SR, P1 2020-01-19

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Dokumentärer om vägen till toppen och livet bakom hitsen för vår tids största artister. Från i söndags.

Underhållning, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kvinna döms att betala skadestånd efter delning av Lamotte-inlägg. P4 Väst lurades - för andra gången. Journalister får gräddfil till offentliga handlingar. Okritiskt hos TT om Biebers borrelia. ? Att sprida Lamottes inlägg var förtal enligt tingsrätten I veckan kom en dom från Göteborgs tingsrätt som reser flera nya frågor om yttrandefrihet och ansvar på nätet. En kvinna som delat ett inlägg av journalisten och opinionsbildaren Joakim Lamotte dömdes att betala skadestånd till den man som pekades ut som brottslig i inlägget. Det var framförallt utifrån innehållet i Lamottes text som tingsrätten ansåg att kvinnan - när hon delade inlägget - förtalade den utpekade mannen. Reporter: Therese Rosenvinge ? Gammalt mobilnummer till Dinamarca lurade P4 - igen I torsdags publicerade P4 Väst nyheten att Rossana Dinamarca kandiderar till partiledare för Vänsterpartiet efter att Jonas Sjöstedt i veckan meddelat att han kliver av. Nyheten fick snabbt stor spridning. Men kort därefter kom dementin. Nyheten var falsk och Nyheter Idag tog på sig bluffen.  Att det går att bluffa medier är knappast någon nyhet, men det intressanta här är att P4 själva satt på facit. Reporter: Erik Petersson  ? Domstolar ger journalister gräddfil när offentlighetsprincipen tillämpas Domar, åtal och förundersökningar. Enligt Sveriges offentlighetsprincip har alla medborgare rätt att ta del av domstolars handlingar. Och en bärande princip är förstås att alla ska behandlas lika enligt lagen. Men hur fungerar det här i praktiken. Har alla samma rätt och möjligheter när det kommer till att få ut handlar, eller har journalister på stora mediehus i praktiken en gräddfil? Reporter: Terje Carlsson. ? Okritiskt hos TT om Biebers borrelia Nu om Superkändisar med vetenskapligt tveksamma diagnoser, hur ska medier förhålla sig? Förra veckan trädde Justin Bieber fram och berättade att han drabbats av obotlig borrelia. Att en av världens största artister berättar det här blir såklart en nyhet, men hur ser en redaktion som TT på risken att ge en pseudodiagnos spridning? Reporter: Erik Petersson Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Hur blir det när könsidentitet är oklar? När varken den ena eller det andra könet speglar människan? Hur ska präster och representanter inom kyrkan förhålla sig till transpersoner? Sveriges första hbtq-altartavla "Paradiset" av Elisabeth Ohlsons togs ner och flyttas ut ur kyrkorummet i S:t Pauli kyrka i Malmö. I dagarna får filmen "Min Pappa Marianne" premiär som bygger på den 58-årige prästen och trebarnspappan Åke som kom ut som Ann-Christine och lever i dag som kvinna. Samtidigt beslutar kommuner att inte flagga med regnbågsflaggan under Prideveckan. HBTQ-frågorna blivit aktuella värderingsfrågor i debatten. Svenska kyrkan har, trots hård motstånd, frångått att enbart förespråka om traditionella könsroller och numera kan även två personer av samma kön inga äktenskap. Men hur blir det när könsidentitet är oklar och inte passar som identitet? Dagens Människor och tro handlar idag om transpersoner är välkomna i Svenska kyrkan. I Människor och tro får vi träffa Ann-Christine Ruuth som är präst, föreläsare och transperson. Medverkar gör också Ines Lukac som är muslim, aktivist och transperson som jobbar på RFSL och Torkel Lindahl, talesperson för frimodig kyrka som är en nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan som ställer upp i kyrkovalet. Programledare: Edgar Mannheimer producent: Antonio de la Cruz Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

La dolce vita blev Federico Fellinis stora kommersiella genombrott mycket tack vare Anita Ekbergs stjärnglans. Men hur stor del av filmen var hon egentligen med i? En av världshistoriens mest berömda filmscener är Anita Ekbergs och Marcello Mastroiannis nattliga bad i Fontana di Trevi. Men La dolce vita är också en film om ett liv i lyx som ekar tomt. La dolce vita hade premiär 1960 och blev Federico Fellinis stora kommersiella genombrott. Till det bidrog Anita Ekberg med sin Hollywoodglans och blonda skönhet. Men ingen inblandad anade då filmens mytologiska potential och att den skulle förbli Anita Ekbergs höjdpunkt i karriären, oavsett hur många filmer hon gjorde efteråt. Fredrik Wadström berättar om skandaljournalisten Marcello Rubinis jakt på framgång, men där depressionen istället tar över. Och om hur relativt liten del av filmen Anita Ekbergs Sylvia egentligen var med i. Från i fredags. Sänds även i kväll kl. 19.50 samt tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Hur ska vi värdera och vårda det gemensamma? Borde vi utvidga det gemensammas domäner på bekostnad av äganderätten, för att känna ett gemensamt ansvar för miljön och klimatet? Det är lätt att föreställa sig att naturen, luften, haven inte kan - eller inte borde kunna - ägas av enskilda personer eller stater. Att de tillhör mänskligheten, och att det är först genom att känna ett gemensamt ansvar över vår gemensamma jord som vi kan komma åt problemen med miljöförstöringen och klimatförändringarna. Den inställningen omfattas av förbundet Allt åt alla, och ungefär så resonerar också den italienske juridikprofessorn Ugo Mattei i sin bok Gemensam nytta. Kan en utvidgad sfär av gemensamt - på bekostnad av privat och offentligt - vara en väg ur klimatkrisen, eller får det snarare effekten att "allas ansvar är ingens ansvar", lite som en samägd sommarstuga? Det diskuterar juristen Jenny Nygren från Allt åt alla med filosoferna Magnus Jiborn och Eric Brandstedt, under ledning av programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Kultur, Repris

Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Lättlyssnat, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi bestiger Finkhörneberget vid Tavelsjön utanför Umeå och vi är med om ett unikt skådespel när miljontals bergfinkar flyger in till sin sovplats i nordvästra Skåne. Programledare: Mats Ottosson. Äventyret kan vara närmare än du tror. Med projektet Tio toppar i Tavelsjö vill Anders Enetjärn uppmuntra människor att uppleva naturen på hemmaplan. Vår fältreporter Maria Viklands följer med honom ut den här morgonen, till en av topparna - Finkhörneberget vid Tavelsjön, några mil utanför Umeå. Här letar vi såväl dagsfärska spår från djur som rört sig i snön, som tiotusenåriga spår från den senaste istiden. Vi hoppas få se någon av de älgar som håller till här och kanske någon gråspett. Och vi ska få vara med när miljontals bergfinkar flyger in till sin sovplats vid Rössjön i nordvästra Skåne. Det är ornitologen Tomas Svensson från Skånes ornitologiska förening som efter att ha sett de gigantiska flockarna sökt efter var de tillbringar natten - och hittade en fem hektar stor granskog utanför Ängelholm där bergfinkarna sitter tätt, tätt och sover. Det är den synnerligen goda tillgången på bokollon som fått bergfinkarna att stanna kvar över vintern - i rekordstora flockar. Vi pratar också med Lotta Landegrim som tillsammans med sina grannar hittade något oväntat i julgranen på innergården - fyra levande koltrastungar! Rekordtidigt. Men hur skulle de göra med granen - den skulle ju bort på tjugondag Knut? I veckans kråkvinkel undrar konstnären och poeten Maria Westerberg: Den sista mammuthonan som en gång i tiden blickade ut över isen - var hon också mörkrädd? Anade hon att tiden var förbi? Programledare är Mats Ottosson. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi bestiger Finkhörneberget vid Tavelsjön utanför Umeå och vi är med om ett unikt skådespel när miljontals bergfinkar flyger in till sin sovplats i nordvästra Skåne. Programledare: Mats Ottosson. Äventyret kan vara närmare än du tror. Med projektet Tio toppar i Tavelsjö vill Anders Enetjärn uppmuntra människor att uppleva naturen på hemmaplan. Vår fältreporter Maria Viklands följer med honom ut den här morgonen, till en av topparna - Finkhörneberget vid Tavelsjön, några mil utanför Umeå. Här letar vi såväl dagsfärska spår från djur som rört sig i snön, som tiotusenåriga spår från den senaste istiden. Vi hoppas få se någon av de älgar som håller till här och kanske någon gråspett. Och vi ska få vara med när miljontals bergfinkar flyger in till sin sovplats vid Rössjön i nordvästra Skåne. Det är ornitologen Tomas Svensson från Skånes ornitologiska förening som efter att ha sett de gigantiska flockarna sökt efter var de tillbringar natten - och hittade en fem hektar stor granskog utanför Ängelholm där bergfinkarna sitter tätt, tätt och sover. Det är den synnerligen goda tillgången på bokollon som fått bergfinkarna att stanna kvar över vintern - i rekordstora flockar. Vi pratar också med Lotta Landegrim som tillsammans med sina grannar hittade något oväntat i julgranen på innergården - fyra levande koltrastungar! Rekordtidigt. Men hur skulle de göra med granen - den skulle ju bort på tjugondag Knut? I veckans kråkvinkel undrar konstnären och poeten Maria Westerberg: Den sista mammuthonan som en gång i tiden blickade ut över isen - var hon också mörkrädd? Anade hon att tiden var förbi? Programledare är Mats Ottosson. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Klimatkrisen är ett så stort hot att världens största kapitalförvaltare Blackrock ser sig tvungen att styra om mot mer hållbara alternativ - för att kunna fortsätta tjäna pengar. Vad får det här för konsekvenser? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Sean George, fondförvaltare Strukturinvest Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Kajsa Boglind, korrespondent USA Petter Hedborg, vd Modular Finance Donald Trump, president USA Larry Fink, vd Blackrock Börge Brende, ordförande World Economic Forum Tekniker: Mikael Derestam Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från kl. 11.40. Sänds även på måndag kl. 14.30.

Ekonomi, Repris

Under större delen av 1900-talet var staten restaurangägare. Med striptease, finkrogar, pubar, hamburgerkedja, licensen till Pizza Hut och en massa hotell. Vi berättar om vägen dit. - Jag är född 1981. När jag var barn så fanns hamburgerkedjan Clock, som jag i efterhand har förstått var statlig. Jenny Damberg är journalist och författare. I boken Nu äter vi! (från 2014) skriver hon bl a om staten som krogägare. Hon mötte själv denna historia i Eva Hasselgrens doktorsavhandling Två vita och en brun, La Paloma och notan - en studie av svensk alkoholpolitik och statliga restaurangföretag, cirka 1920-1974 (Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 2010). - Det var häpnadsväckande läsning! Stämde verkligen detta? Hade staten striptease? Under andra halvan av 1800-talet försökte staten och organisationer stävja brännvinsdrickandet i landet. I början av 1900-talet kom staten att bli krögare. Snart hade man en tredjedel av alla krogar i Sverige. - De krogarna hade aldrig klarat sig i dagens konkurrens, säger kocken Leif Mannerström, som i sin ungdom jobbade på flera statliga restauranger. Han berättar hur det var att jobba på krogarna. Staten hade också hotell över hela landet, många stadshotell, men också Hotell Reisen och Amaranten i Stockholm, och storhotellen Gothia och Europa i Göteborg. På 50-talet drev man bierstuben och pubar. På 60-talet pizzerior och diskotek med go-go-dansöser. På 70-talet tog man upp konkurrensen med McDonalds med en egen hamburgerkedja, Clock. Senare fick man licensen på Pizza Hut i Sverige. - Det är samtidshistoria, säger Jenny Damberg. Det upphörde först på 1990-talet, företaget SARA-bolagen, Sveriges allmänna restaurangaktiebolag. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Bomullsfrön kan komma att stå på middagsborden framöver. Nu har forskare lyckats göra de giftiga bomullsfröna ätliga. En halv miljard människor skulle kunna få sitt proteinbehov mättat av fröna. Lundaforskare hoppas att immunterapi mot cancer ska kunna bli mer effektiv, genom att förstå hur olika celler i immunförsvaret agerar. I veckomagasinet också om hur du i din hjärna har som ett eget apotek som gör att smärtstillande läkemedel kan bli dubbelt så effektiva om du tror att de ska fungera bra. Vi berättar också om hur lax kan hållas färsk längre, vad som händer med det nya viruset i Kina som ger lungsjukdom, om hur millimeterstora robotar skapats av grodceller och om forskning kring hur dataspel kan få elever med problematisk skolgång att våga ta steg ut i livet. Programledare: Gustaf Klarin Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Stina Oscarson tror att vi kan förstå varandras smärta och hon strider för samtalets plats i en polariserad samtid. En av anledningarna till övertygelsen bottnar i en annan kamp som hon för - 30 år med anorexi. Sänds även kl. 19.03 samt natt mot lördag kl. 00.02.

Aktualiteter

Kan det vara så att hela 2020-talet tillhör Tanten? Katarina Wikars lyfter fram de äldre kvinnorna men ser också en ny generations tant hänga i hotellbaren om eftermiddagarna. Det första jag gör denna januari är att hitta Fatima Bremmers De sista tanterna i en hylla. Den skrevs i början av 10-talet men återutgavs nyligen som en hyllning till just de sista tanterna, de med låg pension, de som aldrig satt sig själva i centrum, som vikt, syltat, städat, uppfostrat barn, tagit hand om andra. De som föddes för tidigt för att hinna med någon som helst ungdomskultur. Tantupproren för några decennier sen brukade handla om att slippa kallas för tant. Men kan det nu inte vara dags att reclaima tanten? För nu ska jag hålla ett anförande varför jag väntar på att bli tant. Coolt förvänta mig att yngre människor per automatik ska resa sig från säten där vi gamla ska sitta och om de inte gör det ska jag med ålderns rätt vänligt be dem att resa sig eller hytta med paraplyet. Redan i trettioårsåldern började jag använda ordet tant om mina jämnåriga väninnor när jag som småbarnsmamma fick besök av dem: Nu kommer tanterna, sa jag till sonen. Och ibland när väninnorna hade hängt för mycket på krogen sa jag: Nu kommer sprittanterna. Jag hade haft egna tanter i min barndom, en baptisttant Berta i Uppsala, och en rekorderlig granntant Viola på landet som 1967 stod på trappen och skrek till sin man: kom ihåg att det är högertrafik. Att ha några egna tanter kan vara bra för barn, tänkte jag, det bäddar liksom in dem i generationsgemenskap. Ett samhälle som inte högaktar och tar hand om sina gamla är i förfall. Och jag blir rasande att läsa att falska poliser och mäklare rånar 95-åriga tanter. Ska en tant behöva ha en egen schäferhund? De sista tanterna i boken Den sista tanten är födda sent 1920-tal. Deras värld kan måhända ha ett nostalgiskt skimmer av blommigt porslin runt sig men många äldre kvinnor har väldigt lite pengar att röra sig med och knappt några besparingar. När jag såg min numera döda mammas pensionsbesked trodde jag inte det var sant men hon hade kunnat vinna ett miljöpris för hon hade aldrig satt sig i ett flygplan, sparade alla matrester till vad hon kallade djuren, återanvände var enda påse och avbeställde läkarbesöken på gamla dagar med orden man kan inte vara här jämt. Dessutom vägrade hon teve-tittande: Det finns inget som får kvällarna att gå så långsamt som teve, sa hon. Vad skulle då en uppgraderad tant kunna göra och inte göra framöver? Slippa strida för sitt värde. Tala folk till rätta. Brodera fulbonader på ostrukna linnehanddukar. Strö salt i såren. Träna kampsport. Hänga i hotellbarer klockan tre på eftermiddagarna. Strunta i att färga håret. Ha hatt inomhus. Förvänta sig ett tack då och då. Äntligen få vara ifred och slippa ha dåligt samvete. Ha bakpulver i håret och bikarbonat i glaset. Åldras parallellt med Nick Cave. Nu kommer de nya tanterna. "Never complain, never explain." Och jag minns helt plötsligt vad en gammal pojkvän svarade när jag tjugoårsåldern sa att vi ska i alla fall åldras ihop. Men du har ju redan börjat, sa han. Ja, du, gissa om jag har! Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se Sänds även kl. 12.55.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om en ny bok: Krokodilens vändkrets, satir med Utkantssverige, glass i Buenos Aires, en krönika av Ulrika Knutson, ett kåseri av Pamela Jaskoviak och panelen om veckans politik. Timme 1: - Jonas Sjöstedt (V) slutar, vilken väg väljer partiet nu? - Vad ska vi med folkomröstningar till? - Varför lämnar så många unga Kroatien? - Om när lögnen leder till framgångsrik karriär Krönikör: Ulrika Knutson om veckans favoritord   Panel: PJ Anders Linder, Heidi Avellan och Helle Klein Timme 2: - Om att rapportera om sin nära död, vad gör det med vårt förhållande till döden?    - Satir med Utkantssverige om tiggeriupphandling - De felaktigt fängslade bidragstagarna i Norge    - Ny bok: "Krokodilens vändkrets" av debutanten Jona Elings Knutsson   - Den unika glasskulturen i Buenos Aires   - kåsör: Pamela Jaskoviak om ett beroende Programledare: Katarina von Arndt Producent: Anders Diamant Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om en ny bok: Krokodilens vändkrets, satir med Utkantssverige, glass i Buenos Aires, en krönika av Ulrika Knutson, ett kåseri av Pamela Jaskoviak och panelen om veckans politik. Timme 1: - Jonas Sjöstedt (V) slutar, vilken väg väljer partiet nu? - Vad ska vi med folkomröstningar till? - Varför lämnar så många unga Kroatien? - Om när lögnen leder till framgångsrik karriär Krönikör: Ulrika Knutson om veckans favoritord   Panel: PJ Anders Linder, Heidi Avellan och Helle Klein Timme 2: - Om att rapportera om sin nära död, vad gör det med vårt förhållande till döden?    - Satir med Utkantssverige om tiggeriupphandling - De felaktigt fängslade bidragstagarna i Norge    - Ny bok: "Krokodilens vändkrets" av debutanten Jona Elings Knutsson   - Den unika glasskulturen i Buenos Aires   - kåsör: Pamela Jaskoviak om ett beroende Programledare: Katarina von Arndt Producent: Anders Diamant Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

När livet ställs på sin spets vad är viktigt för dig just då? Tio personer mellan 8 och 90 år fick fundera över frågan och svaren inspirerade till ett körverk med sånger som berör och väcker tankar. Ögonblickets hemlighet mysteriet vi alla vet: Att en sekund att tid och rum är delar av en evighet Kerstin Weman Thornell Texterna är skrivna av journalisten Kerstin Weman Thornell och musiken är komponerad av tonsättaren Daniel Hjorth. De fick förfrågan av körledaren Eva Hallberg om de kunde skapa ett nyskrivet körverk. Och de ville då utgå från platsen de lever på. Och det blev tio människors berättelser som blev grunden till körverket "Detta är platsen. Detta är tiden". Ett verk om att vara människa här och nu. Bergen i Latakia är som inga andra berg När solen sjunkit nedåt och lämnat kvar sin färg Fast striden slitit sönder och ruinerna är grå Är minnet av Latakia det vackraste ändå Ur sången Bergen i Latakia Musik: Ett slag för glädjen Varje dag Vet att jag når fram Musiken tar aldrig stopp Bergen i Latakia Kärleken som bär Alla oss Flickan i grått Ändrade planer Karaby backar Medverkande: Eva Hallberg, körledare Martin Runborg, körledare Elin Maria Hjorth, körledare Lisa Borssén, körledare Lars Ahlinder, körledare Marie Rosenqvist, körledare Västra Karaby kyrkokör Cantaton Cantrices Ungdomskören Nonstop Rönnebergakören Löddeköpinge barnkör Martin Runborg, piano Charlotta Weber Widerström, cello Ludvig Wennström, bas Henrik Rosengren, slagverk Ingrid Elfstråhle, producent Kristoffer Hjälmberg och Malin Hjulström, tekniker liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Från i torsdags.

Dokumentärer, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Kan det vara så att hela 2020-talet tillhör Tanten? Katarina Wikars lyfter fram de äldre kvinnorna men ser också en ny generations tant hänga i hotellbaren om eftermiddagarna. Det första jag gör denna januari är att hitta Fatima Bremmers De sista tanterna i en hylla. Den skrevs i början av 10-talet men återutgavs nyligen som en hyllning till just de sista tanterna, de med låg pension, de som aldrig satt sig själva i centrum, som vikt, syltat, städat, uppfostrat barn, tagit hand om andra. De som föddes för tidigt för att hinna med någon som helst ungdomskultur. Tantupproren för några decennier sen brukade handla om att slippa kallas för tant. Men kan det nu inte vara dags att reclaima tanten? För nu ska jag hålla ett anförande varför jag väntar på att bli tant. Coolt förvänta mig att yngre människor per automatik ska resa sig från säten där vi gamla ska sitta och om de inte gör det ska jag med ålderns rätt vänligt be dem att resa sig eller hytta med paraplyet. Redan i trettioårsåldern började jag använda ordet tant om mina jämnåriga väninnor när jag som småbarnsmamma fick besök av dem: Nu kommer tanterna, sa jag till sonen. Och ibland när väninnorna hade hängt för mycket på krogen sa jag: Nu kommer sprittanterna. Jag hade haft egna tanter i min barndom, en baptisttant Berta i Uppsala, och en rekorderlig granntant Viola på landet som 1967 stod på trappen och skrek till sin man: kom ihåg att det är högertrafik. Att ha några egna tanter kan vara bra för barn, tänkte jag, det bäddar liksom in dem i generationsgemenskap. Ett samhälle som inte högaktar och tar hand om sina gamla är i förfall. Och jag blir rasande att läsa att falska poliser och mäklare rånar 95-åriga tanter. Ska en tant behöva ha en egen schäferhund? De sista tanterna i boken Den sista tanten är födda sent 1920-tal. Deras värld kan måhända ha ett nostalgiskt skimmer av blommigt porslin runt sig men många äldre kvinnor har väldigt lite pengar att röra sig med och knappt några besparingar. När jag såg min numera döda mammas pensionsbesked trodde jag inte det var sant men hon hade kunnat vinna ett miljöpris för hon hade aldrig satt sig i ett flygplan, sparade alla matrester till vad hon kallade djuren, återanvände var enda påse och avbeställde läkarbesöken på gamla dagar med orden man kan inte vara här jämt. Dessutom vägrade hon teve-tittande: Det finns inget som får kvällarna att gå så långsamt som teve, sa hon. Vad skulle då en uppgraderad tant kunna göra och inte göra framöver? Slippa strida för sitt värde. Tala folk till rätta. Brodera fulbonader på ostrukna linnehanddukar. Strö salt i såren. Träna kampsport. Hänga i hotellbarer klockan tre på eftermiddagarna. Strunta i att färga håret. Ha hatt inomhus. Förvänta sig ett tack då och då. Äntligen få vara ifred och slippa ha dåligt samvete. Ha bakpulver i håret och bikarbonat i glaset. Åldras parallellt med Nick Cave. Nu kommer de nya tanterna. "Never complain, never explain." Och jag minns helt plötsligt vad en gammal pojkvän svarade när jag tjugoårsåldern sa att vi ska i alla fall åldras ihop. Men du har ju redan börjat, sa han. Ja, du, gissa om jag har! Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se Från i morse.

Kultur, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Sänds även natt mot måndag kl.00.02.

Aktualiteter

Om hur kommunistpartiets strävan efter kontroll över information och medier gör att journalister börjar sälja eltandborstar. Kinesiska journalister kämpar för att ge en ärligare bild av landet. Men propagandaorganen drar åt skruvarna och kräver att medierna ska bära partiets efternamn. Programledare: Hanna Sahlberg Producent: Ivar Ekman Tekniker: Marie Persson Musik ur: Yangtaoyuanr ???? av Dou Wei ?? och Buyiyangyuedui ????? Canglangxing ??? av Zhaozeyuedui ????. Det perfekta Kina detperfektakina@sverigesradio.se Från i måndags.

Dokumentärer, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Louisa May Alcott ville egentligen inte skriva en bok om flickor, när hon fick uppdraget. Men romanen Little Women kom att förändra hennes liv och dessutom bli en stilförebild, ännu 150 år senare. Ungdomsromanen Little Women, eller Unga kvinnor som den heter på svenska, publicerades 1868. Den har kallats för "en av de mest betydelsefulla böcker som någonsin skrivits om hur det är att växa upp som kvinna". Romanen och dess många tolkningar har gett upphov till diskussioner om såväl kön och klass, likväl som kläder. Trots att romanen hunnit fylla 150 år är den i USA fortfarande en av de mest kända och älskade historierna. Romanen handlar om de fyra systrarna March - Margaret, Jo, Amy och Beth, som växer upp i New England under det amerikanska inbördeskriget. Alla har de olika personligheter och framtidsdrömmar. Deras namn är i USA lika kända som Pippi och Emil är i Sverige. Den sjunde Hollywoodadaptionen, med Greta Gerwig som regissör, har nominerats till hela sex Oscarstayetter. Det går dessutom att se hur filmens kostym går helt i linje med den populära "präriestilen". Det är långa kjolar och klänningar, gärna med mönster och volanger. Blusar med långa puffiga ärmar, som inte sällan är höga i halsen. Just filmens kostym har chansen att belönas med en Oscar i februari. I veckans avsnitt pratar vi med filmkritikern Mårten Blomqvist om varför samma historia spelas in gång på gång. På engelska kallas det här för "remake", på svenska nyinspelning. I Unga Kvinnor läggs stort fokus på huvudpersonen Jos hår. Det beskrivs som hennes stora skönhet. Idag är håret återigen i fokus, eller kanske håraccessoarerna. Vi tittar närmare på hur den tidigare så föraktade scrunchien kom in i värmen igen.  Vi ringer också upp två kvinnor som starkt influerats av Louisa May Alcotts roman. De amerikanska författarna Anne Boyd Rioux och Virginia Kantra är några av de senaste att ge ut böcker som på olika sätt tar avstamp i Unga kvinnor. Veckans gäst är Daniel Lindström, modechef på tidskriften Café. Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 02.02.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Bränderna i Australien har nu nått forskningsstationen där den här dokumentären utspelar sig. Professor Eric Warrants största dröm är att lösa gåtan om det sjätte sinnet med hjälp av bogongfjärilen. - Om vi upptäcker sinnescellen eller sinnesorganet som svarar på jordens magnetfält och vi är först, skulle det bli min allra största upptäckt, någonsin, säger Eric Warrant, zoologiprofessor från Lunds universitet, med rötter från Australien. Han har fått ett stort forskningsanslag från EU, och dessutom pengar från US Air Force och Australiens försvarsdepartement som hoppas att vi ska kunna lära av magnetsinnet hos den lilla bogongfjärilen. Forskare har försökt hitta och förstå sig på magnetsinnet i decennier, men ännu har ingen lyckats. Bogongfjärilen är Australiens mest kända insekt - en nattfjäril som flyger i stora svärmar två gånger under sitt korta liv, över hundra mil åt gången. En lång resa till några svala grottor i bergen, dit den hittar trots att föräldrarna är döda när den föds, och att den flyger i mörkret. I ett helt nybyggt magnetfritt labb uppe i de australiska alperna försöker forskarna nu lösa gåtan om hur det går till. Reporter: Lena Nordlund Producent: Ylva Lindgren Mix: Nima Shams Från 2019. Januari 2020 Det kom ett mejl till Vetenskapsradions Lena Nordlund för några dagar sedan, från forskaren Eric Warrant, som bedriver zoologisk forskning i Australien:  "Vi har blivit evakuerade från forskningsstationen,  där det är förfärligt med bränderna. Just nu brinner det i nationalparken inklusive många av de områden som vi besökte tillsammans och det finns risk för att stationen brinner upp". Med anledning av det sänder vi nu P1 dokumentären "Jakten på det sjätte sinnet" från förra året om Eric Warrants forskning i Australien som handlar om jakten på det sjätte sinnet. Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i onsdags. Sänds även natt mot tisdag.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Borde vi människor tänka mer på hur vi är funtade när vi utformar våra gemenskaper? Den ryske biologen, sociologen och anarkisten Pjotr Kropotkin såg samarbetet som evolutionens drivkraft. År 1902 redovisade Kropotkin sina forskningsresultat från resor i östra Sibirien och norra Manchuriet i boken Ömsesidig hjälp. Han hade erfarit hur olika djurarter under bistra klimatförhållanden kunde överleva och fortplanta sig genom samarbete snarare än genom kamp. I sin bok drar han växlar på dessa observationer för att argumentera för att mänskliga samhällen också borde grunda sig mera på en förment naturlig hjälpsamhet. Kan dessa växlar fortfarande dras? Borde djurarten människa utforma sina samhällen med mer hänsyn till dess samarbetsvilja, eller är det redan satt i bruk och en grundläggande mekanism i dess organiserade gemenskaper? Roland Paulsen, sociolog, samtalar med Mathias Osvath, kognitiv zoolog och Lars Mogensen, programledare. Producent: Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natt mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kvinna döms att betala skadestånd efter delning av Lamotte-inlägg. P4 Väst lurades - för andra gången. Journalister får gräddfil till offentliga handlingar. Okritiskt hos TT om Biebers borrelia. ? Att sprida Lamottes inlägg var förtal enligt tingsrätten I veckan kom en dom från Göteborgs tingsrätt som reser flera nya frågor om yttrandefrihet och ansvar på nätet. En kvinna som delat ett inlägg av journalisten och opinionsbildaren Joakim Lamotte dömdes att betala skadestånd till den man som pekades ut som brottslig i inlägget. Det var framförallt utifrån innehållet i Lamottes text som tingsrätten ansåg att kvinnan - när hon delade inlägget - förtalade den utpekade mannen. Reporter: Therese Rosenvinge ? Gammalt mobilnummer till Dinamarca lurade P4 - igen I torsdags publicerade P4 Väst nyheten att Rossana Dinamarca kandiderar till partiledare för Vänsterpartiet efter att Jonas Sjöstedt i veckan meddelat att han kliver av. Nyheten fick snabbt stor spridning. Men kort därefter kom dementin. Nyheten var falsk och Nyheter Idag tog på sig bluffen.  Att det går att bluffa medier är knappast någon nyhet, men det intressanta här är att P4 själva satt på facit. Reporter: Erik Petersson  ? Domstolar ger journalister gräddfil när offentlighetsprincipen tillämpas Domar, åtal och förundersökningar. Enligt Sveriges offentlighetsprincip har alla medborgare rätt att ta del av domstolars handlingar. Och en bärande princip är förstås att alla ska behandlas lika enligt lagen. Men hur fungerar det här i praktiken. Har alla samma rätt och möjligheter när det kommer till att få ut handlar, eller har journalister på stora mediehus i praktiken en gräddfil? Reporter: Terje Carlsson. ? Okritiskt hos TT om Biebers borrelia Nu om Superkändisar med vetenskapligt tveksamma diagnoser, hur ska medier förhålla sig? Förra veckan trädde Justin Bieber fram och berättade att han drabbats av obotlig borrelia. Att en av världens största artister berättar det här blir såklart en nyhet, men hur ser en redaktion som TT på risken att ge en pseudodiagnos spridning? Reporter: Erik Petersson Från i går.

Aktualiteter, Repris

Klimatkrisen är ett så stort hot att världens största kapitalförvaltare Blackrock ser sig tvungen att styra om mot mer hållbara alternativ - för att kunna fortsätta tjäna pengar. Vad får det här för konsekvenser? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Sean George, fondförvaltare Strukturinvest Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Kajsa Boglind, korrespondent USA Petter Hedborg, vd Modular Finance Donald Trump, president USA Larry Fink, vd Blackrock Börge Brende, ordförande World Economic Forum Tekniker: Mikael Derestam Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från i går.

Ekonomi, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Stina Oscarson tror att vi kan förstå varandras smärta och hon strider för samtalets plats i en polariserad samtid. En av anledningarna till övertygelsen bottnar i en annan kamp som hon för - 30 år med anorexi. Från kl. 08.05. Sänds natt mot lördag kl. 00.02.

Aktualiteter, Repris

La dolce vita blev Federico Fellinis stora kommersiella genombrott mycket tack vare Anita Ekbergs stjärnglans. Men hur stor del av filmen var hon egentligen med i? En av världshistoriens mest berömda filmscener är Anita Ekbergs och Marcello Mastroiannis nattliga bad i Fontana di Trevi. Men La dolce vita är också en film om ett liv i lyx som ekar tomt. La dolce vita hade premiär 1960 och blev Federico Fellinis stora kommersiella genombrott. Till det bidrog Anita Ekberg med sin Hollywoodglans och blonda skönhet. Men ingen inblandad anade då filmens mytologiska potential och att den skulle förbli Anita Ekbergs höjdpunkt i karriären, oavsett hur många filmer hon gjorde efteråt. Fredrik Wadström berättar om skandaljournalisten Marcello Rubinis jakt på framgång, men där depressionen istället tar över. Och om hur relativt liten del av filmen Anita Ekbergs Sylvia egentligen var med i. Från i fredags. Sänds även tisdag kl. 03.50.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även natt mot tisdag kl. 04.02 samt natt mot söndag kl. 00.02.

Underhållning

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Följ med till Haparanda och möt författaren Bengt Pohjanen som är ständigt aktuell för nya generationer läsare. Ett program av Thella Johnson. Bengt Pohjanens självbiografiska berättelser om livet och människorna vid den svensk-finska gränsen och om att leva i en värld med flera språk har översatts och väckt igenkänning världen över. Thella Johnson möter Pohjanen på Stadsbiblioteket i Haparanda för ett samtal om att skriva på tre språk - meänkieli, svenska och riksfinska, om att skildra politiska och religiösa strömningar i Tornedalen och om barnets utsatthet i ett samhälle präglat av konflikter. Ett program av Thella Johnson. Programledare: Marie Lundström Producent: Fredrik Wadström Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Från i går morse. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om en ny bok: Krokodilens vändkrets, satir med Utkantssverige, glass i Buenos Aires, en krönika av Ulrika Knutson, ett kåseri av Pamela Jaskoviak och panelen om veckans politik. Timme 1: - Jonas Sjöstedt (V) slutar, vilken väg väljer partiet nu? - Vad ska vi med folkomröstningar till? - Varför lämnar så många unga Kroatien? - Om när lögnen leder till framgångsrik karriär Krönikör: Ulrika Knutson om veckans favoritord   Panel: PJ Anders Linder, Heidi Avellan och Helle Klein Timme 2: - Om att rapportera om sin nära död, vad gör det med vårt förhållande till döden?    - Satir med Utkantssverige om tiggeriupphandling - De felaktigt fängslade bidragstagarna i Norge    - Ny bok: "Krokodilens vändkrets" av debutanten Jona Elings Knutsson   - Den unika glasskulturen i Buenos Aires   - kåsör: Pamela Jaskoviak om ett beroende Programledare: Katarina von Arndt Producent: Anders Diamant Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om en ny bok: Krokodilens vändkrets, satir med Utkantssverige, glass i Buenos Aires, en krönika av Ulrika Knutson, ett kåseri av Pamela Jaskoviak och panelen om veckans politik. Timme 1: - Jonas Sjöstedt (V) slutar, vilken väg väljer partiet nu? - Vad ska vi med folkomröstningar till? - Varför lämnar så många unga Kroatien? - Om när lögnen leder till framgångsrik karriär Krönikör: Ulrika Knutson om veckans favoritord   Panel: PJ Anders Linder, Heidi Avellan och Helle Klein Timme 2: - Om att rapportera om sin nära död, vad gör det med vårt förhållande till döden?    - Satir med Utkantssverige om tiggeriupphandling - De felaktigt fängslade bidragstagarna i Norge    - Ny bok: "Krokodilens vändkrets" av debutanten Jona Elings Knutsson   - Den unika glasskulturen i Buenos Aires   - kåsör: Pamela Jaskoviak om ett beroende Programledare: Katarina von Arndt Producent: Anders Diamant Från i morse.

Aktualiteter, Repris