SR, P1 2019-05-05

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från förra söndagen.

Underhållning, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om hur jugoslavisk säkerhetstjänst försökte styra SVT och värva vår reporter Tonchi Percan. Med nya uppgifter från 80-talet, ur tidigare hemliga dokument, spårar vi en spionhistoria inne på SVT. Den jugoslaviska säkerhetstjänsten startade sina närmanden 1980. I Tonchi Percan, som var ung och precis hade påbörjat sin karriär som journalist på Sveriges Radio, såg de en utmärkt ambassadör för det kommunistiska styret. Men istället för att låta sig värvas i hemlighet, valde Tonchi Percan och Sveriges Radio att gå ut offentligt och berätta om värvningsförsöket.   Med hjälp av den personakt om fallet Tonchi Percan som nu blivit offentlig, kan vi berätta att det här inte blev slutet på jugoslavernas försök att styra svensk journalistik på 1980-talet. Snarare bara början.  Med de nya uppgifterna, kan vi nu berätta hela historien. Det handlar om hemliga agenter, bråk med UD, källor som förde vidare intern SVT-information och propagandakriget runt ett splittrat land. Hör också Säpo, om utländska säkerhetstjänsters intresse för svenska journalister idag. Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. För 40 år sen förvandlades Iran från en sekulär diktatur till en teokrati, från monarki till en islamisk republik. Men revolutionen i Iran 1979 förändrade också maktbalansen i Mellanöstern. - Hur påverkar shiaislam Mellanöstern - 40 år efter den iranska revolutionen? Islam består av framför allt två huvudgrenar, den största är Sunni men ca 15% eller ungefär 200 miljoner av alla muslimer kallar sig för Shia. Uppdelningen mellan Sunni och Shia handlar i grund och botten om vem som skulle efterträda profeten Mohammed som ledare efter dennes död år 632. Konflikten mellan Sunni och Shia har funnits sen dess men har på senare tid intensifierat. Fastän shiamuslimer är en minoritet i den muslimska världen, utgör de en majoritet av befolkningen i Iran, Azerbajdzjan, Bahrain och Irak. Från en studio på universitetet i Princeton i östra USA finns Rouzbeh Parsi, historiker, Irankännare och chef för Mellanöstern och Nordafrika programmet på Utrikespolitiska institutet. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

En upp och nervänd James Bond kallades filmen "Spionen som kom in från kylan" när den kom 1965 och som byggde på John le Carrés succéroman med samma namn. Spionlivet på båda sidorna om den nyss uppförda Berlinmuren och det tysta kriget mellan väst och öst skildrades här i all sin sjaskiga komplexitet med Richard Burton som i rollen som den brittiske agenten Alec Leamas. Maria Edström har sett om filmen i regi av Martin Ritt. Från i fredags. Sänds även i kväll kl. 19.50 samt natt mot tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Vad har vi mest skäl att göra? - frågade sig den nyligen avlidne brittiske filosofen Derek Parfit. Hans uttolkare, författaren Anders Hansson, diskuterar med hans vän, filosofen Ingmar Persson. Etikens grundproblem har att göra med relationen mellan partiska och opartiska skäl. Det vill säga, bör jag se till mina och mina närmastes intressen eller snarare hela mänsklighetens, i mina olika handlingar och val? Där gör vi många felslut, menade den berömda brittiske filosofen Derek Parfit (1942-2017). Han gjorde sig dock känd för att vara något av en "filosofernas filosof", någon som man helst bör vara filosof själv för att förstå och uttyda. Nu har den före detta filosofistudenten och författaren Anders Hansson skrivit en bok där han gör Parfit mer tillgänglig för allmänheten: "Vad vi har mest skäl att göra. Derek Parfits moralfilosofi". Till exempel utvecklar han Parfits syn på vårt individuella ansvar för klimatförändringarna. Här diskuterar han med filosofiprofessor Ingmar Persson, som var personlig vän till den brittiske filosofigiganten. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Kultur, Repris

Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

På en dyholme mitt i slättsjön står tofsvipan, vadarnas orossjäl. Fågeln som gör sig bemärkt i den tidiga våren med sitt klagande läte och sin tumlande flykt - och vars hjässtofs gett vipan dess namn. I den här serien möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med uppläsningar av texter om fåglar skrivna av Tomas själv. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson. Kontakta oss gärna på: bbv@sverigesradio.se Producent: David Rune Bannerheds bevingade vänner görs av Munck Studios AB. Från i går morse.

Fritid och hobby, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vår fältreporter kollar in hoppkräftornas märkliga dofter som påverkar växtplankton att sända ut ljus eller bilda gift. Och så möter vi den sällsynta nipsippan. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. På lördag ägnar vi oss åt världens sannolikt vanligaste djur: den lilla hoppkräftan. Trots att den bara är runt millimetern stor påverkar den livet över hela haven genom att släppa ut speciella kemikalier. Växtplankton känner av kemikalierna som en slags lukt, och i rädsla för att bli uppätna av hoppkräftorna försvarar de sig. En del gör det genom att producera ljus - mareld - som skrämmer hoppkräftorna så att de lämnar planktonen i fred. Andra producerar gift eller krymper i storlek. Varför gör hoppkräftorna så här? Troligtvis är det helt ofrivilligt. Det här har Erik Selander, forskare i marina vetenskaper, och Jenny Lindström, forskningsrådgivare på Göteborgs universitet, tittat på. Vår fältreporter Anneli Megner Arn håvar hoppkräftor tillsammans med dem i sändningen på lördag, på plats vid Nya varvet i Göteborg. Och så möter vi en exklusiv skönhet - nipsippan. Botanisten Gun Ingmansson visar Sveriges bästa plats för den ludna och lila sippan - File Hajdar på Gotland. Undrar du över meningen med livet? Lisa Henkow har ett svar i veckans kråkvinkel. Och så ringer vi upp Kerstin Andersson som såg två huggormar i ett märkligt, flygande möte. Ormexperten Claes Andrén förklarar vad det handlar om. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vår fältreporter kollar in hoppkräftornas märkliga dofter som påverkar växtplankton att sända ut ljus eller bilda gift. Och så möter vi den sällsynta nipsippan. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. På lördag ägnar vi oss åt världens sannolikt vanligaste djur: den lilla hoppkräftan. Trots att den bara är runt millimetern stor påverkar den livet över hela haven genom att släppa ut speciella kemikalier. Växtplankton känner av kemikalierna som en slags lukt, och i rädsla för att bli uppätna av hoppkräftorna försvarar de sig. En del gör det genom att producera ljus - mareld - som skrämmer hoppkräftorna så att de lämnar planktonen i fred. Andra producerar gift eller krymper i storlek. Varför gör hoppkräftorna så här? Troligtvis är det helt ofrivilligt. Det här har Erik Selander, forskare i marina vetenskaper, och Jenny Lindström, forskningsrådgivare på Göteborgs universitet, tittat på. Vår fältreporter Anneli Megner Arn håvar hoppkräftor tillsammans med dem i sändningen på lördag, på plats vid Nya varvet i Göteborg. Och så möter vi en exklusiv skönhet - nipsippan. Botanisten Gun Ingmansson visar Sveriges bästa plats för den ludna och lila sippan - File Hajdar på Gotland. Undrar du över meningen med livet? Lisa Henkow har ett svar i veckans kråkvinkel. Och så ringer vi upp Kerstin Andersson som såg två huggormar i ett märkligt, flygande möte. Ormexperten Claes Andrén förklarar vad det handlar om. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Bedrägerierna ökar kraftigt. Bland annat så kallade romance scams, där offren hittas via dejtingsidor och sociala medier. "Det värsta jag sett är sex miljoner". Samtidigt möter företagen en ny högsäsong för bedragare. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Jan Olsson, Polisens nationella it-brottscentrum Günther Mårder, vd Företagarna Linus Fugl, ansvarig bedrägeribekämpning Danske bank Eva-Maria Hedin, författare Pär Ivarsson, reporter Ekonomiekot Johan Torgeby, vd SEB Producent: Mark Malmström Tekniker: Elvira Björnfot Ekonomiekot Extra ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från kl. 11.40. Sänds även på måndag kl. 14.30.

Ekonomi, Repris

Hur mycket kan man egentligen säga om popcorn? Väldigt mycket! Varför poppar det? Deras uppbyggnad, ursprung, olika sorter. Trestegsmetoden till perfekta popcorn. Välkommen till Bruno Lindbergs popcornvärld! En trappa ner, i ett skyddsrum i botten på ett lägenhetshus i Göteborg. Här har Bruno sitt popcornlager. Kokplattan, en tjockbottnad gryta och tre sorters popcorn står redo. Bruno har alltid älskat popcorn och varit ansvarig för poppandet hemma. När han läste livsmedelsteknik på Chalmers tog han poppandet till nya nivåer och utvecklade den perfekta metoden att poppa popcorn på. För att de ska bli så goda som möjligt och inte bränna i kastrullen. - Tänk att små hårda kärnor kan förvandlas till något stort, fluffigt och underbart. Popcorn är en magisk produkt, säger Bruno Lindberg. Det är också lite magiskt när man förstår hur det går till när ett popcorn poppar. Om du studerar en popcornkärna ser du att den har ett skal. När man tillför värme gör skalet det möjligt för popcornet att bygga upp ett tryck i kärnan (med hjälp av vattnet som finns där). När trycket är 10 bar skjuts vattenånga och stärkelse ut från kärnan och bildar ett vitt popcorn. - Det blir som en slags gel som stelnar snabbt, säger Bruno. Det finns två olika typer av popcorn, som fått sina namn beroende på hur popcornet utvecklas. Butterflypopcorn vänder sig ut och in och får många "vingar" som lätt bryts av. Mushroompopcorn utvecklas inte lika kraftigt, blir mer runda och jämna. Eftersom de inte har så många utstickande delar som kan brytas av, används de ofta när man vill täcka popcornen med choklad eller karamell. Och så finns det ju en massa olika sorter också som har olika storlek, smak och konsistens. I programmet testar vi Brunos tre favoriter: Blåa Charlie, butterflypopcornet El Toro och mushroompopcornet Babe. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En 160 000 år gammal käke från en släkting till oss moderna människor, en denisovamänniska, har hittats i en grotta i Tibet. Fyndet kan säga mer om hur de såg ut, och visar att de var tuffa nog att överleva i en väldigt karg och syrefattig miljö. Det är första gången som spår av denisovamänniskor hittats utanför den grotta i södra Sibirien som gett dem deras namn, något som professor Svante Pääbo vid Max Planckinstitutet i Leipzig i Tyskland har väntat på. Han tror att de kan ha fört vidare förmågan att klara den syrefattiga luften på höga höjder, för liksom neandertalarna lever denisovanerna fortfarande vidare i vårt nutida DNA. I veckomagasinet hör vi också om utmaningar med de nya malariavaccin som nu testas i Afrika och om hur risodlare i Bangladesh har gått över till att odla krabbor när klimatförändringar försaltat risodlingarna. Vi hör hur ett nytt supermaterial kan skörda vatten ur ökenluft, om det stora mötet i Paris där hotade arter ska kartläggas globalt, och om hur vågor och vindar ökat i världens oceaner. Och så söker vi svar på vilken sorts paus som egentligen gör störst nytta. Programledare: Lena Nordlund. Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Vem som helst kan inte stryka en skjorta, säger år 1959 Henrietta Busso som jobbar i tvätteriet på Grand hotell i Stockholm. Själv har hon under sina 41 år som anställd hunnit stryka 250 000 skjortor. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Som 10-åring flydde hans familj nazisternas stöveltramp i Berlin. Sedan dess drivs Per I. Gedin av en revanschlystnad, men vill den 91-årige tungviktaren i svensk bokvärld fortfarande bevisa att han kan? Sänds även kl. 19.03 samt natt mot lördag kl. 00.02.

Aktualiteter

Varje vecka väljer en av Kulturredaktionens medarbetare ett ord i tiden. Fredrik Wadström har den här veckan valt ordet 'strejk'. Ibland är det bra att smaka på ordet. Strejk. Det smakar 1 maj och arbetarrörelsen. Klingar som ett vapen för fler rättigheter och bättre villkor. Men historieböcker är en sak. De hundratusentals som påverkats av den senaste tidens flygstrejk tänker kanske annorlunda: missade eller försenade möten med släkt och vänner. En semester som fått sig en törn eller riskerar att ställas in. Trots att flygstrejk också kan handla om rättigheter och arbetsvillkor. Perspektivet förskjuts beroende på hur nära strejken kommer den egna vardagen. Kulturvärlden är inte den samhällsgren där det strejkas oftast. Kanske har det att göra med den djupt rotade föreställningen om att kulturarbetare ska vara glada om de överhuvudtaget får betalt. Det var därför det var så uppseendeväckande när Chicagos symfoniorkester nu under våren drog ut på sin strejk i sju veckor. Först i förra veckan tog strejken slut när musikerna enhälligt röstade för ett nytt femårigt avtal med tydliga löneförhöjningar genom hela avtalsperioden. Och var det inte symboliskt att när Chicagos symfoniorkester återupptog sin säsong efter sjuveckorsstrejken så gjorde den det på 1 maj? Ordet strejk har annars ingen inneboende positiv eller negativ laddning. Ofta är det vår egen politiska världsbild som avgör hur vi reagerar på begreppet. Vissa tycker att strejker förstör stabiliteten i samhällsbygget, andra att de är nödvändiga stridsåtgärder för att motverka exploatering av människor. Men om vi gör om ordet till ett verb och använder det i vardagen så blir det faktiskt enbart negativt. Dammsugaren strejkar. Den har inte gått sönder helt och hållet, ibland går den att använda men just nu strejkar den. Det är något fel på den. Apparater ska inte strejka. De ska fungera utan att krångla. Den allra mest polariserade synen på ordet strejk är just nu det som väl kan sägas vara något av en motpol till flygstrejken: skolstrejk för klimatet. Här är strejken mer en symbolisk handling, ett rop på uppmärksamhet från den unga generationen när samhället inte lyssnar tillräckligt på politiska eller vetenskapliga argument. Och med tanke på hatstormen från klimatförändringsförnekare mot skolstrejkens initiativtagare Greta Thunberg så verkar det ju som att strejken biter. Jag funderar på Aristofanes komedi "Lysistrate" från 400-talet före Kristus där kvinnorna i Aten och Sparta går samman i en kärleksstrejk mot männen för att få slut på det peloponnesiska kriget. Försök tänka er huvudpersonen Lysistrate uppkopplad till sociala medier. Tänk er hatstormen på hennes twitterkonto. För Greta Thunbergs och alla de andra engagerade skolungdomarnas skull hoppas jag att strejken en dag kan avslutas som det antika dramat när Lysistrate och hennes medsystrar dansar, sjunger och dricker vin med männen. Och att ökningen av jordens medeltemperatur - vår tids motsvarighet till peloponnesiska kriget - kan hejdas. Fredrik Wadström fredrik.wadstrom@sverigesradio.se Sänds även kl. 12.55.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom om maktkampen i Venezuela - Mexicaner utslängda från USA eftertraktade i hemlandet - Senegalesisk motståndsmusik - Vad blev bättre efter #Metoo? Timme 1 * Den misslyckade kuppen i Venezuela * Yazidiska sexslavar skiljs från sina barn * Miljöpartiet vill inte vara elitistiskt  * Senegalesisk motståndsmusik * Krönika Katarina Barrling * Panelen Timme 2 * Vad blev bättre efter #Metoo? * Public Service * Kan freden på Arktis bestå? * Mexicaner utslängda från USA uppskattade i hemlandet * Kåseri Emil Jensen Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom om maktkampen i Venezuela - Mexicaner utslängda från USA eftertraktade i hemlandet - Senegalesisk motståndsmusik - Vad blev bättre efter #Metoo? Timme 1 * Den misslyckade kuppen i Venezuela * Yazidiska sexslavar skiljs från sina barn * Miljöpartiet vill inte vara elitistiskt  * Senegalesisk motståndsmusik * Krönika Katarina Barrling * Panelen Timme 2 * Vad blev bättre efter #Metoo? * Public Service * Kan freden på Arktis bestå? * Mexicaner utslängda från USA uppskattade i hemlandet * Kåseri Emil Jensen Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Maria Linder leder den direktsända gudstjänsten från Missionskyrkan i Linköping och Saoud Bahhi predikar. Hela gudstjänsten hålls på både arabiska och svenska. Du kan lyssna på eller ladda ner predikan på arabiska och svenska med pastororerna  Saoud Bahhi och Maria Linder utan musik. För många inflyttade arabisktalande kristna från t ex Syrien är det viktigt att ta del av bibeltexter och predikan på sitt hemlands språk. Därför håller Missionskyrkan i Linköping regelbundet gudstjänster på arabiska, men även svensk-arabiska då och då.  I Syrien finns kyrkor som räknar sig som en del av den kristna ursprungskyrkan. Före inbördeskriget var antalet kristna i Syrien omkring 2,6 miljoner (cirka 12 procent av 22 miljoner) och man räknar med att ungefär hälften har flytt. Jesus lovade oss att han inte skulle lämna eller försumma oss. Och vi är medvetna om att Han är nära oss när vi lyder Gud och står emot djävulen. Det finns verkligen ingenting som kan skilja oss från Kristi kärlek. I tider av oro är det bra att inte glömma att Jesus är nära oss och tar hand om oss.  Vi behöver inte be Gud vara med oss, för Gud är verkligen hos oss enligt sina löften. Han är vår Herde och det räcker för oss.. Mina syskon, vi vet att livets väg är lång och full av törnen och saker som gör ont, men vår herde är ärlig. Så vi borde inte bara känna till dessa ord, utan vi måste uppleva det livet med vår trofaste herde som är vår älskade Gud. Ur predikan Medverkande Maria Linder, pastor Saoud Bahhi, pastor Mathias Holmgren, gudstjänstledare Yosef Hanna, textläsning Lena Hajinean, sång Maria Lundgren, sång Emelie Roos, sång John Elmquist, piano Markus Lundgren, gitarr, bas  Jwelle Bahhi, piano  Mosa Jarjis, oud Text Psaltarpsalmen 23 Joh 10:11-16 Musik Så stor är vår Gud Psalm 11 O store Gud Vi tänder ljuset  Se Psalm 48 Vilken vän vi har i Jesus Vals i A-moll - Frédéric Chopin Överlåtelsen Jesus Kristus Vi vill ge dig ära Improvisation på oud Marianne Greip, producent Magnus Larsson, Magnus Walfridsson och Marcus Lang, tekniker Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

EU-motståndet har aldrig varit så lågt som nu. Varför är det så? Hur mår EU-debatten i Sverige? Och har Sveriges journalister misslyckats med EU-bevakningen? I avsnitt fem av nya Kluvet land om EU pratar vi om det som det inte pratas om: EU i Sverige. EU-motståndet ligger på rekordlåga nivåer, utan att de som är för EU ökat särskilt mycket. Varför har vi inte längre någon debatt om EU i Sverige? I avsnitt fem får du träffa Swexitören Dan Johansson från Nej till EU, Magnus Blomgren, universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet och Anneli Wengelin, expert på EU:s handelsavtal på Kommerskollegium. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun. Kluvet land Kluvetland@sverigesradio.se Från i torsdags. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Varje vecka väljer en av Kulturredaktionens medarbetare ett ord i tiden. Fredrik Wadström har den här veckan valt ordet 'strejk'. Ibland är det bra att smaka på ordet. Strejk. Det smakar 1 maj och arbetarrörelsen. Klingar som ett vapen för fler rättigheter och bättre villkor. Men historieböcker är en sak. De hundratusentals som påverkats av den senaste tidens flygstrejk tänker kanske annorlunda: missade eller försenade möten med släkt och vänner. En semester som fått sig en törn eller riskerar att ställas in. Trots att flygstrejk också kan handla om rättigheter och arbetsvillkor. Perspektivet förskjuts beroende på hur nära strejken kommer den egna vardagen. Kulturvärlden är inte den samhällsgren där det strejkas oftast. Kanske har det att göra med den djupt rotade föreställningen om att kulturarbetare ska vara glada om de överhuvudtaget får betalt. Det var därför det var så uppseendeväckande när Chicagos symfoniorkester nu under våren drog ut på sin strejk i sju veckor. Först i förra veckan tog strejken slut när musikerna enhälligt röstade för ett nytt femårigt avtal med tydliga löneförhöjningar genom hela avtalsperioden. Och var det inte symboliskt att när Chicagos symfoniorkester återupptog sin säsong efter sjuveckorsstrejken så gjorde den det på 1 maj? Ordet strejk har annars ingen inneboende positiv eller negativ laddning. Ofta är det vår egen politiska världsbild som avgör hur vi reagerar på begreppet. Vissa tycker att strejker förstör stabiliteten i samhällsbygget, andra att de är nödvändiga stridsåtgärder för att motverka exploatering av människor. Men om vi gör om ordet till ett verb och använder det i vardagen så blir det faktiskt enbart negativt. Dammsugaren strejkar. Den har inte gått sönder helt och hållet, ibland går den att använda men just nu strejkar den. Det är något fel på den. Apparater ska inte strejka. De ska fungera utan att krångla. Den allra mest polariserade synen på ordet strejk är just nu det som väl kan sägas vara något av en motpol till flygstrejken: skolstrejk för klimatet. Här är strejken mer en symbolisk handling, ett rop på uppmärksamhet från den unga generationen när samhället inte lyssnar tillräckligt på politiska eller vetenskapliga argument. Och med tanke på hatstormen från klimatförändringsförnekare mot skolstrejkens initiativtagare Greta Thunberg så verkar det ju som att strejken biter. Jag funderar på Aristofanes komedi "Lysistrate" från 400-talet före Kristus där kvinnorna i Aten och Sparta går samman i en kärleksstrejk mot männen för att få slut på det peloponnesiska kriget. Försök tänka er huvudpersonen Lysistrate uppkopplad till sociala medier. Tänk er hatstormen på hennes twitterkonto. För Greta Thunbergs och alla de andra engagerade skolungdomarnas skull hoppas jag att strejken en dag kan avslutas som det antika dramat när Lysistrate och hennes medsystrar dansar, sjunger och dricker vin med männen. Och att ökningen av jordens medeltemperatur - vår tids motsvarighet till peloponnesiska kriget - kan hejdas. Fredrik Wadström fredrik.wadstrom@sverigesradio.se Från i morse.

Kultur, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Den traditionella tideräkningen i Japan börjar om med en ny kejsarperiod. Samtidigt som den nye kejsaren nu tar vid sker andra förändringar i det japanska samhället. Följ med Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg till Japan och träffa svensk-japanska tv-personligheten Lilico, eller Ann-Sophie, i ett samtal om Japans utveckling de senaste 30 åren. Hör om hur landets förändrats under de olika kejsarperioderna och möt papporna som bryter mot normen på arbetsplatsen och väljer att stanna hemma med sina barn. Hanna Sahlberg hanna.sahlberg@sverigesradio.se Sänds även natt mot måndag kl.00.02.

Aktualiteter

Undersökande journalistik från Göteborg. Jasmine gifts bort och lämnas i ett land långt hemifrån. Hon är ett av många anmälda fall av tvångsgifte. Kaliber granskar hur det har gått sedan Sverige fick en lag mot äktenskapstvång för fem år sedan. Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Idag ska vi glänta på garderobsdörren hos en kvinna som tidigt hade modet att på flera sätt stå emot tidens trender och, framförallt, markera vikten av att ha egen stil - Greta Garbo. Greta Garbo var en person vars förhållningssätt till livet länge betraktades som lite märklig, men som mer och mer framstår som modernt och framsynt, till och med ganska sunt. Istället för att fortsätta odla bilden av sig själv som "den gudomliga", en ouppnåeligt vacker kvinna som hyllades för sin stora skönhet och eleganta stil på vita duken valde hon att ge fingret till Hollywood för att istället sätta på sig fotriktiga skor och odla sin själ i lugn och ro. Trots att hon tjänade enorma pengar på visionen av henne. Greta Garbos karriärval har förbryllat en hel del sedan hon 1941 - efter sammanlagt 27 filmer, fyra Oscarsnomineringar och status som en av de allra mest välbetalda kvinnliga skådisarna i Hollywood - flyttade till New York och slutade att jobba professionellt, bara 36 år gammal. Hon värnade tidigt om sin rätt att få vara ifred, och själv välja vad hon ville säga och göra. Och när. Det innebar att hon ibland kunde uppfattas som ganska brysk mot dem som inte respekterade hennes gränsdragningar, och kanske var hon det också. Hon snoppade en gång av en inbjudan till en middag hon inte hade lust att gå på med orden "hur ska jag veta om jag är hungrig nästa vecka?" I veckans program pratar vi med författaren Moon Laramie, aktuell med boken Spirit of Garbo, där han tittar närmare på Greta Garbos andliga resa och personliga utveckling. Vi berättar också om när Greta Garbos gamla kläder såldes på auktion i Stockholm för fyra år sedan. Och så träffar vi modisten Lise Disley. Hennes stora stilförebild är Greta Garbo. Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 02.02.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

I november exploderar en bomb i Linnéstan i Göteborg. Säpos misstankar riktas snabbt mot en lokal nazistledare. Med Säpos spanare i hasorna börjar nazistledaren planera ännu ett bombdåd. Sveriges Radios reportrar Daniel Öhman och My Vingren, har granskat Säpos utredning och när de följer i spanarnas spår visar det sig att Säpo tagit stora risker i jakten på bevis. Mitt framför ögonen på Säpos spanare skaffar sig nazistledaren Viktor Melin material som kan användas till ännu ett bombattentat. Hur länge vågar Säpo fortsätta spana utan att ingripa? Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det? Även i länder med stora klimatutsläpp från fossila bränslen, som Indien, Kina och arabländerna, pågår en massiv satsning inte minst på solenergi. På flera håll har solenergin blivit billigare än till exempel olja. I Kenya är nu drygt 85 procent av elen från förnybara energikällor - och volymen väntas öka ytterligare de närmaste åren med hjälp av bland andra svenska företag inom solkraft. Vår reporter Anders Wennersten har besökt landet och rapporterar om framsteg som görs. Men också om de många utmaningar som kvarstår för att landets klimatmål. Stora summor investeras i förnybar energi. Även svenska företag har sökt sig till Kenya i sin jakt på nya marknader. Francis Kip-Utich Kaptich arbetar för ett av dem. Planen är att bygga några av de största solkraftsparkerna i landet.  - Här, säger han och pekar med handen ut över de lantliga kullarna i västra Kenya, här ska vi bygga en solkraftpark, till att börja med på 10 megawatt. Men ambitionen är att växa betydligt mer under de kommande åren. Satsningarna sker dock parallellt med stora investeringar även i fossila bränslen, och koldioxidutsläppen har fortsatt öka under senare år. I takt med att levnadsstandarden höjs, ökar också energibehoven. Dessutom växer befolkningen snabbt - hälften av landets invånare är idag under 20 år. Veckans program beskriver Kenyas fossilfria satsning. Och nästa vecka, den 8 maj, handlar Klotet om Kenyas fossila vägval. Där pågår samtidigt en enorm infrastruktursatsning, tillsammans med grannländerna, som omfattar oljepipelines, djuphamn, flygplatser mm. Programmet är en repris från 1 maj. Från i onsdags. Sänds även natt mot tisdag.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Författaren Fredrik Ekelund har kommit ut som transpersonen Marisol. Tillsammans med filosofen Hans Ruin och Jenny Maria Nilsson samtalar han om den mångtydiga frågan: Är jag mitt livs författare? "Att bestämma, föreställa sig, iscensätta sitt eget liv: det är ett alltmer spritt ideal. Frigjorda från traditionens bojor är vi idag många som försöker distansera oss från förväntningar och sociala konventioner för att forma oss en existens som verkligen liknar oss. Det innebär en svårighet, dock: Den att vara samtidigt penna och papper, samtidigt fjäder och bok, samtidigt den som ger form och den som får form, författare till en existens som för övrigt överraskar oss och övergår vårt förstånd." Så formulerade sig den franska filosofitidskriften Philosophie Magazine kring frågan som de hade som tema för ett nummer: "Är jag mitt livs författare?" Filosofiska rummet kittlades av frågans mångtydighet och bjöd in till ett samtal med samma rubrik. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natt mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om hur jugoslavisk säkerhetstjänst försökte styra SVT och värva vår reporter Tonchi Percan. Med nya uppgifter från 80-talet, ur tidigare hemliga dokument, spårar vi en spionhistoria inne på SVT. Den jugoslaviska säkerhetstjänsten startade sina närmanden 1980. I Tonchi Percan, som var ung och precis hade påbörjat sin karriär som journalist på Sveriges Radio, såg de en utmärkt ambassadör för det kommunistiska styret. Men istället för att låta sig värvas i hemlighet, valde Tonchi Percan och Sveriges Radio att gå ut offentligt och berätta om värvningsförsöket.   Med hjälp av den personakt om fallet Tonchi Percan som nu blivit offentlig, kan vi berätta att det här inte blev slutet på jugoslavernas försök att styra svensk journalistik på 1980-talet. Snarare bara början.  Med de nya uppgifterna, kan vi nu berätta hela historien. Det handlar om hemliga agenter, bråk med UD, källor som förde vidare intern SVT-information och propagandakriget runt ett splittrat land. Hör också Säpo, om utländska säkerhetstjänsters intresse för svenska journalister idag. Från i går. Sänds även i morgon kl. 14.35.

Aktualiteter, Repris

Sänds även kl. 02.35.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Som 10-åring flydde hans familj nazisternas stöveltramp i Berlin. Sedan dess drivs Per I. Gedin av en revanschlystnad, men vill den 91-årige tungviktaren i svensk bokvärld fortfarande bevisa att han kan? Från i morse. Sänds även natt mot lördag.

Aktualiteter, Repris

En upp och nervänd James Bond kallades filmen "Spionen som kom in från kylan" när den kom 1965 och som byggde på John le Carrés succéroman med samma namn. Spionlivet på båda sidorna om den nyss uppförda Berlinmuren och det tysta kriget mellan väst och öst skildrades här i all sin sjaskiga komplexitet med Richard Burton som i rollen som den brittiske agenten Alec Leamas. Maria Edström har sett om filmen i regi av Martin Ritt. Från i fredags. Sänds även natt mot tisdag kl. 03.50.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även natt mot söndag kl. 00.02.

Underhållning

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Skådespelaren Gunnel Lindblom och radiomannen Eric Schüldt läser Bodil Malmstens lyrik. I premiäravsnittet ägnar vi oss åt genombrottsverket från 1984: "Damen, det brinner!". Vårens andra bokcirkel fördjupar sig i en av våra mest folkkära författare: Bodil Malmsten. Hennes "Samlade dikter" har precis kommit ut i en behändig pocketutgåva och tillsammans med skådespelaren och regissören Gunnel Lindblom och radiomannen Eric Schüldt läser vi diktsamlingen "Damen, det brinner!" från 1984. Dessutom undersöker vi om det manliga författargeniet är utrotningshotat? Det råder just nu total kvinnodominans bland de nominerade till flera litteraturpriser - både till Sveriges Radios egna priser och till debutantpriser som Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset. Vi försöker reda ut vad det är som pågår, tillsammans med författaren Daniel Sjölin och kulturchefen på Borås Tidning: Lena Kvist. I Bokcirkelns nästa avsnitt, den 11 maj, läser vi Bodil Malmstens diktsamling "Nåd & onåd" (1989) och i tredje avsnittet, den 18 maj, fokuserar vi på "inte med den eld jag har nu" (1993).   Programledare: Marie Lundström Producent: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström Från i går morse. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom om maktkampen i Venezuela - Mexicaner utslängda från USA eftertraktade i hemlandet - Senegalesisk motståndsmusik - Vad blev bättre efter #Metoo? Timme 1 * Den misslyckade kuppen i Venezuela * Yazidiska sexslavar skiljs från sina barn * Miljöpartiet vill inte vara elitistiskt  * Senegalesisk motståndsmusik * Krönika Katarina Barrling * Panelen Timme 2 * Vad blev bättre efter #Metoo? * Public Service * Kan freden på Arktis bestå? * Mexicaner utslängda från USA uppskattade i hemlandet * Kåseri Emil Jensen Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom om maktkampen i Venezuela - Mexicaner utslängda från USA eftertraktade i hemlandet - Senegalesisk motståndsmusik - Vad blev bättre efter #Metoo? Timme 1 * Den misslyckade kuppen i Venezuela * Yazidiska sexslavar skiljs från sina barn * Miljöpartiet vill inte vara elitistiskt  * Senegalesisk motståndsmusik * Krönika Katarina Barrling * Panelen Timme 2 * Vad blev bättre efter #Metoo? * Public Service * Kan freden på Arktis bestå? * Mexicaner utslängda från USA uppskattade i hemlandet * Kåseri Emil Jensen Från i morse.

Aktualiteter, Repris