SR, P1 2019-03-03

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från förra söndagen.

Underhållning, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Trovärdighet på glid i Dalarnas Tidningars Vasaloppssatsning. Journalister får mindre och politiker mer makt över agendan. Kritik mot hälsoböcker - hör Bonnier Fakta om faktagranskning av faktaböcker. ? Bilreklam och märkeskläder - vi granskar Dalarnas Tidningars redaktionella Vasaloppssatsning  På Mittmedia, där har Dalarnas Tidningar i år laddat upp inför Vasaloppet genom att låta läsarna följa med en redaktör och en reporter som för första gången ska ta sig an Halvvasan. Det har blivit en hashtag i sociala medier, artiklar i helgbilagan och till och med en podcast. Sara och Anna på glid har satsningen fått som namn. Men, det visar sig, att om det är något som är på glid här, så är det Dalarnas Tidningars redaktionella trovärdighet. Reporter: Jonna Westin ? Ny forskning: journalister allt mindre makt över den politiska agendan Vem är det som har makten över dagordningen i den svenska offentligheten? Vem är det som bestämmer vad vi ska prata om? Länge har stats- och medievetare pekat på att mediernas makt växer sig allt starkare. Men nyligen kom forskning från Södertörns högskola som ställer sig på tvären mot den bilden. Är det i själva verket politiken som nu flyttar fram pinnen i striden om mediernas dagordning? Och att kommunikationsavdelningarna får en allt större makt över politiken. Reporter: Erik Petersson ? Efter veckans bokstorm - hur faktagranskar Bonnier fakta?  Återigen ifrågasätts och kritiseras den vetenskapliga grunden i en populär hälsobok. Veckan efter att forskare på DN Debatt krävt en oberoende kvalitetsgranskning av samma genre. Vi besökte Bonnier Fakta för att fråga: vilket ansvar tar förlaget för det som presenteras som just fakta i deras populärvetenskapliga böcker? Reporter: Therese Rosenvinge Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Veckans Människor och tro betraktar försoning och förlåtelse från tre perspektiv, det teologiska - vad säger religionerna, i de personliga relationerna och i de stora konflikterna. Försoning och förlåtelse har en central plats i de allra flesta religionerna. Samtidigt är det en process mellan människor som kan vara oerhört komplex och svår för samtliga inblandade. Kan man förlåta och bör man försonas i alla lägen? Veckans Människor och tro gästas av författaren och journalisten Maciej Zaremba som pratar om försoning kring den polska filmen Bogdans journey, som handlar om en försoningsprocess i den polska staden Kielse då minst 42 judar mördades 1946. Medverkar för att prata om försoning och förlåtelse gör också Trudy Fredriksson ordförande Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd och Johannes Swahn- Paulsson präst i Östersund. Görel Fred leg psykoterapeut och specialiserad på familjeterapi, berättar hur vi ska göra med våra nära relationer och hur man förlåter och försonas. Från Afrika rapporterar Sveriges Radios korrespondent Samuel Larsson om en kontinent med många och svåra sanning -och försoningskommissioner. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Fanny Svärd Producent: Antonio de la Cruz Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

I sportlovstider kanske det kan passa med en färd längs en numera världsarvsklassad järnvägssträcka i schweziska Alperna. Ciceroner är Karsten Thurfjell och Gunnar Bolin. Glaciärexpressen som förbinder skidorterna Zermatt och St Moritz brukar kallas "Världens långsammaste expresståg". Färden tar åtta timmar och passerar 291 broar och 91 tunnlar, varav Furkatunneln är den längsta med 15,4 km och en stigning på 1500 meter, upp till Furkappassets snövita glaciärlandskap. Sedan 2008 finns denna järnvägssträcka på Unescos världsarvslista. Måns Westfelt läser ur Eyvind Johnsons skildring från sin resa på tåget i Dagbok från Schweiz 1948 Från igår. Sänds även tisdag kl 03.50.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Kan ett stoiskt, upphöjt lugn vara en fruktbar attityd inför allt hemskt som händer i världen? Frits Gåvertsson och Jenny Maria Nilsson samtalar om stoicismen som livshållning och filosofi. Det enda som det är helt upp till oss att styra över är våra åsikter, omdömen och normer, påstod den grekisk-romerske slaven och stoikern Epiktetos. Allt annat bestäms av ödet och är utom vår kontroll. Därför bör vi acceptera vad som än sker med lugn och jämnmod. Stoiska tekniker liknar i mycket dagens kognitiva beteendeterapi, KBT, särskilt i dess senare utveckling Acceptance and Commitment Therapy, ACT. Om filosofi som levnadskonst handlar det när kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosofen Frits Gåvertsson vid Lunds universitet samtalar om stoicismen med Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Kultur, Repris

Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programmet som berättar historierna som gömmer sig i det periodiska systemet. Det kan lätt förväxlas med ett vanligt ljusgrönt glas, men under ett uv-ljus ger uranglaset ifrån sig ett gulgrönt, nästan utomjordiskt skimmer. Det radioaktiva glaset ger utslag på en geigermätare och har i stort sett slutat produceras eftersom tillverkningen är så farlig. Kanske har det just därför blivit en kuriositet och ett spännande samlarobjekt, det berättar glasforskaren Christina Stålhandske. Från i går morse.

Vetenskap, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Experterna Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Claes Andrén svarar på lyssnarnas naturfrågor. Extra fokus på grod- och kräldjur - men alla frågor är välkomna. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Första lördagen i mars samlas Naturpanelen igen - för sista gången den här säsongen. Uppdraget är som vanligt att svara på lyssnarnas naturfrågor. Och platsen det tropiska växthuset i Lunds botaniska trädgård. Experterna som svarar är botanist Sofie Olofsson och entomolog Mikael Sörensson, tillsammans med en specialinbjuden gästexpert: Claes Andrén, professor i bevarandebiologi med groddjur och kräldjur som specialitet. De tre svarar i direktsändning på frågor om grodor som kramas, om kopparödlan som flyttade in i äppellådan, om vad det gula på högstubben är för något och vad den vackra afrikanska insekten kan tänkas heta. Och många fler frågor - kanske just den som du ställer. Fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Experterna Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Claes Andrén svarar på lyssnarnas naturfrågor. Extra fokus på grod- och kräldjur - men alla frågor är välkomna. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Första lördagen i mars samlas Naturpanelen igen - för sista gången den här säsongen. Uppdraget är som vanligt att svara på lyssnarnas naturfrågor. Och platsen det tropiska växthuset i Lunds botaniska trädgård. Experterna som svarar är botanist Sofie Olofsson och entomolog Mikael Sörensson, tillsammans med en specialinbjuden gästexpert: Claes Andrén, professor i bevarandebiologi med groddjur och kräldjur som specialitet. De tre svarar i direktsändning på frågor om grodor som kramas, om kopparödlan som flyttade in i äppellådan, om vad det gula på högstubben är för något och vad den vackra afrikanska insekten kan tänkas heta. Och många fler frågor - kanske just den som du ställer. Fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nordkorea har kantats av rykten om knarksmuggling och statsstödda it-attacker. Hur mycket sanning finns i uppgifterna? Vad innebär det att Trump och Kim lämnade förhandlingsbordet utan överenskommelse kring varken kärnvapen eller sanktioner? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Niklas Swanström, chef Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik ISDP Benjamin Katzeff Silberstein, nordkoreaforskare Stimson center Ellinor Beckett, reporter Ekonomiekot Stefan Karlsson, chefsanalytiker Exportkreditnämnden Åsa Wallbenberg, vd SPP-fonder Donald Trump, president USA Richard Ledgett, fd amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA Producent: Mark Malmström Tekniker: Heinz Wennin ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från i går. Sänds även i morgon kl. 14.30.

Ekonomi, Repris

När och hur ska man framföra klagomål? Hur ska man förhålla sig till dricks? Vilken sorts gäst är du? Så ser restaurangfolket på oss gäster. Och sakerna de vill att vi lär oss. Paret Daniel Cederberg och Maria Celovska gillar att gå ut och äta. - Jag vill inte vara en besvärlig gäst, säger Daniel. Jag vill vara personalen till lags och vill att de ska tycka om mig. Daniel klagar sällan, passar bokad tid och nöjer sig med det bord de fått sig tilldelat. - Jag är nästan tvärtom, säger Maria. Jag är väldigt kritisk och har inga problem med att säga till. Daniel och Maria berättar hur de framför klagomål. Och hur de tycker att de tas emot. Kocken och krögaren Björn Persson har över trettio år i branschen och driver flera olika ställen i Göteborg - en liten vinbar, ett brasserie och en restaurang med en stjärna i Guide Michelin. Hur tas klagomål emot på restaurangen? Hur ska vi gäster bete oss när det gäller bokningar, specialkost och stora sällskap? - Det är bra att veta vilket ställe man gått till, säger han. Så att man inte har fel förväntningar. Det kan vara jobbigt att komma uppklädd till ett enklare ställe. Eller enkelt klädd till fine dining-stället. Felaktiga förväntningar kan skapa missnöje. - En bra gäst är öppen för vad som händer och har förtroende för restaurangen. Åker med på det som restaurangen vill erbjuda. Och hur ska man göra med dricksen? Daniel och Maria berättar hur de tänker. Krögaren Björn ger sin bild av dricksen. Och Per Persson, avtalssekreterare på Hotell och Restaurangfacket, berättar om fackets inställning. Dessutom berättar vi om dricksens långa historia, och förklarar varför USA, som kanske är det allra mest dricksande landet, en gång i tiden förbjöd dricks i flera stater. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Lev livet utan förkylning" - så marknadsförs en sprej som ska skydda. Men företagets vd medger nu att budskapet är tillspetsat och att man inte ska tro att sprejen kan ge ett liv helt utan förkylningar. Inte heller chefen för apoteket i Uppsala som vi besöker tror att det går att leva helt utan förkylningar, men hon menar att det går att minska symptomen och försöka förebygga. Vår medicinreporter går på djupet med vad man kan vänta sig av munspray mot förkylningar, och vad som skiljer en medicinteknisk produkt, som denna spray, från läkemedel. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur malaria kan bekämpas genom att impregnera näten inte bara med insektsgift utan också med malariamedicin. Regeringens förslag på nytt system mot forskningsfusk, forskning kring hur svenska jordbrukare kan byta kött mot vegetariskt i produktionen, om hur vårt jordklot blir grönare, och om en hotande torskkollaps i Östersjön hör vi också om i veckomagasinet. Och så besöker vi gruvan i Stockholms skärgård som haft en viktig roll i det periodiska systemet som nu fyller 150 år, och som nu föreslås bli museum. Från i fredags.

Vetenskap, Repris

När radions Bertil Perrolf 1981 besöker den firade skådespelaren Georg Rydeberg i hans hem på Östermalm i Stockholm är det en mycket ensam man han möter. En man som längtar till ett dockhus i Laholm. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han är upphovsman till fler än tusen verk inom jazz och konstmusik - liksom en barnmusikskatt som varit ett soundtrack till mångas uppväxt. Men Georg Riedel själv har svårt att se storheten i sin musik. Sänds även kl. 19.03 samt natt mot lördag kl. 00.02.

Aktualiteter

Märta Myrstener apropå debatten kring den melodifestivalaktuella popgruppen Dolly Style och SVT:s dokumentärserie med namnet "Dolly style-fabriken". Den mangainspirerade popgruppen Dolly Style består av tre tjejer som har stora pastellfärgade peruker, korta kjolar och platåskor som dansar koordinerat. De slog igenom 2015 i Melodifestivalen med låten "Hello hi". Målgruppen är ung och musiken beskrivs som "bubbelgumdance". En viktig del i Dolly Style är prylindustrin kring gruppen. Det är dockor, t-shirtar och kepsar. Men framgångssagan har börjat knaka i fogarna i och med SVT:s dokumentärserie om bandet, "Dolly style-fabriken". Det är ett par, Emma Nors och Pelle Hammarlund, som ligger bakom Dolly Style och rekryterade tjejer i 18-årsåldern som skulle vara med och fronta bandet. Det är en klassisk lösning i popmusiksammanhang. The Supremes, Spice girls och One Direction är grupper som har kommit till på liknande sätt. De här grupperna har också, precis som Dolly Style, haft en del medlemsbyten. Någon vill inte vara med längre och en ny person rekryteras. Showen går vidare i popfabriken. Fabrik, enligt wikipedia betyder "Fabrik" en en industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor. För hundra år sedan hade det en mer positiv klang, fabrikerna stod för välstånd och effektivitet. I dag är det motsatsen till hemgjort och unikt. I dag är det inte lika eftersträvansvärt med massproducerat. Och skaparna bakom Dolly Style tar begreppet "popfabrik" till en ny nivå. De vill starta lokala Dolly Style-grupper i en rad länder runt om i världen, de ska uppträda med musiken och Dolly Styles tydliga visuella stil. Så här säger en av grundarna i dokumentärserien: - Jag vill göra något ingen annan har lyckats med och det är att göra franchise av Dolly Style i världen. I dag har alla Dolly Styles originalmedlemmar hoppat av, eller blivit sparkade. Och man kanske kan förstå att man blir besviken om man är med i ett band och får veta att bandet ska lanseras i Tyskland - utan en själv. Vad är egentligen Dolly Styles DNA, är det medlemmarna, - eller är det idén - som skaparna vill hävda? Kanske är det själva "fabriken". Vi kunde i alla fall höra röster från den "riktiga Dolly Style-fabriken", i veckan i P4 Jönköping. Närmare bestämt den gamla sömnadsindustrin i Forserum i Nässjö kommun, där alla Dolly Style-saker produceras. Dolly Style åkte otippat ur sin delfinal i Melodifestivalen härom veckan. Om det är på grund av dokumentärserien och debatten är svårt att veta. För Dolly Style-fabriken i Forserum spelar det kanske mindre roll, de kommer ju snart leverera kepsar till ett antal nya Dolly Style-grupper runt om i världen. Märta Myrstener marta.myrstener@sverigesradio.se Sänds även kl. 12.55.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom krönika av Göran Rosenberg, kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service, med mera. Första timmen:  IS-fångar hävdar att de ångrar sig. Reportage från Baghouz av Cecilia Uddén  Vad betyder fiaskot i Hanoi för Kim Jong-Un? En historisk seger i Vasaloppet Komikern som kan bli Ukrainas näste president Krönika av Göran Rosenberg Panelen Andra timmen: S-bråket i Göteborg avgörs "Pariapartierna" som inte får vara med och bestämma Satir med Public Service Vad händer med EU efter parlamentsvalet? Högstadiet fyller 50 år Kåseri av Mark Levengood Programledare Cecilia Bodström Producent Nina Benner Tekniker Lisa Abrahamsson Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom krönika av Göran Rosenberg, kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service, med mera. Första timmen:  IS-fångar hävdar att de ångrar sig. Reportage från Baghouz av Cecilia Uddén  Vad betyder fiaskot i Hanoi för Kim Jong-Un? En historisk seger i Vasaloppet Komikern som kan bli Ukrainas näste president Krönika av Göran Rosenberg Panelen Andra timmen: S-bråket i Göteborg avgörs "Pariapartierna" som inte får vara med och bestämma Satir med Public Service Vad händer med EU efter parlamentsvalet? Högstadiet fyller 50 år Kåseri av Mark Levengood Programledare Cecilia Bodström Producent Nina Benner Tekniker Lisa Abrahamsson Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En musik- och samtalsgudstjänst i meditativ atmosfär från Stiftsgården Åkersbergs Andrum Spa. För samtal, meditation och reflektioner står stiftsgårdschefen Pelle Sundelin och Lena Jönsson, programansvarig. Du kan lyssna på eller ladda ner meditationen med Pelle Sundelin separat. För samtal, meditation och reflektioner står stiftsgårdschefen Pelle Sundelin och Lena Jönsson, programansvarig. Tvärflöjt spelas av Jörgen Tånnander och harpa av Susan Syverson. När du igen går in i den oväntade gläntan, i mellanrummet, passerar du genom tidens grind in i bönens ljus. Där tar evigheten vid. Där är nu. Du har egentligen varit där hela tiden. Guds änglar är inte långt borta. I ljuset känner du doften av Guds närvaro. Försök att i varje andetag känna och tänka: Jag lever mitt liv under Guds välsignande händer..... Jag lever mitt liv under Guds välsignande händer. Ur meditationen Text Psalm 762 Meditation: Möt ditt inre - Pamela Garpenfors Psaltaren 23 Psalm 522 Musik Morgonstämning - Edward Grieg Cantilena - Erland von Koch Säg mig den vägen - Lars Linderot Allt under himlens fäste - Folkvisa från Gotland Magnus hymn - Skottsk/norsk medeltida psalmmelodi O Kriste, du som ljuset är - Nordisk medeltid psalm Syrinx - Claude Debussy  Kas-a-bahr - Trad Ack Värmeland du sköna - Trad Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Kristoffer Hjälmberg  Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Programmet för och om blivande och nyblivna pensionärer. Idag om rockmusiken som åldras med stil. Hur åldras rocken och hur rockigt är åldrandet? Rolling Stones gör det, turnerar fortfarande. Patti Smith, Scorpions och Iron Maiden är också ute och spelar i år. Madonna är 60 år, Ricki Lee Jones 65 och Gene Simmons i Kiss blir 70 i år, precis som Bruce Springsteen, som förövrigt är jämngammal med Ulf Lundell. Även han ska ut på vägarna i sommar. I studion Sven Lindström, musikjournalist och författare till boken Blues, svett och tårar, om Malmöbandet Wilmer X 40-åriga karriär. Dessutom Björn Horgby, professor i historia vid Örebro universitet och som skrivit boken Rock och uppror. Programledare Agneta Nordin Producent Lars Mogensen Programmet görs av Lokatt Media för Sveriges Radio Från i torsdags. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Märta Myrstener apropå debatten kring den melodifestivalaktuella popgruppen Dolly Style och SVT:s dokumentärserie med namnet "Dolly style-fabriken". Den mangainspirerade popgruppen Dolly Style består av tre tjejer som har stora pastellfärgade peruker, korta kjolar och platåskor som dansar koordinerat. De slog igenom 2015 i Melodifestivalen med låten "Hello hi". Målgruppen är ung och musiken beskrivs som "bubbelgumdance". En viktig del i Dolly Style är prylindustrin kring gruppen. Det är dockor, t-shirtar och kepsar. Men framgångssagan har börjat knaka i fogarna i och med SVT:s dokumentärserie om bandet, "Dolly style-fabriken". Det är ett par, Emma Nors och Pelle Hammarlund, som ligger bakom Dolly Style och rekryterade tjejer i 18-årsåldern som skulle vara med och fronta bandet. Det är en klassisk lösning i popmusiksammanhang. The Supremes, Spice girls och One Direction är grupper som har kommit till på liknande sätt. De här grupperna har också, precis som Dolly Style, haft en del medlemsbyten. Någon vill inte vara med längre och en ny person rekryteras. Showen går vidare i popfabriken. Fabrik, enligt wikipedia betyder "Fabrik" en en industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor. För hundra år sedan hade det en mer positiv klang, fabrikerna stod för välstånd och effektivitet. I dag är det motsatsen till hemgjort och unikt. I dag är det inte lika eftersträvansvärt med massproducerat. Och skaparna bakom Dolly Style tar begreppet "popfabrik" till en ny nivå. De vill starta lokala Dolly Style-grupper i en rad länder runt om i världen, de ska uppträda med musiken och Dolly Styles tydliga visuella stil. Så här säger en av grundarna i dokumentärserien: - Jag vill göra något ingen annan har lyckats med och det är att göra franchise av Dolly Style i världen. I dag har alla Dolly Styles originalmedlemmar hoppat av, eller blivit sparkade. Och man kanske kan förstå att man blir besviken om man är med i ett band och får veta att bandet ska lanseras i Tyskland - utan en själv. Vad är egentligen Dolly Styles DNA, är det medlemmarna, - eller är det idén - som skaparna vill hävda? Kanske är det själva "fabriken". Vi kunde i alla fall höra röster från den "riktiga Dolly Style-fabriken", i veckan i P4 Jönköping. Närmare bestämt den gamla sömnadsindustrin i Forserum i Nässjö kommun, där alla Dolly Style-saker produceras. Dolly Style åkte otippat ur sin delfinal i Melodifestivalen härom veckan. Om det är på grund av dokumentärserien och debatten är svårt att veta. För Dolly Style-fabriken i Forserum spelar det kanske mindre roll, de kommer ju snart leverera kepsar till ett antal nya Dolly Style-grupper runt om i världen. Märta Myrstener marta.myrstener@sverigesradio.se Från i morse.

Kultur, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Fler än en miljard röker fortfarande på jorden. Hälften kommer att dö i förtid. Men nu slås spikar i kistan för tobaksindustrin, med rökförbud i hela stadskärnor och tobaksfria generationer... Det här är Radiokorrespondenterna, idag om världens farligaste produkt som dödar 7 miljoner personer per år. Jag heter Johan Bergendorff och är Sveriges radios globala hälsokorrespondent.) Jag sitter i studio sju i radiohuset i Stockholm. I början av 90-talet skulle ingen höjt på ögonbrynen om jag tänt en cigarett här inne. Sen kom lagarna om rökfri arbetsmiljö och rökburarna inrättades här på radion och lite varstans i Sverige. Rökrutorna på skolgårdarna försvann 1994. 2005 blev det förbjudet att röka inomhus på krogen. Numer får rökare stå utanför radiohusentrén även i snålblåst intill en staty av radiolegenden Sven Jerring. I sommar så ska rökning förbjudas på ytterligare en massa platser i Sverige, som uteserveringen, lekplatser och tågperronger och det gäller även e-cigaretter. Samtidigt kan det tyckas märkligt att rökning över huvud taget är tillåtet fortfarande? Ja menar vilken annan produkt som används enligt tillverkarens instruktion dödar hälften av konsumenterna i förtid? Runt 12 000 svenskar avlider på grund av rökning varje år, det är fler än de som avlider av alkohol, trafikolyckor, mord, suicid och narkotika tillsammans. Jag har bjudit in en samtalsgäst till dagens program. Margaretha Haglund som är tobakspolitisk expert på tankesmedjan Tobaksfakta. Välkommen. Du har jobbat på Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, varit WHO-expert och jobbat mot tobaksrökning i flera decennier. Hur svårt kan det vara att få stopp på nått så hälsovådligt? - Ja man kan ju undrar varför det tar så väldigt lång tid när vi vet så väl hur vi ska åtgärda det här, men det finns så väldigt starka ekonomiska krafter som vill att vi ska fortsätta använda de här produkterna. Sen tror jag att vi saknar tillräckligt modiga politiker som sätter ned foten och säger att nu måste det bli ett slut, säger Margaretha Haglund. - Margaretha Haglund, är du nöjd med skärpningen av tobakslagen som träder i kraft första juli i år? - Det är ett bra steg, men jag tycker att det är viktigt att man begränsar tobaksindustrins möjligheter att rekrytera nya konsumenter. Varje år så rekryterar de närmare 16 000 barn som sen fastnar många gånger i ett livslångt bruk av tobak och det tycker jag är en förlust för varje barn som fastnar. - Häng kvar Margaretha, för vi ska ge oss ut i världen en stund nu. Det är fortfarande mer än en miljard människor på jorden som röker, och när vi i rika länder inför alla de här åtgärderna för att minska rökningen så ser sig Tobaksindustrin om efter nya kunder i fattiga länder. För ett år sedan var jag i Indonesien och det här är vad jag fann. Bimo Satrio 11 år med en cigg i mungipan, klädd i svarta jeans, blå jeansskjorta och keps bor i ett slumområde i centrala Jakarta. Han säger att hela hans familj röker så ingen bryr sig. Bimo Satrio gillar smaken av det inhemska cigarettmärket Gudang Garam, rökningen får honom att koppla av. Han är lite rädd för att bli sjuk säger han, men när han försökte sluta så blev suget för stort. - Det är lätt att få tag på cigaretter säger Bimo Satrio, ingen kioskägare har hittills vägrat sälja till honom. Fast han är liten och spenslig och man egentligen ska vara 18 år för att få köpa. Det är många av eleverna som kommer hit och handlar bekräftar en tobakshandlare jag besöker i ett stånd intill en högstadieskola. 41 procent av indonesiska pojkar mellan 13-15 röker, men än så länge bara 3,5 procent av flickorna. I Sverige ligger motsvarande siffra på 10 procent både bland killar och tjejer. För indonesiska killar är ciggen en del av vuxenblivandet. Nästan sex av tio män röker i landet, en av de högsta siffrorna i världen. För några år sedan blev en video på ett kedjerökande småbarn från Sumatra viral. 2-åriga Aldi Rizal rökte 40 cigaretter om dan, men när han var fem år fick han terapi av en barnpsykolog och är nu rökfri. Indonesiska myndigheter lovade då krafttag för att rädda andra barn, men inget hände. Antalet mellan- och högstadieelever som röker har fördubblats de senaste 20 åren och tredubblats bland lågstadie- och dagisbarnen berättar Lisda Sundari på Lentera Anak som är en organisation mot rökning. Tobaksindustrin kan göra nästan vad som helst här i landet, förklarar Lisda Sundari. Cigaretter säljs styckvis för 50 öre, det har många barn råd med och överallt finns affischer som visar hur cool och framgångsrik man blir om man röker. Men invänder jag, de stora tobaksjättarna med British American tobacco och Philip Morris i spetsen som köpt upp lokala bolag, de säger ju att de inte riktar sig till barn. - Det är inte sant, hävdar Lisda Sundari. Tobaksbolagen sponsrar skolor och sportevenemang och musikfestivaler för unga där gratiscigaretter delas ut till minderåriga. Indonesien är ett Disneyland för tobaksindustrin enligt  rapporter. De har extremt stort inflytande över indonesiska politiker vilket gjort att landet är ett av få i världen som inte skrivit på WHOs tobakskonvention där alla effektiva åtgärder listas som bör införas för att på sikt stoppa rökning globalt. Hittills har tobakskonventionen fått 55 miljoner personer att sluta röka, men en granskning av nyhetsbyrån Reuters visar industrin bedriver en omfattande hemlig lobbykampanj för att få svaga länder som Indonesien att inte följa efter. Andra läckta dokument har slagit fast att bolagen känt till i åtminstone 50 år att deras produkter ger kunderna hjärt- och lungsjukdomar och cancer, men att de gjort sitt yttersta för att så tvivel om detta. Allra viktigast för att få folk att fimpa är att höja kostnaden kraftigt på cigarettpaketen. Indonesien har ett av de lägsta prisen i världen. Tobak är en extrem förlustaffär för staten, säger Lisda Sundari. Indonesiska hälsodepartementet har räknat ut att rökningen kostar samhällsekonomin 300 miljarder kronor om året i ökade vårdkostnader och förtidiga dödsfall, det motsvarar en fjärdedel av hela statsbudgeten och det är fyra gånger mer än man drar in på tobaksskatten. Indonesiska politiker vill inte heller prata om de tusentals barn som blir nikotinförgiftade av att plocka bladen på sina föräldrars och grannars fält. Ytterligare ett sätt som tobaksindustrin bidrar till barns ohälsa. - Jag brukar hjälpa mina föräldrar att plocka och vika tobaksbladen när det är skörd, berättar 14 åriga Hayati, och då får jag ofta huvudvärk. - Hayati blir illamående av tobaken när hon jobbar med skörden, bekräftar hennes pappa Sunar, och då brukar jag att be henne att vila lite. Jag har inte råd att anställa vuxna tyvärr. Familjen bor i en liten by på ön Madura nordost om Java. Human Rights Watch intervjuade 132 barn till indonesiska tobaksbönder 2016 och konstaterade i en rapport att hälften hade tydliga tecken på nikotinförgiftning som också kan ge kräkningar, yrsel, kramp, diarré eller oregelbunden hjärtrytm. Svett och fukt på bladen gör att nikotinet tränger in via huden in i blodet och ger samma nivåer som om man rökt många cigaretter (green tobacco sickness). Industrin har lovat ta med frågan i sitt hållbara tobaksprogram, men bolagen har fortfarande inte full koll på om tobaken som de köper upp via mellanhänder plockats av barn som dessutom hanterar farliga bekämpningsmedel utan skyddsutrustning, enligt Människorättsorganisationen. - Det finns 4 miljoner tobaksbönder i Indonesien och de flesta har barn som hjälper till vid skörden, påpekar Esti Wahyuni som är undersökande journalist och gjorde research för rapporten om de tobaksförgiftade barnen.  Vilka långtidseffekter nikotin- och bekämpningsmedelsförgiftningen har på barnen har ingen undersökt, men att nikotin påverkar unga hjärnor negativt är väl känt och människorättsorganisationen varnar för ökad risk för lungproblem, cancer, depression, nervskador och fertilitetsproblem. Cigaretter som säljs i Sverige kan mycket väl ha gjorts på tobak som plockats av nikotinförgiftade barn i Indonesien, eller i Kazakstan, Malawi, Tanzania, Zimbawe, Brasilien, Bangladesh eller USA som har samma problem enligt flera rapporter. Störst på svenska cigarettmarknaden är JTI Sweden. Bolaget uppger att man köper en mindre andel tobaksblad från Indonesien via externa leverantörer och att avtalsvillkor säkrar att inga barn plockat tobaken. Men enligt den tyska organisationen Unfairtobacco som följer tobakshandelns avtryck på människor och miljö globalt. - Det är troligt att nikotinförgiftade barnarbetare plockat tobaken till bolagets svensksålda cigaretter, säger Sonja von Eichborn på Unfairtobacco. När tobaksindustrin förlorar kunder i rika länder så går man nu in stort i e-cigarettbranchen för att fortsätta tillfredställa nikotinisternas sug och skapa nya. Så här lät det när jag besökte USA härom året. Klockan är 11 på förmiddagen. District Vape har precis öppnat. Ett enda rum med betongväggar målade i mörkrött, nakna glödlampor och träbjälkar i taket. Ett skyltfönster mot gatan, en glasdisk och glashyllor fulllproppade med små parfymliknande glasflaskor med nikotinvätskor i alla smaker. Jag är enda kunden ännu så 22-åriga Wesley Soto tar sig tid att berätta hur allt började för honom. Wesley var 13 år när han började att tjuvröka och snart var han uppe i ett paket om dagen, mentolcigaretter, samma som hans pappa rökte så ingen märkte något hemma förrän polisen tog honom på bar gärning i 16-års åldern som minderårig rökare. Samma år som pappan dog av lungcancer fick även farföräldrarna rökrelaterad cancer. Wesley Soto försökte sluta men var fast i sitt nikotinberoende. Han testade en av de första e-cigaretterna på marknaden, men den var för svag så det gav inget. Det var inte förrän han prövade en en rebuildable dripping atomicer, en elektronisk rökapparat där man själv droppar nikotinvätska på bomullstussar intill en glödtråd som han fick samma starka nikotinkick som av att röka och därför kunde sluta med cigaretter. En nikotinhaltig vätska blandad med propylenglykol och glycerin värms upp av ett batteri så att en ånga bildas som man sedan kan dra ned i lungorna. På Kaliforniens universitet i San Francisco, söker jag upp medicinprofessor Stanton Glantz. Han är mycket skeptisk till e-cigaretter som de stora tobaksbolagen nu satsar massivt på globalt med omfattande reklam riktad mot unga. Ännu finns inte några stora vetenskapliga långtidsstudier kring e-cigarettrökningens effekter. I flera undersökningar har ångan visat sig innehålla samma sorts cancerframkallande och hjärtpåverkande ämnen och tungmetaller samt lungirriterande partiklar som cigarettrök. Men oftast i betydligt lägre doser. Stanton Glantz bild är de inte är lika cancerframkallande som traditionella cigaretter, men skadar lungorna och hjärt-kärlsystemet nästan lika mycket. Men det finns lika välmeriterade forskare i ett annat läger. Professor David Abrams på Schroeder institutet i Washington och Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health hoppas att e-cigaretter är det gyllene ägg som stoppar tobakscigaretter för alltid. Något som äntligen kan erbjuda snabba nikotinkickar och bolmande, men utan tjära och tusentals gifter från bränd tobak som dödar varannan rökare i förtid. David Abrams är kollega till Stanton Glantz, och förut stred de tillsammans mot tobaksrökning. Nu är de nästan ovänner och tolkar alla studier olika. David Abrams anser att det här bråket bara gynnar tobaksindustrin, som kan spela på osäkerheten och få kunder att röka båda cigaretter och e-cigaretter samtidigt. Det viktigaste är att få bort de livsfarliga cigaretterna, tycker Abrams. Sist här en amerikansk TV-reklam för e-cigaretter. Tobaksreklam på TV förbjöds redan 1971, men nu är nikotinprodukterna tillbaka i rutan och lockar unga tittare. En och en halv miljon ungdomar började röka e-cigaretter i USA förra året. Det är en explosion säger amerikanska hälsomyndigheten CCD oroat. Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta, gäst här i radiokorrespondenterna, hur ser det ut i Sverige är det samma e-ciggexplosion här? - Ja bland ungdomar. De testar, och ungefär en tredjedel som går i nian har provat e-cigaretter och hälften i årskurs två på gymnasiet. Det är ju inte dem som är i färd med att sluta röka utan det här är ett sätt att komma in i ett nikotinberoende. Tobaksindustrin har ju jobbat jämt med att se till att man börjar använda deras produkter och då är det här ett sätt att få unga att senare börja använda de traditionella produkterna. Om det var så att de menade allvar med att hjälpa till med folkhälsan så skulle de direkt sluta att tillverka sina cigaretter och det kommer dem inte att göra. tror Margaretha Haglund. - När det gäller nikotin så bygger det om belöningssystemet i hjärnan och det kan påverka flera generationer genetiskt. Man kan ärva störningar från en förälders rökning eller snusning, påpekar Margaretha Haglund.  - Vi hörde om barn i Indonesien tidigare som tobaksförgiftades när de plockade bladen till cigaretter som sen säljs i Sverige, tror du att rökare är medvetna om de här etiska aspekterna av sin konsumtion att klimatutsläppen från tobaksindustrin är en och en halv gånger så stora som hela Sveriges utsläpp? - Jag tror att allt för få är medvetna om hur man odlar tobak och vad det leder till, svarar Margaretha Haglund. - Att tobaksindustrin nu satsar i Indonesien och andra fattigare länder som ännu inte antagit hårda antirökningslagar, på vilket sätt skulle svenska politiker kunna förhindra det? - Man kan ju när man träffar företrädare för de här regeringarna försöka inspirera dem att ratificera tobakskonventionen och hjälpa dem via bistånd att motarbeta tobaksindustrin, men det är inte på agendan jämt på SIDA. I programmet Vetandets Värld i veckan så berättade jag om ett initiativ om en tobaksfri generation som testas i flera städer på Filippinerna. Många på australiska ön Tasmanien är också sugna att testa. Så här är tanken. I staden Balanga på Filippinerna testas sedan tre år ett nytt sätt att minska rökningen. Där är det förbjudet för unga födda år 2000 eller senare att köpa tobak. Idén är att de ska bli den första tobakfria generationen. Idén kommer från en matematikprofessor i Singapore. Professor Jon Berrick vid Yale-NUS College i Singapore har utarbetat idén kring en lag om tobaksfria generationer som införts i staden Balanga på Filippinerna för tre år sedan och därefter spridit sig till flera andra grannstäder. Tobaksindustrin har dock stämt Balanga. Parlamentet på Australiska Tasmanien har också övervägt lagen, men ett val kom emellan så nu vilar frågan där. Effekten av den tobaksfria generationen ska utvärderas vetenskapligt säger Jon Berrick, men konceptet har redan testats för 100 år sedan när det gäller opiumrökning på dåvarande Formosa och Ceylon med gott resultat. Dagens åldersgränser för tobaksinköp sänder signalen att det är ofarligt att röka efter en viss ålder, vilket inte stämmer. Nästan ingen börjar röka efter 25 år och yngre tonåringar får ofta cigaretter av äldre, vilket efter några år skulle förhindras när allt fler årskullar blir tobaksfria enligt Berrick. Men tobakspreventionsexperten professor Simon Chapman vid Sydneys universitet tycker att det redan finns mer beprövade effektiva åtgärder. Med neutrala paket, varningsbilder, reklamförbud, allt fler rökfria platser och höjda tobaksskatter så har redan dagligrökningen bland Australiska ungdomar mellan 15-17 år sjunkit under 2 procent påpekar Simon Chapman. I Sverige är motsvarande siffra fem procent. På Tasmanien i huvudstaden Hobarts hamn pågår en träbåtsfestival, där gamla ångmotorer puttrar och pyser. Inne i delstatens parlament träffar jag senatorn Ivan Dean, en före detta polis som blivit partiobunden politiker och som 2014 la fram ett lagförslag om att införa en tobakfri generation på den Australiska ön. Det fanns en majoritet för lagen, men överhuset krävde en rättslig utredning att den inte var diskriminerande berättar Ivan Dean. 2016 kom resultatet, lagen var juridiskt korrekt, men då hade ett val ändrat parlamentets sammansättning och det var inte längre säkert att den skulle gå igenom, så senator Ivan Dean har nu beslutat sig för att istället lägga fram ett lagförslag att höja tobaksinköpsåldern till 21 år som ett första steg. Det är vår uppgift som folkvalda politiker att skydda medborgarnas hälsa, anser Ivan Dean. Hans egen pappa dog vid 65 års ålder av lungcancer efter många års kedjerökande. Han kunde fått 20 år till, tror Ivan Dean om han aldrig rökt. Opinionsundersökningar i Australien visar enligt Dean att åtta av tio kan tänka sig en lag om en tobaksfri generation. Det är bara en tidsfråga innan rökning börjar totalförbjudas på många håll, inklusive Tasmanien tror Ivan Dean. Men vad säger rökarna om den framtiden? Joe i Hobart har försökt sluta senaste 15 åren, men misslyckats. Han är nikotinberoende och gillar att röka och tycker inte att samhället ska tala om för honom vad han få göra eller inte. I Sydney träffar jag ett gäng unga rökare nere på strandpromenaden mitt emot det berömda operahuset. Catia säger att hon redan känner sig smutsig som rökare, förvisad till trånga gränder där man fortfarande får bolma utomhus i Sydney. På många platser är det redan förbjudet och i norra delen av stan ska politikerna inom kort klubba ett totalt rökförbud. Hon blir paranoid när det kommer barnvagnar, med föräldrar som kan anklaga henne för att vilja skada bebisarna via passivrökning. Kompisen Patrick fyller i. Det är en fråga om friheten och rättigheten att skada sig själv om man så vill, anser Patrick. Hassan som är sjuksköterska och mycket medveten om hälsoriskerna med att röka, han är orolig att han ska bli diskriminerad som rökare, men Hassan är ändå positiv till en lag om en rökfri generation om det kommer att hålla hans framtida barn borta från cigaretter. - Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta, vad tror du, är detta nått att testa i Sverige? - Jag tror inte att det kan ersätta de åtgärder vi redan vet är väldigt viktiga, dvs reglera tobaksindustrin nyrekrytering, prishöjningar, rökfria miljöer, opinionsbildning. Men visst så kan det få ett symbolvärde. Det är inget nytt, redan 1975 föreslog Socialstyrelsen i en utredning att de som föddes det året skulle bli den första rökfria generationen. Man skulle utforma skola, Mvc, Bvc och arbetslivet så att det främjade rökfriheten, det handlade inte om lagar utan stimulans, säger Margaretha Haglund. - Men det blev inte så, var låg motståndet? - Jag tror inte att det var så mycket motstånd, men vi är mycket bättre på teori än praktik i Sverige, svarar Margaretha Haglund. - Du säger att det saknas politiskt ledarskap på området i Sverige, är detta inte en valvinnande fråga? - Jag förstår inte varför det inte skulle vara en valvinnande fråga eftersom ingen förälder vill att deras barn ska börja röka, inte heller de som själva röker, men i Sverige har varje åtgärd som vi har lyckats få igenom i Riksdagen har vi fått kämpa genom en enorm uppförsbacke. Det tog 10 år att få rökfria serveringar och det har tagit nästan 10 år att få de rökfria lekplatserna nu som alla välkomnar. Sedan har vi också kämpat för att få slut på exponeringen av tobaksvaror i butik eftersom vi vet att det påverkar ungdomar och barn. Ser de varorna i butik så blir de också mer socialt accepterade. Mer än 8 av 10 stödjer ett förbud men politikerna har inte fått igenom det i Riksdagen och det är konstigt att förbuden inte drabbar de som ställer till det här mest, alltså tobaksindustrin, istället för de som fastat i bruket, anser Margaretha Haglund. - En massa organisationer och kommuner har skrivit på ett upprop om "tobacco end-game" i Sverige till år 2025, och med det menas att andelen rökare i befolkningen ska vara under fem procent, idag är den drygt tio procent, det är bara sex år dit, hur går det? - Nej det kommer inte att gå, inte med den takten vi har nu. Det kommer att ta till minst mitten av 2030-talet om vi klarar av det då. Det behövs ett politiskt ledarskap i frågan och tobaksindustrin kan inte få fortsätta att rekrytera 14 000 nya ungdomar varje år till sina skadliga produkter, tycker Margaretha Haglund. - Tror du att det kommer en framtid när ingen röker på jorden? - Ja jag tror att det kommer en tid när vi inte röker, jag vill hoppas det i alla fall, avslutar Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta. Radiokorrespondenterna är slut för idag. Nästa vecka reser Radiokorrespondenterna till Colorado, den första av USAs delstater som legaliserade marijuana och där man nu på allvar börjar se effekterna. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Kajsa Boglind berättar om blomstrande ekonomi men också om en helt ny kriminalitet eftersom den växande marijuanamarknaden lockar till sig den organiserade brottsligheten. Ljudtekniker idag var Håkan Sjöqvist, producent Anders Diamant och jag heter Johan Bergendorff. Vi hörs. Sänds även natt mot måndag kl.00.02.

Aktualiteter

Undersökande journalistik från Göteborg. Ett barn tvingades att tigga i nästan två år utanför olika matbutiker. Trots larm till myndigheter från förbipasserande händer inget - tills hon försvinner. Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Veckans Stil handlar om artisterna som fick miljoner unga kvinnor att lika plötsligt, som entusiastiskt, börja tala om "girl power" - Spice Girls. Många hade synpunkter på gruppens sätt att kommersialisera allt de gjorde, inklusive sitt feministiska färgade underliggande budskap om att tjejer har möjlighet att göra vad som helst. Men oavsett vad kritiker tyckte och tänkte var det en slagkraftig stil och budskap som fick stort genomslag. Det är ingen tillfällighet att framgångsrika - men sinsemellan vitt skilda artister - som Adele och Ariana Grande - idag lyfter fram just Spice Girls som förebilder som präglat dem. För i Spice Girls kunde alla hitta sin favorit, inklusive stil. Där fanns trots allt Scary, Baby, Ginger, Posh och Sporty att välja mellan. Alla med en egen look som inte var svår - eller dyr - att ta efter, även om vissa föräldrar drog i bromsen när tröjorna blev för korta.  I år är det tjugofem år sedan de började bilda det band som skulle slå världen med häpnad - för Spice Girls kom att bli världens största kvinnliga grupp, någonsin. I veckans program pratar vi med författaren och skribenten Lauren Bravo, aktuell med boken What Would the Spice Girls Do? How the Girl Power Generation Grew Up. Vi träffar också två av 90-talets mest tongivande musikvideoregissörer, Martin Persson och Johan Boklund. Och så tittar vi närmare på ett av Spice Girls favoritplagg - magtröjan.  Gäst i studion är Jonna Bergh, chefredaktör för tidningarna Styleby och Damernas värld. Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 02.02.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

2013 blev Maja sjuk. Hon var 13 och helt orkeslös. Sakta har hon blivit allt sämre: värk, känselbortfall, och plågsamma utslag. Nu sitter hon i rullstol och ingen läkare kan säga vad hon lider av. Maja skickas vidare mellan olika specialister; de tar samma plågsamma prover och hon får berätta samma historia om och om igen. Men de kan inte bota henne och en efter en ger läkarna upp om hennes fall.  Och hela tiden blir hon sämre. Det började med att hon kände sig lite hängig, att hon inte orkade lika mycket när hon spelade innebandy. Sedan kom värk,  känselbortfall och muskelsvaghet, benen blev som spagetti. I dag kan hon inte sitta upp själv och hon har inte kunnat gå i skolan på två år. Maja och hennes föräldrar tror att hon blivit sjuk efter en vaccinering men det finns ingen läkare som tror på den teorin. Men ingen läkare har heller kunnat ge någon alternativ förklaring.       Reporter: Per Shapiro Slutmix: Fredrik Nilsson Producent: Håkan Engström Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Facebook, Snapchat, Instagram - dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget. Flygets påverkan på klimatet har blivit en snackis och att minska sitt flygande är ett sätt för enskilda personer att minska sina koldioxidutsläpp. Mindre omdebatterat är att vårt behov av internet och kommunikationstjänster ständigt ökar och nu är lika stora som utsläppen från flygindustrin. Med andra ord drygt två procent av de globala koldioxidutsläppen. Då har inte flygets extra påverkan genom att utsläppen sker på hög höjd räknats in. Samtidigt växer molnet snabbt och alltmer av den information vi använder på nätet lagras i gigantiska datalagringscentraler, så kallade hyperscale center, runt om i världen. De här datacentralerna kan beskrivas som enorma lagerlokaler för dataservrar. Definitionen är att de har över 5 000 dataservrar. I dag finns det drygt 400 sådana centraler, och i och med att molntjänsterna bara växer, så väntas en slags datacenterrevolution. Många av de gigantiska datacentralerna ligger i länder som saknar förnybar energi, och i flera fall drivs de med dieselbränsle, vilket orsakar stora utsläpp av koldioxid. Men det pågår ett intensivt arbete för att hålla nere elförbrukningen i de energikrävande jättarna. Att kyla ner dem kräver drygt 50 procent av den totala energianvändningen. Hur kan datacenter bli mer hållbara? Klotet besöker den nedlagda norska gruvan i Målöy där man använder fjordvatten för att kyla ner dataservrarna och tar reda på hur energikrävande den 120000 kvadratmeter stora anläggningen är. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från 27 februari. Från i onsdags. Sänds även natt mot tisdag.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Kan vi undgå att använda mänskliga begrepp för olika känslor när vi beskriver djur? Lars Svendsen och Tomas Persson samtalar om vår förmåga att förstå djuren - och vice versa. När man lever tillsammans med djur utvecklar man något slags gemensamt kommunikativt register, säger Lars Fr H Svendsen, norsk filosof som är aktuell med sin bok Å forstå dyr. Både hunden och dess ägare prövar ut olika sätt att uttrycka sig, och efterhand kommer de fram till vissa fungerande koder. Det krävs en tolkande erfarenhet för att förstå om isbjörnen är glad och vill bjuda ner dig i vattnet eller om den gör som den gör för att den vill äta upp dig, påpekar kognitionsforskaren Tomas Persson. Här samtalar de med varandra, och med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natt mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Trovärdighet på glid i Dalarnas Tidningars Vasaloppssatsning. Journalister får mindre och politiker mer makt över agendan. Kritik mot hälsoböcker - hör Bonnier Fakta om faktagranskning av faktaböcker. ? Bilreklam och märkeskläder - vi granskar Dalarnas Tidningars redaktionella Vasaloppssatsning  På Mittmedia, där har Dalarnas Tidningar i år laddat upp inför Vasaloppet genom att låta läsarna följa med en redaktör och en reporter som för första gången ska ta sig an Halvvasan. Det har blivit en hashtag i sociala medier, artiklar i helgbilagan och till och med en podcast. Sara och Anna på glid har satsningen fått som namn. Men, det visar sig, att om det är något som är på glid här, så är det Dalarnas Tidningars redaktionella trovärdighet. Reporter: Jonna Westin ? Ny forskning: journalister allt mindre makt över den politiska agendan Vem är det som har makten över dagordningen i den svenska offentligheten? Vem är det som bestämmer vad vi ska prata om? Länge har stats- och medievetare pekat på att mediernas makt växer sig allt starkare. Men nyligen kom forskning från Södertörns högskola som ställer sig på tvären mot den bilden. Är det i själva verket politiken som nu flyttar fram pinnen i striden om mediernas dagordning? Och att kommunikationsavdelningarna får en allt större makt över politiken. Reporter: Erik Petersson ? Efter veckans bokstorm - hur faktagranskar Bonnier fakta?  Återigen ifrågasätts och kritiseras den vetenskapliga grunden i en populär hälsobok. Veckan efter att forskare på DN Debatt krävt en oberoende kvalitetsgranskning av samma genre. Vi besökte Bonnier Fakta för att fråga: vilket ansvar tar förlaget för det som presenteras som just fakta i deras populärvetenskapliga böcker? Reporter: Therese Rosenvinge Från i går.

Aktualiteter, Repris

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han är upphovsman till fler än tusen verk inom jazz och konstmusik - liksom en barnmusikskatt som varit ett soundtrack till mångas uppväxt. Men Georg Riedel själv har svårt att se storheten i sin musik. Från i morse. Sänds även natt mot lördag.

Aktualiteter, Repris

Transportmopeden med tre hjul och träflak är en svensk ikon. Efter mer än 60 år på våra vägar är den älskad både som arbetsfordon och rekreations-åk. Men kärleken till den kan bli dyr och mödosam. I veckans avsnitt serveras historien om flakmoppen av Josefin Andersson, mopedredaktör på tidningen Classic Motor. Josefin har teorier om varför detta fordon väcker så ömma känslor och därmed betingar så höga priser på andrahandsmarknaden. I flakmopedälskarnas land kan ett renoveringsobjekt nämligen kosta uppåt 20 000 kronor - och utöver det får man vara beredd på att lägga till många tusenlappar i reservdelskostnader för att inte tala om mekartimmar. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna i P1 görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Från i går. Sänds även natt mot tisdag 00.45 samt natt mot fredag kl. 04.50.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Underhållning

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. I detta specialprogram får ni följa med på ett besök till Monika Fagerholms skrivarlya i Ekenäs i södra Finland för ett samtal om flickor, lek och litteratur. Ett program av Sandra Stiskalo. Monika Fagerholms romaner är ordrika, tätbefolkade och vindlande och de nämns ofta som inspirationskällor av unga, kvinnliga, svenska författare. Den finlandssvenska författaren fick sitt genombrott 1994 med romanen "Underbara kvinnor vid vatten". Allra mest känd är hon för "Den amerikanska flickan" som fick Augustpriset 2005. I Fagerholms universum är det flickan som är huvudperson. Det är en flicka med läppglansklibbig mun och som rör sig fritt mellan avancerad lek och nyvaken sexualitet. Varför återkommer denna livfulla och svårplacerade karaktär gång efter annan? Och vad har hennes lekar gemensamt med skrivandet? Kulturjournalisten Sandra Stiskalo har träffat Monika Fagerholm i Ekenäs. Som uppläsare hör vi Marall Nasiri. Från i går morse. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom krönika av Göran Rosenberg, kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service, med mera. Första timmen:  IS-fångar hävdar att de ångrar sig. Reportage från Baghouz av Cecilia Uddén  Vad betyder fiaskot i Hanoi för Kim Jong-Un? En historisk seger i Vasaloppet Komikern som kan bli Ukrainas näste president Krönika av Göran Rosenberg Panelen Andra timmen: S-bråket i Göteborg avgörs "Pariapartierna" som inte får vara med och bestämma Satir med Public Service Vad händer med EU efter parlamentsvalet? Högstadiet fyller 50 år Kåseri av Mark Levengood Programledare Cecilia Bodström Producent Nina Benner Tekniker Lisa Abrahamsson Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom krönika av Göran Rosenberg, kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service, med mera. Första timmen:  IS-fångar hävdar att de ångrar sig. Reportage från Baghouz av Cecilia Uddén  Vad betyder fiaskot i Hanoi för Kim Jong-Un? En historisk seger i Vasaloppet Komikern som kan bli Ukrainas näste president Krönika av Göran Rosenberg Panelen Andra timmen: S-bråket i Göteborg avgörs "Pariapartierna" som inte får vara med och bestämma Satir med Public Service Vad händer med EU efter parlamentsvalet? Högstadiet fyller 50 år Kåseri av Mark Levengood Programledare Cecilia Bodström Producent Nina Benner Tekniker Lisa Abrahamsson Från i morse.

Aktualiteter, Repris