bildkonstnären Etel Adnan föddes i Beirut 1925, då under franskt kolonialstyre, men lämnade i början av femtiotalet Libanon för Paris och senare USA där hon levt under merparten av sitt liv. Återvändandet till Beirut 1972 förkortades av inbördeskrigets utbrott och därmed var den livslånga exilen ett faktum. Numera bor hon återigen i Frankrike. Författarskapet, nu inne på sitt sjätte decennium, är huvudsakligen på engelska, ett språk Adnan lärt sig själv från grunden. Diktsamlingen Five Senses for One Death från 1971 har Adnan beskrivit som »den förmodligen allra första i arabisk litteratur, sådan vi känner den, där en kvinna skriver en kärleksdikt till en annan kvinna». Det var dock först för boken Sea and Fog från 2012 som hon mottog ett betydelsefullt pris förknippat med HBTQ-frågor.  Mellanösterns unga stater och urgamla samhällen, lämnar ständiga spår i Adnans texter - inte minst i den diktsvit som i allmänhet betraktas som hennes mästerverk: The Arab Apocalypse. Hos Adnan är araberna på samma gång offer och hjältar.            Kristian Carlsson, översättare och förläggare Sänds även i morgon kl. 18.55.

Kultur

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Bengt Nilsson blev en framgångsrik entreprenör i början av 1900-talet. Bara några årtionden tidigare var det betydligt svårare att starta en egen verksamhet i landet. Olyckor och ond bråd död lämnar många spår efter sig i våra arkiv, och det är nog ett skäl till att de livsöden som släktforskare tar fram ofta har sorgliga och hemska inslag. Men idag kommer historien att bli mer solskensartad, och handla om Bengt Nilsson, en driftig person som lyckades väl i sina affärer och som blev smått förmögen. Han drev företaget The Swedish basket company, Svenska korgkompaniet, från sina två hem - det ena låg i Skåne och det andra i England. Bengt Nilssons barn-barn har samlat på sig det material som företaget lämnade efter sig, och mycket mer därtill. Hemma hos Bengt Holmquist i Falun finns rum efter rum med släktforskningsmaterial, men till idag har han plockat fram några arkivmappar där han noggrant samlat och systematiserat sin morfars efterlämnade papper. Morfar Bengt blev en framgångsrik entreprenör på sin tid, och klarade att driva företag långt från hemmet, men utan att någonsin släppa kontakten med hemsocknen och människorna där. Han föddes 1864 i Ållekulla, i Loshults socken i Skåne, precis vid gränsen till Småland. Vid femton års ålder, just när han ansågs vuxen, dog hans far. - Han var en vanlig småbrukarpojke. Det var väldigt steniga marker där han växte upp, nästan värre än i Småland. Han jobbade som dräng ett tag, men det här med Amerika det hägrade för de flesta. Loshults socken var en av de socknar i Skåne som hade störst utvandring. Det var ju det enda sättet om man ville tjäna pengar, det kunde man ju inte göra som vanlig bondpojke annars, säger Bengt Holmquist. Bengt Nilsson reste första gången till Amerika 1885, han hade lånat pengar till resan av en farbror. Han fick arbete på en bangård i Minnesota. - Lönen det var 1 dollar och 10 cent per dag, och där stannade han i tio år, och under tiden lärde han sig engelska ordentligt. Bengt emigrerade inte, han for till USA för att tjäna pengar att ta med sig hem. - Ungefär som var fallet med greker och Jugoslaver som kom hit till Sverige på 70-talet, kommenterar Bengt Holmquist. - På den tiden hade ju nästan alla varit i Amerika, fortsätter han och berättar om hur gubbarna på kalas ibland kunde börja prata engelska sinsemellan när de talade om sådant som barnen inte borde höra. Till slut hade Bengt samlat ihop 1100 kronor, en ansenlig summa pengar på den tiden. Bengt tog sitt sparade kapital och for hem till Loshult igen. Då har hans två svågrar kommit på en affärsidé - de tillverkade korgar som de har börjat sälja till England och Tyskland. Det var spånkorgar som flätades efter speciella mått i Tyskland och England. Behovet av korgar var enormt, särskilt hos dem som sålde frukt och grönsaker och det var lätt att få dem sålda. Men trots att svågrarna hade kommit på en bra affärsidé verkar de ha haft lite svårt att förstå hur de skulle kunna få affärerna att blomstra. Men de hade turen att få hjälp av Bengt. - Han hade tydligen lite mer affärssinne än de andra för de höll på att konkurrera med varandra och höll på att ta ihjäl varandras verksamheter på det sättet. Det var det morfar satte stopp för, han fick dem att bilda ett gemensamt bolag med andra sockenbor och det var då de började tjäna pengar. - De hade väl så gott som monopol ett tag, i alla fall på den engelska marknaden. Att starta ett företag i ett främmande land som England måste ju ha inneburit en del svårigheter, och man kan undra hur han visste hur man skulle göra. - Det har jag också undrat, men han var väl väldigt företagsam och hans goda kunskaper i engelska måste ha spelat stor roll, tror hans barnbarn. Allt mer korgar måste produceras och Bengt och hans svågrar engagerade folk i torp och gårdar i hela Göinge-trakten. - Det satt folk och flätade korgar i var och varannan stuga i trakten ett tag, skrattar Bengt Holmquist. Det finns en historia om hur de hade lärt sig att fläta korgar, och den handlar om hur en man från socknen satt i fängelse tillsammans med en dalmas som lärde ut konsten. - Det gick väl ett tåg i veckan till Sölvesborg med korgar, och sen gick det båtlaster till Tyskland och England. En av svågrarna stannade kvar i Sverige, en tog hand om den tyska marknaden och Bengt skötte verksamheten i England. Nu kom hans goda kunskaper i det engelska språket väl till pass. Han anställde några engelska pojkar som tillsammans med honom själv satte handtag på korgarna, det hade blivit allt för skrymmande att ha handtag under transporterna på tåg och båtar Bolaget gick bra, de gjorde goda vinster, så goda att Bengt kunde köpa loss sin föräldragård. För trots att han var en duktig affärsman så var det ändå viktigt att äga jord. Så under lång tid kallade han både England och Sverige för hemma. - Han var i England under 18 säsonger. Han åkte någon gång i mars och kom hem i slutet av november, och då gick han direkt ut på logen och ställde sig att slagtröska. - Du vet på den tiden var lantbruket huvudnäringen. Det finaste var att vara bonde, det spelade ingen roll hur mycket man kunde tjäna på annan verksamhet. Korgföretaget gick alltså bra men helt utan motgångar klarade de sig inte. Ett år var det en båt som sjönk i hamnen i England, och då blev det problem med likviditeten. Bengt Nilsson tog då hyra på Majestetic, ett emigrantskepp. Han var med på sex resor fram och tillbaka mellan England och USA, och hans uppgift blev att hämta emigranter som kommit med båt till England som sedan tog tåg tvärs över England för att ta skepp över Atlanten. - Hans uppgift blev att hämta dem vid tåget. Många av emigranterna var oroliga för de visste att det fanns så kallade "runners" som försökte lura av dem packning och pengar, men där de såg att morfar var där så var det många som kom från hans hemsocknar och som kände igen honom. "Är det du Bengt! Då behöver vi inte vara oroliga." Trots att Bengt alltså varit framgångsrik, så drog han sig inte för att arbeta hårt med helt andra jobb när det behövdes. - Du vet att det där med att jobba, det var ju heligt. De som inte jobbade var ju värdelösa. Man kunde hävda sig genom att vara en duktig arbetare, säger barnbarnet Bengt Holmqvist och citerar en järnvägskung ifrån USA som lär ha sagt "Ge mig svenskar, snus och whisky och jag ska bygga en  järnväg genom helvetet." Bengt lyckades rädda sitt företag, verksamheten kom igång igen och snart började den åter att blomstra. Bengt anställde inte bara engelsmän i företaget utan gav också jobb till folk som hemifrån, också sina egna syskon, brodern Gustav och systern Tilda. Tilda hade en fin hatt på sig i England, men den bytte hon till schalett när hon kom hem. - Annars hade man tyckt att hon var högfärdig. Bengt Nilsson var gift två gånger, det första äktenskapet slutade i skilsmässa, men det andra blev desto lyckligare. Den gången gifte sig korgmakaren med Hilma Sjöstedt, som hade haft en svår start i livet. - Mormor Hilma hade blivit såld på auktion som nioåring. Hon arbetade först på sockerbruket i Arlöv, men kom till England där hon ganska snart blev hushållerska hos Bengt. Hon blev med barn och skickades hem till Sverige. Det var över tjugo års skillnad i ålder mellan de två, och det var ett mycket lyckligt äktenskap. Korgföretaget hade sin storhetstid på 1910-talet, men lade ner sin verksamhet 1917 när första världskriget bröt ut. Men det var inte bara kriget som spelade roll. - Engelsmännen lärde sig att göra egna korgar, och eftersom Bengt och hans svågrar började bli lite gamla så tyckte de nog att det var lämpligt att sluta när kriget bröt ut, tror Bengt Holmquist. Vad var det som drev honom? -Han hade en stor nyfikenhet och tydligen ingen som helst underlägsenhetskänsla, utan tyckte att han kunde fixa det mesta själv. De sista åtta åren av Bengt Nilssons liv blev dessvärre betydligt dystrare än ungdomens dagar. Han och Hilma förlorade sitt yngsta barn i en hjärntumör, bara sju år gammal, och Bengt själv drabbades av en hjärnblödning som delvis förlamade honom. Hur såg reglerna ut för affärsrörelser? När korgföretaget The Swedish Basket Company startade var det möjligt för vem som som helst att bilda företag. Men fram till 1864 hade det funnits strikta regler för hur handel skulle bedrivas. I städerna rådde skråväsendet där olika yrkessammanslutningar bestämde vilka som fick sälja och köpa varor och tjänster. Och på landsbygden var man hänvisad till att sälja sina varor på marknader en eller ett par gånger om året. Men när Bengt och hans svågrar startade sitt företag 1904 så var alla dom regleringarna borta. Det var till och med så att kvinnor fick lov att starta företag berättar Lena Andersson Skog som är professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet. - Men det var skillnad på vad kvinnor och män fick göra. Kvinnor fick exempelvis inte anställa folk, annat än sina yngre barn och möjligtvis äldre släktingar, medan män kunde sätta upp en egen rörelse med många anställda, berättar Lena Andersson Skog. Anledningen till förändringen 1864 var att det funnits en diskussion under hela 1800-talet då Sverige förändrades väldigt snabbt. - Dels ökade befolkningen i hög grad, samtidigt som vi fick en rörelse där  jord och skog blev privat egendom. Vi fick möjlighet att sälja jordbruksprodukter och trä till utlandet, och vi fick en kommersialisering av vardagslivet där pengar började användas på ett helt annat sätt. Det ledde till att klyftorna mellan olika grupper i samhället, och inom tidigare ganska jämställda och homogena grupper, ökade. Detta ledde i sin tur till att vi fick en snabb inkomstökning och en snabb proletarisering, det vill säga att folk som tidigare hade kunnat försörja sig i jordbrukets hushåll istället blev daglönearbetare eller arbetslösa.  Hur skulle då samhället försörja dessa fattiga på landet? - Det var ju svårt för dem att flytta in till städerna för där bestämde skråna över städernas ekonomi och man var inte intresserad av att ha fattiga människor som drev omkring på gatorna. Det här diskuterades mycket i Riksdagen. - Det finns en likhet här med dagens tiggeridebatt och om hur vi ska hantera stora sociala förändringar där nya grupper plötsligt inte kan få sin försörjning. En sak som hade utvecklats under 1800-talets första del var att många kvinnor från tidigare burgna rika jordägarfamiljer plötsligt inte hade män att gifta sig med. Hur skulle de försörja sig? - De kunde ju inte gå ut i jordbruket och jobba för det var ju flickor från så kallade fina familjer. Men de måste ju få en försörjning, så från 1820-talet diskuterade man i Riksdagen hur ska de här kvinnorna skulle få sin försörjning och också om hur de skulle få bort de fattiga. Kunde då Bengt Nilsson bara sätta upp sin affärsrörelse, vad fanns det för regelverk? - Han var tvungen att meddela till myndigheterna och i princip fanns det ingen som kunde hindra honom från 1864. Och det var väldigt många som satte upp sin egen affärsverksamhet vi den här tiden, man såg en explosion av antalet småföretagare, både handlare och hantverkare, speciellt utanför städerna där det var många som behövde försörja sig på olika sätt, berättar Lena Andersson Skog. Men det var många av de som öppnade eget som försvann efter ett par år och gick tillbaka för att bli lönearbetare och anställda hos någon eftersom det inte var så lätt att komma ut på marknaden och sälja tillräckligt mycket för att kunna leva på det. - Det var speciellt knepigt för kvinnor som satte upp verksamheter. Många hamnade under den lägsta inkomsten och betalade därmed ingen skatt vilket inte sågs så positivt eftersom de då inte bidrog till kommunens inkomster.  Vad var då den vanligaste verksamheten man startade upp vid den här tiden? - Det var väldigt vanligt att man startade upp något som hade med det man tidigare gjort i hushållet. För kvinnor var det vanligt med det som hade med textilier, kläder och matlagning.   Hur kom då den här kunskapen om att kunna starta företag ut till vanligt folk? - Där får vi tacka vår centralmakt att informationen kom ut, berättar Lena Andersson Skog. Stora beslut annonserades i Post och inrikestidningar som fanns sedan 1600-talet. Även prästen meddelade beslut i predikstolarna.   Post och inrikestidningar den 6 augusti 1895 Kungörelser Denna dag har i Handelsregistret intagits anmälan af Sven Nilsson att han i Örkelljunga socken, ämnar idka garn-, manufaktur- och diversehandel äfven som handel med eldfarliga oljor och giftiga färgstofter under firma S Nilsson. Christianstads Landskansli den 26 juli 1895 på Landshöfdingeembetets vägnar: A Ljungberg och Esaias Zenterwall.   - Vi får inte glömma att en stor del av den svenska befolkningen hade ett högt humankapital, vilket betyder att det fanns kunskap hos individerna att till exempel läsa, skriva och räkna. Något som inte var vanligt hos allmänheten på samma sätt i andra länder. Vi hade på så sätt en duktig befolkning som var beredda att ta emot det nya. Fanns det någon kontroll över verksamheter som drevs i vårt land? En av nackdelarna av avskaffandet av skråväsendet var deras egna kvalitetskontroller och konsumentskydd. Efter utbildning skulle man kunna visa upp ett mästarbrev eller vara verksam som gesäll. - Det var ett skydd som gjorde att en kund kunde klaga på en produkt om den inte höll måttet. Men den möjligheten försvann efter 1864.  Däremot såg staten till att det fanns andra typer av organisationer där hantverkare eller handlare var med så att staten kunde ha kontroll på hur många verksamheter som fanns. Behovet av konsumentskydd och behovet att hålla uppe kvalitén för de saker man gjorde ledde också till att det blev en återkomst hantverksorganisationer från slutet av 1800-talet.  Beskattningen såg vid den här tiden lite knepigare ut än idag. - Beskattning låg främst på jorden och väldigt lite på inkomsten. Det fanns ett system med olika inkomstnivåer där man var tvungen att betala en viss summa skatt beroende på hur mycket man tjänade, men det fanns också ett tak på hur mycket du behövde betala, och den var kopplad till ens jordägande. - Tjänade man väldigt mycket, så att man egentligen tjänade mer än vad man skulle skatta för så fick du behålla det. Så skattebördan låg i väldigt hög grad på jordägande under den här tiden. Det är först på 1910- talet när vi får en modern inkomstskatt i Sverige som vi betalar mer rättvist mellan de som tjänade mycket kapital och de som ägde jorden och brukade den. Var finns handlingar? - Dels kan man leta i kyrkböckerna efter individen och var hon eller han hade sin verksamhet. Sen finns det Handelsregister från 1855 där man registrerade sin verksamhet. Och hade man ett Aktiebolag så finns de handlingarna på Riksarkivet.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Viktor Åsberg slaktband@sverigeradio.se Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Med mediekrönika. Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Politikerna vill se fler kriminella bakom lås och bom, men är hela rättskedjan rustad för utmaningen? Och kommer slopad straffrabatt för unga verkligen att ha någon effekt? Riksåklagare Petra Lundh är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Stefan Wahlberg, chefredaktör för Dagens Juridik. Därefter reportage om Socialdemokraternas självbild som Sveriges maktparti med statsvetaren Malena Rosén Sundström samt S-veteranen Jan Larsson. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Sänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad säger vår samtid om hur en förälder ska vara? I andra delen av vår serie om föräldraskapet tittar vi närmare på föräldrarollens utveckling och vilka ideal som råder. I dag lever vi med föreställningen att det är upp till varje förälder att forma det barn den vill ha. Barnet blir en produkt av förälderns känslomässiga och praktiska investeringar. Men hur är man förälder på rätt sätt, hur ser normen för den goda föräldern ut idag? Vår reporter Ninos Chamoun testar livet som pappa och förvånas över vilka föreställningar han har om föräldrarollen. Att föräldrarna ska ha en trygg och stabil kärleksrelation till varandra kan vara avgörande för om de blir godkända som adoptivföräldrar. Vi tittar närmare på de utredande samtal som socialtjänsten håller med dem som ansökt om att bli adoptivföräldrar. Gäster i programmet: Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola, Anna Bennich, psykolog, Kristina Alstam, doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Fredrik och Fanny slog till på drömvillan men trots grundlig besiktning missades en allvarlig fuktskada. Mobiler som avlyssnar och datorer som smygfilmar, kan vi lita på våra smarta prylar? Hemlagad grönsakspuré eller fabriksmosad spagetti, vad ska man välja till bebisen? Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Programledare: Hans Rosenfeldt Notarius Publicus: Helge Skoog Musik: Erland von Heijne  I panelen: Pia Johansson Fredrik Lindström Babben Larsson Olof Wretling Repris från 21 april 2018. Sänds även onsdag 04.30 och torsdag 19.03.

Underhållning

I förra veckans upplaga av Jiddisch far alle fick vi stifta bekantskap med Fania Brantsovskaya, 96 år i Vilnius, Litauen. Här fortsätter hon att berätta om sina upplevelser i och utanför Vilnes ghetto. Från kl. 08.50. Sänds även kl. 04.02 samt natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Det har hänt mycket i världen i frågor som kretsar kring politik och religion under senare del av 2018. Vi lyfter vi blicken och gör ett varv runt jorden med hjälp av Sveriges Radios korrespondenter. I Kongo Kinshasa är förväntningarna stora inför valet den 23 december. I det konfliktdrabbade landet är en majoritet kristna och runt hälften av befolkningen på 80 miljoner är katoliker. Så vilken roll spelar den katolska kyrkan nu när landets framtid står på spel? Vår korrespondent Samuel Larsson berättar. Från Kina rapporterar Hanna Sahlberg om omskolningsläger för muslimska uigurer i Kina där uppemot en miljon människor hålls fångna. Naila Saleem, Sveriges Radios kulturkorrespondent, har följt fallet Asia Bibi i Pakistan, den kristna småbarnsmamman som anklagades för hädelse och sattes i fängelse 2010 med ett dödstraff hängande över sig. Men den 31 oktober i år frigavs Asia Bibi efter ett historiskt beslut i Pakistans högsta domstol, ett beslut som väckte upprörda känslor bland konservativa islamister i Pakistan som inledde en lång rad av protester som skakat landet. I USA står åter abortfrågan i centrum efter mellanårsvalen och tillsättningen av den en ny domare i högsta domstolen. Sveriges Radios USA-korrespondent Kajsa Boglind analyserar. Vi får även höra en krönika av Jesper Lindau från Moskva och Lubna El-Shanti tar med oss på bio i Warszawa. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Maria Küchen Himlen är det minsta av alla frön, en klick surdeg. Som människa kan jag baka in himmel i min deg så att den jäser, jag kan så ett frö av himmel i min jord. Maria Küchen är författare Text Matt 13:31-34  Klockor Borgsjö kyrka, i Härnösands Musik Veni Veni Emmanuel, med Martin Hederos och Sofia Karlsson Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Det började med enkla tavernor i medeltidens bondgårdar men utvecklades till matautomater, lyxrestauranger och statliga tredjeklasshak. Tobias Svanelid undersöker krogarnas långa historia i Sverige. Följ med Tobias Svanelid och måltidshistorikern Richard Tellström till Gyldene Freden och hör om de svenska krogarnas drygt 700-åriga historia. Det började med enkla tavernor som skulle sätta stopp för våldgästning och utvecklades till syltkokande syltor, stormaktstida hämtmat i gårköken, 1800-talets lyxrestauranger och statliga tredjeklasskrogar med förbud för spritdrickande och varietésång. Dessutom om den svenska pizzerian som fyller 50 år i dagarna, men det är en födelsedag med frågetecken. Dick Harrison reder också ut hur historiker genom tiderna förhållit sig till fake news. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Politikerna vill se fler kriminella bakom lås och bom, men är hela rättskedjan rustad för utmaningen? Och kommer slopad straffrabatt för unga verkligen att ha någon effekt? Riksåklagare Petra Lundh är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Stefan Wahlberg, chefredaktör för Dagens Juridik. Därefter reportage om Socialdemokraternas självbild som Sveriges maktparti med statsvetaren Malena Rosén Sundström samt S-veteranen Jan Larsson. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Från kl. 12.55. Sänds även natten mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Journalisterna Andres Lokko, SvD, Karin Pettersson, Schibsted, Jens Runnberg, Dalarnas Tidningar och Amanda Sokolnicki, DN, tävlar i frågesporten om veckans nyheter hos Annika Lantz och domaren Sara Lövestam! Tekniker: Tor Sigvardsson Praktikant: Leo Rehnfeldt Producent: Anna-Karin Ivarsson  Skriv till oss! lantzkampen@sverigesradio.se Från i går.

Underhållning, Repris

Fråga en finländare vilken tango som är den mest älskade och du får garanterat svaret Satumaa, Sagolandet. Den nostalgiska tangon om längtan bort till en lyckans strand ses som Finlands inofficiella nationalsång. Den klassiska versionen av Satumaa är den som Reijo Taipale sjöng in 1962. Den inledde en riktig tangoboom i Finland som varade i tre år. I programmet hör du även smakprov på Satumaa av artister som Arja Saijonmaa, Henry Theel, Tuomari Nurmi och Frank Zappa. Från igår. Sänds även på söndag kl 02.50 och tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Naturradio från Sverige och världen. Sänds även i morgon kl. 04.15.

Fritid och hobby

Avsnittet är inspelat framför publik i samband med berättarfestivalen Eyvind i Boden. David Väyrynen är poet och mångsysslare, bosatt i Hakkas i Norrbotten. Han debuterade hösten 2017 med diktsamlingen Marken. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om vår tids kanske viktigaste råvara - data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället. Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver datan skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av artificiell intelligens, ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var datan kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris? Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att samla in data från sina medborgare. Radions Hanna Sahlberg rapporterar från Kina, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om USA där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som Facebook och dess VD Mark Zuckerberg fått allt mer kritik. Nu hörs röster för en starkare reglering. Kommer det innebära att man inte blir lika starka i konkurrensen mot Kina? Europa har gått en annan väg. Här har länder som Tyskland en stark tradition om att värna den privata integriteten. Det här gör att många är rädda för att Europa kan hamn efter i utveckling av den artificiella intelligensen. Ett land kan ha funnit en lösning på detta. Vi besöker Estland som ligger i framkant när det gäller insamling av data av den egna befolkningen. Vad krävs för att behålla förtroendet hos sina medborgare?   Vi hör bland andra: Inger Hammar, pensionär, Niklas Gustafsson, KTH, Ina Fried, Axios, Joel Westerholm, SR, Anders Arpteg, ingenjör och AI-pionjär, Zeynep Tukfeci, professor i sociologi på University of North Carolina, Riina Sikkut, hälsovårdsminister i Estland, Jaak Aaviksoo rektor på Tallinns tekniska högskola, Steven Smith chef för biobank laboratoriet vid Tartu universitet och Lili Milani, chef för skräddarsydd medicin vid samma lärosäte. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser  simon.moser@sverigesradio.se Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

I innerfickan har Sigge en förpackning marijuana som han ska sälja för 600 kronor. "Jag behöver inte ens ha betalt av killen jag jobbar för, det räcker om jag får en bit röka" säger Sigge. Hela Sigges liv kretsar kring cannabis, och sina hallucinationer har han vant sig vid för länge sedan. Vem är Sigge bakom drogerna? Och vem är han bakom hallucinationerna? Narkotikalandet är en serie där Randi Mossige-Norheim följer missbrukaren, den anhörige och langaren. Programmet gjordes 2013. Från i söndags.

Dokumentärer, Repris