Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2018-12-25

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
God jul önskar hela Nordegren & Epstein-redaktionen! För att fira har vi plockat fram några riktiga godbitar från höstsäsongen av programmet. Allvarlig snubbling Magnus Lindman från Radioteatern berättar hur man hämtar sig efter att ha ramlat ner från scenen - något som hände Louise under en konferens med jobbet nu under hösten. Är Camp style på väg tillbaka? Det är klart att temat för en av modevärldens största happenings, Met-galan 2019, kommer att vara "Camp style". Men hur ska man förstå detta modeuttryck och hur klär man sig camp style? Louise Wallenberg, docent i modevetenskap vid Stockholms universitet, gästar programmet. Att städa eller inte  Dessutom ett ämne som ofta orsakar konflikter i hemmet - städningen. Hur långt kommer vi genom att prata om städning? Socialantropologen och genusvetaren Fanny Ambjörnsson gästar oss och berättar om sin bok Tid att städa. Programledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren Från i eftermiddags.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
Från i lördags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Marie Lundström. Författaren Suzanne Brøgger om upprepningen, avskammandet, äktenskapet och vad vi kan lära av Norge. "Norsk omelett" heter Suzanne Brøggers senaste bok. Det är essäer och epistlar om landsbygden, kulturlivet och åldrandet. Ända sedan hon debuterade med debattboken "Fräls oss ifrån kärleken" på 70-talet har hon varit i offentligheten och har vid det här laget skrivit över tjugo böcker. "Jag opererade med blyerts på fältet", summerar hon sitt författarskap. Katarina Wikars träffade henne i Köpenhamn och det blev ett samtal om att vara hobbyantropolog och göra erotiska fältstudier, om att äntligen ha skrivit sig fri från familjen, om värdet att gå på en mosse ett helt liv och tala med sig själv och vad det är för likhet mellan äktenskapet och en stenmur. Från i lördags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Klotets gäster har med miljö- och klimatsmarta bidrag till julbordet. Dessutom knackar vi på hos några av årets miljöhjältar. I årets julprogram har Klotets gäster med sig tips på goda och naturvänliga rätter till julbordet. De avslöjar också vad de önskar sig i julklapp - önskningar som snudd på är omöjliga att gissa. Det är inte tre vise män som är inbjudna till studion, utan tre visa forskare: Elin Röös som är expert på mat och klimat, Mora Aronsson som kan det mesta om växternas ekologi och hydrologiprofessor Gia Destouni som har koll på hur klimatförändringarna påverkar det livsnödvändiga vattnet. I programmet uppmärksammas också några av de många människor runt om i Sverige som engagerar sig och arbetar för en bättre miljö. Klotets reporter Gustaf Klarin knackar på hos tre miljöhjältar som jobbar med allt från lokala miljön till det globala resandet. Vilka dessa miljöhjältar är avslöjas i programmet. Programledare är Niklas Zachrisson. Medverkande: MORA ARONSSON, forskare i biologisk mångfald vid Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. GIA DESTOUNI, professor i hydrologi vid Stockholms universitet.  ELIN RÖÖS, forskare i hållbar matproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Från i onsdags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Vi berättar hur du gör. Det är inte så svårt men tar tid och kräver lite specialutrustning. - När man bryter en bra choklad så ska den låta fint, säger Joakim Hillberg och knäcker en chokladbit mitt itu. Det låter >knäpp< om den mörka chokladen som består av tre olika kakaobönor och 30 procent socker. Joakim har gjort den själv i sitt kök. Han har rostat kakaobönorna i ugnen, krossat dem med mortel, separerat skal från bönor och sen malt och conchat kakao och socker i en speciell stenkvarn, en slags hushållsmaskin från Indien. - Jag blev förvånad över hur bra den blev på första försöket, säger han nöjt. Att göra sin egen choklad behöver inte vara så svårt som man kanske tror. Och internet svämmar över av information om bean-to-bar-hantverket. I veckans avsnitt visar Joakim hur den lilla chokladtillverkningen i hemmet går till, hela vägen från kakaoböna till choklad. Och så delar han med sig av sina bästa tips som bland annat involverar en hårtork. Joakim Hillberg: Hängiven matlagare, chokladprovare och nu även tillverkare av choklad i liten skala hemma. Från i torsdags.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Per Naroskin: Jul till låns. Jessika Gedin: Julens klagosång. Göran Everdahl: Influencers som muterar. Från i fredags.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
Det här utspelar sig på den tiden då tomten fortfarande är grå och grubblar över existensen. Han delar inte ut några klappar men iakttar familjen. Snön lyser vit på taken endast tomten är vaken Den gamla folktrons tomte var en tvärhand hög, gråklädd och argsint och kunde hämnas om han inte fick smör i gröten. Han hjälpte till med skörden och djuren och ingen människa kunde se honom om han inte vände luvan avig. Tomten i Viktor Rydbergs dikt från 1881 är en gränsvarelse, inte en enda gång i elva strofer tappar han humöret och det fast inte minsta lilla gröttallrik är utställd. Det sägs däremot att barnen är hans största lycka. Och alldeles snart - i den nya tiden som ska komma - ska han bli den som delar ut julklappar till dem - han vet bara inte om det än där han går mellan visthus och ladans loft och tänker på existensen och svalans återkomst. Konstnären Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör men tomten är också ett med moderniteten i hennes populära illustrationer. Alla dessa jultidningar och vykort med tomtar som åker bil och tåg och sedermera flygplan fullastade med paket med härvor av små tomtenissar omkring sig. I Katarina Wikars Klassiker läste Ulf Palme Tomten 1976 och Erik Fylkesson 1996, Gösta Knutsson intervjuade Jenny Nyström 1941, och Ulrika Knutsson Gunnar D Hansson 1996 i programmet Tomten i Grottekvarnen. Från i fredags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna. Behandlingen som Sharon Belvin får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte. Programmet är en repris från 19 november i år. Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Från i går.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Från i går.

Anmärkning
Telefonväkteri, Repris

Tablåinnehåll
Tiden var inne för födelsen. Barnet föds i ett stall eftersom de unga föräldrarna inte släpps in någonstans. Det unga gravida paret får inte plats hos människor, som borde kunna erbjuda de hemlösa plats. Barnet föds i utanförskap. I grottan där djuren bor. Det doftar av hö och av djur. Christina Lövestam Författaren och prästen Christina Lövestam läser ur Lukas julevangelium varje dag denna vecka i Morgonandakten. Hon reflekterar över vad texten berättar och vad det kan säga oss idag. Maria sitter uppe en stund till. Hon tänker på uppdraget hon fått av ängeln där i köket i våras. Nu är barnet fött. Och herdar, helt vanliga arbetande människor på nattskift, har fått bekräfta, att det är Gud som har blivit människa. Gud i människan. Christina Lövestam  Text Luk 2:6-7 Musik Bachs juloratorium, kantat 2:1/ Orchestra of Collegium Vocale, Ghent Nyfödda livet/Jan Mattsson  När juldagsmorgon glimmar/Anders Ekborg Producent Neta Norrmo? Produktionsbolaget Munck? för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
40 minuter om människan, moralen och existensen. Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
- Det sägs att det är världens bäst bevarade hemlighet. Den om tomten. Birgitta Hübinette är polis sedan slutet av 1970- talet med specialistutbildning för utredningar där barn utsatts för brott. Birgitta pendlar mellan Sveriges största kommun och Sveriges till folkmängden minsta. Hon har filosofie kandidatexamen i psykologi, pedagogik och sociologi samt psykoterapiutbildning steg 1. Bor med sambo och tre katter. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Julotta från Vika kyrka utanför Falun, med kyrkoherde Christina Eriksson och Falu ungdomskör under ledning av Anna Kjellin. Vi kan storyn, har hört den, sett den, sjungit den massor av gånger. Ibland möter jag dem som själva fått spela Jesus i barndomens julspel.  Så mycket livsvisdom, livsmod och glädje finns i denna berättelse.   ur Christina Erikssons predikan Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram. ur Jesaja 9 Medverkande Christina Eriksson, präst Falu ungdomskör Anna Kjellin, körledare Philip Lindh, orgel och piano Clara Heinemann, harpa Mats Heinemann, trumpet Karoline, Sofia och Elin Blomkvist, textläsning Carina Holmbäck, Lena Johansson, Sonja Norberg, Eva Westberg textläsning, förbön Texter Jesaja 9:2-7 1 Johannes 1:1-4 Lukas 2:1-20  Musik SvPs 119 Var hälsad sköna morgonstund Procession, Wolcum Yole (A Ceremony of Carols, Benjamin Britten) Frid på jord (Olivia Blyberg, Sofia Karlsson) SvPs 116 Nu tändas tusen juleljus Sv Ps 114 Stilla natt Änglarna från himlens sal (Britt G Hallqvist, Georg Riedel) Sv Ps 121 När juldagsmorgon glimmar In dulci jubilo (från 1300-talet, arr J Eriksson) Sv 122 Dagen är kommen Sänds även kl. 20.03.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det. Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag, 2018. Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon har många tyckt genom åren, men ingen språkvetare trodde att hen skulle kunna etableras. De kallade det "en besvärlig operation" och "praktiskt ogenomförbart". Det skulle dröja till tiden strax före millennieskiftet innan personer som inte identifierar sig som kvinna eller man började använda hen som pronomen om sig själva. Men språkvården höll sig fortsatt skeptisk. Sen kom 2012, året som kom att kallas henåret. En barnbok och en debattartikel blev startskottet för en het debatt som pågick under hela året och gjorde att hen blev hatat, älskat och känt för allmänheten. Åren efter började hen användas i fler och fler sammanhang, som i nyhetstexter och hos myndigheter, och 2015 kom hen med i Svenska akademiens ordlista. Det här är berättelsen om hur pronomenet hen tog sin i svenska språket. I dokumentären hörs: Karin Milles, språkdocent och lektor vid Södertörns högskola som forskat om feministiska språkreformer. Dag Dunås, son till Rolf Dunås som står bakom det första skriftliga belägget av hen. Lena Lind Palicki, universitetslektor vid Stockholms universitet, tidigare språkvårdare Språkrådet. Daniel Wohjan, lektor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om språkaktivism. Vio Szabo, kommunikatör. Nasim Aghili, dramatiker, tidigare chefredaktör för kulturtidskriften Ful. Karl Dalén, journalist Dagens Nyheter. Åsa Widell Tillberg, tidigare redaktionschef Dagens Nyheter. Mats Johansson, tidigare språkvårdsansvarig och redaktionschef nyhetsbyrån TT. "Språket dokumentär: Striden om hen" är gjord av Emmy Rasper i december 2018.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
En specialskriven Julberättelse för P1 av Lena Andersson. Det är snart julafton och för berättelsens anonyma 36-åring blir det en helg av skavande grubbel. Ett inslag på TV från ett av landets fängelser får henne att stanna upp - vad har hon egentligen varit med om att göra? Det är tradition i P1 att bjuda på en specialskriven text för vuxna varje jul, och det är våra mest älskade författare som genom åren skrivit dessa julsagor, eller julberättelser. Lena Andersson, författare & krönikör och just nu aktuell med romanen Sveas son: en berättelse om folkhemmet. Musik : Oh Tannenbaum (trad) med Lars Paulin Teknik: Sven Nordström Producent för Julberättelsen i P1 är Joseph Knevel. Från i går.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Ring P1 från Sundsvall om bland annat rondellvett, regeringsbildningen och om att hemlösa borde få bo på Stockholms slott. Programledare: Täppas Fogelberg. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Otrohet kan se ut på många olika sätt och förvånansvärt sällan beror den på att man faktiskt är missnöjd med sin partner. Ändå är partnern den som får hela tillvaron krossad när otroheten avslöjas. Att bli bedragen av den person som man trodde att man var närmast  - det är svårt att inte ta det personligt. Kan man förlåta en otrohet? Vi hör ofta om den som efter en otrohet lämnar relationen till omgivningens applåder, som börjar träna och äntligen tar tag i sin livsdröm. Otroheten blir en vändpunkt. Men kan man stannar kvar i relationen och få det bra, kanske till och med bättre än innan? Ellen träffar Anders på nätet, de blir kära och snart har hon lämnat Danmark och flyttat till hans gård i Skåne. Efter ett par månader blir hon gravid. Och det är ungefär då hon börjar ana oråd, det verkar som att Anders döljer något. Och det visar sig att hon har rätt.  I en otrohet hittar du samma mått av drama som i en operaföreställning - passion, hemlighetsmakeri, lögner, skuld och hämndbegär, det menar parterapeuten Esther Perel. Hon har uppnått rockstjärnestatus med sin podcast där hon håller terapisessioner med par, otrohet är ett återkommande tema.  Gäster i programmet: Kalle Norwald, sexolog, Jan Aronsson, existentiell terapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
"Dom andra i klassen har ju kompisar. Det hade varit jättekul att också ha nån", säger synskadade Nicolina Pernheim, 15 år. Enligt lagen ska den vanliga skolan fungera för alla. Men gör den det? Reporterns val: Lollo Collmar väljer ut ett program som hon tycker vi ska höra igen. Hon berättar för Ola Hemström varför hon tror att vuxna har så svårt att lyssna på barn.  Och så återvänder hon till Nicolina Pernheim, som hon intervjuade 2007. Sänds även natt mot torsdag kl. 01.02.

Anmärkning
Sociala frågor

Tablåinnehåll
Sänds även kl. 19.35.

Anmärkning
Sociala frågor

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
ur "En våg" av John Ashbery Översättning: Ragnar Strömberg Uppläsning: Emil Almén Diktsamling: "John Ashbery. Dikter" (Natur och Kultur, 2018) MUSIK Robert Schumann: Träumerei ur Kinderszenen EXEKUTÖR Marc-André Hamelin, piano Sänds även kl. 00.55.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Cancersjuke Kent Persson erbjuds att vara med i en studie där han kanske ska få behandlas med immunterapi. Slumpen ska avgöra vad Kent får för behandling - något som kommer att förändra hans liv. För fem år sen var det inte säkert att Kent Persson skulle få träffa barnbarnet Alice. Det var då som Kents fru upptäckte en knöl på hans rygg. Det här är historien om den märkliga vändningen med Kents cancer, något som lett fram till årets Nobelpris i medicin. I programmet hörs: Kent Persson, cancerpatient, Alice, barnbarn till Kent, Lars Ny, överläkare vid onkologen på Sahlgrenska sjukhuset, Anette Eriksson, forskningssjuksköterska Sahlgrenska sjukhuset. Programmet är en repris från november 2018. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Sänds även morgon kl. 05.02.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Med ekonomi och sport. Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Kung Carl XVI Gustafs traditionella jultal till alla svenskar hemma och i utlandet. I sitt jultal summerar kungen det gångna året och blickar framåt mot 2019. Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige! Julen i vårt land kan se ut på många olika sätt. Många firar med familj och vänner, och samlas kring de traditioner som knyter oss samman över generationsgränserna. En del är ensamma, av eget val eller av annan orsak. Och andra firar inte jul, men gläds kanske ändå åt den särskilda stämning som präglar julhelgerna. Oavsett hur Din jul ser ut, hoppas jag att dessa dagar ger Dig tillfälle till reflektion och eftertanke, nu när året går mot sitt slut och ett nytt snart ska ta sin början. * När jag själv ser tillbaka på året som gått tänker jag framför allt på alla de människor jag mött, runtom i vårt land, som på olika sätt valt att ta ansvar. Antingen i vardagen eller i extraordinära lägen. Personer som har gjort skillnad, när de har visat mod, omtanke och handlingskraft. Jag tänker till exempel på alla dem som engagerar sig för att ge barn och unga tillgång till en god utbildning och en positiv gemenskap. Jag tänker på alla dem som arbetar för en hållbar utveckling, där vi tar bättre vara på jordens begränsade resurser. * Och jag tänker givetvis också på alla dem som ställer upp i olika krislägen - som vid de svåra skogsbränderna i somras. Räddningspersonal, försvarsmaktens anställda, hemvärnspersonal och frivilliga: Det var många i vårt land som gjorde stora uppoffringar för att bekämpa bränderna och minimera dess skadeverkningar. Till skillnad från i andra länder krävdes, tack och lov, inga människoliv.  För dem som berördes blev skadorna ändå kännbara, när generationers skogsbruk gick om intet. * När det mest akuta släckningsarbetet var avklarat fick jag själv möjlighet att besöka ett av de drabbade områdena, i Ragunda kommun i Jämtland. Kronprinsessparet och Prinsparet gjorde liknande besök i Hälsingland och Dalarna. Det var enastående insatser som anställda och frivilliga genomförde tillsammans under dessa heta sommarveckor. Till alla Er som bidrog vill jag därför uttrycka min djupt kända respekt och tacksamhet: Tack, för att Ni valde att ta ansvar. * 2018 har varit ett märkesår, med flera viktiga minnesdagar. Det är i år 100 år sedan kanonerna tystnade på första världskrigets slagfält. Ett krig som kostade många miljoner människoliv. Och som tyvärr inte blev det sista krig som skulle utspela sig. I år är det också 100 år sedan Sveriges riksdag genom en principöverenskommelse tog det första avgörande steget mot allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Något som lade grunden till den moderna svenska demokratin. Årets riksdagsval var det 29:e i ordningen sedan denna viktiga reform genomfördes fullt ut. * Processen för att bilda en ny regering har pågått under hela hösten. Kanske kan vi bli lite otåliga. Men så fungerar vår demokrati: viktiga frågor måste få ta sin tid. Och trots att det finns skillnader i åsikter och inriktningar vill jag understryka hur mycket som trots allt förenar oss alla i Sverige. Det finns en grundläggande sammanhållning, som visas inte minst när svåra prövningar inträder. * Under 2018 har vi även uppmärksammat att det är 200 år sedan min anfader, Jean Baptiste Bernadotte, blev kung Karl XIV Johan. För lite mer än en vecka sedan firade vi att Karl Johans ryttarstaty nu fått sin nya placering här ute på Slottsbacken. Där blickar han nu ut över det nyrenoverade Nationalmuseum - som jag hade nöjet att besöka tillsammans med Kronprinsessan och Prinsessan Estelle inför den högtidliga återinvigningen i november. * Och tidigare i höst besökte Drottningen och jag tillsammans med Kronprinsessparet staden Pau i Frankrike. Det var där min anfader föddes år 1763. Och där fick Kronprinsessan ta emot en magnolia-planta; en stickling från ett träd som kung Oscar II planterade vid sitt besök i Pau år 1899. Den överräcktes till Kronprinsessan som gåva till Prinsessan Estelle. Till våren ska den planteras på Haga slott. Där ska den förhoppningsvis slå rot och så småningom blomma, som en symbol för historiens förbund med framtiden. * Ja, vi är alla en del av något som är större än oss själva. Det har vi påmints om många gånger under det gångna året. Det kan vara en plats. En historia. Eller ett uppdrag. Vi är alla länkar i en kedja. Och vi har alla ett ansvar gentemot dem som kommer efter oss. Det gäller inte minst dem av oss, som representerar olika institutioner av central betydelse för vårt land. Sådana som funnits långt innan oss och som ska finnas kvar långt efter att vi är borta. På oss vilar ett särskilt ansvar att se bortom oss själva. Att agera på ett sätt som hedrar det förtroende vi fått - och som ju, faktiskt, bara är till låns. * Varje år deltar min familj och jag i Nobelfestligheterna. Så även i år. Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelprisen delas ut till de personer som under året "gjort mänskligheten den största nytta". Och så är det verkligen: Årets pristagare har alla, på olika sätt, bidragit till att göra vår värld något litet bättre. Ja, de har till och med räddat människoliv. Alla dessa framsteg, tycker jag, är en god anledning att känna hopp om framtiden! * För bara ett par dagar sedan firade vi Drottningens 75-årsdag. Genom åren har Drottningen arbetat envist och målmedvetet för att förbättra villkoren för utsatta barn och unga, men också för människor med demenssjukdom. Och det kändes både viktigt och positivt att kunna uppmärksamma dessa insatser i samband med Drottningens födelsedag. Under året har vi också välkomnat ett nytt barnbarn, lilla prinsessan Adrienne. Det gjorde oss mycket lyckliga! Nu ser jag fram emot att få tillbringa ytterligare några dagar av trevlig samvaro tillsammans med hela min familj. Jag vill avsluta denna julhälsning från Kungliga slottet i Stockholm med att önska Er en fortsatt god jul - och ett gott nytt år 2019. Se Kungen läsa sitt jultal på SVT Play. Sänds även kl. 18.00.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
FÖRFATTARE, JOURNALIST, 45 år. Född i Göteborg, bosatt i Stockholm. Sommarvärd 2018. Citatet "En kvinna som vill ligger inte still!" ur journalisten och författaren Katarina Wennstams Sommarprogram fick vingar och har använts många gånger sedan dess, i minst i anslutning till den nya samtyckeslagen som kom i höstas. I sitt Vinterprat fortsätter Katarina Wennstam att prata om skillnaden mellan önskat och oönskat sex. Katarina Wennstam utmanar oss att ifrågasätta varför det fortfarande är så att unga kvinnors sexualitet betraktas och beskrivs på ett helt annat sätt än unga mäns. Hon utmanar också sina egna och vår samtids fördomar om hur våldtäkter går till och hur våldtäktsmän ser ut. Att exempelvis de allra flesta kvinnor som blivit våldtagna inte har synliga skador, och att den vrångbilden ibland gjort att våldtagna kvinnor trott att det inte är någon idé att polisanmäla eller att söka vård. - När man vet detta så är gestaltningen av våldtäkt på film inte bara överdriven utan direkt skadlig, eftersom det påverkar både de utsatta och det allmänna rättsmedvetandet i synen på vad våldtäktsoffren har varit med om. För som Katarina Wennstam än en gång konstaterar: - Efter alla vittnesmålen under #Metoo, men även utifrån olika nationella och internationella undersökningar om hur många kvinnor som någon gång under sitt liv utsätts för sexuellt våld, sexuella trakasserier eller hot om våld man kan man verkligen säga att alla känner ett våldtäktsoffer. Men ingen verkar känna en våldtäktsman. Katarina Wennstam ger också den som tycker det är svårt att förstå den nya samtyckeslagen en lektion genom en översättning av den lilla Youtubefilmen "A cup of tea". - För mig handlar det om att kampen mot sexuella övergrepp måste gå hand i hand med kampen för kvinnans rätt till sin lust och sin egen sexualitet. Att vilja få stopp på våldtäkterna är en sida av saken. Men det handlar också om att påminna framför allt tjejer om vilken fantastisk gåva sexualiteten är, och hur mycket roligt man kan ha med lusten genom livet. Här är videon om "A cup of tea" på youtube som Katarina Wennstam nämner i sitt Vinterprogram: https://www.youtube.com/watch?v=oQbei5JGiT8 Om Katarina Wennstam Skriver och debatterar om mäns våld mot kvinnor och kvinnors rätt till sin sexualitet. Ny medarbetare på Expressens kultursidor. Debuten, debattboken Flickan och skulden nominerades till Augustpriset och belönades med Advokatsamfundets Stora Journalistpris samt Vilhelm Moberg-stipendiet. Fick nyligen jämställdhetsbyrån Klara K:s uthållighetspris. Arbetade under tio år som kriminalreporter på SVT. Romandebuterade med boken Smuts och har därefter gett ut flera spänningsromaner med utsatta kvinnor i fokus, bland annat Alfahannen, Skymningsflickan och Gänget. Aktuell med en diskussionsbok om jämlikhet, Har du ingen humor? En mening från Sommarprogrammet 2018 spreds som en löpeld i sociala medier och har citerats flitigt i samband med den nya samtyckeslagen: "En kvinna som vill ligger inte still". Producent: Erika Strand Berglund Sänds även kl. 22.05.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Med författaren och dramatikern Martina Montelius Veckans frågor handlar om: Måste man inte älska sig själv för att kunna älska andra? Sara Kristina Akinwale Går tiden fortare när man är äldre? Thomas Bååth Varför öppnar sig frysta musslor som färska när man kokar dem? Åsa Ekfeldt Måste lycka och ängslan höra ihop? Ingegerd Bååth Musiken är vald i samarbete med Anton Karis Susanna Einerstam producent susanna.einerstam@sverigesradio.se Sänds även kl. 23.35.

Anmärkning
Sociala frågor

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Till denna juldag har vi valt ut några favoritintervjuer från hösten 2018 med Nordegren & Epstein i P1. Moraliskt ansvar att ge tillbaka till vår hembygd? För en tid sedan skrev författaren Mikael Niemi, i en krönika i Norrländska Socialdemokraten, att det vore fint om utflyttade läkare flyttade hem för att ge tillbaka till sin hembygd. Skulle det kunna vara en lösning på läkarbristen i Norrbotten? Medverkar gör också den tyske läkaren Thomas Schimke som jobbat i Pajala i 13 år. Hur tror han att det kan bli mer attraktivt att arbeta i glesbygden?  Jag & mitt instrument: trombon Mikael Oskarsson från Sveriges Radios symfoniorkester kommer och berättar om sitt förhållande till instrumentet dragbasun, eller trombon som det kanske oftare kallas i dagligt tal. Att förhålla sig till barnskrik Ett ämne som många som haft barn i sin närhet undrar över är hur göra när barnet är väldigt argt och inte slutar skrika. Hur behålla det egna lugnet fast man är alldeles svettig och kokar inombords. Det ska vi prata om idag med Annica Kosner som är psykolog. Programledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren Sänds även kl. 00.02.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Den zimabwiske konstnären Kudzanai Chiurai har under de senaste åren ställt ut i både New York och Kassel. Nu ställer han ut i Kalmar. I sin första soloutställning i Sverige, "Madness and civilization" på Kalmar konstmuseum, berättar han en historia om kolonialism och motstånd genom filmer, foton - och en skivsamling. Kulturredaktionens reporter Matilda Källén åkte till Kalmar och ringde upp konstnären för att få veta mer. Matilda Källén matilda.kallen@sverigesradio.se

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Kung Carl XVI Gustafs traditionella jultal till alla svenskar hemma och i utlandet. I sitt jultal summerar kungen det gångna året och blickar framåt mot 2019. Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige! Julen i vårt land kan se ut på många olika sätt. Många firar med familj och vänner, och samlas kring de traditioner som knyter oss samman över generationsgränserna. En del är ensamma, av eget val eller av annan orsak. Och andra firar inte jul, men gläds kanske ändå åt den särskilda stämning som präglar julhelgerna. Oavsett hur Din jul ser ut, hoppas jag att dessa dagar ger Dig tillfälle till reflektion och eftertanke, nu när året går mot sitt slut och ett nytt snart ska ta sin början. * När jag själv ser tillbaka på året som gått tänker jag framför allt på alla de människor jag mött, runtom i vårt land, som på olika sätt valt att ta ansvar. Antingen i vardagen eller i extraordinära lägen. Personer som har gjort skillnad, när de har visat mod, omtanke och handlingskraft. Jag tänker till exempel på alla dem som engagerar sig för att ge barn och unga tillgång till en god utbildning och en positiv gemenskap. Jag tänker på alla dem som arbetar för en hållbar utveckling, där vi tar bättre vara på jordens begränsade resurser. * Och jag tänker givetvis också på alla dem som ställer upp i olika krislägen - som vid de svåra skogsbränderna i somras. Räddningspersonal, försvarsmaktens anställda, hemvärnspersonal och frivilliga: Det var många i vårt land som gjorde stora uppoffringar för att bekämpa bränderna och minimera dess skadeverkningar. Till skillnad från i andra länder krävdes, tack och lov, inga människoliv.  För dem som berördes blev skadorna ändå kännbara, när generationers skogsbruk gick om intet. * När det mest akuta släckningsarbetet var avklarat fick jag själv möjlighet att besöka ett av de drabbade områdena, i Ragunda kommun i Jämtland. Kronprinsessparet och Prinsparet gjorde liknande besök i Hälsingland och Dalarna. Det var enastående insatser som anställda och frivilliga genomförde tillsammans under dessa heta sommarveckor. Till alla Er som bidrog vill jag därför uttrycka min djupt kända respekt och tacksamhet: Tack, för att Ni valde att ta ansvar. * 2018 har varit ett märkesår, med flera viktiga minnesdagar. Det är i år 100 år sedan kanonerna tystnade på första världskrigets slagfält. Ett krig som kostade många miljoner människoliv. Och som tyvärr inte blev det sista krig som skulle utspela sig. I år är det också 100 år sedan Sveriges riksdag genom en principöverenskommelse tog det första avgörande steget mot allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Något som lade grunden till den moderna svenska demokratin. Årets riksdagsval var det 29:e i ordningen sedan denna viktiga reform genomfördes fullt ut. * Processen för att bilda en ny regering har pågått under hela hösten. Kanske kan vi bli lite otåliga. Men så fungerar vår demokrati: viktiga frågor måste få ta sin tid. Och trots att det finns skillnader i åsikter och inriktningar vill jag understryka hur mycket som trots allt förenar oss alla i Sverige. Det finns en grundläggande sammanhållning, som visas inte minst när svåra prövningar inträder. * Under 2018 har vi även uppmärksammat att det är 200 år sedan min anfader, Jean Baptiste Bernadotte, blev kung Karl XIV Johan. För lite mer än en vecka sedan firade vi att Karl Johans ryttarstaty nu fått sin nya placering här ute på Slottsbacken. Där blickar han nu ut över det nyrenoverade Nationalmuseum - som jag hade nöjet att besöka tillsammans med Kronprinsessan och Prinsessan Estelle inför den högtidliga återinvigningen i november. * Och tidigare i höst besökte Drottningen och jag tillsammans med Kronprinsessparet staden Pau i Frankrike. Det var där min anfader föddes år 1763. Och där fick Kronprinsessan ta emot en magnolia-planta; en stickling från ett träd som kung Oscar II planterade vid sitt besök i Pau år 1899. Den överräcktes till Kronprinsessan som gåva till Prinsessan Estelle. Till våren ska den planteras på Haga slott. Där ska den förhoppningsvis slå rot och så småningom blomma, som en symbol för historiens förbund med framtiden. * Ja, vi är alla en del av något som är större än oss själva. Det har vi påmints om många gånger under det gångna året. Det kan vara en plats. En historia. Eller ett uppdrag. Vi är alla länkar i en kedja. Och vi har alla ett ansvar gentemot dem som kommer efter oss. Det gäller inte minst dem av oss, som representerar olika institutioner av central betydelse för vårt land. Sådana som funnits långt innan oss och som ska finnas kvar långt efter att vi är borta. På oss vilar ett särskilt ansvar att se bortom oss själva. Att agera på ett sätt som hedrar det förtroende vi fått - och som ju, faktiskt, bara är till låns. * Varje år deltar min familj och jag i Nobelfestligheterna. Så även i år. Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelprisen delas ut till de personer som under året "gjort mänskligheten den största nytta". Och så är det verkligen: Årets pristagare har alla, på olika sätt, bidragit till att göra vår värld något litet bättre. Ja, de har till och med räddat människoliv. Alla dessa framsteg, tycker jag, är en god anledning att känna hopp om framtiden! * För bara ett par dagar sedan firade vi Drottningens 75-årsdag. Genom åren har Drottningen arbetat envist och målmedvetet för att förbättra villkoren för utsatta barn och unga, men också för människor med demenssjukdom. Och det kändes både viktigt och positivt att kunna uppmärksamma dessa insatser i samband med Drottningens födelsedag. Under året har vi också välkomnat ett nytt barnbarn, lilla prinsessan Adrienne. Det gjorde oss mycket lyckliga! Nu ser jag fram emot att få tillbringa ytterligare några dagar av trevlig samvaro tillsammans med hela min familj. Jag vill avsluta denna julhälsning från Kungliga slottet i Stockholm med att önska Er en fortsatt god jul - och ett gott nytt år 2019. Se Kungen läsa sitt jultal på SVT Play. Från kl. 12.40.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Sveriges Radio släpper unika Bergmanintervjuer från sent 60-tal: "När man börjar som regissör är man så fruktansvärt rädd." "Bergman om Bergman - del 1" följs av smakprov ur Bergmanpodden om "Skepp till Indialand" och "Musik i mörker" 1970 kom boken "Bergman om Bergman" ut. Filmarna och filmjournalisterna Stig Björkman, Jonas Sima och Torsten Manns intervjuade Ingmar Bergman om hans filmskapande och det blev allt som allt 54 rullband. Boken översattes till åtta språk och blev en klassiker men Bergman själv stoppade en andra upplaga. "Stäng av nu, killar." "Jag blev oavbrutet idiotförklarad tills jag benhårt steg för steg lärde mig allt som hade med mitt yrke att göra." Kulturredaktionen P1 släpper nu fem poddar med valda delar från de här banden. Det handlar om relationer och rädslor, intuition och förödmjukelse, vargtimmar och tillverkandet av drömmar. Och alla dessa skådespelare. Hela poddserien med de unika Ingmar Bergman-intervjuerna finns att lyssna på från klockan sex på tisdag den 21 augusti. Del 1 om skådespelarna: "Ingrid Thulin sa något jävligt bra en gång: När du börjar prata med mig, då förstår jag inte ett dugg vad du menar men när du inte pratar med mig förstår jag precis vad du säger." Ett program av Katarina Wikars. Länkar till samtliga Bergman om Bergman-poddar här nedanför

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Lagom till jul samlas hela trion - Henrik Rosenkvist, Ylva Byrman och Emmy Rasper - i studion och svarar på vinterspråkfrågor. Veckans språkfrågor Vad skiljer sig i olika generationers språk? Varför säger en del att det snögar? Kyl ner och värma upp, varför är det just kyla som kopplas ihop med ner? I Kalixtrakten används ordet andren för skidor och andyrja för skidspår, vad kommer orden ifrån? I Västergötland kan takdropp heta ôfsadrôpp, varifrån kommer ordet ôfs? Vad betyder must, måste det ha med äpplen att göra och hur kommer det sig i så fall att det heter julmust? Språkvetare Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Från i går. Sänds även på torsdag kl. 01.35.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Från kl. 11.35.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Julotta från Vika kyrka utanför Falun, med kyrkoherde Christina Eriksson och Falu ungdomskör under ledning av Anna Kjellin. Vi kan storyn, har hört den, sett den, sjungit den massor av gånger. Ibland möter jag dem som själva fått spela Jesus i barndomens julspel.  Så mycket livsvisdom, livsmod och glädje finns i denna berättelse.   ur Christina Erikssons predikan Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram. ur Jesaja 9 Medverkande Christina Eriksson, präst Falu ungdomskör Anna Kjellin, körledare Philip Lindh, orgel och piano Clara Heinemann, harpa Mats Heinemann, trumpet Karoline, Sofia och Elin Blomkvist, textläsning Carina Holmbäck, Lena Johansson, Sonja Norberg, Eva Westberg textläsning, förbön Texter Jesaja 9:2-7 1 Johannes 1:1-4 Lukas 2:1-20  Musik SvPs 119 Var hälsad sköna morgonstund Procession, Wolcum Yole (A Ceremony of Carols, Benjamin Britten) Frid på jord (Olivia Blyberg, Sofia Karlsson) SvPs 116 Nu tändas tusen juleljus Sv Ps 114 Stilla natt Änglarna från himlens sal (Britt G Hallqvist, Georg Riedel) Sv Ps 121 När juldagsmorgon glimmar In dulci jubilo (från 1300-talet, arr J Eriksson) Sv 122 Dagen är kommen Från i morse.

Anmärkning
Andliga frågor, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
15-åriga Agnes antogs nyligen som den yngsta medlemmen i Göteborgs Ungdomskör. Under juletider har kören flera framföranden, däribland "Den sjungande julgranen" som är en tradition i Göteborg. UR. Reporter: Josefiné Nettelbladt Lyssna med musik (53 min) Lyssna utan musik (30 min) Femtonåriga Agnes Ogeborg antogs nyligen som den yngsta medlemmen i Göteborgs Ungdomskör. Tillsammans med 48 andra körmedlemmar börjar Agnes nu repetera julsånger. De har upp emot 30 uppträdanden under julen - däribland den traditionsenliga uppsättningen "Den sjungande julgranen".

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om. Från i går.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
FÖRFATTARE, JOURNALIST, 45 år. Född i Göteborg, bosatt i Stockholm. Sommarvärd 2018. Citatet "En kvinna som vill ligger inte still!" ur journalisten och författaren Katarina Wennstams Sommarprogram fick vingar och har använts många gånger sedan dess, i minst i anslutning till den nya samtyckeslagen som kom i höstas. I sitt Vinterprat fortsätter Katarina Wennstam att prata om skillnaden mellan önskat och oönskat sex. Katarina Wennstam utmanar oss att ifrågasätta varför det fortfarande är så att unga kvinnors sexualitet betraktas och beskrivs på ett helt annat sätt än unga mäns. Hon utmanar också sina egna och vår samtids fördomar om hur våldtäkter går till och hur våldtäktsmän ser ut. Att exempelvis de allra flesta kvinnor som blivit våldtagna inte har synliga skador, och att den vrångbilden ibland gjort att våldtagna kvinnor trott att det inte är någon idé att polisanmäla eller att söka vård. - När man vet detta så är gestaltningen av våldtäkt på film inte bara överdriven utan direkt skadlig, eftersom det påverkar både de utsatta och det allmänna rättsmedvetandet i synen på vad våldtäktsoffren har varit med om. För som Katarina Wennstam än en gång konstaterar: - Efter alla vittnesmålen under #Metoo, men även utifrån olika nationella och internationella undersökningar om hur många kvinnor som någon gång under sitt liv utsätts för sexuellt våld, sexuella trakasserier eller hot om våld man kan man verkligen säga att alla känner ett våldtäktsoffer. Men ingen verkar känna en våldtäktsman. Katarina Wennstam ger också den som tycker det är svårt att förstå den nya samtyckeslagen en lektion genom en översättning av den lilla Youtubefilmen "A cup of tea". - För mig handlar det om att kampen mot sexuella övergrepp måste gå hand i hand med kampen för kvinnans rätt till sin lust och sin egen sexualitet. Att vilja få stopp på våldtäkterna är en sida av saken. Men det handlar också om att påminna framför allt tjejer om vilken fantastisk gåva sexualiteten är, och hur mycket roligt man kan ha med lusten genom livet. Här är videon om "A cup of tea" på youtube som Katarina Wennstam nämner i sitt Vinterprogram: https://www.youtube.com/watch?v=oQbei5JGiT8 Om Katarina Wennstam Skriver och debatterar om mäns våld mot kvinnor och kvinnors rätt till sin sexualitet. Ny medarbetare på Expressens kultursidor. Debuten, debattboken Flickan och skulden nominerades till Augustpriset och belönades med Advokatsamfundets Stora Journalistpris samt Vilhelm Moberg-stipendiet. Fick nyligen jämställdhetsbyrån Klara K:s uthållighetspris. Arbetade under tio år som kriminalreporter på SVT. Romandebuterade med boken Smuts och har därefter gett ut flera spänningsromaner med utsatta kvinnor i fokus, bland annat Alfahannen, Skymningsflickan och Gänget. Aktuell med en diskussionsbok om jämlikhet, Har du ingen humor? En mening från Sommarprogrammet 2018 spreds som en löpeld i sociala medier och har citerats flitigt i samband med den nya samtyckeslagen: "En kvinna som vill ligger inte still". Producent: Erika Strand Berglund Från kl. 13.00.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
Med författaren och dramatikern Martina Montelius Veckans frågor handlar om: Måste man inte älska sig själv för att kunna älska andra? Sara Kristina Akinwale Går tiden fortare när man är äldre? Thomas Bååth Varför öppnar sig frysta musslor som färska när man kokar dem? Åsa Ekfeldt Måste lycka och ängslan höra ihop? Ingegerd Bååth Musiken är vald i samarbete med Anton Karis Susanna Einerstam producent susanna.einerstam@sverigesradio.se Från i eftermiddags.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Utgivning

År/datum
2018-12-25

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2018-12-25



Kungl. biblioteket