SR, P1 2018-12-31

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han älskar risotto så mycket att han nu heter Risotto. Hör om hans risottoresa. Och att det finns många sätt att göra risotto. Patrick Risotto Botlero. Född i Bangladesh, flyttade som liten med sin familj till New York. Uppvuxen i Queens, där familjen hade en indisk restaurang, Pappa är kock. - Men jag ville jobba på Wall Street, säger Patrick. Och så blev det. Långa arbetsdagar, ingen tid för matlagning, massor med restaurangbesök. En kollega från Italien tog med honom till en risotteria på Manhattan. - Och det var så gott! Patrick blev förälskad i risotto. Och sen blev han förälskad i en kvinna från Sverige, och flyttade till Stockholm. Han fortsatte inom finansvärlden. Men det gav ingen riktig tillfredsställelse. Patrick ägnade sig mer och mer åt risotto. Och började göra resor till norra Italien. Han blev vän med risottokungen Luciano Parolari. - Först tänkte jag göra en risottotatuering, men jag tog Risotto som mellannamn istället, för alla kallade mig ändå för Risotto... Efter många års risottostudier har han nu, tillsammans med Andreas Kjäll, skrivit boken Den stora risottoresan, som de själva givit ut. Med recept och massor av kunskap om risotto. Nu jobbar Patrick som lunchkock på espressobaren Bar Centro i Göteborg. Varje måndag är det risotto. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

En serie som handlar om hur cykeln kan lösa några av samtidens problem.

Fritid och hobby

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det känns som om alla i vår familj får cancer. Som att vi är dömda. I släkten finns en genmutation. Har jag den? Vill jag veta? Och hur långt vill jag i sådana fall gå för att slippa bli sjuk? Karin Bromander var sex år när hennes mamma dog i äggstockscancer. Idag, 25 år senare, undersöker Karin och hennes systrar risken om också de kommer att drabbas av ärftlig cancer.  - Jag tror inte jag tänkte i termer av att jag ärvt nåt i mina gener, mer att jag typ är dömd på nåt sätt, säger lillasyster Mia.  - Jag visste ju att det var 50 procents risk, men rent psykologiskt kändes det som att ha 100 procents risk, säger storasyster Sara.  - Generation efter generation av kvinnor har drabbats av cancer i vår släkt. Det känns som om vi har en dom över oss, säger Karin. - Måste det verkligen vara så att också vi drabbas?  Reporter: Karin Bromander Producent: Lotta Malmstedt Slutmix: Janne Waldenmark Programmet gjordes 2018. Hit kan du vända dig om du har frågor om BRCA. Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

I säsongens sista Skolministeriet följer vi upp några program som sänts under 2018. Har försöket med ett lönepåslag på 6000 kronor för lärare i ytterstadsskolor haft någon effekt mot lärarsegregationen? Varför är det så svårt att få fram fler språklärare? Och hur går det med rekryteringen av barnskötare i Säffle kommun? Ett program av Joanna Korbutiak. Lyssna på programmet på urplay.se Från i fredags.

Utbildning, Repris

Sänds även på fredag.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Återutsändning: Om Venezuelas resa från hopp till massmigration. Lotten Collin hjälper oss förstå hur ett land kan raserats på drygt tio år. En berättelse om olja, avsked och en bagare som låser in sitt smör. 2009 sätter sig Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin i en helikopter för att göra ett unikt besök i Orinocobältet i södra Venezuela. Den socialistiska revolutionen under president Hugo Chavez ledning sätter sitt hopp till världens största oljereserv som finns här. Det är den som ska lägga grunden för den nya välfärden, skolor och sjukhus och ge nya möjligheter till Venezuelas folk.  Knappt tio år senare möter Lotten Collin en olje-ingenjör i trasig arbetsoverall som berättar om ett projekt i förfall. Idag lämnar tusentals venezolaner landet - varje dag. Samtidigt blir landets nye president Nicolás Maduro allt mer beroende av militären för att behålla sin makt. Följ med på en resa till gatans demonstranter, till en kakao-odlare som förlorar sitt livsverk, ett tryckeri som inte vet när pressarna ska tystas, möt bagaren som tvingas låsa in sitt smör och kvinnan som slickar på ett bakplåtspapper som bagaren precis har slängt. Lotten Collin förklarar hur den akuta matkrisen och det politiska förtrycket hänger ihop. Hon tar oss med till kvinnan som registrerar medborgarnas politiska tillhörighet för att de ska få nya id-kort och rätt till mat-bistånd. Och tar oss med i en smugglares bil när han tar sig över gränsen till Colombia för att tjäna en hacka på subventionerad bensin. Hur blev det så här? Programmet sändes första gången i september 2018. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med sin böjliga klang har fagotten en självklar plats i orkestern. Varför skriver Stravinsky så bra för fagott? Och hur blandar dagens gäst in ljud från hela världen i sin musik? (En kortversion av P2:s tvåtimmarsprogram.) Emily Hultmark är nybliven stämledare i Philharmonia Orchestra i London och har bl a haft samma jobb i Kungliga Filharmonikerna. Hon är uppväxt i England, samlar på ljud och texter och söker nya uttryck för sitt instrument, bland annat i egen musik med improviserade och elektroniska inslag. Vi diskuterar fördomar om fagotten, hur man egentligen får se ut som orkestermusiker och lyssnar på musik av Mozart, Björk och Vivaldi. I Instrumentalisterna lär vi känna instrumentets uttryck och hemligheter.  Producent: Marie Wennersten Programledare: Sara Norling Från i går.

Klassisk musik, Repris

Från i lördags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Arthur Ashkin som får Nobelpris i fysik för den optiska pincetten har forskat om laser sedan lasern uppfanns. Nu är han 96 år med ett projekt i källaren som han hoppas ska lösa världens energiproblem. Den optiska pincetten är ett verktyg av ljus. Med den kan man flytta på och hålla fast mycket små partiklar, även levande celler. Vi besöker Caroline Adiels vid Göteborgs Universiteten som har glädje av verktyget i sitt arbete som handlar om att studera kommunikation inom och mellan enskilda celler. Vi träffar också Arthur Ashkin själv, hemma i villan utanför New York, som berättar om hur han tänkte i de olika stegen när pincetten utvecklades. Men projektet i källaren vill han inte att vi fotograferar. I programmet hörs: Arthur Ashkin, 2018 års Nobelpristagare i fysik, och Caroline Adiels, fysiker vid Göteborgs Universitet. Programmet är en repris från 22 november i år. Camilla Widebeck Camilla.Widebeck@sverigesradio.se Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Hela havet stormar inom Svenska Akademien. Fortfarande ingen regering - idag har det gått 113 dagar. Men i fotboll har Sverige nått framgångar 2018.

2019 är 30 år sedan Berlinmurens fall och kalla krigets slut. Fotografen Ann-Christin Jansson har skildrat de helt olika världarna i öst och väst och hur de sedan växte samman. Bilderna från de dramatiska omvälvningarna visas på ett galleri i Berlin.

Håller du ditt nyårslöfte? Författarna till nya boken "Tio i Tolv" ger dig goda råd.

Bangladesh premiärminister Sheikh Hasina utropar sig som vinnare. "En fjäder i hatten", säger premiärminister över expertutlåtanden att landet går mot en diktatur. Oppositionen hävdar valfusk efter våldsamheter och dödande under valdagen.

Nyårspanel i P1-morgon. Värmerekord och skogsbränder, talmanskakor och regeringstrassel och en krisande Svenska Akademien i kölvattnet av metoo. Nyårspanel med Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör och tidigare språkrör för Miljöparitet, Ulrika Knutson, kulturjournalist, finns med oss i P1-morgonstudion och Göran Hägglund, tidigare socialminister och Kristdemokraternas förre partiledare medverkar från en studio i Jönköping.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

Om leken, lärandet och läkandet i livet med målaren och författaren Klas Parknäs från Göteborg. Vart orden och färgerna pekar är det som intresserar Klas och det som är grunden i hans konstnärskap. Hans målningar är färgstarka och i sina böcker vänder och vrider han på ordens betydelse och blottar nya sätt att se på världen. .  Jag är intresserad av källan till konsten.Man kan säga att jag gick i kloster för 30 år sen, fast i min ateljé.  Jag lämnade denna världen för att lära mig att jag inte är av denna världen.  Jag behövde lära mig att be. Be om Guds röst. Inspirationen.  Klas Parknäs Text Romarebrevet 12:2 Musik Spirit Fall/David Åhlén Be still/David Åhlén  Producent Neta Norrmo? Produktionsbolaget Munck? för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

- Nästa år fyller jag åttio. När jag blickar tillbaka på mitt liv ser jag klart de gånger då jag har följt en "desire line" och de gånger då jag låtit bli. Patricia Tudor Sandahl föddes i England 1940 och kom till Sverige 1964 där hon blev fil dr i pedagogik, leg psykolog och psykoterapeut. Hon är retreatledare, föredragshållare samt författare till femton böcker på existentiella teman. Under elva år har hon medverkat i Tankar för dagen samt varit Sommarpratare (2000) och Vinterpratare (2011). Att det finns mer att hämta hos oss människor, ett utrymme att växa i, är ett genomgående tema i hennes författarskap. Vi kan bli "lite mer människa" om vi vill det. Vi är aldrig färdiga. Utveckling pågår hela livet. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 från Umeå om bland annat nyårsraketers vara eller icke-vara, klimatförändringar och regeringsbildningen. Programledare: Sverker Olofsson Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Över 40 personer har skjutits ihjäl i Sverige under 2018. I lagens namn har pratat med forskare, poliser och anhöriga till de som dör, som alla är oroliga över utvecklingen. - Någonstans är jag orolig, och det smyger sig på en. När man hör på olika arenor och i forum att det här är det nya normalläget att vi kommer ha de här skjutningarna. Då är nästa steg att vi accepterar skjutningarna och det bekymrar mig, säger Amir Rostami, forskare i sociologi. Programledare: Martin Wicklin. Ljud/form: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin. Från i går.

Sociala frågor, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Soldaten Johan Henrik Sjöö deltog i de långdragna striderna mellan Sverige och Ryssland 1808 och 1809. När kriget var över rodde han sin familj i en eka över Östersjön till tryggheten i Sverige. Hur går det till att dela ett rike i två delar? Och vad händer med de människor som råkar befinna sig mitt i en sådan delning? Splittringen av det svensk-finska riket 1809 innebar enorma påfrestningar, framför allt för de människor som levde då, men det ställde också till problem för administrationen för vem hade till exempel rätt till de historiska dokumenten i arkiven? Idag ska vi berätta historien om Johan Henrik Sjöö, en soldat i den svensk-finska armén som hamnade mitt i den röra som utbröt när Sverige förlorade Finland. Charlotte Ryrholm från Enköping har forskat om sin ana Johan. - Han föds 1776 i Randasalmi Finland, och redan i början av 1800-talet blir han soldat i finska armén i Savolax regemente, vid den ryska gränsen. I armén blir han trumslagare och med tiden korpral, vilket var så långt man kunde komma i graderna om man var en vanlig indelt soldat. - Generalmönsterrullarna är ibland svåra att följa, men det verkar om att Johan är reserv i armén, för hans deltagande där verkar vara lite ryckigt. Men innan han gifter sig så hinner han tjänstgöra i fyra år - och så vet vi att han är 169 cm lång, tillägger Charlotte Ryrholm. Johan Henrik är alltså en för sin tid ganska ståtlig man och därtill trumslagare, vilket var en oerhört viktig funktion inom armén.  Trumslagarna kallades ibland signalgivare eftersom befälhavarna kunde använda trumsignalerna för att meddela soldaterna vad de skulle göra, om de skulle gå till attack eller retirera, och trummorna tjänade förstås också som pådrivare både i strid och under marscher. Men i fredstid så kunde Johan Henrik förstås stanna hemma och bruka marken runt sin lilla soldatbostad. I en gård intill där det bor en överofficer, arbetar en ung piga Anna Sofia. - Han håller sig på samma torp tills han träffar sin fru Anna Sofia Johansdotter Räpon, och de gifter sig 1804, sen bosätter de sig i en by som heter Pällilä i Jockas-Juva, som ligger under Savolax. De får en liten dotter som heter Agata, men hon blir bara sex månader, men 1807 får de sonen Fredrik Johan. I husförhörslängderna kan man se att Johan Henrik är borta från hemmet under 1808 och 1809. På vintern 1808 hade ryska armen gått till anfall och soldaten Johan Henrik blev kallad att delta i kriget. Det var Napoleon som hade bett Ryssland att en gång för alla göra upp med svenskarna som motsatte sig Napoleons maktanspråk. Ryssarna var inte nödbedda, de hade ju sedan århundraden tillbaka sett Sverige som en arvfiende och ville därtill gärna skapa ett skydd för sin viktiga Östersjöhamn i St Petersburg. Det skyddet skulle de få om de kunde erövra Finland, det som här i Sverige ofta kallades den östra rikshalvan. De svensk-finsk trupperna hade inte kraft att stå emot ryssarna. Johan Henrik Sjöö och de andra soldaterna i Savolaxbrigaden drevs norrut av de ryska trupperna genom Finland under det kommande året. Kanske hade allting blivit alldeles annorlunda för honom, för den svenska armén och för utgången av historien om bara en liten rysk trupp blivit lite fördröjd på vägen. För den 14 september 1808 befann sig den finsk-svenska armén i Oravais strax norr om Vasa.  Savolaxbrigaden var inte ensam på en svenska sidan här fanns trupper från både finska och svenska sidan. Befälhavare på platsen var   Carl Johan Adlercreutz som ledde alltsammans från en kulle där det idag står ett gigantiskt minnesmärke över händelserna här. I efterhand har man förstått att det nog var här kriget avgjordes. Striderna pågick hela dagen och trots att det egentligen gick bra för Johan och de andra på finsk-svenska sidan, så förlorades ändå slaget till slut. I exakt rätt ögonblick kom nämligen en rysk hjälptrupp fram till platsen och de avgjorde alltsammans. Göran Backman är ordförande i Historiska föreningen i Oravais. - Jag brukar säga att alltsammans egentligen avgjordes under den halvtimme då de nyanlända ryssarna tog kommandot över situationen. Hade inte de kommit så vet man inte hur kriget hade slutat, för efter slaget här så blev det egentligen inga slag förrän man kom över till svenska sidan. Därför så anser man idag att slaget i Oravais var avgörande. Efter förlusten i Oravais skedde en oordnad och ganska kaotisk reträtt. Johan Henrik Sjöö och de andra soldaterna i finsk-svenska armén tog sig över till Norrbotten, och kom så till Västerbotten där de avgörande slagen stod på sensommaren 1809. Svenskarna gav upp och erkände sig besegrade. Sverige måste nu lämna ifrån sig en tredjedel av sitt territorium, och en fjärdedel av rikets befolkning, en miljon människor, blev ryska undersåtar. Savolaxbrigaden bestod vid mobiliseringen 1808 av 3783 man. När kriget var slut fanns endast 200 av dem kvar. Johan Henrik Sjöö var en av dem. Det var trasiga och trötta soldater som en blåsig söndag, den åttonde oktober 1809 ställde upp sig på kyrktorget i Umeå för att lyssna på det avskedstal som deras befälhavare General von Döbeln, höll till dem, sedan han först delat ut medaljer och gett dem en extra ranson med brännvin. Svenskar! Varen stolta över att hava sett dessa finska kvarlevor. Minns dem, Högakta dem. Se deras avtynade kroppar, deras bleka ansikten. De bära vedermälen av deras trogna och ändå fruktlösa bemödanden förflutet år. Och ni finnar! När ni återkommer till fosterbygden, så framför svenska folkets tacksamhet till er nation! Vet att i återvänder med utslitna kläder, avstympade och genomskjutna lemmar, men ni medför en rättskaffens krigsmannasjäls synbara prydnad. Fiender till det svenska moderlandet kan ni aldrig bli, därom är jag förvissad, men förbli i all tid dess vänner! Påminn era barn om det - vi ska från släkte till släkte välsigna och högakta er. Finnar! Bröder! Kunde mina ord beseglas med blodtårar från mina ögon, skulle de strömma och varje droppe försäkra er min vördnad, min vänskap. General Carl von Döbel, General befälhavare över kungliga norra arméen.   Efter att Johan och de andra i Savolaxbrigaden lyssnat på von Döbeln så valde en del av dem att åka hem och andra att stanna på den svenska sidan och fortsätta som soldater där. Johan Henrik verkar ha bestämt sig för att bli svensk, men han är ju inte ensam i familjen, ingen visste hur villkoren skulle komma att bli för de människor som från och med nu blev undersåtar i det ryska Storfurstendömet Finland.  - Vi ser att han kommer tillbaka hem, jag tänker mig att han väl ville prata med Anna Sofia om hur de skulle göra. Men jag ser att andra soldater från de finska brigaderna stannar kvar i norra Sverige, berättar Charlotte Ryrholm. Johan tar sig hem och nio månader efter får han och Anna Sofia ytterligare ett barn. Strax efter, i skiftet 1810-11 så tar de sig till sist till Sverige med ett nyfött barn och ett som är 3-4 år, och släkthistorien berättar att de rodde sig över. Det finns inga flyttattester, utan i kyrkböckerna så står det bara att de har "flyttat till Sverige" vilket betydde att de flytt. De bosätter sig sedan i Norrtälje där Johan införlivas i den svenska armén. Charlotte Ryrholm tror att han hade ett löfte om att införlivas om och när han tog sig tillbaka. Som de allra flesta soldater vid den här tiden så byter Johan Henrik efternamn då och då, vilket verkligen inte gjort sökandet efter honom lättare för hans ättling. Johan hette alltså Sjöö när han bodde i Savolax i Finland, ett typiskt soldatnamn och väl i Sverige byter han efternamn till Ferm, också det ett typiskt soldatnamn. För att ytterligare krångla till det så får hans och Anna Sophias barn lite längre fram i tiden ett eget efternamn, Sjöborg. Nu är de alltså i Sverige, och för Johan fortsätter livet som soldat. - Han blir inkallad igen och runt 1812 så är han med de svenska trupperna till Tyskland och Napoleonkriget. -Vad jag vet så är han aldrig med i något slag där, men vi vet ju att det är mycket fältsjukdomar, och det är en sådan han avlider av, 38 år gammal. Anna Sofia uppfostrade sina barn genom att tjäna som piga. Den äldsta sonen blev skräddare i Söderhamn, den yngsta sonen blev vagnmakare, och det fanns också en yngre syster som föddes i Sverige. - Vi vet att familjen hade finska som huvudspråk, för det står i husförhörsböckerna att hon kunde läsa katekesen innantill på svenska, men att hon kunde den finska utantill. Charlotte Ryrholm stammar från den av Johans Henriks söner som blev skräddarmästare och hamnade i Söderhamn, men att pussla ihop fakta om pappan Johan Henrik var inte alldeles enkelt. Numer är ju mycket material digitaliserat och därmed lättåtkomligt, både i Sverige och Finland, men Rikssprängningen mellan Sverige och Finland gör letandet i källorna lite speciellt för vilket material finns i Sverige och vilket finns i finska arkiv? - Det har blivit en hel del letande för att hitta honom, men också för att hitta barnen. I husförhörsboken från Finland stod bara pappan och barnen uppskrivna. Hon har också haft stor nytta av generalmönsterrullorna både från Sverige och Finland, hade Johan Inte varit soldat hade letande nog varit betydligt svårare, tror hon. - Det är en rolig upptäcktsresa man gör! Charlotte har fått leta i både svenska och finska arkiv och så är det för de flesta som har svensk-finska anor. Finland var en integrerad del av konungariket Sverige, vilket innebar att all administration var gemensam. Därför så ställdes det svenska Riksarkivet inför ett stort bryderi vid riksdelningen - vilket material skulle föras över till Finland och vad skulle finnas kvar i Sverige? Delningen av Riksarkivet Nils Erik Villstrand är professor emeritus i nordisk historia vid Åbo Akademi, och han är också en ivrig släktforskare. Vi träffar honom i den svenska Riksarkivet i Stockholm dit han åker med jämna mellanrum. Han berättar att de svenska myndigheterna var tämligen snåla med att lämna ifrån sig material efter 1809. - Ja, det här är inte de allra vackraste inslagen i de svensk-finska förbindelserna efter 1809, det blev närmast ett gräl och en dragkamp om handlingarna. I fredstraktaten hade man skrivit in att alla handlingar som behövdes för att den finska förvaltningen skulle fungera, de skulle föras över, först till Åbo och senare till Helsingfors. Trots Riksarkivets ovilja att lämna ifrån sig dokument till Finland fanns det arkiv som var villiga att sända över papper till den förlorade östra riksdelen, berättar Nils Erik Villstrand. - Vissa myndigheter som hade kvar riktigt gamla dokument, som till exempel Kammararkivet, de tyckte att gamla räkenskaper som bara handlar om Finland gott kunde flyttas, så de gick i första lasset. Men Sverige och Finland var ett enda integrerat rike, och när handlingar berörde saker som gällde båda länderna så tyckte man från svensk sida att dokumenten skulle finnas kvar i Sverige. Nils Erik Villstrand berättar att man i slutet av 1800-talet planerade att göra utbyten av handlingar mellan de båda riksarkiven, men de förhandlingarna strandade när man i Sverige trodde att Finland skulle "förryskas". - Då tyckte man att det var bäst att det material som belyser den gemensamma historien blev kvar i Stockholm. Som historiker är Nils Erik Villstrand glad över att myndigheter ändå villigt förde över räkenskaper från Sverige till Finland. Dem har både historie- och släktforskare nytta av. - Visst, fogde- och länsräkenskaperna som innehåller till exempel mantalslängder och andra beskattningslängder är ju en värdefull källa till äldre tider. - Jag brukar säga att beskattaren är historikerns bästa vän, och det tror jag gäller också släktforskare, i alla fall när vi talar om äldre tid, den tid då det ännu inte skrevs kyrkböcker. Numer går det ju att finna mycket arkivmaterial digitalt. - Men det roligaste är ju att göra som min fru och jag har gjort, och resa hit till Stockholm, eller göra den motsatta resan till Helsingfors. I Finland är en del arkivförteckningar är skrivna på finska, men via personalen kommer man förbi den tröskeln och sedan är ju det mesta skrivet på svenska, och talar vi om tiden före 1870 så är ju strängt talet. Förutom finska Riksarkivet finns i Finland riksomfattande släktforskarforum såsom Genealogiska Samfundet i Finland och Finlands Släkthistoriska förenings sidor på nätet. Finska Nationalbiblioteket har digitaliserat finska tidningar från perioden 1771-1900. I det historiska tidningsbiblioteket kan man fritextsöka 1,7 miljoner tidningssidor, största delen av de tidningar som gavs ut i Finland både på finska och svenska Nils Erik Villstrand söker efter en salpetersjudare från Vasatrakten som bosatte sig på svenska sidan av svensk-finska riket. Han har fem pärmar att gå igenom för att möjligen finna det han söker. - Riksarkivet är ju fortsatt ett gemensamt arkiv, och vi historiker i Finland tycker att det är en jättegod tingens ordning att de dokument som också gäller Finland finns här i Stockholm. De är Välordnade, välbevarade, det är lätt att få fram dem och det är lätt att bara ta fram telefonen och fotografera av det vi behöver. Länkar  Lite längre ner på sidan finns tre länkar till sidor där man kan söka efter sina finska rötter.  Via Genealogiska samfundet i Finland och Finlands släkthistoriska förening kan man i digitaliserade kyrkoböcker söka döpta, konfirmerade, vigda, begravda och flyttade samt kyrkoräkenskaper församling för församling. Vissa sökningar är fria för alla, men medlemmar har större tillgång. Via Svenska genealogiska föreningen kan man hitta finska nationalbiblioteket som har digitaliserat finska tidningar från perioden 1771-1900. I det historiska tidningsbiblioteket kan man fritextsöka 1,7 miljoner tidningssidor, största delen av de tidningar som gavs ut i Finland då är både på finska och svenska. Länksamling till dessa källor finns till exempel på hemsida. Programmet är gjort av Elisabeth Renström, Merja Laitinen och Gunilla Nordlund  Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigeradio.se Sänds även natt mot fredag kl. 03.35, natt mot lördag kl. 01.35 samt på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Jag vet ju inte vad jag heter!" utbrister Staffan. Maud som sitter nära lugnar honom; "Det gör väl inget. Du är ju någon i alla fall." Följ med till demensboendet Ängsgården i Trosa kommun. Omkring 160 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och andelen som drabbas kommer att öka i takt med att fler blir äldre. Men hur är det att leva med demens? Jonna Berglund fick möjlighet att under en period komma och gå mitt i vardagen på Ängsgården i Trosa. Med de boendes, personalens och de anhörigas tillstånd. I programmet möter vi också Margareta Bernehjält, 85 år, som för drygt ett år sedan fick veta att hon har Alzheimers sjukdom. Hon besöker Ängsgårdens dagverksamhet varje vardag, men klarar det mesta i livet på egen hand - än så länge: - Jag ska hålla igång så länge som möjligt. Vara alert, läsa mina böcker och vara aktiv, säger Birgitta.  Ett program av Jonna Berglund från 2017. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

"Annorlunda hos ekorrarna" av Werner Aspenström Uppläsning: Werner Aspenström (inspelning från 1991) Diktsamling: "Enskilt och allmänt", 1991 MUSIK Gabriel Pierné: Canzonetta EXEKUTÖR Michael Collins, klarinett, Michael McHale, piano Sänds även kl. 00.55.

Kultur

Botemedel mot cancer, lösningen på världens energikris och mat åt alla hungriga. Allt det här går att hitta i naturens enorma variation av proteiner menar Frances Arnold, Nobelpristagare i kemi. Frances Arnold har fått en del av 2018 års Nobelpris i kemi för att ha utvecklat metoden riktad evolution av enzymer. Den använder hon för att få proteiner som hör till gruppen enzymer att utföra nya kemiska reaktioner. Det kan i sin tur ge oss bättre sätt att framställa till exempel biobränslen och läkemedel. Och det bästa sättet att utveckla den enorma outnyttjade potentialen för problemlösning som finns i naturen är att ta vara på många olika människors kreativitet och idéer, menar hon. I programmet hörs: Frances Arnold, professor vid California Institute of Technology och Nobelpristagare i kemi 2018, Nat Goldberg, doktorand i Frances Arnolds forskargrupp. Programmet är en repris från 26 november 2018. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

MENTAL TRÄNARE, FÖRFATTARE, FÖREDRAGSHÅLLARE, 42 år. Född i Sundsvall, uppväxt i Matfors, bosatt i Tyresö. Sommarvärd 2018. Vid en abrupt separation är det oftast den lämnades version som skildrats i litteratur och film. Olof Röhlander väljer i sitt Vinterprat att berätta om hur det var att vara "boven i dramat", den som bröt upp och lämnade. Hur går man vidare i livet efter stora livshändelser som förändrar hela spelplanen? Händelser som du och ingen annan är ansvarig för? Föreläsaren och författaren Olof Röhlander berättar i Vinter i P1 om att det inte är så lätt att coacha sig själv genom en omstart när förälskelsen övermannat dig. - Alla visdomsord och goda råd jag försökt leverera genom åren, och plötsligt beter jag mig som någon som inte verkar leva som han lär. Som på håll upplevs helt okänslig för sin frus känslor och istället bara visslar vidare i tillvaron med en ny tjej trots vetskapen om att han lämnat en människa sårad och oförstående på slagfältet. Jag antar att det var så det såg uti alla fall, och kanske var det också så, berättar Olof Röhlander öppenhjärtligt i sitt Vinterprat. Olof Röhlanders uppbrott gick så hastigt att han i princip lämnade sitt äktenskap några dagar efter mötet med den kvinna han idag lever tillsammans med, och han satte aldrig sin fot i sitt gamla hem igen. Det tog betydligt längre tid innan Olof, "mammas nya kille" fick träffa den nya kvinnans då tioåriga dotter. I en karusell-kö på Gröna Lund skulle relationen grundläggas. "Vad är din favoritfärg?" frågade Olof. "Hur reagerade din fru när du lämnade henne för min mamma?" frågade tioåringen. - Det här visar för mig att vissa saker inte går att förbereda sig för i en omstart. Du hamnar i nya situationer där det händer oväntade saker. Nyckelordet i en omstart är anpassning, konstaterar Olof Röhlander i Vinter i P1. Idag använder Olof sina egna erfarenheter, som resonansbotten i det han pratar om under sina föreläsningar och i sin nya podd tillsammans med svärfar Lasse Berghagen. - Det orättvisa är att både jag och Maria så att säga skördar frukterna av våra misstag i våra tidigare förhållanden. Jag är idag den jag borde ha varit. Och jag tror inte att boken om hur det bästa sättet att göra slut någonsin kommer att skrivas, inte av mig i alla fall. Det finns nämligen inget facit. Om Olof Röhlander Aktuell med föreläsningen och boken OMSTART - Konsten att bryta ihop och komma igen. Utbildad till Licensierad Mental Tränare och sex gånger utnämnd till Årets föreläsare/ Årets talare. Porträtterades i SVT-dokumentären Talaren, om livet som handelsresande i drömmar. Föreläser om mental styrketräning. Förra boken hette Konsten att njuta av livet - och ändå få saker gjorda. Har nyligen startat podden En blandning av sött och salt tillsammans med Lasse Berghagen. Varit elitspelare i bordtennis, där året i Falkenberg med världsmästaren Stellan Bengtsson som tränare, formade attityden till livet. Motto: Framrutan ska vara större än backspegeln. Producent: Per Berg Sänds även kl. 22.05.

Underhållning

Bob Hansson och Martina Montelius svarar på publikens frågor.

Sociala frågor

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Traditionell indisk dans, mango-lassi, religiösa spänningar och världens sämsta luft. Allt detta diskuteras i Margita Boström eget specialprogram med inriktning på just Indien. Här kan du se en video med dagens dansuppvisning i studion! Gäster: Per J Andersson, författare, journalist och Indienkännare Henrik Chetan Aspengren, forskare på utrikespolitiska institutet och expert på hindunationalismen Usha Balasundram, danslärare samt Sofia Balasundram, dansare Hans-Christen "HC" Hansson, professor i luftföroreningar på Bolincentret vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från augusti 2018. Programledare: Margita Boström Producent: Minna Grönfors

Aktualiteter

Mörker och magi, sår och spår i det norrbottniska landskapet och historien. Norrbotten uppkopplat mot resten av världen när Luleåbiennalen återuppstår. Skandinaviens äldsta konstbiennal tar med besökaren på en resa till olika platser i Norrbotten. Vid sidan om flera platser i Luleå, även Boden, Jokkmokk, Korpilombolo och Kiruna. Huvudutställningen visas på konsthallen i Luleå där 18 av dom 37 deltagande konstnärerna ställer ut. Helene Alm helene.alm@sverigesradio.se

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Författaren Beate Grimsrud samtalar med sina gäster - litteraturprofessorn Sven Anders Johansson, hjärnforskaren Katarina Gospic och idéhistorikern Patrica Lorenzoni på temat godhet. Hur gör man sitt bästa i en komplicerat tid? Ska vi aktivera oss eller är det bästa vi kan göra att lägga oss ned och sova? Ett filosofiskt, psykologiskt men framför allt mänskligt samtal om godhet. Sänds även nyårsdagen kl. 08.05.

Dokumentärer

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.

Dokumentärer

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om. Från kl. 12.45.

Aktualiteter, Repris

Sveriges Radio släpper unika Bergmanintervjuer från sent 60-tal: "Kroppen är den stora delen med ett litet hål för själen." "Bergman om Bergman - del 4" följs av smakprov ur Bergmanpodden om "Tystnaden" 1970 kom boken "Bergman om Bergman" ut. Filmarna och filmjournalisterna Stig Björkman, Jonas Sima och Torsten Manns intervjuade Ingmar Bergman om hans filmskapande och det blev allt som allt 54 rullband. Boken översattes till åtta språk och blev en klassiker men Bergman själv stoppade en andra upplaga. "Stäng av nu, killar." "Vi hade praktiskt taget telefonterror och jag fick väl ett hundratal anonyma brev, så det sexuella traumat i det här landet var nog svårartat." Kulturredaktionen P1 släpper nu fem poddar med valda delar från de här banden. Det handlar om relationer och rädslor, intuition och förödmjukelse, vargtimmar och tillverkandet av drömmar. Och alla dessa skådespelare. Hela poddserien med de unika Ingmar Bergman-intervjuerna finns att lyssna på från klockan sex på tisdag den 21 augusti. Del 4 om Tystnaden och tågen: "Man fick sitta en hel dag och köra sån här jävla motordressin tillsammans med tre störtförskrämda kompisar." Ett program av Katarina Wikars. Länkar till samtliga Bergman om Bergman-poddar här nedanför

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Börsen börjar falla i mars 2000 och snart är det för sent för många. Ctrl+Z går inte att tillämpa i den analoga världen. Tony gör ett sista återbesök på Webtarget. Vem har han egentligen blivit? Kraschen är en tragikomisk serie om world wide webs födelse och det visionära IT-företaget Webtargets uppgång och fall under slutet av 90-talet - en tid innan Google och Facebook härskade över världen och vi fortfarande såg framför oss hur cyberrymden skulle skapa ett nytt och bättre samhälle.  Huvudförfattare och regi: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Isak Hjelmskog, Malou Zilliacus, Ivan Mathias Petersson, Omid Khansari, Siham Shurafa, Inga-Lill Andersson, Maya Lazcano, Shang Imam och Johan Staël von Holstein. Storyline: Daniel Karlsson, Maya Lazcano, Pontus Bergman, Frida Englund, Malin Axelsson, Magnus Berg. Musik: Rebecca&Fiona. Ljudtekniker: Carolina Jinde. Auskultant: Maya Lazcano. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg. Från i fredags. Sänds även natt mot fredag kl. 03.02.

Teater, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Jag vet ju inte vad jag heter!" utbrister Staffan. Maud som sitter nära lugnar honom; "Det gör väl inget. Du är ju någon i alla fall." Följ med till demensboendet Ängsgården i Trosa kommun. Omkring 160 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och andelen som drabbas kommer att öka i takt med att fler blir äldre. Men hur är det att leva med demens? Jonna Berglund fick möjlighet att under en period komma och gå mitt i vardagen på Ängsgården i Trosa. Med de boendes, personalens och de anhörigas tillstånd. I programmet möter vi också Margareta Bernehjält, 85 år, som för drygt ett år sedan fick veta att hon har Alzheimers sjukdom. Hon besöker Ängsgårdens dagverksamhet varje vardag, men klarar det mesta i livet på egen hand - än så länge: - Jag ska hålla igång så länge som möjligt. Vara alert, läsa mina böcker och vara aktiv, säger Birgitta.  Ett program av Jonna Berglund från 2017. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Botemedel mot cancer, lösningen på världens energikris och mat åt alla hungriga. Allt det här går att hitta i naturens enorma variation av proteiner menar Frances Arnold, Nobelpristagare i kemi. Frances Arnold har fått en del av 2018 års Nobelpris i kemi för att ha utvecklat metoden riktad evolution av enzymer. Den använder hon för att få proteiner som hör till gruppen enzymer att utföra nya kemiska reaktioner. Det kan i sin tur ge oss bättre sätt att framställa till exempel biobränslen och läkemedel. Och det bästa sättet att utveckla den enorma outnyttjade potentialen för problemlösning som finns i naturen är att ta vara på många olika människors kreativitet och idéer, menar hon. I programmet hörs: Frances Arnold, professor vid California Institute of Technology och Nobelpristagare i kemi 2018, Nat Goldberg, doktorand i Frances Arnolds forskargrupp. Programmet är en repris från 26 november 2018. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. - Det viktigaste var att vi överlevde, säger Hesham Aqtash från Afghanistan. Trots en oviss väntan som flykting i Serbien är han hoppfull om framtiden. I väntan på möjligheten till ett ordnat liv, arbetar Hesham Aqtash som volontär i en serbisk flyktingorganisation. Han hjälper till att introducera nyanlända som kommit samma väg som han själv gjorde för några år sen. - Vi berättar hur det fungerar här, att människor klär sig annorlunda, att man tänker annorlunda, säger han. Flykting- och migrantvågen försatte EU i en kris som ännu inte är över. Den  påverkar politiken i medlemsländerna, och förhållandet mellan unionens länder. I Radiokorrespondenterna rör sig Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén från Lesbos i Grekland, via Belgrad i Serbien och upp till Budapest i Ungern. Hon möter några personer som fortfarande lever mitt i det som kom att kallas flyktingkrisen, och politiker som på helt olika sätt försöker hantera situationen. Programledare: Johanna Melén Producent: Nina Benner Från 23/12.

Aktualiteter, Repris

Valda delar ur morgonens sändning. Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Nästa år fyller jag åttio. När jag blickar tillbaka på mitt liv ser jag klart de gånger då jag har följt en "desire line" och de gånger då jag låtit bli. Patricia Tudor Sandahl föddes i England 1940 och kom till Sverige 1964 där hon blev fil dr i pedagogik, leg psykolog och psykoterapeut. Hon är retreatledare, föredragshållare samt författare till femton böcker på existentiella teman. Under elva år har hon medverkat i Tankar för dagen samt varit Sommarpratare (2000) och Vinterpratare (2011). Att det finns mer att hämta hos oss människor, ett utrymme att växa i, är ett genomgående tema i hennes författarskap. Vi kan bli "lite mer människa" om vi vill det. Vi är aldrig färdiga. Utveckling pågår hela livet. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

MENTAL TRÄNARE, FÖRFATTARE, FÖREDRAGSHÅLLARE, 42 år. Född i Sundsvall, uppväxt i Matfors, bosatt i Tyresö. Sommarvärd 2018. Vid en abrupt separation är det oftast den lämnades version som skildrats i litteratur och film. Olof Röhlander väljer i sitt Vinterprat att berätta om hur det var att vara "boven i dramat", den som bröt upp och lämnade. Hur går man vidare i livet efter stora livshändelser som förändrar hela spelplanen? Händelser som du och ingen annan är ansvarig för? Föreläsaren och författaren Olof Röhlander berättar i Vinter i P1 om att det inte är så lätt att coacha sig själv genom en omstart när förälskelsen övermannat dig. - Alla visdomsord och goda råd jag försökt leverera genom åren, och plötsligt beter jag mig som någon som inte verkar leva som han lär. Som på håll upplevs helt okänslig för sin frus känslor och istället bara visslar vidare i tillvaron med en ny tjej trots vetskapen om att han lämnat en människa sårad och oförstående på slagfältet. Jag antar att det var så det såg uti alla fall, och kanske var det också så, berättar Olof Röhlander öppenhjärtligt i sitt Vinterprat. Olof Röhlanders uppbrott gick så hastigt att han i princip lämnade sitt äktenskap några dagar efter mötet med den kvinna han idag lever tillsammans med, och han satte aldrig sin fot i sitt gamla hem igen. Det tog betydligt längre tid innan Olof, "mammas nya kille" fick träffa den nya kvinnans då tioåriga dotter. I en karusell-kö på Gröna Lund skulle relationen grundläggas. "Vad är din favoritfärg?" frågade Olof. "Hur reagerade din fru när du lämnade henne för min mamma?" frågade tioåringen. - Det här visar för mig att vissa saker inte går att förbereda sig för i en omstart. Du hamnar i nya situationer där det händer oväntade saker. Nyckelordet i en omstart är anpassning, konstaterar Olof Röhlander i Vinter i P1. Idag använder Olof sina egna erfarenheter, som resonansbotten i det han pratar om under sina föreläsningar och i sin nya podd tillsammans med svärfar Lasse Berghagen. - Det orättvisa är att både jag och Maria så att säga skördar frukterna av våra misstag i våra tidigare förhållanden. Jag är idag den jag borde ha varit. Och jag tror inte att boken om hur det bästa sättet att göra slut någonsin kommer att skrivas, inte av mig i alla fall. Det finns nämligen inget facit. Om Olof Röhlander Aktuell med föreläsningen och boken OMSTART - Konsten att bryta ihop och komma igen. Utbildad till Licensierad Mental Tränare och sex gånger utnämnd till Årets föreläsare/ Årets talare. Porträtterades i SVT-dokumentären Talaren, om livet som handelsresande i drömmar. Föreläser om mental styrketräning. Förra boken hette Konsten att njuta av livet - och ändå få saker gjorda. Har nyligen startat podden En blandning av sött och salt tillsammans med Lasse Berghagen. Varit elitspelare i bordtennis, där året i Falkenberg med världsmästaren Stellan Bengtsson som tränare, formade attityden till livet. Motto: Framrutan ska vara större än backspegeln. Producent: Per Berg Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

"Avskedet 1864-2018" är Anna Ihlis musikaliska möte med poeten Erik Axel Karlfeldt. "Jag blev förvånad över att vi var så lika", säger hon. Det var Karlfeldtsamfundet som frågade Anna Ihlis om hon vill tonsätta Karlfeldt. Fyra år har det tagit för henne att hitta det gemensamma, att se bortom bilden av dalaskalden och kvinnokarlen, det pompösa. Att hitta en annan själ i Karlfeldt, en skörare. De tonsatta dikterna har en stark förankring i hennes liv. Titelspåret "Avskedet" handlar om Karlfeldts farväl till en döende halvsyster likväl som om Anna Ihlis farfars död. "Dina ögon äro eldar" har ofta tolkats som mannens hyllning till kvinnan men Anna Ihlis ser den annorlunda.  "Den handlar om passionens mörker", säger hon, om förlusten, om beroendet av den andra.  E. A Karlfeldt föddes 1864 i Avesta, var nobelpristagare i litteratur och akademiens ständige sekreterare. Anna Ihlis är musiker och sångerska, född 1982, bosatt i Gagnef i Dalarna. Katarina Wikars åkte och träffade henne. Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

Kultur

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.

Kultur