SR, P1 2019-03-04

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Fler än en miljard röker fortfarande på jorden. Hälften kommer att dö i förtid. Men nu slås spikar i kistan för tobaksindustrin, med rökförbud i hela stadskärnor och tobaksfria generationer... Det här är Radiokorrespondenterna, idag om världens farligaste produkt som dödar 7 miljoner personer per år. Jag heter Johan Bergendorff och är Sveriges radios globala hälsokorrespondent.) Jag sitter i studio sju i radiohuset i Stockholm. I början av 90-talet skulle ingen höjt på ögonbrynen om jag tänt en cigarett här inne. Sen kom lagarna om rökfri arbetsmiljö och rökburarna inrättades här på radion och lite varstans i Sverige. Rökrutorna på skolgårdarna försvann 1994. 2005 blev det förbjudet att röka inomhus på krogen. Numer får rökare stå utanför radiohusentrén även i snålblåst intill en staty av radiolegenden Sven Jerring. I sommar så ska rökning förbjudas på ytterligare en massa platser i Sverige, som uteserveringen, lekplatser och tågperronger och det gäller även e-cigaretter. Samtidigt kan det tyckas märkligt att rökning över huvud taget är tillåtet fortfarande? Ja menar vilken annan produkt som används enligt tillverkarens instruktion dödar hälften av konsumenterna i förtid? Runt 12 000 svenskar avlider på grund av rökning varje år, det är fler än de som avlider av alkohol, trafikolyckor, mord, suicid och narkotika tillsammans. Jag har bjudit in en samtalsgäst till dagens program. Margaretha Haglund som är tobakspolitisk expert på tankesmedjan Tobaksfakta. Välkommen. Du har jobbat på Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, varit WHO-expert och jobbat mot tobaksrökning i flera decennier. Hur svårt kan det vara att få stopp på nått så hälsovådligt? - Ja man kan ju undrar varför det tar så väldigt lång tid när vi vet så väl hur vi ska åtgärda det här, men det finns så väldigt starka ekonomiska krafter som vill att vi ska fortsätta använda de här produkterna. Sen tror jag att vi saknar tillräckligt modiga politiker som sätter ned foten och säger att nu måste det bli ett slut, säger Margaretha Haglund. - Margaretha Haglund, är du nöjd med skärpningen av tobakslagen som träder i kraft första juli i år? - Det är ett bra steg, men jag tycker att det är viktigt att man begränsar tobaksindustrins möjligheter att rekrytera nya konsumenter. Varje år så rekryterar de närmare 16 000 barn som sen fastnar många gånger i ett livslångt bruk av tobak och det tycker jag är en förlust för varje barn som fastnar. - Häng kvar Margaretha, för vi ska ge oss ut i världen en stund nu. Det är fortfarande mer än en miljard människor på jorden som röker, och när vi i rika länder inför alla de här åtgärderna för att minska rökningen så ser sig Tobaksindustrin om efter nya kunder i fattiga länder. För ett år sedan var jag i Indonesien och det här är vad jag fann. Bimo Satrio 11 år med en cigg i mungipan, klädd i svarta jeans, blå jeansskjorta och keps bor i ett slumområde i centrala Jakarta. Han säger att hela hans familj röker så ingen bryr sig. Bimo Satrio gillar smaken av det inhemska cigarettmärket Gudang Garam, rökningen får honom att koppla av. Han är lite rädd för att bli sjuk säger han, men när han försökte sluta så blev suget för stort. - Det är lätt att få tag på cigaretter säger Bimo Satrio, ingen kioskägare har hittills vägrat sälja till honom. Fast han är liten och spenslig och man egentligen ska vara 18 år för att få köpa. Det är många av eleverna som kommer hit och handlar bekräftar en tobakshandlare jag besöker i ett stånd intill en högstadieskola. 41 procent av indonesiska pojkar mellan 13-15 röker, men än så länge bara 3,5 procent av flickorna. I Sverige ligger motsvarande siffra på 10 procent både bland killar och tjejer. För indonesiska killar är ciggen en del av vuxenblivandet. Nästan sex av tio män röker i landet, en av de högsta siffrorna i världen. För några år sedan blev en video på ett kedjerökande småbarn från Sumatra viral. 2-åriga Aldi Rizal rökte 40 cigaretter om dan, men när han var fem år fick han terapi av en barnpsykolog och är nu rökfri. Indonesiska myndigheter lovade då krafttag för att rädda andra barn, men inget hände. Antalet mellan- och högstadieelever som röker har fördubblats de senaste 20 åren och tredubblats bland lågstadie- och dagisbarnen berättar Lisda Sundari på Lentera Anak som är en organisation mot rökning. Tobaksindustrin kan göra nästan vad som helst här i landet, förklarar Lisda Sundari. Cigaretter säljs styckvis för 50 öre, det har många barn råd med och överallt finns affischer som visar hur cool och framgångsrik man blir om man röker. Men invänder jag, de stora tobaksjättarna med British American tobacco och Philip Morris i spetsen som köpt upp lokala bolag, de säger ju att de inte riktar sig till barn. - Det är inte sant, hävdar Lisda Sundari. Tobaksbolagen sponsrar skolor och sportevenemang och musikfestivaler för unga där gratiscigaretter delas ut till minderåriga. Indonesien är ett Disneyland för tobaksindustrin enligt  rapporter. De har extremt stort inflytande över indonesiska politiker vilket gjort att landet är ett av få i världen som inte skrivit på WHOs tobakskonvention där alla effektiva åtgärder listas som bör införas för att på sikt stoppa rökning globalt. Hittills har tobakskonventionen fått 55 miljoner personer att sluta röka, men en granskning av nyhetsbyrån Reuters visar industrin bedriver en omfattande hemlig lobbykampanj för att få svaga länder som Indonesien att inte följa efter. Andra läckta dokument har slagit fast att bolagen känt till i åtminstone 50 år att deras produkter ger kunderna hjärt- och lungsjukdomar och cancer, men att de gjort sitt yttersta för att så tvivel om detta. Allra viktigast för att få folk att fimpa är att höja kostnaden kraftigt på cigarettpaketen. Indonesien har ett av de lägsta prisen i världen. Tobak är en extrem förlustaffär för staten, säger Lisda Sundari. Indonesiska hälsodepartementet har räknat ut att rökningen kostar samhällsekonomin 300 miljarder kronor om året i ökade vårdkostnader och förtidiga dödsfall, det motsvarar en fjärdedel av hela statsbudgeten och det är fyra gånger mer än man drar in på tobaksskatten. Indonesiska politiker vill inte heller prata om de tusentals barn som blir nikotinförgiftade av att plocka bladen på sina föräldrars och grannars fält. Ytterligare ett sätt som tobaksindustrin bidrar till barns ohälsa. - Jag brukar hjälpa mina föräldrar att plocka och vika tobaksbladen när det är skörd, berättar 14 åriga Hayati, och då får jag ofta huvudvärk. - Hayati blir illamående av tobaken när hon jobbar med skörden, bekräftar hennes pappa Sunar, och då brukar jag att be henne att vila lite. Jag har inte råd att anställa vuxna tyvärr. Familjen bor i en liten by på ön Madura nordost om Java. Human Rights Watch intervjuade 132 barn till indonesiska tobaksbönder 2016 och konstaterade i en rapport att hälften hade tydliga tecken på nikotinförgiftning som också kan ge kräkningar, yrsel, kramp, diarré eller oregelbunden hjärtrytm. Svett och fukt på bladen gör att nikotinet tränger in via huden in i blodet och ger samma nivåer som om man rökt många cigaretter (green tobacco sickness). Industrin har lovat ta med frågan i sitt hållbara tobaksprogram, men bolagen har fortfarande inte full koll på om tobaken som de köper upp via mellanhänder plockats av barn som dessutom hanterar farliga bekämpningsmedel utan skyddsutrustning, enligt Människorättsorganisationen. - Det finns 4 miljoner tobaksbönder i Indonesien och de flesta har barn som hjälper till vid skörden, påpekar Esti Wahyuni som är undersökande journalist och gjorde research för rapporten om de tobaksförgiftade barnen.  Vilka långtidseffekter nikotin- och bekämpningsmedelsförgiftningen har på barnen har ingen undersökt, men att nikotin påverkar unga hjärnor negativt är väl känt och människorättsorganisationen varnar för ökad risk för lungproblem, cancer, depression, nervskador och fertilitetsproblem. Cigaretter som säljs i Sverige kan mycket väl ha gjorts på tobak som plockats av nikotinförgiftade barn i Indonesien, eller i Kazakstan, Malawi, Tanzania, Zimbawe, Brasilien, Bangladesh eller USA som har samma problem enligt flera rapporter. Störst på svenska cigarettmarknaden är JTI Sweden. Bolaget uppger att man köper en mindre andel tobaksblad från Indonesien via externa leverantörer och att avtalsvillkor säkrar att inga barn plockat tobaken. Men enligt den tyska organisationen Unfairtobacco som följer tobakshandelns avtryck på människor och miljö globalt. - Det är troligt att nikotinförgiftade barnarbetare plockat tobaken till bolagets svensksålda cigaretter, säger Sonja von Eichborn på Unfairtobacco. När tobaksindustrin förlorar kunder i rika länder så går man nu in stort i e-cigarettbranchen för att fortsätta tillfredställa nikotinisternas sug och skapa nya. Så här lät det när jag besökte USA härom året. Klockan är 11 på förmiddagen. District Vape har precis öppnat. Ett enda rum med betongväggar målade i mörkrött, nakna glödlampor och träbjälkar i taket. Ett skyltfönster mot gatan, en glasdisk och glashyllor fulllproppade med små parfymliknande glasflaskor med nikotinvätskor i alla smaker. Jag är enda kunden ännu så 22-åriga Wesley Soto tar sig tid att berätta hur allt började för honom. Wesley var 13 år när han började att tjuvröka och snart var han uppe i ett paket om dagen, mentolcigaretter, samma som hans pappa rökte så ingen märkte något hemma förrän polisen tog honom på bar gärning i 16-års åldern som minderårig rökare. Samma år som pappan dog av lungcancer fick även farföräldrarna rökrelaterad cancer. Wesley Soto försökte sluta men var fast i sitt nikotinberoende. Han testade en av de första e-cigaretterna på marknaden, men den var för svag så det gav inget. Det var inte förrän han prövade en en rebuildable dripping atomicer, en elektronisk rökapparat där man själv droppar nikotinvätska på bomullstussar intill en glödtråd som han fick samma starka nikotinkick som av att röka och därför kunde sluta med cigaretter. En nikotinhaltig vätska blandad med propylenglykol och glycerin värms upp av ett batteri så att en ånga bildas som man sedan kan dra ned i lungorna. På Kaliforniens universitet i San Francisco, söker jag upp medicinprofessor Stanton Glantz. Han är mycket skeptisk till e-cigaretter som de stora tobaksbolagen nu satsar massivt på globalt med omfattande reklam riktad mot unga. Ännu finns inte några stora vetenskapliga långtidsstudier kring e-cigarettrökningens effekter. I flera undersökningar har ångan visat sig innehålla samma sorts cancerframkallande och hjärtpåverkande ämnen och tungmetaller samt lungirriterande partiklar som cigarettrök. Men oftast i betydligt lägre doser. Stanton Glantz bild är de inte är lika cancerframkallande som traditionella cigaretter, men skadar lungorna och hjärt-kärlsystemet nästan lika mycket. Men det finns lika välmeriterade forskare i ett annat läger. Professor David Abrams på Schroeder institutet i Washington och Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health hoppas att e-cigaretter är det gyllene ägg som stoppar tobakscigaretter för alltid. Något som äntligen kan erbjuda snabba nikotinkickar och bolmande, men utan tjära och tusentals gifter från bränd tobak som dödar varannan rökare i förtid. David Abrams är kollega till Stanton Glantz, och förut stred de tillsammans mot tobaksrökning. Nu är de nästan ovänner och tolkar alla studier olika. David Abrams anser att det här bråket bara gynnar tobaksindustrin, som kan spela på osäkerheten och få kunder att röka båda cigaretter och e-cigaretter samtidigt. Det viktigaste är att få bort de livsfarliga cigaretterna, tycker Abrams. Sist här en amerikansk TV-reklam för e-cigaretter. Tobaksreklam på TV förbjöds redan 1971, men nu är nikotinprodukterna tillbaka i rutan och lockar unga tittare. En och en halv miljon ungdomar började röka e-cigaretter i USA förra året. Det är en explosion säger amerikanska hälsomyndigheten CCD oroat. Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta, gäst här i radiokorrespondenterna, hur ser det ut i Sverige är det samma e-ciggexplosion här? - Ja bland ungdomar. De testar, och ungefär en tredjedel som går i nian har provat e-cigaretter och hälften i årskurs två på gymnasiet. Det är ju inte dem som är i färd med att sluta röka utan det här är ett sätt att komma in i ett nikotinberoende. Tobaksindustrin har ju jobbat jämt med att se till att man börjar använda deras produkter och då är det här ett sätt att få unga att senare börja använda de traditionella produkterna. Om det var så att de menade allvar med att hjälpa till med folkhälsan så skulle de direkt sluta att tillverka sina cigaretter och det kommer dem inte att göra. tror Margaretha Haglund. - När det gäller nikotin så bygger det om belöningssystemet i hjärnan och det kan påverka flera generationer genetiskt. Man kan ärva störningar från en förälders rökning eller snusning, påpekar Margaretha Haglund.  - Vi hörde om barn i Indonesien tidigare som tobaksförgiftades när de plockade bladen till cigaretter som sen säljs i Sverige, tror du att rökare är medvetna om de här etiska aspekterna av sin konsumtion att klimatutsläppen från tobaksindustrin är en och en halv gånger så stora som hela Sveriges utsläpp? - Jag tror att allt för få är medvetna om hur man odlar tobak och vad det leder till, svarar Margaretha Haglund. - Att tobaksindustrin nu satsar i Indonesien och andra fattigare länder som ännu inte antagit hårda antirökningslagar, på vilket sätt skulle svenska politiker kunna förhindra det? - Man kan ju när man träffar företrädare för de här regeringarna försöka inspirera dem att ratificera tobakskonventionen och hjälpa dem via bistånd att motarbeta tobaksindustrin, men det är inte på agendan jämt på SIDA. I programmet Vetandets Värld i veckan så berättade jag om ett initiativ om en tobaksfri generation som testas i flera städer på Filippinerna. Många på australiska ön Tasmanien är också sugna att testa. Så här är tanken. I staden Balanga på Filippinerna testas sedan tre år ett nytt sätt att minska rökningen. Där är det förbjudet för unga födda år 2000 eller senare att köpa tobak. Idén är att de ska bli den första tobakfria generationen. Idén kommer från en matematikprofessor i Singapore. Professor Jon Berrick vid Yale-NUS College i Singapore har utarbetat idén kring en lag om tobaksfria generationer som införts i staden Balanga på Filippinerna för tre år sedan och därefter spridit sig till flera andra grannstäder. Tobaksindustrin har dock stämt Balanga. Parlamentet på Australiska Tasmanien har också övervägt lagen, men ett val kom emellan så nu vilar frågan där. Effekten av den tobaksfria generationen ska utvärderas vetenskapligt säger Jon Berrick, men konceptet har redan testats för 100 år sedan när det gäller opiumrökning på dåvarande Formosa och Ceylon med gott resultat. Dagens åldersgränser för tobaksinköp sänder signalen att det är ofarligt att röka efter en viss ålder, vilket inte stämmer. Nästan ingen börjar röka efter 25 år och yngre tonåringar får ofta cigaretter av äldre, vilket efter några år skulle förhindras när allt fler årskullar blir tobaksfria enligt Berrick. Men tobakspreventionsexperten professor Simon Chapman vid Sydneys universitet tycker att det redan finns mer beprövade effektiva åtgärder. Med neutrala paket, varningsbilder, reklamförbud, allt fler rökfria platser och höjda tobaksskatter så har redan dagligrökningen bland Australiska ungdomar mellan 15-17 år sjunkit under 2 procent påpekar Simon Chapman. I Sverige är motsvarande siffra fem procent. På Tasmanien i huvudstaden Hobarts hamn pågår en träbåtsfestival, där gamla ångmotorer puttrar och pyser. Inne i delstatens parlament träffar jag senatorn Ivan Dean, en före detta polis som blivit partiobunden politiker och som 2014 la fram ett lagförslag om att införa en tobakfri generation på den Australiska ön. Det fanns en majoritet för lagen, men överhuset krävde en rättslig utredning att den inte var diskriminerande berättar Ivan Dean. 2016 kom resultatet, lagen var juridiskt korrekt, men då hade ett val ändrat parlamentets sammansättning och det var inte längre säkert att den skulle gå igenom, så senator Ivan Dean har nu beslutat sig för att istället lägga fram ett lagförslag att höja tobaksinköpsåldern till 21 år som ett första steg. Det är vår uppgift som folkvalda politiker att skydda medborgarnas hälsa, anser Ivan Dean. Hans egen pappa dog vid 65 års ålder av lungcancer efter många års kedjerökande. Han kunde fått 20 år till, tror Ivan Dean om han aldrig rökt. Opinionsundersökningar i Australien visar enligt Dean att åtta av tio kan tänka sig en lag om en tobaksfri generation. Det är bara en tidsfråga innan rökning börjar totalförbjudas på många håll, inklusive Tasmanien tror Ivan Dean. Men vad säger rökarna om den framtiden? Joe i Hobart har försökt sluta senaste 15 åren, men misslyckats. Han är nikotinberoende och gillar att röka och tycker inte att samhället ska tala om för honom vad han få göra eller inte. I Sydney träffar jag ett gäng unga rökare nere på strandpromenaden mitt emot det berömda operahuset. Catia säger att hon redan känner sig smutsig som rökare, förvisad till trånga gränder där man fortfarande får bolma utomhus i Sydney. På många platser är det redan förbjudet och i norra delen av stan ska politikerna inom kort klubba ett totalt rökförbud. Hon blir paranoid när det kommer barnvagnar, med föräldrar som kan anklaga henne för att vilja skada bebisarna via passivrökning. Kompisen Patrick fyller i. Det är en fråga om friheten och rättigheten att skada sig själv om man så vill, anser Patrick. Hassan som är sjuksköterska och mycket medveten om hälsoriskerna med att röka, han är orolig att han ska bli diskriminerad som rökare, men Hassan är ändå positiv till en lag om en rökfri generation om det kommer att hålla hans framtida barn borta från cigaretter. - Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta, vad tror du, är detta nått att testa i Sverige? - Jag tror inte att det kan ersätta de åtgärder vi redan vet är väldigt viktiga, dvs reglera tobaksindustrin nyrekrytering, prishöjningar, rökfria miljöer, opinionsbildning. Men visst så kan det få ett symbolvärde. Det är inget nytt, redan 1975 föreslog Socialstyrelsen i en utredning att de som föddes det året skulle bli den första rökfria generationen. Man skulle utforma skola, Mvc, Bvc och arbetslivet så att det främjade rökfriheten, det handlade inte om lagar utan stimulans, säger Margaretha Haglund. - Men det blev inte så, var låg motståndet? - Jag tror inte att det var så mycket motstånd, men vi är mycket bättre på teori än praktik i Sverige, svarar Margaretha Haglund. - Du säger att det saknas politiskt ledarskap på området i Sverige, är detta inte en valvinnande fråga? - Jag förstår inte varför det inte skulle vara en valvinnande fråga eftersom ingen förälder vill att deras barn ska börja röka, inte heller de som själva röker, men i Sverige har varje åtgärd som vi har lyckats få igenom i Riksdagen har vi fått kämpa genom en enorm uppförsbacke. Det tog 10 år att få rökfria serveringar och det har tagit nästan 10 år att få de rökfria lekplatserna nu som alla välkomnar. Sedan har vi också kämpat för att få slut på exponeringen av tobaksvaror i butik eftersom vi vet att det påverkar ungdomar och barn. Ser de varorna i butik så blir de också mer socialt accepterade. Mer än 8 av 10 stödjer ett förbud men politikerna har inte fått igenom det i Riksdagen och det är konstigt att förbuden inte drabbar de som ställer till det här mest, alltså tobaksindustrin, istället för de som fastat i bruket, anser Margaretha Haglund. - En massa organisationer och kommuner har skrivit på ett upprop om "tobacco end-game" i Sverige till år 2025, och med det menas att andelen rökare i befolkningen ska vara under fem procent, idag är den drygt tio procent, det är bara sex år dit, hur går det? - Nej det kommer inte att gå, inte med den takten vi har nu. Det kommer att ta till minst mitten av 2030-talet om vi klarar av det då. Det behövs ett politiskt ledarskap i frågan och tobaksindustrin kan inte få fortsätta att rekrytera 14 000 nya ungdomar varje år till sina skadliga produkter, tycker Margaretha Haglund. - Tror du att det kommer en framtid när ingen röker på jorden? - Ja jag tror att det kommer en tid när vi inte röker, jag vill hoppas det i alla fall, avslutar Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta. Radiokorrespondenterna är slut för idag. Nästa vecka reser Radiokorrespondenterna till Colorado, den första av USAs delstater som legaliserade marijuana och där man nu på allvar börjar se effekterna. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Kajsa Boglind berättar om blomstrande ekonomi men också om en helt ny kriminalitet eftersom den växande marijuanamarknaden lockar till sig den organiserade brottsligheten. Ljudtekniker idag var Håkan Sjöqvist, producent Anders Diamant och jag heter Johan Bergendorff. Vi hörs. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Sociala frågor

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

2013 blev Maja sjuk. Hon var 13 och helt orkeslös. Sakta har hon blivit allt sämre: värk, känselbortfall, och plågsamma utslag. Nu sitter hon i rullstol och ingen läkare kan säga vad hon lider av. Maja skickas vidare mellan olika specialister; de tar samma plågsamma prover och hon får berätta samma historia om och om igen. Men de kan inte bota henne och en efter en ger läkarna upp om hennes fall.  Och hela tiden blir hon sämre. Det började med att hon kände sig lite hängig, att hon inte orkade lika mycket när hon spelade innebandy. Sedan kom värk,  känselbortfall och muskelsvaghet, benen blev som spagetti. I dag kan hon inte sitta upp själv och hon har inte kunnat gå i skolan på två år. Maja och hennes föräldrar tror att hon blivit sjuk efter en vaccinering men det finns ingen läkare som tror på den teorin. Men ingen läkare har heller kunnat ge någon alternativ förklaring.       Reporter: Per Shapiro Slutmix: Fredrik Nilsson Producent: Håkan Engström Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vilket handlingsutrymme har en minister när stora delar av hennes politikområde är bundet i ett blocköverskridande avtal? Vi träffar utbildningsminister Anna Ekström för ett samtal om vad som väntar skolan under de kommande åren, och om vilka möjligheter Januariavtalet mellan S, MP, L och C ger henne att driva en skolpolitik som hon tror på. Ett program av Joanna Korbutiak. Lyssna på programmet på urplay.se Från i fredags.

Utbildning, Repris

Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om Shahad som flydde från sin familj i Saudiarabien och prinsessan som försökte lämna sin på ytan glamorösa tillvaro i Dubai. Om platser som vill framstå som moderna och öppna men där uråldriga kvinnoförtryck är inskrivna i lagar. En natt för två år sedan under en semesterresa till Turkiet tog saudiska Shahad al-Mohaimeed, som hon numera kallar sig, familjens pass, pengar och mobiltelefoner och flydde i en taxi till grannlandet Georgien. Där fick hon hjälp att söka asyl och hamnade till sist i Sverige. För Konflikts Ivar Ekman berättar hon om sin egen flykt och tillvaron som ung kvinna i Saudiarabien, men också om hur hon hjälpte Rahaf, den saudiska kvinna som i slutet av förra året blev en världsnyhet när hon låste in sig på ett hotell i Bangkok för att fly från sin familj. Saudiarabiens de facto-ledare, kronprinsen Mohammed Bin Salman, har intensivt försökt odla en bild av att landet genomgår viktiga reformer, bland annat genom beskedet i somras att kvinnor ska få börja köra bil. Men samtidigt nyttjas de lagar som strikt reglerar vad en kvinna får och inte får göra.   Hör Loujain el-Hathloul, en av den saudiska kvinnokampens verkliga förgrundsgestalter. När vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och Sveriges Radios dåvarande korrespondenttrainee Nivette Dawod  träffade Loujain för tre år sedan hade hon just suttit i fängelse efter att ha begått brottet att köra bil som kvinna. Då var hon ändå hoppfull om att Saudiarabien var på väg åt rätt håll, nu sitter hon i fängelse på nytt.  Ett annat land som arbetar intensivt med att odla sin image som ett modernt och framgångsrikt land är Förenade Arabemiraten. Och det är också en plats som är betydligt mer öppen och tolerant än exempelvis grannlandet Saudiarabien. Kvinnor kör bil, gör karriär och måste inte bära slöja. Men det är en diktatur med stora klassklyftor, där vissa brott kan leda till dödsstraff och där uråldriga lagar kring äktenskap fortfarande gäller. Konflikts Sally Henriksson reste till nöjesmeckat Dubai som med sina skinande skyskrapor lockar såväl turister som karriärsdrivna västerlänningar. Men som också är den plats som en prinsessa försökte fly från, trots hennes till ytan glamorösa tillvaro som dotter till Dubais mäktigaste - emiren Mohammed bin Rashid al-Maktoum. Hör bland andra Mustafa al-Zarooni, Förenade arabemiraten-redaktör på en av de största dagstidningar, Khaleej Times, och ordförande för landets journalistförbund. Och journalisten Margaret Coker, tidigare medarbetare för New York Times, som bor i Dubai. Prinsessan Latifa tycktes i mångas ögon ha allt, ett både rikt och spännande liv. Hon hoppade fallskärm och roade sig på olika sätt. Men i hemlighet planerade hon under många år sin flykt. För ett år sedan gav hon sig iväg med hjälp av bland andra sin finska vän Tiina Jauhiainen, men de stoppades på internationellt vatten och hämtades tillbaka till Dubai. Första livstecknet från Latifa kom i december förra året när bilder kablades ut på henne tillsammans med Mary Robinson, som tidigare arbetat med mänkliga rättigheter för FN, som intygade att hon har det bra under "familjens kärleksfulla omsorg".  Konflikts Anna Roxvall intervjuar Tiina Jauhiainen, och berättar historien om prinsessan Latifa och hennes flyktförsök. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Sandra Pettersson Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vid årsskiftet avskaffades det statliga spelmonopolet. Hur ska Svenska Spel konkurrera på den nya marknaden och hur ser de på sitt sociala ansvar? Patrik Hofbauer, vd för statliga Svenska Spel, är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Analys: Bengt Hansell, journalist och expert på spelbranschen. Sedan om den långa striden om EU:s upphovsdirektiv som nu är inne i sin slutfas. Kritiker framhärdar att det kommer att ha ödesdigra konsekvenser för nätet som vi känner till det. Stämmer det? Samtal med Joel Westerholm, journalist på Ekot och expert på IT-frågor och Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Ekots lördagsintervju ekotslordagsintervju@sverigesradio.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad händer när mjölksyran slår till, och vad skiljer en elitskidåkare från en vanlig motionär - på cellnivå? De frågorna ställer vi till idrottsforskarna som har sitt laboratorium precis intill Lugnets skidstadion i Falun. Jens Westergren, verksamhetsledare vid idrottslaboratoriet, låter Vetandets världs reporter kämpa sig själv igenom det mjölksyratest som här brukar göras på elitskidåkare. Medan Magnus Knutsson, testledare och högskolelärare, visar hur laboratoriets röntgenutrustning kan ge en exakt bild av fördelningen mellan fett och muskler i olika delar av kroppen. Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med idrottsfysiologi som specialitet, reder ut det mesta kring mjölksyra, slaggprodukter och syreförsörjning - för elitskidåkare såväl som för motionärer. Reportaget är en repris från 2015, då skid-VM hölls i Falun. Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Unionister i Nordirland. Vanligare med korttidskontrakt för lägenheter. Tendens granskar svartmarknaden i Sverige. Flyktingströmmen från Venezuela till Colombia. Hur ska S läka efter striden i GBG?

På tio år har antalet hyresgäster som bor utan besittningsskydd mer än fördubblats. Avtalas besittningsskyddet bort är det mycket lättare för värden att säga upp hyresavtalet.

Det är den största från ett enskilt land i Latinamerikas historia. Till gränspassagen i den colombianska staden Cucuta kommer 900 människor om dagen.

Tendens gräver i svartjobben Rot- och rutavdragen tillkom delvis för att stävja brottsligheten.

Kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) lämnar efter konflikt inför öppen ridå. Hermansson röstades bort av en överväldigande majoritet.

En 8-årig flicka utsattes för en grov våldtäkt 1995. I fredags häktades en 58-årig man för brottet och det tack vare en avgörande lagändring som trädde i kraft vi årsskiftet.

Myndigheten kan komma att stänga hälften av sina kontor. En tredjedel av personalen har varslats.

Identitetsfrågor får allt större betydelse i de olika landsdelarna i Storbritannien. I Nordirland säger många som tidigare inte tyckt att det varit viktigt att bryta sig loss från Storbritannien att de nu vill förenas med Irland, om det blir en misslyckad Brexit. På den andra sidan står unionisterna vars viktigaste fråga är att Nordirland ska förbli brittiskt.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

Journalisten Lina Mattebo, håller i veckans andakter då den kristna fastan inleds. Den här morgonen handlar om att skratta igen efter att ha varit oändligt ledsen och om att våga hoppas på att livet vinner. Den här veckan börjar den kristna fastan. Fastan är en tid som ger oss möjlighet att fundera över våra liv, som förberedelse inför påsken. Vad gör jag av min kraft, min tid och min kärlek? Vad får det för konsekvenser? Och vill jag ha det annorlunda? Fasteperioden kan liknas vid en resa in i vårt inre. I den här veckans andakter berättar Lina Mattebo därför om olika resor som hon själv har gjort och vad hon lärde sig av dem. De blommande bokstäverna på min vägg - Liv i överflöd - är min påminnelse till mig själv om att det trots allt på ett förunderligt nådefullt sätt kan börja växa liv igen. Att det går att bli kär igen, att tårar kan bytas mot skratt och att död kan bli liv. Och att Jesus har lovat oss liv och liv i överflöd. Lina Mattebo Text: Johannesevangeliet,  kapitel 10, vers 10-11 Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Unionister i Nordirland. Vanligare med korttidskontrakt för lägenheter. Tendens granskar svartmarknaden i Sverige. Flyktingströmmen från Venezuela till Colombia. Hur ska S läka efter striden i GBG?

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Unionister i Nordirland. Vanligare med korttidskontrakt för lägenheter. Tendens granskar svartmarknaden i Sverige. Flyktingströmmen från Venezuela till Colombia. Hur ska S läka efter striden i GBG?

Aktualiteter

- Det går inte att köra de vanliga flosklerna i detta tal. Då kommer alla andra djur slå bakut. Bokstavligt och bildligt talat. Emil Jensen är artist, låtskrivare och poet. Han har släppt sju album, flera ljudböcker och senast en bok med alla sina samlade radioprat - med Tankar för dagen, kåserier från Godmorgon, världen och hans hyllade sommarprat och vinterprogram från Sveriges Radio.  Våren 2019 är han ute på turné genom hela Sverige och Norge med sin nya föreställning "En gemensam galning". I sina föreställningar blandar han sin musik, lyrik och komik till en helt egen genre av personliga berättelser och samhällssatir.  2007 gjorde han hela sin sommarturné per cykel - 300 mil med gitarren på ryggen - som en personlig manifestation för hållbar utveckling. Samma år långfilmsdebuterade han i Jan Troells Oscarsbidrag "Maria Larssons eviga ögonblick". Förra året mottog han Evert Taube-priset.    Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Unionister i Nordirland. Vanligare med korttidskontrakt för lägenheter. Tendens granskar svartmarknaden i Sverige. Flyktingströmmen från Venezuela till Colombia. Hur ska S läka efter striden i GBG?

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Unionister i Nordirland. Vanligare med korttidskontrakt för lägenheter. Tendens granskar svartmarknaden i Sverige. Flyktingströmmen från Venezuela till Colombia. Hur ska S läka efter striden i GBG?

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Unionister i Nordirland. Vanligare med korttidskontrakt för lägenheter. Tendens granskar svartmarknaden i Sverige. Flyktingströmmen från Venezuela till Colombia. Hur ska S läka efter striden i GBG?

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Unionister i Nordirland. Vanligare med korttidskontrakt för lägenheter. Tendens granskar svartmarknaden i Sverige. Flyktingströmmen från Venezuela till Colombia. Hur ska S läka efter striden i GBG?

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Unionister i Nordirland. Vanligare med korttidskontrakt för lägenheter. Tendens granskar svartmarknaden i Sverige. Flyktingströmmen från Venezuela till Colombia. Hur ska S läka efter striden i GBG?

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Unionister i Nordirland. Vanligare med korttidskontrakt för lägenheter. Tendens granskar svartmarknaden i Sverige. Flyktingströmmen från Venezuela till Colombia. Hur ska S läka efter striden i GBG?

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Unionister i Nordirland. Vanligare med korttidskontrakt för lägenheter. Tendens granskar svartmarknaden i Sverige. Flyktingströmmen från Venezuela till Colombia. Hur ska S läka efter striden i GBG?

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Unionister i Nordirland. Vanligare med korttidskontrakt för lägenheter. Tendens granskar svartmarknaden i Sverige. Flyktingströmmen från Venezuela till Colombia. Hur ska S läka efter striden i GBG?

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Unionister i Nordirland. Vanligare med korttidskontrakt för lägenheter. Tendens granskar svartmarknaden i Sverige. Flyktingströmmen från Venezuela till Colombia. Hur ska S läka efter striden i GBG?

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Unionister i Nordirland. Vanligare med korttidskontrakt för lägenheter. Tendens granskar svartmarknaden i Sverige. Flyktingströmmen från Venezuela till Colombia. Hur ska S läka efter striden i GBG?

Aktualiteter

Ring P1 från Malmö om bland annat Vasaloppet, 5G och återinförandet av sjukvårdsbiträden. Programledare: Sofie Ericsson Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. Kronofogden reagerade 2016 på att skulder de drev in till ett antal bolag tycktes sakna verklig grund. De tror att en och samma man står bakom bolagen och att hundratals personer kan ha drabbats. Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 13.30.

Aktualiteter

Lika botar lika, kan det stämma? I programmet undrar programledaren Simon Magnusson om utblandat, skakat vatten kan vara vägen till hälsa? I programmet hör vi homeopaten Viveca Wilhelmsson, Staffan Yngve professor emeritus teoretisk fysik Uppsala Universitet och Karin Jensen, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet. Programledare Simon Magnusson. Bota mig! botamig@sverigesradio.se Sänds även natt mot fredag kl. 03.35, natt mot lördag kl. 01.35 samt på lördag kl. 12.05.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Sam" ska gifta sig och planerar ett stort bröllop. För att få ihop pengarna jobbar han svart som lastbilschaufför. Nu är det sju veckor sedan han sov hemma i sin säng. En kortdokumentär från 2019 av Sigrid Edsenius och Akon Baker. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Dikt: Människan och boken Översättning: Eva Runefelt och Staffan Söderblom Uppläsning: EwaMaria Roos Diktsamling: "Jag glömmer ingen", Norstedts MUSIK Jean Sibelius: I det gamla hemmet ur Fyra lyriska stycken EXEKUTÖR Håvard Gimse, piano Mörkrets sångerska, kallar den norske poeten och översättaren Jan Erik Vold Gunvor Hofmo vars dikt han samlat i två tjocka volymer - "Samlede dikt" samt "Etterlatte dikt".  Gunvor Hofmo föddes 1921 i utkanten av Oslo i en familj som var politiskt aktiv och där några medlemmar under krigsåren internerades, ett par av dem undkom inte döden. En hotfull tid, Hofmos själ må ha varit skör men det förlänade hennes poesi en säregen styrka och hon räknas som en av de mest betydelsefulla nordiska poeterna under 1900-talet.  Hofmo debuterade 1946 med "Jeg vil hjem til menneskene" och gav sammanlagt ut tjugo diktsamlingar fram till 1994. Dock bröts skrivandet av att hon togs in på sjukhus 1953-1974. Hon tystnade. Kriget var den stora tunga skuggan som också innebar ett mycket svårt trauma som sedan återfinns i hennes lyrik. Hon mötte den judisk-österrikiska och jämnåriga Rut Maier, en tvillingsjäl som kanske trodde sig säker i Norge. Men Maier arresterades 1942 och fördes till Tyskland, direkt till Auschwiz gaskamrar. Maiers postumt utgivna dagbok talar om deras nära vänskap. Hofmos poesi påverkades givetvis av denna förlust, hennes psykiska mörker är en röd tråd i diktningen. Sorg, längtan efter närhet, förlusten, kriget och även gudslängtan syns i diktningen. Intensiv närvaro är ord som kan förknippas med Hofmos poesi. Men hon är också intagen av den skönhet som ändock finns i denna mörkertid och skriver i dikten Juninatt: "Ljuset har tagit emot mig! Nyfödd växer jag genom århundradena". Gunvor Hofmo avled 1995.                                                                                                                                         - Eva Runefelt Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Svensk kärnkraft är under avveckling och att utbilda sig till kärnkraftsingenjör står inte högt i kurs. Vi träffar studenterna som trots allt satsar på att bli framtidens kärnkraftsingenjörer. Trots avveckling i Sverige och till exempel Tyskland byggs kärnkraften ut på andra håll i världen. Och även här på hemmaplan kommer kompetens att behövas i många år än.  Emma Ekberg Berry, Joakim Nyman och Egil Schultz har valt att inrikta sin ingenjörsutbildning mot kärnkraft. Hör hur de resonerar om kärnkraftens faror och avfall, om behovet av klimatneutral energi och om den nya kärnkraftsteknik de kan komma att arbeta med i framtiden. Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Neapel-kvartetten berättar om Lila och Lenù, deras vänskap och liv. Nu har romankvartetten blivit en teateruppsättning på Stadsteatern i Stockholm och P1 Kultur var på premiären! Det har varit publikrusning efter biljetterna till Stockholms stadsteaters uppsättning av "Min fantastiska väninna" och i fredags hade den Skandinavienpremiär på Årsta Folkets hus teater. Pjäsen bygger på Elena Ferrantes fyra romaner om de två vännerna Lila och Lenù, som genom livet har en stark, men också trasslig, relation till varandra. Vänskapen präglas av både kärlek och avundsjuka, beroende och avståndstagande.  Böckerna har varit en formidabel världsuccé och nu har den alltså blivit teater i dramatisering av April De Angelis och i regi av Maria Sid, som är nytillträdd biträdande teater- och scenkonstchef på Kulturhuset Stadsteatern. Teaterkritikern Kristina Lindquist var på premiären och kommer till P1 Kulturs studio för ett kritiksamtal om pjäsen: hur har det fungerat att skapa teater av romanerna? Vilka är förtjänsterna och vad är mindre lyckat? Mer teater! P1 Kultur har också varit på Dramatens urpremiär av Lars Noréns nyskrivna pjäs "Andante", som utspelar sig på ett servicehem. Den är en del av Noréns trilogi om åldrande och de två andra har redan haft premiärer i Stockholm och Paris  - "Vintermusik" i regi av Sofia Jupither på Kulturhuset Stadsteatern 2017 och "Poussière (Stoft)" i regi av Lars Norén själv på Comédie-Française våren 2018. Teaterkritikerna Jenny Teleman och Maria Edström, Expressen,  var på premiären och medverkar i P1 Kultur. Vi beger sig också i ett reportage ut i de härjedalska skogarna, några mil utanför Lillhärdal.  Där finns det nämligen sedan 2016 en Greta Garbo-staty, som är en hyllning till filmstjärnans starka behov att få bli lämnad ifred. Statyn är svår att hitta och om somrarna händer det att folk går vilse i sitt sökande. Och på vintern borde vara stört omöjligt att ta sig dit. Men det hindrade inte P1 Kulturs Joakim Silverdal! Dessutom mer om den nya konstutställningen "Dansk guldålder" som öppnat på Nationalmuseum i Stockholm och så blir det förstås en OBS-essä, i dag av kulturskribenten och översättaren Margareta Flygt, som reflekterar över riskerna med filmer som överskuggar verkligheten.  Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. I svenskan används minst två metaforer från matens värld för att beskriva privilegierades förmåner. Ylva Byrman förklarar hur räkmackan och gräddfilen har fått utvidgade betydelser. Veckans språkfrågor Varför används gräddfil och räkmacka som metaforer för att få fördelar eller förmåner? Varifrån kommer uttrycket ta höjd för? Varför säger man att något sker på öppen gata och vad är motsatsen? Hur uttalas malplacerad? Villhöver i betydelsen att vilja ha något så mycket att det känns som att man behöver det, verkar vara ett nytt ord, men när började det användas? Hur har uttrycket jag betackar mig fått betydelsen att man verkligen inte vill ha något? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 samt natt mot torsdag kl. 04.25.

Vetenskap

Nordkorea har kantats av rykten om knarksmuggling och statsstödda it-attacker. Hur mycket sanning finns i uppgifterna? Vad innebär det att Trump och Kim lämnade förhandlingsbordet utan överenskommelse kring varken kärnvapen eller sanktioner? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Niklas Swanström, chef Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik ISDP Benjamin Katzeff Silberstein, nordkoreaforskare Stimson center Ellinor Beckett, reporter Ekonomiekot Stefan Karlsson, chefsanalytiker Exportkreditnämnden Åsa Wallbenberg, vd SPP-fonder Donald Trump, president USA Richard Ledgett, fd amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA Producent: Mark Malmström Tekniker: Heinz Wennin ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från i lördags.

Ekonomi, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Vi gästas av två av Sveriges största E-sportstjärnor. Och så frågar vi oss hur man ska resonera inför en stundande lågkonjunktur. När lågkonjunkturen kommer Nu har det varit högkonjunktur ett tag och många ekonomer menar att snart är dags för lågkonjunktur. Redan nu finns det flera tecken på tiderna börjat bli tuffare. Börsen är orolig, krogar går i konkurs och dessutom pågår det ett handelskrig mellan USA och Kina. Idag pratar vi om hur vi kan förbereda oss för sämre tider. Ekonomijournalisten Birgitta Piper gästar. Hur lyckas jag inom E-sporten? E-sport blir mer och mer populärt. Tävlingar hålls på fullsatta arenor inför jublande fans och med allt mer pengar i potten. Idag har vi bjudit in Fabian Hällsten, flerfaldig världsmästare i terrorbekämpningsspelet Rainbow Six, och Maya Henckel, expert på datorspelet League of Legends och nyblivet proffs i franska ligan, för att prata om vad som krävs för att lyckas med e-sport. Hur många timmar i veckan måste man lägga ner för att nå den absoluta toppen och hur undviker man skador? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Amanda Rydman Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Arbetsförmedlingen lägger ner kontor. Tempo dokumentärfestival. Inför folkkongressen i Kina. Högnivåkonferens om marin nedskräpning. Andrahandsuthyrning. Flygskam. EPP och Viktor Orbán. IS-fångar i Syrien.

Finska public servicebolaget Yle släppte nyss ett granskande program som avslöjar misstänkt penningtvätt i storbanken Nordea.

Fler än hälften av Arbetsförmedlingens kontor kommer att läggas ner som en följd av minskade anslag. Det är framförallt kontoren på små orter som kommer att påverkas, något som flera kommunpolitiker nu är oroliga över.

I natt svensk tid invigs den årliga Nationella Folkkongressen i Kina. Folkkongressen är officiellt Kinas högsta beslutande organ, men i realiteten ligger makten hos topparna i kommunistpartiet.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Arbetsförmedlingen lägger ner kontor. Tempo dokumentärfestival. Inför folkkongressen i Kina. Högnivåkonferens om marin nedskräpning. Andrahandsuthyrning. Flygskam. EPP och Viktor Orbán. IS-fångar i Syrien.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Neapel-kvartetten berättar om Lila och Lenù, deras vänskap och liv. Nu har romankvartetten blivit en teateruppsättning på Stadsteatern i Stockholm och P1 Kultur var på premiären! Det har varit publikrusning efter biljetterna till Stockholms stadsteaters uppsättning av "Min fantastiska väninna" och i fredags hade den Skandinavienpremiär på Årsta Folkets hus teater. Pjäsen bygger på Elena Ferrantes fyra romaner om de två vännerna Lila och Lenù, som genom livet har en stark, men också trasslig, relation till varandra. Vänskapen präglas av både kärlek och avundsjuka, beroende och avståndstagande.  Böckerna har varit en formidabel världsuccé och nu har den alltså blivit teater i dramatisering av April De Angelis och i regi av Maria Sid, som är nytillträdd biträdande teater- och scenkonstchef på Kulturhuset Stadsteatern. Teaterkritikern Kristina Lindquist var på premiären och kommer till P1 Kulturs studio för ett kritiksamtal om pjäsen: hur har det fungerat att skapa teater av romanerna? Vilka är förtjänsterna och vad är mindre lyckat? Mer teater! P1 Kultur har också varit på Dramatens urpremiär av Lars Noréns nyskrivna pjäs "Andante", som utspelar sig på ett servicehem. Den är en del av Noréns trilogi om åldrande och de två andra har redan haft premiärer i Stockholm och Paris  - "Vintermusik" i regi av Sofia Jupither på Kulturhuset Stadsteatern 2017 och "Poussière (Stoft)" i regi av Lars Norén själv på Comédie-Française våren 2018. Teaterkritikerna Jenny Teleman och Maria Edström, Expressen,  var på premiären och medverkar i P1 Kultur. Vi beger sig också i ett reportage ut i de härjedalska skogarna, några mil utanför Lillhärdal.  Där finns det nämligen sedan 2016 en Greta Garbo-staty, som är en hyllning till filmstjärnans starka behov att få bli lämnad ifred. Statyn är svår att hitta och om somrarna händer det att folk går vilse i sitt sökande. Och på vintern borde vara stört omöjligt att ta sig dit. Men det hindrade inte P1 Kulturs Joakim Silverdal! Dessutom mer om den nya konstutställningen "Dansk guldålder" som öppnat på Nationalmuseum i Stockholm och så blir det förstås en OBS-essä, i dag av kulturskribenten och översättaren Margareta Flygt, som reflekterar över riskerna med filmer som överskuggar verkligheten.  Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Från i lördags.

Fritid och hobby

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Sam" ska gifta sig och planerar ett stort bröllop. För att få ihop pengarna jobbar han svart som lastbilschaufför. Nu är det sju veckor sedan han sov hemma i sin säng. En kortdokumentär från 2019 av Sigrid Edsenius och Akon Baker. Från kl. 11.04. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Svensk kärnkraft är under avveckling och att utbilda sig till kärnkraftsingenjör står inte högt i kurs. Vi träffar studenterna som trots allt satsar på att bli framtidens kärnkraftsingenjörer. Trots avveckling i Sverige och till exempel Tyskland byggs kärnkraften ut på andra håll i världen. Och även här på hemmaplan kommer kompetens att behövas i många år än.  Emma Ekberg Berry, Joakim Nyman och Egil Schultz har valt att inrikta sin ingenjörsutbildning mot kärnkraft. Hör hur de resonerar om kärnkraftens faror och avfall, om behovet av klimatneutral energi och om den nya kärnkraftsteknik de kan komma att arbeta med i framtiden. Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Från kl. 12.09. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt får fortfarande vänta för länge på vård hos BUP. En annan nyhet är att Arbetsförmedlingen ska stänga hälften av sina kontor. När många arbetsförmedlingar läggs ner kan det bli längre resor för funktionsnedsatta som ansöker om lönebidrag.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

När och hur ska man framföra klagomål? Hur ska man förhålla sig till dricks? Vilken sorts gäst är du? Så ser restaurangfolket på oss gäster. Och sakerna de vill att vi lär oss. Paret Daniel Cederberg och Maria Celovska gillar att gå ut och äta. - Jag vill inte vara en besvärlig gäst, säger Daniel. Jag vill vara personalen till lags och vill att de ska tycka om mig. Daniel klagar sällan, passar bokad tid och nöjer sig med det bord de fått sig tilldelat. - Jag är nästan tvärtom, säger Maria. Jag är väldigt kritisk och har inga problem med att säga till. Daniel och Maria berättar hur de framför klagomål. Och hur de tycker att de tas emot. Kocken och krögaren Björn Persson har över trettio år i branschen och driver flera olika ställen i Göteborg - en liten vinbar, ett brasserie och en restaurang med en stjärna i Guide Michelin. Hur tas klagomål emot på restaurangen? Hur ska vi gäster bete oss när det gäller bokningar, specialkost och stora sällskap? - Det är bra att veta vilket ställe man gått till, säger han. Så att man inte har fel förväntningar. Det kan vara jobbigt att komma uppklädd till ett enklare ställe. Eller enkelt klädd till fine dining-stället. Felaktiga förväntningar kan skapa missnöje. - En bra gäst är öppen för vad som händer och har förtroende för restaurangen. Åker med på det som restaurangen vill erbjuda. Och hur ska man göra med dricksen? Daniel och Maria berättar hur de tänker. Krögaren Björn ger sin bild av dricksen. Och Per Persson, avtalssekreterare på Hotell och Restaurangfacket, berättar om fackets inställning. Dessutom berättar vi om dricksens långa historia, och förklarar varför USA, som kanske är det allra mest dricksande landet, en gång i tiden förbjöd dricks i flera stater. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Valda delar ur morgonens sändning. Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Det går inte att köra de vanliga flosklerna i detta tal. Då kommer alla andra djur slå bakut. Bokstavligt och bildligt talat. Emil Jensen är artist, låtskrivare och poet. Han har släppt sju album, flera ljudböcker och senast en bok med alla sina samlade radioprat - med Tankar för dagen, kåserier från Godmorgon, världen och hans hyllade sommarprat och vinterprogram från Sveriges Radio.  Våren 2019 är han ute på turné genom hela Sverige och Norge med sin nya föreställning "En gemensam galning". I sina föreställningar blandar han sin musik, lyrik och komik till en helt egen genre av personliga berättelser och samhällssatir.  2007 gjorde han hela sin sommarturné per cykel - 300 mil med gitarren på ryggen - som en personlig manifestation för hållbar utveckling. Samma år långfilmsdebuterade han i Jan Troells Oscarsbidrag "Maria Larssons eviga ögonblick". Förra året mottog han Evert Taube-priset.    Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Guaido tillbaka i Venezuela. Arbetsförmedlingen lägger ner 130 kontor i glesbygden. Cecilia Uddén om sina möten med svenska IS-anhängare. Ny metod ger hopp om att lösa Linköpingsmorden. Hur stoppa försäljning av svarta hyreskontrakt? Utredning om flygbränsle presenterades.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Guaido tillbaka i Venezuela. Arbetsförmedlingen lägger ner 130 kontor i glesbygden. Cecilia Uddén om sina möten med svenska IS-anhängare. Ny metod ger hopp om att lösa Linköpingsmorden. Hur stoppa försäljning av svarta hyreskontrakt? Utredning om flygbränsle presenterades.

Aktualiteter

Dikt: Människan och boken Översättning: Eva Runefelt och Staffan Söderblom Uppläsning: EwaMaria Roos Diktsamling: "Jag glömmer ingen", Norstedts MUSIK Jean Sibelius: I det gamla hemmet ur Fyra lyriska stycken EXEKUTÖR Håvard Gimse, piano Mörkrets sångerska, kallar den norske poeten och översättaren Jan Erik Vold Gunvor Hofmo vars dikt han samlat i två tjocka volymer - "Samlede dikt" samt "Etterlatte dikt".  Gunvor Hofmo föddes 1921 i utkanten av Oslo i en familj som var politiskt aktiv och där några medlemmar under krigsåren internerades, ett par av dem undkom inte döden. En hotfull tid, Hofmos själ må ha varit skör men det förlänade hennes poesi en säregen styrka och hon räknas som en av de mest betydelsefulla nordiska poeterna under 1900-talet.  Hofmo debuterade 1946 med "Jeg vil hjem til menneskene" och gav sammanlagt ut tjugo diktsamlingar fram till 1994. Dock bröts skrivandet av att hon togs in på sjukhus 1953-1974. Hon tystnade. Kriget var den stora tunga skuggan som också innebar ett mycket svårt trauma som sedan återfinns i hennes lyrik. Hon mötte den judisk-österrikiska och jämnåriga Rut Maier, en tvillingsjäl som kanske trodde sig säker i Norge. Men Maier arresterades 1942 och fördes till Tyskland, direkt till Auschwiz gaskamrar. Maiers postumt utgivna dagbok talar om deras nära vänskap. Hofmos poesi påverkades givetvis av denna förlust, hennes psykiska mörker är en röd tråd i diktningen. Sorg, längtan efter närhet, förlusten, kriget och även gudslängtan syns i diktningen. Intensiv närvaro är ord som kan förknippas med Hofmos poesi. Men hon är också intagen av den skönhet som ändock finns i denna mörkertid och skriver i dikten Juninatt: "Ljuset har tagit emot mig! Nyfödd växer jag genom århundradena". Gunvor Hofmo avled 1995.                                                                                                                                         - Eva Runefelt Från kl. 12.00.

Kultur, Repris