SR, P1 2018-12-28

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Thomas Nordegren. Hur håller man en begravning? Och bör mobilen stanna i fickan när du går på konsert? Ülkü Holago och Jon Jordås vikarierar för Thomas och Louise. Begravningar - hur gör man? Hur håller man man en begravning? Begravningsofficianten Pia Kristoffersson kommer till studion för att berätta om sitt arbete.  Filma konserter Vi frågar oss också om mobilanvändning på konserter. Allt fler artister blir störda eller vill förbjuda att publiken möter dem med ett hav av uppsträckta händer med en mobil i. Blir 2019 året då tekniska lösningar som stoppar mobil på konserter slår igenom stort? Sociala medier-experten Paulo Saka och psykologen Siri Helle gästar. Programledare: Ülkü Holago Bisittare: Jon Jordås Producent: Jakob Runevad Kjellmer Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Konstfrämjandet i Västerbotten bygger upp ett bibliotek av fanzines från landets två nordligaste län. Inne på kulturhuset Väven i Umeå står Andréas Brännström från Konstfrämjandet i Västerbotten framför en hylla fullproppad med små hemmagjorda magasin och häften. Så kallade fanzines som har gemensamt att de tryckts i liten upplaga och behandlar ett smalt ämne, utan att på något sätt ha tillverkats i ett kommersiellt syfte. Konstfrämjandet tycker att det är enkelheten i arbetet med fanzines som gör det till en konstform värd att bevara. - Jag tänker att det ligger något poetiskt i de väldigt små intressena. Det är inte lika skrämmande som traditionella konstuttryck kan vara. Det är svårt att närma sig en skulptur eller en målning, men alla kan göra ett fanzine. Så länge man har en sax och ett limstift, säger Andréas Brännström på Konstfrämjandet i Västerbotten. I Konstfrämjandets nya samling återfinns fanzines om så skillda ämnen som Västerbottens flottningstradition, Bigfootspaningar och transpersoners vardag i Kiruna. Missa inte ett längre reportage om nutidens fanzinetrend längst ned i artikeln Fanzinen hade sin storhetstid på 90-talet, men Konstfrämjandet är i sin samling mest intresserade av att söka upp nutida fanzinister. Andréas Brännström menar att fanzine-begreppet nu breddats från att oftast skildra fankultur inom exempelvis en musikstil, till att med tiden mer blivit ett medium för fler och smalare särintressen. Han ser just de här fanzinen som viktiga tidsdokument över Sveriges nordligaste län. - Det är en del av folkrörelsehistorien och ett medium för folkrörelserna. Det har varit väldigt viktigt för subkulturer som punkscenen att ha ett eget medium, men jag tänker att det finns många kopplingar till arbetarrörelsen. Byaföreningar som ger ut egna publikationer om sin bys historia ser i alla fall jag som ett typ av fanzine, säger Andréas Brännström. Ett av de färskaste fanzinen i samlingen är Totally True som tillverkas i Umeå. Carolina Sandström, som är en av personerna bakom Totally True, berättar att de till stor del arbetar självbiografiskt och att de vill utforska livet för unga i Västerbotten och specifikt Umeå. Men det finns ett tydligt undantag i utgivningen. Ett eget fanzine om kvinnan som brukar beksrivas som världens första och främsta panflöjtist, Dana Dragomir. - Hon har gjort soundtracket till "Mio, Min Mio". Och vi upptäckte att hon hade en helt otrolig livsstory, säger Carolina Sandström. Nuförtiden görs väldigt mycket digitalt. Varför sysslar ni med fanzine? - Om du publicerar något digitalt blir det mer permanent. Men om du gör ett zine blir det mer en äkta produkt och den är lite mer begränsad, men mycket roligare att läsa i och ge bort. Joakim Silverdal joakim.silverdal@sverigesradio.se Från i onsdags.

Kultur, Repris

Uppläsning: Ann Smith (inspelning från 1980) Diktsamling: "Medan ljuset är" , Bonniers förlag, 1973 /Första rad: Jag har en sån glädje i dig MUSIK Julius Isserlis: Saga EXEKUTÖR Sam Haywood, piano Från i går.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

På annandag jul flyr Katarina och Mauro in i hans studio för att slippa undan krav och plikter. Katarina tvingar Mauro att spela på sina elgitarrer och testa vilken som hon tycker låter bäst. Blir det den gitarr som Keith Richard brukar använda? Eller den Joakim Thåström föredrar? Programmet gjorde 2018. Från i onsdags.

Sociala frågor, Repris

Från i tisdags.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hur har det gått för de lyssnare som bad Plånboken om hjälp? Tillsammans med programmets konsumentexpert Maria Wiezell och privatekonomiska expert Annika Creutzer summerar vi året 2018 ur ett konsument- och privatekonomiskt perspektiv. Från i onsdags. Sänds även på lördag kl. 15.03.

Ekonomi, Repris

Författaren och diplomaten Knut Bonde tror på spöken. 1944 berättar han om sina möten med pinntorpafrun. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det är 1999, luften sjuder av både optimism och hotet från milleniumbuggen. Webtarget expanderar internationellt. Företagets millenniefest på Sturecompagniet kommer att etsa sig in i Tony för alltid. Kraschen är en tragikomisk serie om world wide webs födelse och det visionära IT-företaget Webtargets uppgång och fall under slutet av 90-talet - en tid innan Google och Facebook härskade över världen och vi fortfarande såg framför oss hur cyberrymden skulle skapa ett nytt och bättre samhälle. Huvudförfattare och regi: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Isak Hjelmskog, Ivan Mathias Petersson, Malou Zilliacus, Siham Shurafa, Omid Khansari och Inga-Lill Andersson. Storyline: Daniel Karlsson, Maya Lazcano, Pontus Bergman, Frida Englund, Malin Axelsson, Magnus Berg. Musik: Rebecca&Fiona. Ljudtekniker: Carolina Jinde. Auskultant: Maya Lazcano. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg. Från i fredags.

Teater, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. I galenskap och förvirring utplånade August hela sin familj. Omgivningen trodde att det berodde på att han tuggat på ett grässtrå. I själva verket hade hans dåliga munhygien orsakat strålsvamp och dålig hygien var i folktron ett sätt att hålla sig frisk. Dagens program kommer att röra sig i de allra mörkaste rummen i en familjs historia. Vi ska till Småland precis vid förra sekelskiftet då en sjuk och förvirrad familjefar utplånade sin familj. Redan här vill vi förbereda för några otäcka scener.  Kanske hade den här familjeberättelsen tystats ner om det inte var för att man trodde sig veta att familjefadern blivit sjuk efter att ha tuggat på ett grässtrå. Och just därför har generation efter generation i familjen hållit berättelsen vid liv och varnat varandra om hur farligt det är att ha grässtrån i munnen. Under hösten 1901 blev 27-åriga Sofie Karlsson i den lilla byn Gräntö allt mer oroad över sin man Augusts tillstånd. Han hade fått vård på sjukhus och nu när han kom hem till sin familj som bestod av Sofie och sonen Henning, som var knappt 2 år, kontaktade Sofie sina föräldrar för att få stöd. Den här berättelsen om Sofie och hennes sjuke man har Ingela Kärf hi Lidköping hört under hela sin uppväxt. Han hade fått en massa konstiga grubblerier, berättar Ingela Kärf. Bland annat tyckte August att användandet av blekmedlet "blåelse" var syndigt, han ville bara äta osyrat bröd och dessutom hägna in en äng vid sjön där Guds barn skulle kunna samlas. - Så Sofie började bli orolig och skrev ett brev hon ett brev hem till sina föräldrar, Amanda och Karl August, för att de skulle komma över till henne kommande lördag så att hon kunde få prata och få stöd. Sofie höll sig undan på dagarna. Men när ängen var inhägnad och August kom hem kände sig Sofie osäker och ville att en granne skulle stanna kvar hos henne. - Men grannen hade avböjt och tyckte det var en familjeangelägenhet. Så han gick hem till sig.  Tidigt nästa morgon vaknade grannen av att hans hustru skrek högt från nedre våningen i deras hus. Hon hade vaknat och sett ett stort eldsken på himlen. - Och lågorna sträckte sig över skorstenen. Det var Sofies hus som brann.  Grannarna var rädda för August så de sprang först och hämtade några fler karlar i byn, och när de kommer farm till huset upptäcker de att dörren till huset är låst.  - Men de ser August därinne hur han springer runt. De ser även den lille pojken så byborna slog sönder ett fönster och skrek åt August att han skulle ta sin lille pojke och komma ut. - Men det gör han inte. Istället river han ner en fotogenlampor och slänger på elden som blossar upp. Och så tar han den lille pojken och slänger på elden.  Sofie tror de har sprungit ut till skogs eftersom de vet att hon är rädd för sin man. Grannarna tar sig in och tar med sig pojken som är illa däran. De försöker ta fast August, men han springer till skogs alldeles naken. Hemma i Näshult där Sofies föräldrar bor vet man inget om händelsen. Först nästa dag får de veta om branden och att det är Sofies hem som brunnit. Och de har också hittat Sofie som omkommit i branden. Sofies pappa skyndar sig iväg till Gräntö för att se hur det gått för lille Henning. Med sig har han Sofies syster Ester som är Ingela Kärfs gammelmormor. Men det de inte vet är att Henning inte överlevde skadorna han fått i branden. - När Karl August kommer fram ser de murstocken avteckna sig som en lång pelare mot himlen och Ester berättar att Karl August slänger sig på staketet och gråter som ett barn. August anmäler sig dagen därpå hos länsman och är förtvivlad över det som hänt. Sedan börjar bestyren med begravningen och vardagen blir svår att klara för Ester och de andra, berättar Ingela Kärf. - Amanda vill se sin dotter en sista gång, men alla avråder henne. Doktorn ger med sig till slut och hon klappar om det som är kvar av Sofie. - Hon verkar vara en väldigt klok person Amanda. På begravningen är det lynchstämning. Alla bybor är vansinniga och vill hämnas på mördaren. Men då går Amanda i försvar och skyddar honom. Det här rår han inte för, för det han gjort hade han gjort i sjukdom, sa Amanda.  Man trodde då att August fått strålsvamp, vilket var något nötkreatur kunde få. - Som jag förstår var det någon typ av parasit som boskapen kunde få av stråfoder och blev sjuk i infektioner i käke och hals. Och då var det så att man trodde förr att när människor tuggade på grässtrån så fick strålsvamp precis som djuren. - Jag är uppvuxen med att mormor sa att man kunde bli sinnessjuk om man tuggade på ett grässtrå. Men senare forskning att när människor får de här symptomen handlar det egentligen om bakterier som kommer från tarmar och munhåla. En bakteriekultur som vi har med oss jämt, men som på grund av dålig tandhygien tog överhanden och kunde få såna här konsekvenser. Idag hade August tillstånd kunnat räddas med en penicillinkur, men då 1901 fanns inget botemedel och August dog den 27 december samma år. August levde bara ett par månader efter dådet och blev inte dömd.  - När August anmäler sig hon Länsman var han helt ifrån sig och sa att inga har levat så lyckliga som han och hans hustru. Men sjukdomen kom emellan. Så här skrevs det i tidningar runt om i landet om den olyckliga händelsen.   Blodsdåd af vansinnig. Från Oskarshamn telegraferas den 17 oktober: Omkring 30-årige hemmansägaren A Carlsson i Gräntö dödade i natt i plötsligt vansinne sin hustru. Han inbillad sig att satan skulle taga familjen, hvarför han tyckte det vara bättre att förgöra den. Eld gjordes i rummet och fotogen slogs på elden. Hustrun vaknade och ville ut, men han slog henne sanslös och lade bålet över kroppen. Grannarne sågo genom fönstret makarnes 2-årige son kastas på elden, rusande in och räddade i sista ögonblicket det svårt brända barnet. Ett försök att fasttaga den vansinnige misslyckades. På morgonen kom C till Wirserums by, der han berättade sitt dåd och ämnade anmäla sig hos länsmannen. Han beklagade det skedda och sade att inga lefvat så lyckligt som han och hans hustru. Han har nu häktats. Han hade lidit av strålsvamp i tungan och svalget, hvarför han opererats, Sedan dess hade han varit tungsint och grubblande. När kroppen slöt sig och blev fast  I våra öron låter ju iden om att August Carlsson skulle ha blivit galen av att ha tuggat på ett grässtrå märklig, men den tanken var faktiskt logisk för människor i sin tid. Länge var man övertygad om att sjukdomar satt i lukten och farligast av allt var rutten lukt, det som kallades miasma, och miasmatisk lukt. Den människa som kände sådan lukt och släppte in den i kroppen skulle själv kunna börja ruttna, trodde man.  Det berättar Anneli Drakman som ganska nyligen skrev en doktorsavhandling i idéhistoria som beskriver hur människans syn på kroppen förändrades under 1800 talet, avhandlingen heter "När kroppen slöt sig och blev fast". - Under tidigt 1800-tal så var man väldigt inriktad på att identifiera olika slags ruttenhet. Man talar om miasmatiska träsk, för man tänker att det uppstår rutten luft på platser där någonting ruttnar. De där ruttna ångorna kan spridas på olika sätt in i människokroppen och då starta egna föruttnelseprocesser, berättar hon. - Därför ansåg man det viktigt att ta bort lukten på till exempel sjukstugor om där fanns människor som luktade illa, då måste man ta bort stanken av förruttnelse, och då brukade man använda rök. Man rökte ut sjukrum, för att man tänkte sig att så länge man inte kände lukten så var det ingen fara. Det här var precis samma tanke som man hade under pestepidemier, då läkare på många platser använde sig av en speciell mask med vad som såg ut som en lång fågelnäbb. - Det fanns en massa väldoftande örter framme i näbben, som skulle skydda läkaren från den farliga och smittsamma stanken. För 1800-tals människan tog inte kroppen slut vid det yttersta hudlagret, utan kroppen var en del av allt det som omgav den. Kroppen var alltså inte fast och med konturer utan en mer flytande enhet som ingick i ett ständigt samspel med omgivningen. Därför trodde man att det var viktigt hur luften var beskaffad där man vistades, och läkarna talade om folk som till exempel bergsbor, eller slättbor, geografin var avgörande för om man skulle drabbas av sjukdomar. - Det fanns en väldigt länge en idé om att allting hänger ihop - kroppar och djur och omgivningen, miljön, de fungerar på olika sätt och de blir sjuka på samma sätt, förklarar Annelie Drakman. Själva processen att ruttna kan på olika sätt överföras in i människor så därför kan det till exempel vara farligt att tugga på ett grässtrå om det har funnits i en miljö där det pågått ruttnande processer. - Det här betraktelsesättet avlägsnar skolmedicinen sig från i slutet av 1800-talet, men allmogen tar längre tid på sig.   - Om den hemska händelsen i Småland hade skett tidigare så hade sannolikt läkaren hållit med om att det var farligt att tugga på grässtrå, säger Drakman. I det gamla sättet att se på kroppen så var kyla farligt. Man tänkte sig att hela kroppens system saktades ner och drog ihop sig när den blev kall, och om en nedkyld människa skulle stöta på skämd luft, det där man kallade miasma, då var man riktigt illa ute: - Man tänkte att om man blev nedkyld när det fanns miasma i luften då skapades en rörelse inåt i kroppen, och när kroppen drog ihop sig av kylan kunde det skadliga ämnet dras in och komma djupare ner där det gjorde mer skada. Ett sätt att skydda sig mot den farliga kylan var att klä på sig många skyddande lager. Läkaren i Vara klagar på detta 1894. Den här alltjämt rådande sedan, att äfven vid mild väderlek påbylta sig det ena lagret klädesplagg ofvanpå  det andra, -ända till åtta, omväxlande af bomull, linne och ylle, har jag räknat - hvarigenom kroppen hållen i en behaglig svettatmosfär, tydligen är ömtålig för minsta kallare luftdrag! Men det var inte bara kläderna som skulle skydda kroppen mot alla de farligheter som kunde krypa in i den. Det var också den allmänna åsikten att man borde ha ett lager smuts på kroppen, som täppte till porerna och stängde ute farligheter. Och läkarna låter emellanåt irriterade i sina rapporter. - De kunde säga saker som att "Jag har kommit till den här orten till exempel i Dalarna, men jag kan inte få människor att bli friskare för de vägrar att lyssna till vad jag säger", berättar Annelie Drakman. Till exempel så vägrade många att avlägsna "fällen". Fällen det var ett lager av smuts som människor bar på sina kroppar och som de vägrade att avlägsna för att de var övertygade om att den var värmehållande och skyddande. En läkare skriver om hur han måste skrapa på folks lemmar när han ska inspektera deras kroppar inför militärtjänstgöring. Provinsialläkarna, vars rapporter Anneli Drakman har använt i sin forskning, var statligt anställda läkare som hade ansvar för ett geografiskt område var. Länge var det epidemibekämpning som var deras huvudsakliga ansvar, och varje år skev de sina rapporter om det medicinska tillståndet i deras område, och lämnade in dem till staten. I slutet av 1800-talet ser man i rapporterna hur frustrerade läkarna blir av klyftan mellan deras nya kunskap och den gamla folktron Den genomsnittlige bonden luktar som om han icke haft vatten på sig sedan han döptes. Andvändandet av bad för äldre personer hör väl till undantagen(...) att döma af en del bönders utseende och den doft af inpyrd svett och snusk, som de sprida omkring sig. Folk betedde sig ändå ganska logiskt, menar Annelie Drakman. - Om man ser kroppen som bräcklig och öppen mot sin omgivning då vill man på olika sätt ha lager av skydd, så att det inte ska tränga in någonting genom huden. Och det är därifrån som många av konflikterna runt badande kommer, för när man ska bada så måste man dels klä av sig, man riskerar att kyla ner sig och man rensar bort det skyddande lagret. På olika sätt så uttrycker läkarna hur svårt de har det när människor vägrar att bada. En del personer blev alldeles förskräckta och upprörda för att läkaren vill att de ska bada. De "vet" ju att det här är farligt, särskilt om man är sjuk, för då är man ju ännu bräckligare. Så den läkare som kräver att man ska bada betraktas som helt galen. Det finns många exempel på den här sortens bråk med start runt 1870. När myndigheterna i slutet av 1800-talet ville att vanligt folk ska lära sig att förstå hur sjukdomar uppstår och hur kroppen fungerar så blir självklart läkarna blir förstås viktiga förmedlare. Nu blir också läkarnas rapporter allt mer detaljerade. - Nu börjar läkarna gå in i vanligt folks hem och börjar beskriva saker som var någonstans de förvarar sina smutsiga strumpor - är det tillsammans med maten? Och hur kan vi få folk att sluta ha värpande höns i sängen? - Det blir väldigt konkreta problem som går att lösa jämfört med att tänka att "de här människorna bor i ett slättlandskap som är sumpigt" vilket ju inte gick att påverka. Men att övertala folk att inte ha kalvar i köket på vintern - det var konkret, säger Drakman. Husets Qvinliga befolkning var sysselsatt med  bakning; det gräddade brödet hade man dels laggt på sängar, bland andra å den som ett aflidet barn legat uti, dels på bara golfvet, som sannerligen icke på flere veckor varit skuradt. Det och hvar låg en spottklysa mellan brödbullarna. Och utomkring bostaden låg hög vid hög av människospillning, hvadan man måste se sig för att ej staka sig i smörjan. Annelie Drakman ser provinsialläkarsystemet som en väldigt tidig start på det som vi långt senare skulle komma att kalla folkhemsbygget, för långsamt, långsamt ändrar sig ändå inställningen till hygien bland allmogen. Men det är inte bara läkarna som driver den här frågan, till slut samverkar hela samhället i kampen för hygienen. Det är nog ingen tillfällighet att de litterära torparkvinnor som trots fattigdom och stora svårigheter lyckades hålla rent och fint i sina hem blev en slags hjältar i den svenska litteraturen. - Renlighet blir ett värde som man kan upprätthålla oavsett ens ekonomiska status. Man kan hålla sig hel och ren oavsett om man är rik eller fattig, säger Annelie Drakman. - Läkarna samverkar ju också med till exempel präster, jag vet en präst som från predikstolen läser upp namnen på särskilt smutsiga personer. Då har man gått från tanken på renligheten som en   hälsobefrämjande sak till att koppla ihop den med moral. - Renligheten är inte på personnivå längre, utan "Vi tillsammans bygger ett rent samhälle". - Om du tvättar under armarna eller inte, det blir till sist en del av samhällsprojektet. Det går från att vara   en privatsak till att bli en fråga om att man deltar i en mycket större modernisering, slutar Annelie Drakman. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigeradio.se Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Tobias Svanelid. Missa inte Vetenskapsradion Historias årskrönika där Tobias Svanelid summerar det viktigaste, allvarligaste och roligaste som hände i historiebevakningen under det gångna året! Bronsålderskollapser, fånglägerhelvete och unika ögonvittnesskildringar av mordet på Axel von Fersen. När Tobias Svanelid summerar årets historiska år blandas högt och lågt, komik och allvar. Lyssna och återvänd till tågolyckans Getå, tungvattenaktionens Rjukan, reconquistans Covadonga och en alldeles för liten riddarrustning som programledaren pressar sig in i. Och missade du berättelserna när de sändes får du nu chansen att höra om den dråpliga kastmaskinsolyckan och om en drygt 100-årig bulle! Sänds även på lördag kl. 18.15.

Vetenskap

Från i lördags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa. Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål. I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor på universitetssjukhuset i Würzburg vid avdelningen för odontologi, Sandra Redlaff, mamma till bebisen Millie, Millie, bebis, Soly Erlandsson, professor vid högskolan väst. Programmet är en repris från 29 oktober i år. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se Från i går.

Vetenskap, Repris

Nyårsafton bjuder på traditioner en del tar ett dopp när det smäller medan andra skålar i champagne när det gäller. Vid tolvslaget lägger vi det gamla bakom oss och börjar om på ny kula, hur har det präglat oss genom historien? Hör Lena Kättström Höök, etnolog och intendent vid Nordiska museet som nyligen skrivit boken "Gott nytt år, Drakar eldar och champagne".

I Karin Bromanders familj har nästan alla kvinnor fått cancer. Orsaken är en ovanlig genmutation som drastiskt ökar risken för både bröst- och äggstockscancer. Trots att både hennes mor och mormorsmor dog av cancer var det ingen som talade öppet om sjukdomen. Hör Karin Bromander, frilansjournalist, berätta om sin P1-dokumentär "Mina dåliga gener", om familjens livsöde och om sin egen kamp för att slippa cancer.

Efter en politiskt tyst julhelg ska statsministerkandidaterna Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) avlägga årets sista rapport till talmannen Andreas Norlén. Samtidigt har SD, M, KD och ett lokalt parti bildat ett så kallat konservativt block i Sölvesborg. Hur kan det påverka spelet i riksdagen?

Ryska sanktioner ger klirr i kassan på Färöarna. När andra länders export av fisk har stoppats fortsätter Färöarna att förse den ryska marknaden och försäljningen har mångdubblats de senaste åren. Men att färingarna inte följer resten av västvärlden och visar en enad front mot Ryssland väcker ont blod i Köpenhamn.

Mellanårsvalet i USA i höstas blev en framgång för kvinnor och minoriteter – rekordmånga valdes in i kongressen och flera av dem driver frågor om social rättvisa. I staden Ferguson i Missouri har det politiska engagemanget ökat sedan artonåriga Michael Brown sköts ihjäl av polis för fyra år sen.

Hur ska vi planera våra städer så alla får plats och kan leva sina liv? Så trafiken flyter, arbetsplatserna är nåbara och träd och parker kan frodas? Husen vi bygger ska hålla många generationer framåt, men samtidigt byggas med så lite påfrestning på miljön som möjligt.

Färöarnas ryska affärer. Ferguson fyra år efter dödsskjutningen. Nyårstraditioner. Årets sista avrapportering i regeringsspelet. P1 Dokumentär om cancer. Julgäst: Helena Bjarnegård, riksarkitekt.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Prästen och  författaren Christina Lövestam ägnar dagens Morgonandakt åt de utsatta barnen. Värnlösa barns dag firas sedan 400-talet i västkyrkan för att minnas de barn som, enligt Matteusevangeliet, Herodes lät döda i sin jakt på den nyfödde judakonungen, Jesus. Men inte bara när Jesus var liten, skedde förfärliga saker mot barn. Idag vet vi att det finns pedofilnätverk som utnyttjar barn sexuellt. I krig utnyttjas barn och tvingas bli barnsoldater, på flykt drabbas barn hårt av utsattheten, och när familjer blir vräkta från sin bostad drabbas barn.  Christina Lövestam Det är inte lätt att vara barn, skriver Astrid Lindgren och Christina Lövestam håller med. Det är en hel del man måste tåla när man är liten. Det innebär vidare att man utan att klaga måste åhöra de mest personliga anmärkningar från envar vuxens sida beträffande ens utseende, hälsotillstånd, gångkläder och framtidsutsikter. Jag har ofta undrat vad som skulle hända om man började behandla dom vuxna på samma sätt Astrid Lindgren Text Matt 18:1-5 Musik Bachs juloratorium, kantat 2:1/Orchestra of Collegium Vocale, Ghent Härlig är jorden/The Real Group Producent Neta Norrmo? Produktionsbolaget Munck? för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Färöarnas ryska affärer. Ferguson fyra år efter dödsskjutningen. Nyårstraditioner. Årets sista avrapportering i regeringsspelet. P1 Dokumentär om cancer. Julgäst: Helena Bjarnegård, riksarkitekt.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Färöarnas ryska affärer. Ferguson fyra år efter dödsskjutningen. Nyårstraditioner. Årets sista avrapportering i regeringsspelet. P1 Dokumentär om cancer. Julgäst: Helena Bjarnegård, riksarkitekt.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Färöarnas ryska affärer. Ferguson fyra år efter dödsskjutningen. Nyårstraditioner. Årets sista avrapportering i regeringsspelet. P1 Dokumentär om cancer. Julgäst: Helena Bjarnegård, riksarkitekt.

Aktualiteter

- Det händer något med mig när jag ser barn bära på instrument, som en gitarr, en fiol eller ett blåsinstrument. Mitt namn är Christina Herrström Schildt. Jag är författare och dramatiker. Varför jag är det vet jag inte. Det är tillfälligheternas spel. Om det är bra eller dåligt vet jag inte heller. Och det är så våra liv ser ut, en blandning av slump och vilja. Men vilket liv man än har försöker man orientera sig i vad det är att vara människa. Ibland är det lätt, ibland är det nästan omöjligt att skapa mening, men vi envisas med att skapa den. Den kraft, de tvivel och den kärlek som dessa komplicerade varelser som är vi besitter, inspirerar mig att skriva. Hur vi hanterar vårt människoskap, tolkar, begränsar och växer. Ibland går det bra, ibland går det dåligt, men en sak är säker, allt är i rörelse. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Färöarnas ryska affärer. Ferguson fyra år efter dödsskjutningen. Nyårstraditioner. Årets sista avrapportering i regeringsspelet. P1 Dokumentär om cancer. Julgäst: Helena Bjarnegård, riksarkitekt.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Färöarnas ryska affärer. Ferguson fyra år efter dödsskjutningen. Nyårstraditioner. Årets sista avrapportering i regeringsspelet. P1 Dokumentär om cancer. Julgäst: Helena Bjarnegård, riksarkitekt.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Färöarnas ryska affärer. Ferguson fyra år efter dödsskjutningen. Nyårstraditioner. Årets sista avrapportering i regeringsspelet. P1 Dokumentär om cancer. Julgäst: Helena Bjarnegård, riksarkitekt.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Färöarnas ryska affärer. Ferguson fyra år efter dödsskjutningen. Nyårstraditioner. Årets sista avrapportering i regeringsspelet. P1 Dokumentär om cancer. Julgäst: Helena Bjarnegård, riksarkitekt.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Färöarnas ryska affärer. Ferguson fyra år efter dödsskjutningen. Nyårstraditioner. Årets sista avrapportering i regeringsspelet. P1 Dokumentär om cancer. Julgäst: Helena Bjarnegård, riksarkitekt.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Färöarnas ryska affärer. Ferguson fyra år efter dödsskjutningen. Nyårstraditioner. Årets sista avrapportering i regeringsspelet. P1 Dokumentär om cancer. Julgäst: Helena Bjarnegård, riksarkitekt.

Aktualiteter

Kultur

Färöarnas ryska affärer. Ferguson fyra år efter dödsskjutningen. Nyårstraditioner. Årets sista avrapportering i regeringsspelet. P1 Dokumentär om cancer. Julgäst: Helena Bjarnegård, riksarkitekt.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Färöarnas ryska affärer. Ferguson fyra år efter dödsskjutningen. Nyårstraditioner. Årets sista avrapportering i regeringsspelet. P1 Dokumentär om cancer. Julgäst: Helena Bjarnegård, riksarkitekt.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 från Sundsvall om bland annat klimathot, spermadonation och varningstext på spel. Programledare: Täppas Fogelberg. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och på måndag kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Så här i slutet av året tänkte vi fyra av ett reprisfyrverkeri med reportage om - och med - några färgstarka personer som har med stil att göra, på det ena eller andra viset. I detta specialprogram kommer vi därför att möta både människor som gestaltar mänskliga filmtroll och serverar på lyxyachter, liksom Sveriges mest populära illustratör. Vi pratar med modeskaparen Bea Szenfeld, som har hart gjort sig känd för sina spektakulära och fantasifulla plagg gjorda av papper. Vi träffar också skådespelaren Eva Melander, som spelar huvudrollen i den hyllade filmen Gräns. Och så berättar vi om illustratören Gerd Miller. Gott nytt år önskar vi på Stil i P1! Sänds även på söndag kl. 14.03 samt på onsdag kl. 02.02.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

I säsongens sista Skolministeriet följer vi upp några program som sänts under 2018. Har försöket med ett lönepåslag på 6000 kronor för lärare i ytterstadsskolor haft någon effekt mot lärarsegregationen? Varför är det så svårt att få fram fler språklärare? Och hur går det med rekryteringen av barnskötare i Säffle kommun? Ett program av Joanna Korbutiak. Lyssna på programmet på urplay.se Sänds även kl. 21.03 och natt mot måndag kl. 02.02.

Utbildning

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Folkets dikt: ur "Den nya skapelsen" av Johan Henrik Kellgren Första rad: Du, som av skönheten och behagen Uppläsning: Etienne Glaser Önskad av: Turid Heffler, Stockholm med flera Diktsamling: Samlade skrifter (1796)  MUSIK Georg Friedrich Händel: Första satsen ur Violinsonat A-dur EXEKUTÖR Julia Schröder, violin, Giorgio Paronuzzi, cembalo, Daniele Caminiti, luta Sänds även kl. 00.55.

Kultur

Arthur Ashkin som får Nobelpris i fysik för den optiska pincetten har forskat om laser sedan lasern uppfanns. Nu är han 96 år med ett projekt i källaren som han hoppas ska lösa världens energiproblem. Den optiska pincetten är ett verktyg av ljus. Med den kan man flytta på och hålla fast mycket små partiklar, även levande celler. Vi besöker Caroline Adiels vid Göteborgs Universiteten som har glädje av verktyget i sitt arbete som handlar om att studera kommunikation inom och mellan enskilda celler. Vi träffar också Arthur Ashkin själv, hemma i villan utanför New York, som berättar om hur han tänkte i de olika stegen när pincetten utvecklades. Men projektet i källaren vill han inte att vi fotograferar. I programmet hörs: Arthur Ashkin, 2018 års Nobelpristagare i fysik, och Caroline Adiels, fysiker vid Göteborgs Universitet. Programmet är en repris från 22 november i år. Camilla Widebeck Camilla.Widebeck@sverigesradio.se Sänds även på måndag kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

TRUMMIS, 55 år. ?Född och bosatt i Göteborg?. Sommarvärd 2018. Kanske är det bilden av en naken man i en hotell-lobby som fastnar bäst men i Mikkey Dees Vinter-prat finns det stoff för många filmscener om någon skulle vilja göra en spelfilm om hans liv. I sitt Vinter i P1 tar rockmusikern och trummisen Mikkey Dee med oss backstage till den värld som varit hans arbetsplats i snart fyrtio år. En arbetsplats där "the show must go on" även om man råkat ramla och fått foten gipsad, där man får vänner för livet- och till och med kan bli hotad till livet. Mikkey Dee bjuder på en rad nedslag i karriären, från den första USA-turnén 1986 med bandet King Diamond, där han trodde att han var tvungen att fixa käket eftersom han inte visste att "MikkeyD" är amerikansk slang för MacDonalds, till hur oskyldiga blåbär höll på att ta livet av den legendariske sångaren Lemmy Kilmeister. Han ger också flera exempel på hur oförutsägbart livet i rockcirkusen kan vara. Mikkey Dee berättar bland annat om det kaos som utbröt i samband med en spelning i Buenos Aires i Argentina där arrangören hade en arena dimensionerad för ungefär 6000 men hade sålt dubbelt så många biljetter. Spelningen måste avbrytas när publiken välde upp på scenen och bandet fick ta sig tillflykt till ett skyddsrum medan trängseln övergick i upplopp och vandalisering. - Senare på natten såg vi upploppet på tv med militärpolis och allt, och plötsligt går en kille förbi tv-kameran med min vita bas-kagge på huvudet! Där var vi allt lite skraja, det måste jag säga. Mikkey Dee bjuder generöst på sig själv men är aktsam om andra. Det som skulle ha kunnat bli en orgie i namedropping blir istället goda skrönor och reflektioner från en kille som klarat det krävande turnélivet utan missbruksproblem och annat elände. - Jag har bara inte velat kasta bort det jag har kämpat så hårt för, även om jag förstår varför man kan hamna i det träsket med tanke på trycket som vi musiker har på oss. - Lenny Kilmeister sa en gång att om han kom på oss med droger fick vi sparken, och det kändes jävligt bra att höra från en kille som honom. Om Mikkey Dee Spelar trummor i den tyska rockgruppen Scorpions. Nyss hemkommen från bandets pågående världsturné, senast i Australien och Kina. Främst känd från bandet Motörhead där han spelade i 24 år fram tills sångaren och basisten Lemmy Kilmister dog och bandet upplöstes. Har även spelat med bland andra King Diamond och Don Dokken. Heter egentligen Micael Kiriakos Delaoglou. Håller på ishockeylaget Frölunda och Örgryte i fotboll. Beskriver sig själv som "en översocial och helt vanlig snubbe som spelar trummor jävligt bra". Producent: Stefan Sundberg

Underhållning

Om människans relation till bilen. Hur känner vi för våra bilar, i våra bilar och om våra bilar? Sänds även kl. 23.35.

Underhållning

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Helena von Zweigbergk: Värde är grejen. Calle Norlén: Hippien är hoppet. Maja Aase: Tonåringarna tar över. Sänds även i morgon kl. 10.03 och på tisdag kl. 03.02.

Underhållning

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Författaren Amos Oz är död. Domen mot de tonåringar som åtalats för att ha slagit ihjäl hemlösa Gica. Dramatiskt år på Koreahalvön. Tsunamis - har de blivit vanligare? Män dömda för planerat terrorattentat friges. Paneldebatt om den politiska hösten. Vilka "kulturhitar" från året får vi inte missa?

2018 bar med sig flera överraskningar på den koreanska halvön. Efter en gemensam nord- och sydkoreansk inmarsch på OS-arenan i Pyeongchang blev Kim Jong-un blev den förste nordkoreanske ledaren att sätta fötterna på sydkoreansk mark. Ledarna för Nordkorea och USA växlade om från krigshot till vänskapliga handslag i Singapore.

I morgon friges de fyra personer som dömts för att ha planerat ett terrorattentat mot Jyllands-Posten i Danmark 2010. Risken för återfall är stor för människor som begår den här typen av brott, bedömer terrorforskaren Magnus Ranstorp.

I dag ska Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvén och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson prata med talmannen Andreas Norlén om hur regeringssonderingarna går. Frågan allt fler ställer sig är: Varför har vi ingen regering?

Den israeliske författaren Amos Oz är död efter en tids cancersjukdom. Det meddelade hans dotter under eftermiddagen. Han blev 79 år gammal.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Författaren Amos Oz är död. Domen mot de tonåringar som åtalats för att ha slagit ihjäl hemlösa Gica. Dramatiskt år på Koreahalvön. Tsunamis - har de blivit vanligare? Män dömda för planerat terrorattentat friges. Paneldebatt om den politiska hösten. Vilka "kulturhitar" från året får vi inte missa?

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Programledaren och författaren Hanna Hellquist, komikern Marika Carlsson, prästen, konstnären och satirikern Kent Wisti, domaren Sara Lövestam, SVT-projektledaren och trombonisten Anders G Carlsson och programledare: Annika Lantz! Producent: Anna-Karin Ivarsson Praktikant: Leo Rehnfeldt Tekniker: Marie Persson Skriv till oss! lantzkampen@sverigesradio.se Receptet på Talmansrunda av Emil Wengle "Så god att man måste ta den tre gånger!" En mördegskaka som har sitt ursprung i ett påhitt av Annika Lantz i den 200:e Lantzkampen med en fyllning av jordgubbscurd, dock utan kaliumadipat. Receptet räcker till 25-30 talmansrundor. Ingredienser: Mördeg ? 4:5 dl vetemjöl (270 g) ? 0:75 dl strösocker (70 g) ? 200 g rumsvarmt smör eller margarin ? 1 litet ägg Jordgubbscurd ? 150 g jordgubbar ? 3 msk pressad lime ? 1 tsk rivet limeskal ? 0:5 dl + 1 dl strösocker (45 g + 90 g) ? 3 äggulor ? 100 g smör i tärningar (Receptet på jordgubbscurden är hämtat från Meny i P1.) Kristyr ? 1 äggvita ? 4 dl florsocker (240 g) Instruktioner: 1. Lägg mjölet i en hög på bakbordet och gör en fördjupning. Lägg sockret, smöret och ägget i fördjupningen och arbeta ihop allt tills det går ihop. Slå in degen i plastfolie och låt den vila i kylskåp i minst en timme. 2. Gör jordgubbscurden under tiden. Skiva jordgubbarna. Koka dem med limesaft, rivet limeskal och 0:5 dl socker i ca fem minuter. Mosa eller mixa bären. Låt svalna. 3. Vispa äggulor med 1 dl strösocker i en kastrull tills dess att det blir pösigt. Rör ner de mosade jordgubbarna. Värm på låg värme under omrörning tills krämen nästan sjuder. Ta av från plattan när krämen tjocknat. 4. Rör ner smöret lite i taget. Häll upp i en burk och låt svalna i kylen. 5. Sätt ugnen på 190 C (170 C varmluft). 6. Kavla ut degen på mjölat bakbord. Om degen fastnar på bordet eller på kaveln, pudra mjöl över degen. 7. Stansa ut kakor med en rund kakform med diameter 5 cm - 5:5 cm. Lägg dem på en plåt med bakplåtspapper. Ta hjälp av en stekspade eller palettkniv om degen har fastnat på bakbordet. 8. Grädda kakorna i 6 min - 8 min. Låt dem svalna. 9. Gör kristyren medan de svalnar. Rör samman äggvitan och florsockret  till en spritsbar, fast massa. 10. Vänd på hälften av kakorna. Spritsa en ring av kristyr på varje vänd kaka. Lägg en klick jordgubbscurd innanför ringen. 11. Lägg en av de kvarvarande kakorna ovanpå varje vänd kaka. Tryck försiktigt ned kakan tills fyllningen når kakans kant. 12. Om det finns kristyr kvar: Spritsa valfria mönster eller ikoner på de monterade kakorna.

Underhållning

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Börsen börjar falla i mars 2000 och snart är det för sent för många. Ctrl+Z går inte att tillämpa i den analoga världen. Tony gör ett sista återbesök på Webtarget. Vem har han egentligen blivit? Kraschen är en tragikomisk serie om world wide webs födelse och det visionära IT-företaget Webtargets uppgång och fall under slutet av 90-talet - en tid innan Google och Facebook härskade över världen och vi fortfarande såg framför oss hur cyberrymden skulle skapa ett nytt och bättre samhälle.  Huvudförfattare och regi: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Isak Hjelmskog, Malou Zilliacus, Ivan Mathias Petersson, Omid Khansari, Siham Shurafa, Inga-Lill Andersson, Maya Lazcano, Shang Imam och Johan Staël von Holstein. Storyline: Daniel Karlsson, Maya Lazcano, Pontus Bergman, Frida Englund, Malin Axelsson, Magnus Berg. Musik: Rebecca&Fiona. Ljudtekniker: Carolina Jinde. Auskultant: Maya Lazcano. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg. Sänds även på måndag kl. 19.03 samt natt mot fredag kl. 03.02.

Teater

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Vi fostras till konsumenter. Men vilka blir vi om vi inte köper? Mitt i julhandeln diskuterar Filosofiska rummet den konsumerande människan. Under året som gått har intensiv kritik än mer - och återigen - riktats mot vår konsumtion. Konsumtionen måste minska om det ska finnas en framtid, menar många. Slutar vi inte köpa prylar och flyga kors och tvärs på nöjesresor världen över kommer jordens resurser snart att vara slut.  "Vi är vad vi köper" är titeln på Katarina Graffmans och Jacob Östbergs bok som kom tidigare i år. Men vilka är vi om vi inte köper? Vad skulle hända om människan faktiskt slutade konsumera? Hur skulle vi må då? Och vilka är egentligen "vi" när det pratas om konsumtion? Mitt under pågående julhandel tar Filosofiska rummet sig an det stora - och svåra - ämnet konsumtion, både på individnivå och på den större globala nivån.  Medverkande: Örjan Sjöberg, kulturgeograf, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och forskningsledare vid Mistra center for sustainable markets, Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet som bland annat skrivit böcker om lyckoforskning och klimatetik och Katarina Graffman, kulturantropolog med fokus på konsumtion och en av författarna till boken "Vi är vad vi köper". Programledare: Tithi Hahn.  Producent: Lina Kalmteg. Från i söndags. Sänds även natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur, Repris

Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19:00 i P4 + 20:55-21:00 i P1.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

I säsongens sista Skolministeriet följer vi upp några program som sänts under 2018. Har försöket med ett lönepåslag på 6000 kronor för lärare i ytterstadsskolor haft någon effekt mot lärarsegregationen? Varför är det så svårt att få fram fler språklärare? Och hur går det med rekryteringen av barnskötare i Säffle kommun? Ett program av Joanna Korbutiak. Lyssna på programmet på urplay.se Från kl. 11.03. Sänds även natt mot måndag kl. 02.02.

Utbildning, Repris

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Det händer något med mig när jag ser barn bära på instrument, som en gitarr, en fiol eller ett blåsinstrument. Mitt namn är Christina Herrström Schildt. Jag är författare och dramatiker. Varför jag är det vet jag inte. Det är tillfälligheternas spel. Om det är bra eller dåligt vet jag inte heller. Och det är så våra liv ser ut, en blandning av slump och vilja. Men vilket liv man än har försöker man orientera sig i vad det är att vara människa. Ibland är det lätt, ibland är det nästan omöjligt att skapa mening, men vi envisas med att skapa den. Den kraft, de tvivel och den kärlek som dessa komplicerade varelser som är vi besitter, inspirerar mig att skriva. Hur vi hanterar vårt människoskap, tolkar, begränsar och växer. Ibland går det bra, ibland går det dåligt, men en sak är säker, allt är i rörelse. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

TRUMMIS, 55 år. ?Född och bosatt i Göteborg?. Sommarvärd 2018. Kanske är det bilden av en naken man i en hotell-lobby som fastnar bäst men i Mikkey Dees Vinter-prat finns det stoff för många filmscener om någon skulle vilja göra en spelfilm om hans liv. I sitt Vinter i P1 tar rockmusikern och trummisen Mikkey Dee med oss backstage till den värld som varit hans arbetsplats i snart fyrtio år. En arbetsplats där "the show must go on" även om man råkat ramla och fått foten gipsad, där man får vänner för livet- och till och med kan bli hotad till livet. Mikkey Dee bjuder på en rad nedslag i karriären, från den första USA-turnén 1986 med bandet King Diamond, där han trodde att han var tvungen att fixa käket eftersom han inte visste att "MikkeyD" är amerikansk slang för MacDonalds, till hur oskyldiga blåbär höll på att ta livet av den legendariske sångaren Lemmy Kilmeister. Han ger också flera exempel på hur oförutsägbart livet i rockcirkusen kan vara. Mikkey Dee berättar bland annat om det kaos som utbröt i samband med en spelning i Buenos Aires i Argentina där arrangören hade en arena dimensionerad för ungefär 6000 men hade sålt dubbelt så många biljetter. Spelningen måste avbrytas när publiken välde upp på scenen och bandet fick ta sig tillflykt till ett skyddsrum medan trängseln övergick i upplopp och vandalisering. - Senare på natten såg vi upploppet på tv med militärpolis och allt, och plötsligt går en kille förbi tv-kameran med min vita bas-kagge på huvudet! Där var vi allt lite skraja, det måste jag säga. Mikkey Dee bjuder generöst på sig själv men är aktsam om andra. Det som skulle ha kunnat bli en orgie i namedropping blir istället goda skrönor och reflektioner från en kille som klarat det krävande turnélivet utan missbruksproblem och annat elände. - Jag har bara inte velat kasta bort det jag har kämpat så hårt för, även om jag förstår varför man kan hamna i det träsket med tanke på trycket som vi musiker har på oss. - Lenny Kilmeister sa en gång att om han kom på oss med droger fick vi sparken, och det kändes jävligt bra att höra från en kille som honom. Om Mikkey Dee Spelar trummor i den tyska rockgruppen Scorpions. Nyss hemkommen från bandets pågående världsturné, senast i Australien och Kina. Främst känd från bandet Motörhead där han spelade i 24 år fram tills sångaren och basisten Lemmy Kilmister dog och bandet upplöstes. Har även spelat med bland andra King Diamond och Don Dokken. Heter egentligen Micael Kiriakos Delaoglou. Håller på ishockeylaget Frölunda och Örgryte i fotboll. Beskriver sig själv som "en översocial och helt vanlig snubbe som spelar trummor jävligt bra". Producent: Stefan Sundberg Från kl. 13.00.

Underhållning, Repris

Om människans relation till bilen. Hur känner vi för våra bilar, i våra bilar och om våra bilar? Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris