SR, P1 2019-02-09

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En del kallar henne radikal och stridbar, andra modig och inspirerande. Klart är att Maria Svelands alster ofta väcker debatt. Nu kommer en ny bok - också den om kön och klass. Varför alltid dessa teman? Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det är som en ständig oro, berättar Emma, 21. Hon får hjärtklappning, kallsvettas och är fylld av katastroftankar. Det enda som funkar är att sova - och ändå är hon nästan alltid trött. Emma lärde sig tidigt att stänga av sina känslor. Hemma hos henne fanns det i perioder ingen som lagade middag, som frågade hur skolan varit eller som sade godnatt på kvällen. Ofta var hon ensam flera dagar i sträck. - Jag berättade inte för någon hur jag hade det, säger Emma. Jag ville vara lojal mot mamma. Men det hade sitt pris. Idag övar sig Emma i det lilla. Genom att berätta för sin sambo att hon är ledsen, istället för att stänga in sig och sova. Men hur ska hon orka ta tag i de stora känslorna när redan de små stegen gör henne totalt utmattad? Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Från i måndags. Sänds även kl. 12.05.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En liten kapsel som reagerar i magen så att ett litet spjut med läkemedel avlossas in i magsäcksväggen. Det presenteras i veckan av bland andra svenska forskare som prövat det med insulin i djurförsök. Kan det smarta pillret göra livet lättare för diabetiker? Theodor Jildecrona fyller snart 14 år och har haft diabetes sedan han var sju år. Han har alltid sin väska med sig, med två insulinsprutor i. Det nya pillret låter effektivt, och som en bra lösning i fall man inte vill hålla på och göra i ordning en spruta med nålar och hålla på, säger Theodor Jildecrona. Per-Ola Carlsson som är diabetesläkare och professor i medicinsk cellbiologi tycker att tekniken är väldigt spännande, men att det behövs mycket mer forskning, till exempel om hur snabbt insulinet tas upp och verkar när det ges direkt i magsäcken. Försöket i Finland där 2 000 arbetslösa fått pröva så kallad basinkomst hör vi också om i Vetenskapsradions Veckomagasin, och så om en ny avancerad handprotes med känseI. Dessutom om smältande glaciärer i Himalaya, hur rådgivning kan minska upprepade aborter och om utvecklingen av en helt ny oljegröda. Programledare Lena Nordlund Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Om pigmentens kulturhistoriska bakgrund, vad färger signalerar idag & färgens roll i storpolitiken.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ikväll mönstras den svenska musikscenen när branschen prisar årets artister och kompositörer - vem tar hem årets Grammisar? Dessutom: politiken som styr musiken på Folk och kultur och varför tycks musikfilmen A star is born locka ny publik gång på gång? Ikväll delas 20 Grammisstatyetter ut i lika många kategorier för att summera det gångna musikåret. Tina Mehrafzoon från Musikguiden i P3 kommer till studion för att vägleda och tippa vinnare.  I helgen är det dags för den brittiska filmgalan Bafta där Bradley Coopers version av klassikern A star is born har chansen att ta storslam med sju nomineringar, och om några veckor har filmen lika många chanser till Oscarsstatyetter. Men vad är det med denna berättelse som första gången sågs på vita duken 1937 - därefter igen 1954 och 1976 - som gör att den berättas om och om igen. Samtal med kritiker Jenny Teleman om hur berättelsen om kvinnlig framgång i musikvärlden förändrats över tid. Konventet Folk och Kultur pågår just nu i Eskilstuna. Musiken som styr politiken är ett av dagens teman. P1 Kulturs reporter är på plats.   Dessutom: Veckans ord är "flygskam" och i dagens radioessä från OBS konstaterar Dan Jönsson att den brittiske 1800-talstänkaren John Ruskin verkar vara just vad vi behöver i ekologikrisens tjugohundratal. Programledare: Lisa Wall Från i torsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om att önska sig det man inte har, och att möjligtvis växa av det. Josefin ?îlan Karlsson bor i Älvsbyn och är utbildad socialpedagog. 2016 vann hon SM i poetry slam. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vingar har utvecklats fyra gånger under evolutionens gång. Hur kommer det sig? Och så reder vi ut hur bältdjuret - armadillon - tog sig till Country music hall of fame. Programledare: Joacim Lindwall. Vissa uppfinningar i naturen är populärare än andra. Vingar har till exempel utvecklats inte mindre än fyra gånger under evolutionens gång, medan till exempel luftballonger och helikoptrar lyser med sin frånvaro. Varför är det så? Och hur är det med andra funktioner och företeelser som uppkommit flera gånger, som fenor, hjärnor, saliv och ögon? Det här reder fältreporter Anneli Megner Arn ut tillsammans med biologen Rasmus Hovmöller. De sänder från Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Och så stiftar vi bekantskap med ett udda men charmigt däggdjur - bältdjuret, eller the armadillo på engelska. För det är till USA vi ska, till Austin, där det niobandade bältdjuret på 1970-talet kom att bli en symbol för en hel musikscen. Ja, hur kom det sig att bältdjuret blev ärkecountryhippien nummer ett? Mats Ottosson frågar konstnären Jim Franklin som målat bältdjuren från 1970-talet och framåt - ändå till en ny utställning på Country Music Hall of Fame i Nashville. I veckans kråkvinkel tittar Maria Westerberg ut på sitt snöbeklädda och vildvuxna äppelträd och lovar att aldrig beskära det. Programledare är Joacim Lindwall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 21.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vingar har utvecklats fyra gånger under evolutionens gång. Hur kommer det sig? Och så reder vi ut hur bältdjuret - armadillon - tog sig till Country music hall of fame. Programledare: Joacim Lindwall. Vissa uppfinningar i naturen är populärare än andra. Vingar har till exempel utvecklats inte mindre än fyra gånger under evolutionens gång, medan till exempel luftballonger och helikoptrar lyser med sin frånvaro. Varför är det så? Och hur är det med andra funktioner och företeelser som uppkommit flera gånger, som fenor, hjärnor, saliv och ögon? Det här reder fältreporter Anneli Megner Arn ut tillsammans med biologen Rasmus Hovmöller. De sänder från Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Och så stiftar vi bekantskap med ett udda men charmigt däggdjur - bältdjuret, eller the armadillo på engelska. För det är till USA vi ska, till Austin, där det niobandade bältdjuret på 1970-talet kom att bli en symbol för en hel musikscen. Ja, hur kom det sig att bältdjuret blev ärkecountryhippien nummer ett? Mats Ottosson frågar konstnären Jim Franklin som målat bältdjuren från 1970-talet och framåt - ändå till en ny utställning på Country Music Hall of Fame i Nashville. I veckans kråkvinkel tittar Maria Westerberg ut på sitt snöbeklädda och vildvuxna äppelträd och lovar att aldrig beskära det. Programledare är Joacim Lindwall. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Världens kanske mest kända barnbok skrevs redan 1865 av pseudonymen Lewis Carroll. Nu granskar vi den ur nya vinklar tillsammans med Eva Beckman och Johar Bendjelloul. Äntligen premiär för vårens första bokcirkel. Vi läser "Alice i Underlandet" av Lewis Carroll tillsammans med SVT-chefen och kulturjournalisten Eva Beckman och Johar Bendjelloul, På spåret-vinnaren och radiomannen som nu arbetar på Dagens Nyheter. Denna högt älskade barnbok, en klassiker i ordets sanna bemärkelse, närmar vi oss från tre olika håll: Vi gör en politisk tolkning, en psykoerotisk och en djupt personlig. Ni kommer inte att bli besvikna. Dessutom träffar vi det litterära stjärnskottet och PO Enquist-pristagaren: danska Caroline Albertine Minor som skrivit novellsamlingen "Välsignelser", bland annat den självbiografisk berättelsen "Sorgens trädgård" om att förlora den man älskar i en bilolycka. Caroline Albertine Minors ex-man överlevde själva kraschen men förlorade minnet, och blev en helt annan av hjärnskadan han ådrog sig. Boken är översatt av Johanne Lykke Holm.  Programledare: Marie Lundström Producenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström Sänds även på söndag kl. 21.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Programmet som berättar historierna som gömmer sig i det periodiska systemet. I århundraden har arsenik varit såväl makthungriga furstars som vanligt folks förstahandsval när någon ska röjas ur vägen med gift. Men ny kriminalteknik kom att kasta arseniken från gift-tronen. Kemiprofessorn och giftexperten Olle Mattsson berättar arsenikens rysliga historia och om den värmländska kyrkoherden som tog till gift för att skona församlingskassan. Sänds även kl. 16.35 samt natt mot söndag 04.02.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Vad krävs för att rädda världen undan klimatförändringarna? Sätt ett pris på koldioxid, svarar experterna. Hur då? Genom höjda bränsleskatter, säger politikerna. Men så kom de gula västarna. Frankrikes president Emmanuel Macron fick trycka på paus i klimatarbetet efter våldsamma protester i höstas där höjningen av bensinpriset blev den tändande gnistan. Och det är inte bara han som möter motstånd... Varför är priset på bensin så känsligt? Och hur påverkar det här möjligheten att rädda jorden undan smältande glaciärer? Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, har varit rådgivare till den franska regeringen. Skatten är i sig inte orättvis, som den var utformad skulle den inte slå hårdare mot fattiga än mot rika, enligt Sterner. Problemet var att regeringen inte lyckades sälja in den till låg- och medelinkomsttagarna som fyllde Paris gator. Det blev ännu svårare när Macron samtidigt skulle sänka förmögenhetsskatten, för dom rika. Efter bakslaget i Frankrike riktar många nu blicken västerut, mot premiärminister Justin Trudeaus Kanada. Där har hans liberala parti infört ett system för koldioxidskatt där de pengar staten får in via bränslepumpen - ska gå direkt tillbaka till människors plånböcker i form av en check senare i vår. En slags koldioxid-skatteåterbäring. Men i år är det valår i Kanada och det har utbrutit en maktkamp mellan premiärminister Trudeau och Ontarios starke man, konservative Doug Ford som tagit strid om bränsleskatterna. Vi hör Kanadas tidigare miljö- och utrikesminister Stephane Dion, nu sändebud till Europa. Han vet vad det kan kosta politiskt att prata koldioxidskatt i ett bilburet land. För trots att den här typen av skatter är det mest effektiva i kampen mot klimatförändringarna enligt forskarna, har dom visat sig vara politiskt svåra att införa. Det säger Malcom Fairbrother, kanadensisk sociolog som forskar på väljarattityder mot koldioxidskatt, just nu vid Umeå universitet. Frilansjournalisten Mary Newman träffar missnöjda bilägare vid bensinpumparna i en förort till Toronto. Men här sticker Sverige ut, vi har inte hört några högljudda protester - trots att vi har de högsta koldioxidskatterna i världen och var först med att införa dom - redan på 90-talet. Men stödet för Sverigedemokraterna i valet i höstas kanske kan ses i ljuset av det som kan bli ett västuppror även här. Inge Östlund i Rättvik tror det. Han var tidigare Centerpartist men har nu bytt till ett parti som tycker som han, att bränsleskatterna ska sänkas. Ett budskap som gick hem i valstugorna. Och hur har det då gått i Frankrike? Sveriges Radios korrespondent i Frankrike, Margareta Svensson, fick tag i en av dom som lett de gula västarnas protester och nu försöker forma en politik där koldioxidskatten kan accepteras av den breda massan, Jacline Mouraud. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Per Naroskin: Helt uppåt väggarna. Jessika Gedin: Fel sak på rätt plats. Johan Hakelius: Sen avgång. Från i går. Sänds även på tisdag kl. 03.02.

Underhållning, Repris

Med rytmbox, automatiskt baskomp och dubbla klaviaturer var elorgeln 1970-talets stora skrytinstrument. Men idag skänks de förr så högteknologiska musikmaskinerna bort. Elorgeln gjorde det möjligt för amatörorganister att låta som ett helt band - hemma i vardagsrummet. Med 80-talet kom dock smidigare och mer bärbar teknik som kunde göra exakt samma saker som hemmaorgeln, men var som helst - till exempel på picknicken. Elorgeln blev allt svårare att sälja och idag är det få som ser något värde i den. På loppisar och i annonser kostar de några futtiga hundralappar. Om de inte skänks bort mot hämtning. Musikproducenten och instrumentsamlare Mattias Olsson har genom åren hämtat ett tjugotal elorglar. Han uppskattar att samlingen inte kostat honom mer än 2000 kronor. I veckans avsnitt berättar han om kärleken till instrumentet samt förklarar tekniken och visionerna bakom. Dessutom ringer vi upp skivproducenten och Sten & Stanley-medlemmen Ebbe Nilsson för att fråga vem det egentligen är som döljer sig bakom artistnamnet på LP-serien Nils Dacke spelar partyorgel (volym 1-7).  Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Sänds även på söndag kl.19.50, natt mot tisdag 00.45 samt natt mot fredag kl. 04.50.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kalla fakta om TV4:s "dokumentärserie" Stockholmspolisen - vi avslöjar hur fiktion ersätter fakta. SVT:s VD Hanna Stjärne om kritiken mot Melodifestivalen. Bakslag för hyperlokala nyhetssajter. Skådespelande poliser i "dokumentärserien" Stockholmspolisen På måndag är det säsongspremiär för TV4:s program Stockholmspolisen. En populär dokumentärserie som enligt tv-kanalen ger en unik inblick i polisens uppsökande verksamhet. Hack i häl följer ett TV-team polisens arbete på fältet och vi som tittare serveras en välproducerad och actionfylld historia från samhällets trasigare baksidor. Men vad är det egentligen vi ser? Är det som TV4 uppger en dokumentär skildring eller är det här snarare fiktion? Reporter: Tonchi Percan. Hanna Stjärne svarar på kritiken mot Melodifestivalen I förra veckans program granskade vi SVT:s största nöjesevent Melodifestivalen. Vi tog upp frågan om sponsring, om samarbeten med kommersiella eventbolag och ställde frågan om SVT:s öppenhet när det gäller programmets kostnader och inkomster. Vi kunde också berätta att Granskningsnämnden, som kontrollerar att SVT följer sitt sändningstillstånd, år efter år kritiserat SVT för en bristande redovisning av Melodifestivalens ekonomi. I förra veckans program fick vi inte till någon intervju med SVT:s VD, Hanna Stjärne. Men efter ett nytt försök, sågs vi istället nu i veckan. Reporter: Johan Cedersjö. Tuff tillvaro för hyperlokala nyhetssajter I januari kom beskedet att de lokala nyhetssajterna i Östergötland, Norrköping och Linköping News, lägger ner. Förra året kom också beskedet från koncernen 24 Journalistik att de stänger flera lokala redaktioner främst i Skåne och centraliserar till Kalmar. De här sajterna har kunnat profilera sig som gratisalterantiv och pigga underdogs till de större mediehusen med betalväggar. Men den senaste tidens nyheter i branschen fick vår reporter Therese Rosenvinge att börja fundera över hur de här sajterna egentligen har det 2019, ett par år efter den stora boomen av digitala uppstickare och hyperlokala mediestart-ups. Reporter: Therese Rosenvinge. Sänds även i natt kl. 01.02 samt i morgon kl. 18.00.

Aktualiteter

Konflikten kring telekomjätten Huawei sätter regeringar, säkerhetstjänster och konkurrenter på helspänn. I potten ligger de värdefulla 5G-kontrakten. Hur allvarligt är läget? Och vad innebär det för Ericsson? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Bengt Nordström, vd Northstream Pär Ivarsson, reporter Ekonomiekot Kristian Åström, reporter Ekonomiekot Kenneth Fredriksen, Sverigechef Huawei Börje Ekholm, vd Ericsson Hua Chunying, kinesiska utrikesdepartementet Matthew Whitaker, amerikanska justitiedepartementet Kirstjen Nielsen, amerikanska departementet för inrikes säkerhet Tekniker: Lisa Abrahamsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även i natt kl. 01.40 samt på måndag kl. 14.30.

Ekonomi

Kultur

Dikt: "Den Cartesiska hunden" Översättning: Ulrika Wallenström Uppläsning: Harald Leander Diktsamling: "Biologisk vals", (urvalsvolym) Norstedts 1999  MUSIK Arvo Pärt: Darf ich... EXEKUTÖR Anne Akiko Meyers, violin, Leipzigradions symfoniorkester, Kristjan Järvi, dirigent Durs Grünbein är ett av den tyska samtidslyrikens allra största namn. Född 1962, året efter att Muren rests mellan dåvarande Väst- och Östtyskland, växte han upp på östsidan vilket satt tydliga avtryck i hans författarskap. Sedan debuten 1988 med diktsamlingen "Grauzone Morgens" har Durs Grünbein gett ut ytterligare tiotalet diktsamlingar. På svenska finns bland annat urvalsvolymerna "Biologisk vals" och "Interiör med uggla" och förra året kom den delvis självbiografiska Åren på Zoo samt versberättelsen Om snön, båda i översättning av Ulrika Wallenström.   "Om snön" beskriver på alexandrinsk vers filosofen René Descartes resa på 1600-talet mitt under brinnande krig till det svenska hovet, inbjuden som han var av Drottning Kristina. Durs Grünbein har fått flera litterära priser, bland dem Georg Büchner-priset och Tranströmer-priset.  Han är sedan 1985 bosatt i Berlin. Om "Om snön": En poetisk fest, men också en allvarlig erinring. För i dagens värld, där den kritiska rationaliteten trängs undan av mobbar och cesariska despoter som livnär sig av vår rädsla, är det förstås nödvändigt att behålla kontakten med det moderna projektets bästa arv: det rungande nej till rädslan som hörs när någon ifrågasätter gängse synsätt. Den som slår följe med Grünbeins Descartes genom vinterlandskapet blir påmind om hur frihetens röst låter, och rikligen road på köpet. - Ulf Eriksson, Svenska Dagbladet Om "Biologisk vals": Dikterna vrider och kränger. Rastlösa, otåliga. Ibland aggressivt utfallande. Men så hittar de den där skärningspunkten, inte alla dikter, men tillräckligt många, och slungar sig utanför tiden. In i en annan sfär. Jag är övertygad om att även framtidens läsare kommer ha glädje av Durs Grünbeins dikter.  - Anna Hallberg, Dagens Nyheter

Kultur

Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Efter valet hamnade Moderaterna i Staffanstorp i blickfånget på grund av sitt politiska samarbete med Sverigedemokraterna, som går på tvärs med den moderata partilinjen. Moderaterna valde bort allianspartierna och har istället ingått ett politiskt samarbete med Sverigedemokraterna. Tillsammans ska de bland annat ta bort alla så kallade "kulturella särkrav", som skilda badtider för kvinnor och män och ritualslaktat kött. Tiggeri ska också förbjudas. Varför är SD en bättre samarbetspartner än allianspartierna? Och varför struntar kommunens moderater i partilinjen? Christian Sonesson (M) är kommunalråd i Staffanstorp och gäst i Ekots lördagsintervju. Sedan om beskeded i veckan att Liberalernas partiledare Jan Björklund inte ställer upp till omval i höst. Hur har hans tolv år som partiledare sett ut och betytt för partiets politiska inriktning. Hör Ekots politikreporter Lova Olsson och inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder Ekots lördagsintervju Sänds även kl. 21.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Sänds även i natt kl. 03.50.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Jonathan är bara 13 år när han för första gången blir våldtagen och inleder ett flera år långt självskadebeteende. I likhet med att skära sig kan sex också användas för att skada sig själv. Jonathan berättar inte för någon om våldtäkten och det blir starten  på en lång nedåtgående spiral. För att dämpa sin ångest och straffa sig själv söker han upp andra män som vill utnyttja honom.  - Man blir som en docka som kastas runt. Min inställning till männen var "Använd mig för att behaga dig så blir jag nöjd", berättar Jonathan. Övergreppen lindrar självhatet i stunden men för varje dag mår han allt sämre. Trots det är det svårt att sluta, männen ger honom bekräftelse. Ungdomar som skadar sig genom att sälja sex eller ha sex mot sin vilja är en grupp som uppmärksammas i en ny avhandling från Linköpings universitet.  Forskarna har sett att sex som självskada kan användas som ett sätt att reglera ångest. Funktionen var jämförbar med att skära eller bränna sig och ungefär en tjej i varje klass i tredje året på gymnasiet har använt sex för att avsiktligt skada sig själv, visar avhandlingen. Att se det som just ett självskadebeteende skulle kunna göra det lättare att ge den här gruppen adekvat vård menar forskarna. Men samtidigt måste man vara försiktig så att inte skulden för övergrepp läggs på den som utsatts för dem. Gäster i studion: Cecilia Fredlund, forskare Linköpings universitet, Gabriella Kärnekull Wolfe från uppropet #intedinhora, Malin Andersson, socialsekreterare/uppsökare Mikamottagningen samt Åsa Haggren, barnmorska Mikamottagningen. Programledare är Stina Näslund Hit kan du vända dig om du behöver stöd: Hjälplinjen kan du kontakta anonymt och kostnadsfritt om alla psykiska problem eller svåra livssituationer. Telefon 0771 22 00 60.  Jourhavande medmänniska: 08 702 16 80 Jouren är öppen alla dagar kl 21-06. Bris - barnens rätt i samhället 116 111 Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Många nyproducerade lägenheter blir kraftigt försenade, vilka rättigheter har du då som köpare? Vad får oss att välja en knölig paprika framför en perfekt i grönsaksdisken? Och allt fler väljer vegetariskt på tallriken, men varför är dom vegetariska halvfabrikaten så dyra? Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Favorit i repris. Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Återutsändning från oktober 2010. I panelen: Pia Johansson, Peter Settman, Kajsa Ingemarsson och Hans Rosenfeldt. Musik: Erland von Heijne Sänds även onsdag 04.30 och torsdag 19.03.

Underhållning

Programmet som berättar historierna som gömmer sig i det periodiska systemet. I århundraden har arsenik varit såväl makthungriga furstars som vanligt folks förstahandsval när någon ska röjas ur vägen med gift. Men ny kriminalteknik kom att kasta arseniken från gift-tronen. Kemiprofessorn och giftexperten Olle Mattsson berättar arsenikens rysliga historia och om den värmländska kyrkoherden som tog till gift för att skona församlingskassan. Från kl. 08.50. Sänds även kl. 04.02 samt natt mot tisdag kl. 00.45.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Kan Gud vara vägen ut från en kriminell bana? Veckans Människor och tro handlar om andlig vård i våra fängelser. Var går gränsen för religiösa inslag i det annars sekulära kriminalvården? Är frälsning det bästa botemedlet mot kriminalitet? I ett reportage av frilandsjournalisten Ambjörn Johansson får vi höra hur prästen Truls Bernhold på Kumla-anstalten skapade en retreatverksamhet i Ignatius av Loyolas anda och erbjöd långtidsdömda fångar en klosterliknande andlig vård. I december förra året stängdes den hyllade verksamheten. Roger Karlsson, som dömdes 2010 till 7 års fängelse, berättar om sin omvändelse från kriminell till präst. I studion finns Ilona Degermark, församlingsherde och Smajo Sahat, imam som både jobbar med andlig vård i svenska fängelser. Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg svarar på frågor om religiös verksamhet inom kriminalvården. Människor och tro reporter Edgar Mannheimer undersöker tillsammans med filmvetaren Tytti Soila och religionssociologen Emin Poljarevic varför frälsning i fängelser är ett så återkommande fenomen i filmer. Sveriges radios korrespondent i Finland, Erika Gabrielsson, ger oss en utblick i andlig vård från ett finländskt perspektiv. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Camilla Lif Om en vilt främmande småbarnsmamma möter mig på trottoaren och jag har jeans och gympadojor och en stickad tröja på mig. Om hon pratar med mig om recept på sockerkaka eller om ombyggnaden av Slussen - kan man märka då om jag är kristen? Camilla Lif är präst i Katarina församling, i Stockholm Text Mark 38-41 Klockor Attmars kyrka, Härnösands stift Musik Stemning (Op 11:1), med The Real Group  Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Vad hände med det sista av nazisternas guld? Journalisten Marcus Wallén hittar ett spår som leder till Sverige. Dessutom om Dyatlovincidenten för sextio år sedan dit en svensk arkeolog nu återvänder. I Andra världskrigets slutskede gömdes enorma mängder guld och konstskatter av nazisterna - skatter som systematiskt plundrats från erövrade länders centralbanker och av individer som förintats av Tredje Riket. Mycket av skatterna har återfunnits, men inte allt. Journalisten Marcus Wallén har spårat en av naziguldets vägar från Alperna till Sverige och Tobias Svanelid träffar honom för att få reda på mer. Dessutom tar vi tempen på Sveriges Indiana Jones, arkeologen Richard Holmgren som tillsammans med expeditionskamraten Andreas Liljegren just nu befinner sig i Uralbergen för att komma närmare en lösning på mysteriet kring Dyatlovincidenten 1959, då nio ryska skidåkare oförklarligt dog i de vintriga bergen. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1 Kultur har träffat Barry Jenkins som gjorde Moonlight är aktuell med "If Beale street could talk". Dessutom en lägesrapport från Berlins filmfestival. I Berlin visas danska Lone Scherfigs nya film "The kindness of strangers" som öppningsfilm. Roger Wilson har träffat henne och ger tillsammans med Emma Engström en rapport från festivalen. Velvet Buzzsaw är en skräckfilm i konstmiljö. Kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén har sett den och tycker till. Dessutom veckans Bäst just nu där producent Minna Grönfors ger sina bästa tips. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Minna Grönfors Från i går.

Kultur, Repris

Dikt: "Den Cartesiska hunden" Översättning: Ulrika Wallenström Uppläsning: Harald Leander Diktsamling: "Biologisk vals", (urvalsvolym) Norstedts 1999  MUSIK Arvo Pärt: Darf ich... EXEKUTÖR Anne Akiko Meyers, violin, Leipzigradions symfoniorkester, Kristjan Järvi, dirigent Durs Grünbein är ett av den tyska samtidslyrikens allra största namn. Född 1962, året efter att Muren rests mellan dåvarande Väst- och Östtyskland, växte han upp på östsidan vilket satt tydliga avtryck i hans författarskap. Sedan debuten 1988 med diktsamlingen "Grauzone Morgens" har Durs Grünbein gett ut ytterligare tiotalet diktsamlingar. På svenska finns bland annat urvalsvolymerna "Biologisk vals" och "Interiör med uggla" och förra året kom den delvis självbiografiska Åren på Zoo samt versberättelsen Om snön, båda i översättning av Ulrika Wallenström.   "Om snön" beskriver på alexandrinsk vers filosofen René Descartes resa på 1600-talet mitt under brinnande krig till det svenska hovet, inbjuden som han var av Drottning Kristina. Durs Grünbein har fått flera litterära priser, bland dem Georg Büchner-priset och Tranströmer-priset.  Han är sedan 1985 bosatt i Berlin. Om "Om snön": En poetisk fest, men också en allvarlig erinring. För i dagens värld, där den kritiska rationaliteten trängs undan av mobbar och cesariska despoter som livnär sig av vår rädsla, är det förstås nödvändigt att behålla kontakten med det moderna projektets bästa arv: det rungande nej till rädslan som hörs när någon ifrågasätter gängse synsätt. Den som slår följe med Grünbeins Descartes genom vinterlandskapet blir påmind om hur frihetens röst låter, och rikligen road på köpet. - Ulf Eriksson, Svenska Dagbladet Om "Biologisk vals": Dikterna vrider och kränger. Rastlösa, otåliga. Ibland aggressivt utfallande. Men så hittar de den där skärningspunkten, inte alla dikter, men tillräckligt många, och slungar sig utanför tiden. In i en annan sfär. Jag är övertygad om att även framtidens läsare kommer ha glädje av Durs Grünbeins dikter.  - Anna Hallberg, Dagens Nyheter Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Skådespelaren Nina Zanjani och regissören Jenny Andreasson möter journalisten Margit Silberstein och medietränaren Willy Silberstein. Domare: Sara Lövestam Producent: Anna-Karin Ivarsson Tekniker: Lotta Linde-Rahr Skriv till oss! lantzkampen@sverigesradio.se Från i går.

Underhållning, Repris

Ingen kunde strukturera feber som författaren Stina Aronson. "Feberboken" är ett modernistiskt manifest från 1931 med ord fortfarande bär: bitterbrev, samhällsmikrober, nervspetsliv. "Jag tror jag måste dö för att ge ut den här boken. För mig blir döden i så fall en litterär sak, en kompositionssak". Redan 1929, tänk för 90 år sen, hade Stina Aronson skickat in "Feberboken" till den litteraturpristävling dit också den finlandssvenske modernisten Henry Parland hade sänt sitt tunna trasiga romanfragment "Sönder". Värt att notera är att ingen av dem vann och att båda texterna fortfarande känns hypermoderna. "Feberboken" kretsar kring före under och efter mötet i Paris mellan författaren Mimmi, 32, som längtar ut ur sitt borgerliga äktenskap och den glupske poeten Hugo, 23, som vill skriva dynamiska symfonier och välta världen med vital erotik.  "Feberboken" är 130 sidor vånda fixering och ett begär som måste låta sig skrivas, Hugo är liksom predestinerad till att bli i bok. Det går att lägga en söndersprängd dramaturgisk kurva över denna feber, upptakt och intrig, "fabulera orkar jag inte - jag upplever allt för massivt för att riva upp och väva om det." När "Feberboken" kom ut under pseudonymen Mimmi Palm 1931 ansågs den vara pinsamt självbiografisk, för alla visste ju att den handlade om Stina själv och hennes relation till poeten Artur Lundkvist. "Kvinnlig bikt, hysteriska monologer" var några omdömen. Ingen såg den som ett modernistiskt manifest, skriver Ebba Witt Brattström i förordet till den nya upplagan. Det var inte lätt att vara reflexiv kvinna i trettiotalets primitivistiska strömningar.  Mimmi skriver sig genom kapitlet Hugo, alltmer lakonisk, och inser att hon måste täcka hans försvinnande med medel ur egna fonder. "Detta är slutet mellan två ordtränade individer med förhandskunskap." Som uppläsare bl.a. Sara Lundin och vi hör också Stina Aronson ur radioarkivet. Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se Från igår. Sänds även på söndag kl 02.50 och tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från

Aktualiteter

Om att önska sig det man inte har, och att möjligtvis växa av det. Josefin ?îlan Karlsson bor i Älvsbyn och är utbildad socialpedagog. 2016 vann hon SM i poetry slam. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Vad krävs för att rädda världen undan klimatförändringarna? Sätt ett pris på koldioxid, svarar experterna. Hur då? Genom höjda bränsleskatter, säger politikerna. Men så kom de gula västarna. Frankrikes president Emmanuel Macron fick trycka på paus i klimatarbetet efter våldsamma protester i höstas där höjningen av bensinpriset blev den tändande gnistan. Och det är inte bara han som möter motstånd... Varför är priset på bensin så känsligt? Och hur påverkar det här möjligheten att rädda jorden undan smältande glaciärer? Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, har varit rådgivare till den franska regeringen. Skatten är i sig inte orättvis, som den var utformad skulle den inte slå hårdare mot fattiga än mot rika, enligt Sterner. Problemet var att regeringen inte lyckades sälja in den till låg- och medelinkomsttagarna som fyllde Paris gator. Det blev ännu svårare när Macron samtidigt skulle sänka förmögenhetsskatten, för dom rika. Efter bakslaget i Frankrike riktar många nu blicken västerut, mot premiärminister Justin Trudeaus Kanada. Där har hans liberala parti infört ett system för koldioxidskatt där de pengar staten får in via bränslepumpen - ska gå direkt tillbaka till människors plånböcker i form av en check senare i vår. En slags koldioxid-skatteåterbäring. Men i år är det valår i Kanada och det har utbrutit en maktkamp mellan premiärminister Trudeau och Ontarios starke man, konservative Doug Ford som tagit strid om bränsleskatterna. Vi hör Kanadas tidigare miljö- och utrikesminister Stephane Dion, nu sändebud till Europa. Han vet vad det kan kosta politiskt att prata koldioxidskatt i ett bilburet land. För trots att den här typen av skatter är det mest effektiva i kampen mot klimatförändringarna enligt forskarna, har dom visat sig vara politiskt svåra att införa. Det säger Malcom Fairbrother, kanadensisk sociolog som forskar på väljarattityder mot koldioxidskatt, just nu vid Umeå universitet. Frilansjournalisten Mary Newman träffar missnöjda bilägare vid bensinpumparna i en förort till Toronto. Men här sticker Sverige ut, vi har inte hört några högljudda protester - trots att vi har de högsta koldioxidskatterna i världen och var först med att införa dom - redan på 90-talet. Men stödet för Sverigedemokraterna i valet i höstas kanske kan ses i ljuset av det som kan bli ett västuppror även här. Inge Östlund i Rättvik tror det. Han var tidigare Centerpartist men har nu bytt till ett parti som tycker som han, att bränsleskatterna ska sänkas. Ett budskap som gick hem i valstugorna. Och hur har det då gått i Frankrike? Sveriges Radios korrespondent i Frankrike, Margareta Svensson, fick tag i en av dom som lett de gula västarnas protester och nu försöker forma en politik där koldioxidskatten kan accepteras av den breda massan, Jacline Mouraud. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aziza är 25 år och står i pressbyrån i Gamla stan. Bland hennes stamkunder är många skinheads. Hon blir kallad både turkfan och nigger men backar inte. Azizas mamma kommer från Tyskland och hennes pappa från Tunisien. Har inte jag också rätt att bo här, undrar Aziza.   Under den tid då Susanne Björkman följer den 25-åriga Aziza går Aziza också igenom en viktig uppgörelse med sina föräldrar. Dokumentären vann Prix Italia 1994. Susanne Björkman gick bort i januari 2019. Från i söndags.

Dokumentärer, Repris