SR, P1 2020-01-27

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Vart är Hongkong på väg efter flera månader av protester? Följ med Radiokorrespondenterna till händelsernas centrum. Ett omstritt lagförslag i Hongkongs parlament blev startskottet för de enorma protester där stundtals våldsamma scener utspelat sig mellan demonstranter och polis. Under hösten har Sveriges Radios korrespondent Björn Djurberg följt protesterna. Hur har de präglat staden och de som bor där? Finns det någon framtidstro i Hongkong? Medverkande: Kristian Odebjer, ordförande för Svenska Handelskammaren i Hongkong, Helena Storm, Sveriges generalkonsul i Hongkong och Sonny Lo, professor i statsvetenskap och mångårig politisk kommentator. Björn Djurberg bjorn.djurberg@sverigesradio.se Från i går.

Aktualiteter, Repris

Sociala frågor

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sverige deltar i Nato-insatsen i Libyen 2011. Men den humanitära interventionen lugnar inte situationen i landet. Istället trappas våldet, kaoset och de rasistiska grymheterna upp. Hur blev det så? 2011 finns ett starkt stöd i opinionen för att Sverige ska delta i Natokampanjen för att skydda civila i Libyen. För första gången på 50 år skickar vi stridsflygplan till en väpnad konflikt. Men Håkan Juholt, som ny ledare för socialdemokraterna, bryter överenskommelsen hans företrädare har träffat med Reinfeldt om att JAS-piloterna även ska få bomba mål på marken. Däremot får de rekognosera bombmål åt Nato. Ett svenskt Psyopsförband (psykologiska operationer) deltar också i kriget. De sitter på en Natobas på Sicilien och utformar flygblad och radiomeddelanden. Av kritiker har Nato beskyllts för "mission-creep", det vill säga att de tänjde på FN-mandatet att skydda civila och i stället eskalerade ett blodigt inbördeskrig mot Muammar Gaddafis regim. Efter bombkriget lämnade Nato Libyen i ruiner och med enorma mängder vapen i händerna på militanta grupper. Landet kastades ner i en spiral av våld och laglöshet. Idag nio år senare är Libyen en kollapsad stat. Reporter: Per Shapiro Producent: Håkan Engström Slutmix: Mima Shams Programmet är gjort 2020. Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det aktuella samhällsprogrammet om skolan. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Nu stormar det igen kring svensk-danska Postnord. Är det dags för en skilsmässa med Danmark och hur ska företaget klara den hårda konkurrensen om paketleveranser på hemmaplan? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Peter Andersson, lektor nationalekonomi Linköpings universitet Jonas Fröberg, reporter Dagens Nyheter Joakim Levin, sakkunnig Post- och telestyrelsen Kristian Åström, ekonomikommentator Annmarie Gardshol, vd Postnord Anders Ygeman (s), digitaliseringsminister Maud Olofsson (c), fd näringsminister Tekniker: Joel Löf  Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sve Från i går.

Ekonomi, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Kriget mot Islamiska Staten i Sahara intensifieras när våldet mot både civila och militärer trappats upp. Hur ska det kriget föras? Och vad betyder det för oss svenskar och våra soldater på plats? I en lyhörd militärcontainer i Malis huvudstad Bamako sitter den svenske generalen Dennis Gyllensporre med uppgift att hantera en av världens just nu mest akuta konflikter. - Den här FN-insatsen är unik i det motto att andra afrikanska insatser under FN-flagg har varit fokuserade på konsekvenser i Afrika. Det här är en insats som har direkt koppling till säkerhet i Europa och andra delar av världen, säger Dennis Gyllensporre, som leder Minusma-missionen i Mali på 13 000 personer från ett 60-tal länder. Den bilden delas av Frankrikes president Emmanuel Macron, som den 13 januari samlade ledarna för de berörda västafrikanska länderna - Mali, Niger, Burkina Faso, Mauretanien och Tchad - i den sydfranska staden Pau för att presentera en ny militär strategi för kampen mot terrorismen i Västafrika. - Det vi står inför i Västafrika är av allra största vikt för Afrikas framtid - och för vår - allas - gemensamma framtid, sa Emmanuel Macron som också meddelade att Islamiska Staten i Sahara från och med nu är prioriterad fiende i regionen. Svenskarna monterar nu ner Camp Nobel utanför Timbuktu i norra Mali, för att flytta till Gao, som anses vara en mer instabil - och farlig - region. Hur påverkar det deklarerade kriget mot IS i regionen de svenska soldaterna? Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Tekniker: Stina Fagerberg Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sjukhusen i Region Stockholm måste spara, över tusen anställda har varslats om uppsägning. Samtidigt vittnar sjukhuspersonal redan nu om en ohållbar situation. Läkare och sjuksköterskor anser att patienter blir lidande - och till och med dör på grund av personal- och resursbrist. Finansregionrådet Iréne Svenonius (M) har det högsta politiska ansvaret för sjukvården i Stockholm och hon är gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Samuel Åsgård, politikreporter på Dagens Samhälle. Därefter blir det fördjupning om biodrivmedel. Regeringens ambition är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Och för att komma dit behövs mycket biodrivmedel. Men hur bra är det för de globala klimatutsläppen? Reportage med miljöekonomen Björn Carlén som ingår i SNS:s Konjunkturråd, Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och Stefan Wirsenius, docent i Miljö- och resursanalys av jordbrukssystem på Chalmers tekniska högskola. Kommentar: Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jesper Timan Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Allt fler insjuknar och fler dör i lungsjukdom orsakad av det nyupptäckta coronaviruset i Kina. Var kom det ifrån, hur allvarligt kan det bli och hur kan spridningen hejdas? Vetandets värld reder ut frågor kring den nyupptäckta virussjukdomen tillsammans med Karin Tegmark Wisell, mikrobiolog  vid Folkhälsomyndigheten, och Pasi Penttinen från Europeiska Smittskyddsinstitutet ECDC, expert på luftvägssjukdomar. Detta är det sista avsnitt som sänds under rubriken Vetandets värld.   Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

Veckans morgonandakter som handlar om sårbarhet hålls av Albin Tanke som är präst och psykoterapeut i Svenska kyrkan Malmö. - Vi lever i en tid med möjligheter att ta hand om vår sårbarhet och skänka varandra tröst. Ur andakten Text 2 Koriniterbrevet 1:4 Musik Tröstevisa, Benny Andersson När livet inte blir som vi har tänkt oss, Irma Schultz Keller Producent Agneta Nordin, Lokatt Media liv@sverigesradio.se För Sveriges Radio Malmö

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB: Det smittsamma coronaviruset fortsätter att sprida sig och antalet smittade stiger raskt. UD avråder nu från resor till delar av Kina. Hur allvarligt är läget och vad görs för att stoppa spridningen? Vi ska också prata om den förtalsrättegång mot socialdemokraten och före detta kommunstyrelseordföranden i Göteborg Ann-Sofie Hermansson som inleds idag. Idag är det 75 års sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades. Hör Celina som kom till Sverige då.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

- I ett av breven skriver hennes mamma att lillebror Kurt har sagt att om han fick 50 miljoner schilling så skulle han ge bort dem bara för att få vara med sin storasyster i fem minuter. Ingrid Lomfors är docent i historia och överintendent på Forum för levande historia. Hon började sin yrkesbana som fritidsledare, men livet ville annorlunda. Som ung vuxen fick hon veta att hennes mamma överlevt Förintelsen. Då gav sig Ingrid iväg på en resa i tid och rum för att leta efter sin familjs historia. Att foga samman skärvorna av det som gått sönder, och samtidigt skapa nya sammanhang och mönster har blivit en livsuppgift. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 från Umeå om bland annat IS-svenskar, Förintelsens minnesdag och coronaviruset. Programledare: Sverker Olofsson Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om den massiva kampanjen för att få uigurerna i Xinjiang att passa in i partiets vision av ett enat, sammanhållet Kina. Följ med längs sidenvägen i nordvästra Kina där drömmen om perfekt sammanhållning slutar med omskolningsläger, och en fröhandlare som försvinner. Programledare: Hanna Sahlberg Producent: Ivar Ekman Tekniker: Fabian Begnert Musik: ur albumen Yangtaoyuanr ???? av Dou Wei ?? och Buyiyangyuedui ????? samt Canglangxing ??? av Zhaozeyuedui ???? och Wadheria "Regret" av Sanubar Tursun  Det perfekta Kina detperfektakina@sverigesradio.se Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 13.30.

Dokumentärer

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Gerda flyttade från Sverige som ung. Hennes liv blev dramatiskt när hon ständigt kom i vägen för krig och uppror. Hon var 72 år när hon flydde sista gången på kärra genom ett krigshärjat Tyskland. Programmet sändes första gången i december 2017 I den traditionella historieskrivningen berättas mycket om krig och uppror. Och nästan alltid ligger fokus på de som bar vapen. Men krigen drabbade också de människor som råkade stå i vägen. Så var det för dagens huvudperson Gerda Andrén vars liv gång på gång kastades över ända när uppror, revolutioner och krig utbröt var hon än bodde i världen. Stellan Ranebo i Kalmar har i hela sitt liv hört släkten berätta om Gerdas dramatiska liv, för Gerda var syster till Stellans mormor och har lämnat efter sig mängder av dokument i form av brev och minnesanteckningar som Stellan använt sig av i sin forskning om Gerda Andrén som födde 1873 på Österlen i Skåne. - Hon var nummer fem av åtta syskon, och det var inte så lätt för en ung kvinna vid den här tiden, vad hon skulle göra med sitt liv, säger Stellan Ranebo. Gerda fick en termin i en flickskola, därefter blev hon hjälpreda åt en av sina bröder, som var folkskollärare utanför Eslöv. Där var hon i sju år. Under den tiden skriver hon ett brev. En dag ville jag besöka min syster Ida i Malmö. Jag gick i god tid till järnvägsstationen. Hittade i första-klass-väntsalen en dagstidning och i den en annons där det stod att "en stockholmer damenkvarett" sökte en altstämma till sin turné i Tyskland.  Det var provsjungning samma dag på Stadshotellet i Lund. Jag steg av i Lund och provsjöng, spelade piano och pratade tyska med dom. Och jag fick jobbet. Ett par veckor senare, mot mina föräldrars önskan, så for jag till Tyskland. Då var kvartetten redan där. - Jag tänker att hon hade förberett sig väldigt väl för det jobbet genom att läsa tyska, studera sång och piano. När hon såg den här chansen så förstod jag att hon tog den, säger Stellan Ranebo. Gerda åkte ensam över till Tyskland, för kören hon skulle sjunga med var redan i Stettin. - Det blev storm och frågade kaptenen hur hon skulle göra med sin sjösjuka. Hans förslag var att hon skulle surras vid masten. Vid premiären i Köningsberg sjöng hon solo och fick blommor och champagne av en förtjust åhörare. Där träffade hon också den man som hon skulle gifta sig med, Oswald Kuhlbach. Gerda var 31 år när hon gifte sig Oswald Kuhlbach som tillhörde den balttyska adeln och hade vuxit upp på ett gods i Livland. I samband med bröllopet fick bonddottern från Österlen en glimt av överklasslivet hos sina svärföräldrar. Men där blev hon inte kvar länge. För efter bröllopsresan som gick till Sankt Petersburg for det unga paret till sin första gemensamma bostad i Ukraina. Men här väntade ett helt annat liv. Oswald som var bergsingenjör och hade fått arbete i ett gruvdistrikt i den sydöstra delen av Ukarina. Vid ankomsten visade det sig att deras bostad inte var färdigställd och de fick nöja sig med att bo i en enkel arbetarbarack där våld, sprit och stölder tillhörde vardagen. Men inte nog med det, bara ett år senare, 1905, utbröt ett stort revolutionsförsök mot tsaren. - De fick två oerhört jobbiga år. Gerda fick sitt första barn på sommaren 1905, samtidigt fick hennes man tyfus, och de höll på att stryka med båda två. - Till slut flydde de från upproret hem till Oswalds gods igen, och när de kom till järnvägsstationen blev de omringade av revolutionärer och kriminella. De hade sett att det står en landå, en vagn, från godset och väntade på någon, så de omringade landån och började kasta sten på Gerda och Oswald. - De hörde hur någon ropade "Döda dem!" men en sten träffade en av hästarna som föll i sken och bröt igenom folkmassan, berättar Stellan Ranebo. De nådde godset, men de närmaste två dygnen satt Gerda påklädd beredd att när som helst fly ut i skogen, för attackerna från revolutionärerna fortsatte.   När revolutionsförsöket slagits ned återvände Gerda och Oswald till gruvdistriktet i Ukraina där Oswald nu tjänade så pass bra att de kunde anställa tjänstefolk till den stora lantgården de drev. - De var helt självförsörjande med uppemot fyrtio hästar och massor med jord och odlingar. - De levde ett lyckligt liv. Deras första barn dog visserligen, men de fick ytterligare fyra barn mellan 1906 och 1914, då första världskriget bröt ut. Det kriget drabbade inte paret så dramatiskt, även om deras hästar och livsmedel blev rekvirerade av armén. Men 1917 kom revolutionen och då var de tvungna att fly och lämna all sin fasta egendom. - De flydde ner mot Krim, och kunde bo hos Oswalds bror Edgar, som hade en position inom stadens styrelse. - Den positionen blev Edgars död, för den 3 mars 1918 när familjerna satt samlade i Edgars hus, så bankade det på dörren och berusade matroser från Svartahavsflottan, upprorsmän och revolutionärer, åkte omkring med lastbilar och en dödslista. De lyfte ut Edgar på gården och sköt honom. Stellan Ranebo fortsätter: - Gerdas dotter Sigrid var då 11 år och hon har berättat att barnen fick delta i sökandet efter de döda kropparna efteråt. De hade blivit kastade i havet, och kropparna låg och flöt vid badstränderna. Där hittade de till slut Edgar och kunde ge honom en kristen begravning. Det gick inte att känna igen Edgar på utseendet för han var sönderskjuten, men familjen gick runt bland kropparna och undersökte deras underkläder - Edgars var namnade, på så sätt kunde de känna igen honom. Under dagarna efter dåden kunde vi se anhöriga, familjer och barn, vada omkring på sandbankarna till midjan i vattnet och söka efter sina döda familjefäder eller sönder bland liken. En del av dem som hittades hade inte blivit skjutna utan helt enkelt dränkts när de med sammanbundna händer och fötter kastats överbord. De första åren efter revolutionen hängde familjens överlevnad på Gerdas arbete, eftersom Oswald var en "förhatlig balttysk", och var illa ute i de förföljer som pågick. Han var tvungen att hålla en låg profil. Så småningom kunde han dock få ett arbete i en saltgruva. - Gerda gjorde en fantastisk insats under de där åren, säger Stellan Ranebo. När svälten började gripa omkring sig insåg myndigheterna att man inte kunde förbjuda allt vad privat företagsamhet hette, och då grep Gerda tillfället och startade ett litet pensionat i Edgars sju-rumsvilla. Hon skötte allting själv, fram till 1924 - mat, städning, bäddning. - Hon höll på att arbeta ihjäl sig, konstaterar Ranebo. Så småningom fick Oswald på nytt arbete inom gruvnäringen men nu i den ukrainska staden Charkov och med tiden flyttade Gerda efter. Stellan Ranebo har i sin forskning sett att Oswald slet ont i gruvan och dessutom var han sjuk. Han var diabetiker och fick till slut en hjärnblödning och dog 1940. 1941 var Gerda ensam och bodde i Charkov. Hon hade lovat att ta hand om det sexåriga barnbarnet Rudi, när hans föräldrar behövde arbeta borta. - Men då blev hennes barn Valter och Gunhild arresterade av säkerhetspolisen på grund av sitt tyska förflutna, de blev förda till Sibirien respektive Kazakstan. Gerda blev ensam kvar med barnet i Charkov i Ukraina, och när tyskarna ockuperade staden överlevde hon genom att sälja sina ägodelar på svarta marknaden. - För att den lille pojken skulle få mat så kom hon på att hon kunde anmäla till den tyska ockupationsmakten att hennes man varit balt-tysk och att de därför borde ta ansvar för hennes familj. Hon hade klurat ut att de barn som gick i tysk skola fick ett mål lagad mat om dan. - Och så lärde hon pojken att tigga på tyska bland soldaternas soppkök på gården. - Rudi berättade för mig om hur det åkte runt en häst- och vagn varje morgon som samlade ihop kropparna efter dem som svultit och frusit ihjäl under natten. - Men priset för att Gerda anmält sig till tyskarna blev att de tog ifrån henne hennes ryska identitetshandlingar, och det gjorde att hon inte kunde vara kvar i Charkiv när tyskarna drog sig tillbaka. Hon hade absolut blivit arkebuserad som kollaboratör, menar Stellan Ranebo. Tyskarna förde henne och pojken till ett genomgångsläger i Polen för "arisk rensning". Där var de i tre månader, och där fick Rudi gå i tysk skola, som det hette. I själva verket var det fråga om en observation under tre månader. Alla som passerade in från Östeuropa skulle genomgå en kontroll så att de var "ariskt renrasiga". Allt detta sköttes av en rasbiologisk enhet. Rudi klarade testet och tog "examen" som "ariskt renrasig " i maj 1943. Efter lägertiden fick Gerda hjälp av en brorsson som blivit tvångsförflyttad från Baltikum till Polen. Han lät Gerda och hennes barnbarn bo på hans gård. Men historien skulle upprepa sig. I slutskedet av andra världskriget 1945 måste de fly igen. Den gången flydde de genom hela Nordtyskland med häst och vagn. Då var Gerda 72 år. - När kriget tog slut lyckades min mormor, Gerdas syster, med hjälp av Röda Korset, ta reda på var Gerda och Rudi befann sig, och de fick plats på en av de vita bussarna till Sverige. Hon kom med en av de två extra vita bussar som i november 1945 hämtade upp skandinaviska kvinnor som hamnar på fel sida om fronten under kriget. När Gerda äntligen landade i sitt gamla hemland visste hon ingenting om sina barns öden, men ganska snart fick hon klart för sig att alla levde. Och trots alla umbäranden bestämde hon sig för att ta sig tillbaka till Sovjetunionen. - Hon hade modet att åka tillbaka till Sovjetunionen, många som gjorde det blev ju slaktade av Stalins trupper, kommenterar Stellan Ranebo. Det var nog längtan efter barnen som fick henne att ännu en gång lämna Sverige. - Hon var ju fast i ett öde som inte styrdes av henne själv, konstaterar han. Stellan Ranebo hade under hela sin uppväxt hört historier om Gerda och hennes märkliga liv, men han tyckte inte att historierna riktigt hängde ihop. Genombrottet kom när Sovjetunionen föll samman. Då kom en av Gerdas döttrar med en son och hälsade på. - Så plötsligt fick jag här i Kalmar höra Sigrid, som Gerdas dotter hette, berätta om allt som hänt. - Jag tänkte att detta måste jag ju bara skriva ner, slutar Stellan Ranebo. Flyktingarnas spår i arkiven Den som likt Gerda flyttat till och från Sverige har lämnat ganska mycket spår efter sig i arkiven, men det är långt ifrån säkert att materialet ligger samlat på ett ställe. Av alla förfrågningar som kommer till Riksarkivet så är de allra vanligaste sådana som rör personer som vid någon tidpunkt kommit hit från utlandet. På Riksarkivet i Stockholm förvaras det mesta av handlingar som rör personer som kommit hit före 1970-tal, och Lars Hallberg som är arkivarie är den som har bäst koll på hur de olika akterna är systematiserade. Han har tagit fram handlingar som handlar om några koncentrationslägerfångar som kom efter krigsslutet 1945. Vi tittar på två fall, två unga polska flickor, båda 15 år gamla. Det första som hände dem var att de fick fylla i Inresekort när de passerade gränsen, där de redogör för sina familjeförhållanden. Den första flickan vi tittar på berättar att hon tillsammans med sin mor och syster hållits fången i koncentrationslägret i Ravensbrück, men att hon inte visste något om var fadern fanns. Vid den här tiden fanns ännu inga permanenta uppehållstillstånd att få i Sverige, utan var tredje månad var man tvungen att söka nytt. Därför kan man i arkiven på nära håll följa Kristyna, som den här unga polska flickan hette, under hennes halvår i Sverige. Det tog till exempel inte många veckor innan hon hade fabriksarbete, och varje nytt jobb hon får är noggrant antecknat i hennes dossier.  Men där finns också andra uppgifter. Alla personer som kom hit som flyktingar blev till exempel tillfrågade om sin politiska inställning. Svaret från Kristina är "Ingen", och det svaret förvånar inte Lars Hallberg. - Nej, det svarar de nästan alltid. Ibland skriver de "demokratisk" som politisk inställning. Bakgrunden var att svenska myndigheterna vid den här tiden ville undvika politisk aktivitet bland flyktingarna, förklarar Lars Hallberg. Plötsligt dyker det upp ett brev som är daterat i Warsawa 29 december 1976 det vill säga drygt 30 år efter krigsslutet. Det är Kristynas syster som skriver, de behöver ett intyg från Röda Korset om den korta vistelsen i Sverige. Brevet, som är skrivet på engelska, är fullt av tacksägelser. Jag ber vänligast att ni sänder mig dokument som intygar att jag och min syster blev räddade av Svenska Röda korset från Koncentrationslägret Ravensbrück. Detta dokument är av största vikt för min syster. Ännu idag minns vi, trots att vi bara var barn då, det varma välkomnandet vi fick av det svenska folket när vi kom. Vi fick blommor och sötsaker, och särskilt barnen omgavs med oerhört mycket kärlek och värme. Det kommer vi alltid att minnas. Idag är vi vuxna kvinnor och när vi tänker på året 1944 så vill vi tacka er, eftersom vi lever tack vare er. Tack för er hjälp! Kristyna var i Sverige bara ett halvår, hennes dossier är ganska tunn. Lars Hallberg tar fram en som är lite tjockare. Den här unga flickan vil ha främlingspass och ansöker om arbetstillstånd, men får föst inget. Varför Anna, som den här flickan hette, inte får arbetstillstånd vet vi inte, men man kan ju kanske tänka sig att läkarna tyckte att hon borde bli starkare innan hon började arbeta. Anna blev kvar i Sverige och arbetade så småningom på olika fabriker i Dalarna och Västergötland, och när hon tre år efter att hon kommit hit åter söker uppehållstillstånd får vi hela hennes livshistoria. Hon berättar hur hon, när hon var nio år gammal, blev gripen och deporterad till Tyskland där hon sattes i slavarbete i en ammunitionsfabrik. Tolv år gammal hamnade hon i koncentrationslägret Dachau där hon också tillverkade ammunition, och de sista åren i fångenskap tillbringade hon i utrotningslägret Bergen-Belsen. Men exakt när hon flyttades till de olika ställena var lite osäkert. I polisprotokollet formulerar man det så här: Hon kunde icke redogöra för under vilka tider hon vistades i de olika lägren beroende på att hon icke fick någon kännedom om vare sig år eller dagar. Anna ville inte tillbaka till Polen, och på hösten 1951 gifte hon sig med en svensk man och fick ett svenskt efternamn. Men en lagändring som just hade genomdrivits gav henne inte det svenska medborgarskap som hon nog hoppats på, berättar Lars Hallberg. - Hon trodde att hon hade blivit svensk medborgare, och hade hon gift sig ett år tidigare så hade hon blivit det automatiskt. - Men från 1951 så kunde man inte längre gifta sig till ett svenskt medborgarskap, förklarar han. Anna måste söka om medborgarskap och beviljas det, tre år senare. Det tar henne nio år att bli svensk från det att hon först kom -en ganska normal tidsrymd. - Det tog normalt cirka nio-tio år, om man inte var nordbo, då kunde det gå lite snabbare. De personer som likt Anna sökt svenska medborgarskap, finns det väldigt mycket arkivmaterial om, både om sådant som gällt tiden i Sverige och om förhållanden i hemlandet. Där finns uppgifter om föräldrarnas namn och födelsedatum liksom skolgången och eventuella arbeten i hemlandet. Man får veta vilka arbetsgivare personen haft i Sverige och hur personen skött sig där. Hyresvärdar har förhörts och berättar hur personen skött sina hyror, och polisen och kriminalvården var skyldiga att rapportera om eventuella kontakter. - Det kan röra sig om så småsaker, som att någon har cyklat utan reglementsenligt lykta och betalat ett strafföreläggande om 15 kronor, berättar Lars Hallberg. Men det är inte bara öppna källor som det finns skäl att leta i. I det som kallas Hemliga arkivet - dyker alla upp som har ett misstänkt politiskt förflutet. - Det kan vara utredningar eller rapporter från säkerhetspolisen och det handlar nästan alltid om politisk aktivitet. Personen kanske har samarbetat med nazister i Norge under kriget eller är misstänkt för att ha samarbetat med kommunistiska regimer, förklarar Lars Hallberg. Det är inte lätt att hålla reda på alla de olika register och arkiv som kan berätta om invandrare och flyktingar. Reglerna har sett olika ut i olika tider, myndigheter har bytt namn och hanteringen har ändrats många gånger. Men så är det här inte heller arkiv som man själv får lov att leta i hur som helst. - Man kan i praktiken inte leta här själv, utan man lämnar in uppgifter om ett namn och gärna födelsedatum, så letar vi i de olika handlingar som kan vara aktuella, säger Lars Hallberg. Skälen till det är flera, dels är det väldigt många olika register som kan vara aktuella, dels så kan det finnas sekretessbelagda uppgifter i materialet. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Erica Dahlgren och Erika Libeck-Lindahl slaktband@sverigeradio.se Sänds även natt mot fredag kl. 03.35, natt mot lördag kl. 01.35 samt på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ester Rytz familj stängs under andra världskriget in i ghettot i polska Lodz. Hon och de syskon som överlever svälten i ghettot sätts sen på godsvagnar - mot förintelselägret Auschwitz. Den 27 januari 2020 är Förintelsens minnesdag - en internationell minnesdagen för Förintelsens offer. Den 27 januari 1945 befriades fångarna i koncentrationslägret i Auschwitz. I Svenska berättelsers serie "De sista rösterna från förintelsen" möter du i tre program överlevande som berättar om sina egna erfarenheter. Serien är producerad i anknytning till den internationella minnesdagen för förintelsens offer den 27 januari 2019. Ester Rytz är idag 92 år gammal och bosatt utanför Borås. Producent: Ola Hemström ola.Hemstrom@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Översättning: Ingrid Börge Uppläsare: Emil Almén Publicerad i: "Är detta en människa?" Förlag: Bonniers 1988 Dagens dikt inleder Shemá-bönen och italienaren Primo Levis bok "Är detta en människa?" där han berättar om sina upplevelser i förintelselägret Buna nära Auschwitz. Shemá är hebreiska och betyder "Hör!" Dikten är daterad 10 januari 1946. Musik Benjamin Britten: Lamento ur Solocellosvit nr 1 Exekutör Truls Mörk, cello Sänds även kl. 23.55.

Tillagt av KB: Förintelsens minnesdag: "Shemá" av Primo Levi.

Kultur

Redan i slutet av 1800-talet förstod Svante Arrhenius att människan värmer upp jordklotet. Under ett år räknade han för hand och skapade världens första klimatmodell. Första delen av Klimatinsikten tar dig 200 år bakåt i tiden. Det var då forskare förstod att något i atmosfären håller kvar värme. Det som vi idag kallar växthuseffekten. Den svenske forskaren Svante Arrhenius var sedan först med att foga ihop kunskapen om klimatet till en teori, som står sig än idag. Men han var inte det minsta bekymrad över uppvärmningen - tvärt om välkomnade han den. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Hör Odell i intervju om nya "Undersökningen", men också om världspremiären av "Spring, Uje, Spring" och dokumentärer i tävlingssektionerna. Roger Wilson och Mina Benaissa är på plats! FÖRINTELSENS MINNESDAG I dag är det 75 år sedan koncentrationslägret Auschwitz Birkenau befriades. Och varje år 27 januari högtidlighålls minnet av förintelsens offer - en av dem var den nederländska, judiska flickan Anne Frank. Hon förde dagbok två år, då hon var gömd med sin familj. De upptäcktes 1944, fördes till koncentrationsläger och Anne Frank dog i Bergen-Belsen 1945. Nu ges dagboken ut som grafisk roman av Ari Folman och Jenny Teleman har läst. ATT SÄTTA ORD PÅ DET EUROPEISKA TOMRUMMET Med avstamp i reseskildringar före och efter den stora utrotningen i Europa, reflekterar författaren Elisabeth Åsbrink i dagens OBS-essä över vikten av att sätta ord på tomrummet och minnas. Både för offren skull och för vår egen. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hur svårt är det att lära sig svenska? För vilka språkgrupper är det klurigast? I det här avsnittet listar Henrik Rosenkvist de fem största hindren att ta sig över för den som är ny i språket. Veckans språkfrågor Vilka språktalare har svårt respektive lätt att lära sig svenska? Hur troligt är det att sj-ljudet (7-ljudet) och tj-ljudet (20-ljudet) kan stavas enklare i framtiden? Kan vi låna tydligare tecken från andra språk, som till exempel turkiskan? När det uppstår nya substantiv i svenskan, som tweet och aina, hur vet man om de är ett-ord eller en-ord, det vill säga vilket genus de har? Kommer den svenska ordföljden att förändras på grund av att många som är nya i språket bryter mot den? Hur svårt är svenska språket att lära sig generellt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. De fem svåraste sakerna att lära som ny i svenskan, enligt Henrik Rosenkvist: Att uttala sj-ljudet (7-ljudet). Att lära sig ordföljden och där skilja mellan huvudsats: V2-regeln (verbet på andra plats, den så kallade subjekt-verb-objekt-ordningen) respektive bisats: BIFF-regeln (I bisats kommer inte före det första verbet). Att uttala u och y. Accent, det vill säga att lära sig uttala ordpar som stegen och stegen, tomten och tomten, anden och anden. Om substantiv är en-ord eller ett-ord, det vill säga genus. Sänds även i morgon kl. 19.03 samt natt mot torsdag kl. 04.25.

Vetenskap

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Det judiska språket jiddisch riskerade att gå under med Förintelsen - hur mår språket idag? En grupp forskare i Sibirien försöker återskapa den utdöda mammuten, men vad är poängen? Idag infaller Förintelsens minnesdag - vi uppmärksammar det genom prata om jiddisch, språket som många av de judar som mördades i Förintelsen hade som modersmål. Om jiddisch vore en människa, hur skulle hon vara då? Och kommer språket att överleva fast Europas vidsträckta jiddisch-land inte längre finns? Salomon Schulman, läkare och författare, och Beila Engelhardt Titelman, litteraturvetare och översättare, spanar framåt om jiddisch. Klezmerbandet Anne Kalmering & Stahlhammer klezmer classic framför dessutom en låt på jiddisch, "Dremlen feigl oif di tsvaign"! I kväll sänder SVT en dokumentär om försöken att återuppliva den en gång utdöda mammuten. Tanken är att mammutar skulle kunna bromsa den globala uppvärmningen. Men hur ska just mammutar kunna ge den här effekten? Och vad ska djuren äta? Paleogenetikern Love Dalén, som själv är med och jagar mammut-DNA i Sibirien, hjälper oss att förstå. Dessutom: för första gången någonsin har astronauter tillagat kakor i rymden. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jakon Runevad Kjellmer Redaktör: Jonatan Loxdal Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Så ska coronaviruset hanteras. Peruanska regeringen satsar på polisstyrka mot "invandrad brottslighet". Förintelsens minnesdag. Intervju med överlevaren Celina Cahn. Svensk blir ny vice ordförande i EIB. Micael Bindefeld om kampen mot antisemitismen. Migranter från Gambia försöker ta sig till Kanarieöarna. MSB vill nu att Sverige ska få egna brandflygplan. Debatt om kommuner och Lagen om eget boende.

Tillagt av KB: Det är precis 75 år sedan förintelselägret Auschwitz, ni möter en av de som överlevde. Och om Coronaviruset, fortsätter antalet döda och smittade att öka i Kina trots massiva åtgärder? Miljonstäder i karantän.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Så ska coronaviruset hanteras. Peruanska regeringen satsar på polisstyrka mot "invandrad brottslighet". Förintelsens minnesdag. Intervju med överlevaren Celina Cahn. Svensk blir ny vice ordförande i EIB. Micael Bindefeld om kampen mot antisemitismen. Migranter från Gambia försöker ta sig till Kanarieöarna. MSB vill nu att Sverige ska få egna brandflygplan. Debatt om kommuner och Lagen om eget boende.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Hör Odell i intervju om nya "Undersökningen", men också om världspremiären av "Spring, Uje, Spring" och dokumentärer i tävlingssektionerna. Roger Wilson och Mina Benaissa är på plats! FÖRINTELSENS MINNESDAG I dag är det 75 år sedan koncentrationslägret Auschwitz Birkenau befriades. Och varje år 27 januari högtidlighålls minnet av förintelsens offer - en av dem var den nederländska, judiska flickan Anne Frank. Hon förde dagbok två år, då hon var gömd med sin familj. De upptäcktes 1944, fördes till koncentrationsläger och Anne Frank dog i Bergen-Belsen 1945. Nu ges dagboken ut som grafisk roman av Ari Folman och Jenny Teleman har läst. ATT SÄTTA ORD PÅ DET EUROPEISKA TOMRUMMET Med avstamp i reseskildringar före och efter den stora utrotningen i Europa, reflekterar författaren Elisabeth Åsbrink i dagens OBS-essä över vikten av att sätta ord på tomrummet och minnas. Både för offren skull och för vår egen. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Från i lördags.

Fritid och hobby

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ester Rytz familj stängs under andra världskriget in i ghettot i polska Lodz. Hon och de syskon som överlever svälten i ghettot sätts sen på godsvagnar - mot förintelselägret Auschwitz. Den 27 januari 2020 är Förintelsens minnesdag - en internationell minnesdagen för Förintelsens offer. Den 27 januari 1945 befriades fångarna i koncentrationslägret i Auschwitz. I Svenska berättelsers serie "De sista rösterna från förintelsen" möter du i tre program överlevande som berättar om sina egna erfarenheter. Serien är producerad i anknytning till den internationella minnesdagen för förintelsens offer den 27 januari 2019. Ester Rytz är idag 92 år gammal och bosatt utanför Borås. Producent: Ola Hemström ola.Hemstrom@sverigesradio.se Från kl. 11.04. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Redan i slutet av 1800-talet förstod Svante Arrhenius att människan värmer upp jordklotet. Under ett år räknade han för hand och skapade världens första klimatmodell. Första delen av Klimatinsikten tar dig 200 år bakåt i tiden. Det var då forskare förstod att något i atmosfären håller kvar värme. Det som vi idag kallar växthuseffekten. Den svenske forskaren Svante Arrhenius var sedan först med att foga ihop kunskapen om klimatet till en teori, som står sig än idag. Men han var inte det minsta bekymrad över uppvärmningen - tvärt om välkomnade han den. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström Från kl. 12.09. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19.00 i P4 + 20.55-21.00 i P1.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även på fredag 03.02 och 19.03.

Vetenskap

Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- I ett av breven skriver hennes mamma att lillebror Kurt har sagt att om han fick 50 miljoner schilling så skulle han ge bort dem bara för att få vara med sin storasyster i fem minuter. Ingrid Lomfors är docent i historia och överintendent på Forum för levande historia. Hon började sin yrkesbana som fritidsledare, men livet ville annorlunda. Som ung vuxen fick hon veta att hennes mamma överlevt Förintelsen. Då gav sig Ingrid iväg på en resa i tid och rum för att leta efter sin familjs historia. Att foga samman skärvorna av det som gått sönder, och samtidigt skapa nya sammanhang och mönster har blivit en livsuppgift. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi bjuder på över 100 timmar direktsänd sport varje vecka i programmet Sportextra och i våra webbsändningar.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Det senaste om corona-viruset. 75 år sedan Auschwitz befriades. Migranter från Gambia försöker ta sig till Kanarieöarna. Jerringpriset till Tove Alexandersson. Peruanska regeringen satsar på polisstyrka mot "invandrad brottslighet". Svensk blir ny vice ordförande i EIB. MSB vill att Sverige ska få egna brandflygplan. Debatt om kommuner och Lagen om eget boende.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Det senaste om corona-viruset. 75 år sedan Auschwitz befriades. Migranter från Gambia försöker ta sig till Kanarieöarna. Jerringpriset till Tove Alexandersson. Peruanska regeringen satsar på polisstyrka mot "invandrad brottslighet". Svensk blir ny vice ordförande i EIB. MSB vill att Sverige ska få egna brandflygplan. Debatt om kommuner och Lagen om eget boende.

Aktualiteter

Översättning: Ingrid Börge Uppläsare: Emil Almén Publicerad i: "Är detta en människa?" Förlag: Bonniers 1988 Dagens dikt inleder Shemá-bönen och italienaren Primo Levis bok "Är detta en människa?" där han berättar om sina upplevelser i förintelselägret Buna nära Auschwitz. Shemá är hebreiska och betyder "Hör!" Dikten är daterad 10 januari 1946. Musik Benjamin Britten: Lamento ur Solocellosvit nr 1 Exekutör Truls Mörk, cello Från kl. 12.00.

Kultur, Repris