SR, P1 2020-01-31

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Thomas Nordegren. Är polisutbildningens krav för höga, eller är de som söker för klena? Voltaires kontroversiella opera Candide - vad säger den om vår dystopiska tid? Lyssna på dagens Nordegren & Epstein! Det finns flera hundra tomma platser på polisutbildningen, och samtidigt antas bara en bråkdel av de tusentals som söker. Bara var 27:e ansökande passerar nålsögat - trots att det alltså finns mängder av tomma platser. Är kraven för tuffa, eller de ansökande för svaga? Ska polisen i så fall locka andra att söka för att fylla platserna? Det frågar vi Max Lutterman, ansvarig för att attrahera folk till polisrekryteringen, och som dessutom är världens näst starkaste polis. Vi får även besök från Kungliga Operan, där man just nu spelar den kontroversiella föreställningen Candide. Huvudrollsinnehavaren Joel Annmo sjunger för oss, och tillsammans med regissören Ole Anders Tandberg reder vi ut vad denna Voltaires dystopiska 1700-talssatir kan säga i vår egen dystopiska tid. En amerikansk journalist stängdes av från jobbet efter att ha tagit upp de mindre smickrande sidorna i den avlidne basketlegenden Kobe Bryants liv. Hur lång tid måste man egentligen vänta innan man får nyansera någons eftermäle? Detta, och mycket mer, i dagens Nordegren & Epstein. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jon Jordås Redaktör: Elina Perdahl Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Från onsdag eftermiddag.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i onsdags.

Aktualiteter, Repris

Fejkkött. Vegetariska produkter som försöker efterlikna kött. Hur görs det? Hur säljer det? Hur smakar det - vi provsmakar snabbmatsburgare. I kött- och hamburgerälskande USA pågår jakten på den perfekta vegoburgaren. Beyond Meat och Impossible foods är bolagen längst fram i rampljuset, kända för sina vegetariska burgare Beyond burger och Impossible burger. Beyond och Impossible lockar till sig riskkapitalister och rika kändisar. Bill Gates har intressen i både Impossible och Beyond. Google har pengar i Impossible och Leonardo DiCaprio och Snoop Dogg har satsat på Beyond. När Beyond Meat i maj 2019 introducerades på börsen gick aktien bättre på introduktionen än någon annan aktie på nästan tjugo år. Beyond Meat gick bäst av alla aktier i USA under 2019. I Sverige säljs Beyond Burger på Coop. Impossible burger får däremot inte säljas i EU, eftersom de innehåller genmodifierad jäst. Också i Sverige har det utvecklats och lanserats många produkter de senaste åren. Oftast är det soja som är basen. Importerad soja. En produkt som slagit stort i Sverige är Anamma Formbar färs. Det är en sojafärs på importerad soja där man tillsatt stabiliserings- och konsistensmedlet metylcellulosa, också kallat E461, och då går det att krama köttbullar. Anamma görs av norska Orkla. Vi besöker vegofabriken i Eslöv i Skåne och träffar bl a produktutvecklarna Carl-Johan Frelander och Karolina Håkansson. - Vegoköttet är ett skifte och inte en trend, säger Tobias Rydergren, presschef på Coop. Produkterna ökar stort och då ökar också intresset från producenterna. Meny provsmakar veganska burgare från Max, McDonalds och Burger King. Och pratar med Martin Nordin, som för några år sedan kom med kokboken Gröna burgare, där målet inte var att efterlikna köttet. Från i torsdags. Sänds även på söndag kl. 06.25.

Fritid och hobby, Repris

Flera konsumenter som beställt piratkopierade möbler från Just design har inte fått sina produkter. Vilka försäkringar behöver du och vilka du kan strunta i? Så har betydelsen av arvet förändrats. Från i onsdags. Sänds även på lördag kl. 15.03.

Ekonomi, Repris

Nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i måndags. Sänds även i kväll kl. 19.03.

Vetenskap, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Gerda flyttade från Sverige som ung. Hennes liv blev dramatiskt när hon ständigt kom i vägen för krig och uppror. Hon var 72 år när hon flydde sista gången på kärra genom ett krigshärjat Tyskland. Programmet sändes första gången i december 2017 I den traditionella historieskrivningen berättas mycket om krig och uppror. Och nästan alltid ligger fokus på de som bar vapen. Men krigen drabbade också de människor som råkade stå i vägen. Så var det för dagens huvudperson Gerda Andrén vars liv gång på gång kastades över ända när uppror, revolutioner och krig utbröt var hon än bodde i världen. Stellan Ranebo i Kalmar har i hela sitt liv hört släkten berätta om Gerdas dramatiska liv, för Gerda var syster till Stellans mormor och har lämnat efter sig mängder av dokument i form av brev och minnesanteckningar som Stellan använt sig av i sin forskning om Gerda Andrén som födde 1873 på Österlen i Skåne. - Hon var nummer fem av åtta syskon, och det var inte så lätt för en ung kvinna vid den här tiden, vad hon skulle göra med sitt liv, säger Stellan Ranebo. Gerda fick en termin i en flickskola, därefter blev hon hjälpreda åt en av sina bröder, som var folkskollärare utanför Eslöv. Där var hon i sju år. Under den tiden skriver hon ett brev. En dag ville jag besöka min syster Ida i Malmö. Jag gick i god tid till järnvägsstationen. Hittade i första-klass-väntsalen en dagstidning och i den en annons där det stod att "en stockholmer damenkvarett" sökte en altstämma till sin turné i Tyskland.  Det var provsjungning samma dag på Stadshotellet i Lund. Jag steg av i Lund och provsjöng, spelade piano och pratade tyska med dom. Och jag fick jobbet. Ett par veckor senare, mot mina föräldrars önskan, så for jag till Tyskland. Då var kvartetten redan där. - Jag tänker att hon hade förberett sig väldigt väl för det jobbet genom att läsa tyska, studera sång och piano. När hon såg den här chansen så förstod jag att hon tog den, säger Stellan Ranebo. Gerda åkte ensam över till Tyskland, för kören hon skulle sjunga med var redan i Stettin. - Det blev storm och frågade kaptenen hur hon skulle göra med sin sjösjuka. Hans förslag var att hon skulle surras vid masten. Vid premiären i Köningsberg sjöng hon solo och fick blommor och champagne av en förtjust åhörare. Där träffade hon också den man som hon skulle gifta sig med, Oswald Kuhlbach. Gerda var 31 år när hon gifte sig Oswald Kuhlbach som tillhörde den balttyska adeln och hade vuxit upp på ett gods i Livland. I samband med bröllopet fick bonddottern från Österlen en glimt av överklasslivet hos sina svärföräldrar. Men där blev hon inte kvar länge. För efter bröllopsresan som gick till Sankt Petersburg for det unga paret till sin första gemensamma bostad i Ukraina. Men här väntade ett helt annat liv. Oswald som var bergsingenjör och hade fått arbete i ett gruvdistrikt i den sydöstra delen av Ukarina. Vid ankomsten visade det sig att deras bostad inte var färdigställd och de fick nöja sig med att bo i en enkel arbetarbarack där våld, sprit och stölder tillhörde vardagen. Men inte nog med det, bara ett år senare, 1905, utbröt ett stort revolutionsförsök mot tsaren. - De fick två oerhört jobbiga år. Gerda fick sitt första barn på sommaren 1905, samtidigt fick hennes man tyfus, och de höll på att stryka med båda två. - Till slut flydde de från upproret hem till Oswalds gods igen, och när de kom till järnvägsstationen blev de omringade av revolutionärer och kriminella. De hade sett att det står en landå, en vagn, från godset och väntade på någon, så de omringade landån och började kasta sten på Gerda och Oswald. - De hörde hur någon ropade "Döda dem!" men en sten träffade en av hästarna som föll i sken och bröt igenom folkmassan, berättar Stellan Ranebo. De nådde godset, men de närmaste två dygnen satt Gerda påklädd beredd att när som helst fly ut i skogen, för attackerna från revolutionärerna fortsatte.   När revolutionsförsöket slagits ned återvände Gerda och Oswald till gruvdistriktet i Ukraina där Oswald nu tjänade så pass bra att de kunde anställa tjänstefolk till den stora lantgården de drev. - De var helt självförsörjande med uppemot fyrtio hästar och massor med jord och odlingar. - De levde ett lyckligt liv. Deras första barn dog visserligen, men de fick ytterligare fyra barn mellan 1906 och 1914, då första världskriget bröt ut. Det kriget drabbade inte paret så dramatiskt, även om deras hästar och livsmedel blev rekvirerade av armén. Men 1917 kom revolutionen och då var de tvungna att fly och lämna all sin fasta egendom. - De flydde ner mot Krim, och kunde bo hos Oswalds bror Edgar, som hade en position inom stadens styrelse. - Den positionen blev Edgars död, för den 3 mars 1918 när familjerna satt samlade i Edgars hus, så bankade det på dörren och berusade matroser från Svartahavsflottan, upprorsmän och revolutionärer, åkte omkring med lastbilar och en dödslista. De lyfte ut Edgar på gården och sköt honom. Stellan Ranebo fortsätter: - Gerdas dotter Sigrid var då 11 år och hon har berättat att barnen fick delta i sökandet efter de döda kropparna efteråt. De hade blivit kastade i havet, och kropparna låg och flöt vid badstränderna. Där hittade de till slut Edgar och kunde ge honom en kristen begravning. Det gick inte att känna igen Edgar på utseendet för han var sönderskjuten, men familjen gick runt bland kropparna och undersökte deras underkläder - Edgars var namnade, på så sätt kunde de känna igen honom. Under dagarna efter dåden kunde vi se anhöriga, familjer och barn, vada omkring på sandbankarna till midjan i vattnet och söka efter sina döda familjefäder eller sönder bland liken. En del av dem som hittades hade inte blivit skjutna utan helt enkelt dränkts när de med sammanbundna händer och fötter kastats överbord. De första åren efter revolutionen hängde familjens överlevnad på Gerdas arbete, eftersom Oswald var en "förhatlig balttysk", och var illa ute i de förföljer som pågick. Han var tvungen att hålla en låg profil. Så småningom kunde han dock få ett arbete i en saltgruva. - Gerda gjorde en fantastisk insats under de där åren, säger Stellan Ranebo. När svälten började gripa omkring sig insåg myndigheterna att man inte kunde förbjuda allt vad privat företagsamhet hette, och då grep Gerda tillfället och startade ett litet pensionat i Edgars sju-rumsvilla. Hon skötte allting själv, fram till 1924 - mat, städning, bäddning. - Hon höll på att arbeta ihjäl sig, konstaterar Ranebo. Så småningom fick Oswald på nytt arbete inom gruvnäringen men nu i den ukrainska staden Charkov och med tiden flyttade Gerda efter. Stellan Ranebo har i sin forskning sett att Oswald slet ont i gruvan och dessutom var han sjuk. Han var diabetiker och fick till slut en hjärnblödning och dog 1940. 1941 var Gerda ensam och bodde i Charkov. Hon hade lovat att ta hand om det sexåriga barnbarnet Rudi, när hans föräldrar behövde arbeta borta. - Men då blev hennes barn Valter och Gunhild arresterade av säkerhetspolisen på grund av sitt tyska förflutna, de blev förda till Sibirien respektive Kazakstan. Gerda blev ensam kvar med barnet i Charkov i Ukraina, och när tyskarna ockuperade staden överlevde hon genom att sälja sina ägodelar på svarta marknaden. - För att den lille pojken skulle få mat så kom hon på att hon kunde anmäla till den tyska ockupationsmakten att hennes man varit balt-tysk och att de därför borde ta ansvar för hennes familj. Hon hade klurat ut att de barn som gick i tysk skola fick ett mål lagad mat om dan. - Och så lärde hon pojken att tigga på tyska bland soldaternas soppkök på gården. - Rudi berättade för mig om hur det åkte runt en häst- och vagn varje morgon som samlade ihop kropparna efter dem som svultit och frusit ihjäl under natten. - Men priset för att Gerda anmält sig till tyskarna blev att de tog ifrån henne hennes ryska identitetshandlingar, och det gjorde att hon inte kunde vara kvar i Charkiv när tyskarna drog sig tillbaka. Hon hade absolut blivit arkebuserad som kollaboratör, menar Stellan Ranebo. Tyskarna förde henne och pojken till ett genomgångsläger i Polen för "arisk rensning". Där var de i tre månader, och där fick Rudi gå i tysk skola, som det hette. I själva verket var det fråga om en observation under tre månader. Alla som passerade in från Östeuropa skulle genomgå en kontroll så att de var "ariskt renrasiga". Allt detta sköttes av en rasbiologisk enhet. Rudi klarade testet och tog "examen" som "ariskt renrasig " i maj 1943. Efter lägertiden fick Gerda hjälp av en brorsson som blivit tvångsförflyttad från Baltikum till Polen. Han lät Gerda och hennes barnbarn bo på hans gård. Men historien skulle upprepa sig. I slutskedet av andra världskriget 1945 måste de fly igen. Den gången flydde de genom hela Nordtyskland med häst och vagn. Då var Gerda 72 år. - När kriget tog slut lyckades min mormor, Gerdas syster, med hjälp av Röda Korset, ta reda på var Gerda och Rudi befann sig, och de fick plats på en av de vita bussarna till Sverige. Hon kom med en av de två extra vita bussar som i november 1945 hämtade upp skandinaviska kvinnor som hamnar på fel sida om fronten under kriget. När Gerda äntligen landade i sitt gamla hemland visste hon ingenting om sina barns öden, men ganska snart fick hon klart för sig att alla levde. Och trots alla umbäranden bestämde hon sig för att ta sig tillbaka till Sovjetunionen. - Hon hade modet att åka tillbaka till Sovjetunionen, många som gjorde det blev ju slaktade av Stalins trupper, kommenterar Stellan Ranebo. Det var nog längtan efter barnen som fick henne att ännu en gång lämna Sverige. - Hon var ju fast i ett öde som inte styrdes av henne själv, konstaterar han. Stellan Ranebo hade under hela sin uppväxt hört historier om Gerda och hennes märkliga liv, men han tyckte inte att historierna riktigt hängde ihop. Genombrottet kom när Sovjetunionen föll samman. Då kom en av Gerdas döttrar med en son och hälsade på. - Så plötsligt fick jag här i Kalmar höra Sigrid, som Gerdas dotter hette, berätta om allt som hänt. - Jag tänkte att detta måste jag ju bara skriva ner, slutar Stellan Ranebo. Flyktingarnas spår i arkiven Den som likt Gerda flyttat till och från Sverige har lämnat ganska mycket spår efter sig i arkiven, men det är långt ifrån säkert att materialet ligger samlat på ett ställe. Av alla förfrågningar som kommer till Riksarkivet så är de allra vanligaste sådana som rör personer som vid någon tidpunkt kommit hit från utlandet. På Riksarkivet i Stockholm förvaras det mesta av handlingar som rör personer som kommit hit före 1970-tal, och Lars Hallberg som är arkivarie är den som har bäst koll på hur de olika akterna är systematiserade. Han har tagit fram handlingar som handlar om några koncentrationslägerfångar som kom efter krigsslutet 1945. Vi tittar på två fall, två unga polska flickor, båda 15 år gamla. Det första som hände dem var att de fick fylla i Inresekort när de passerade gränsen, där de redogör för sina familjeförhållanden. Den första flickan vi tittar på berättar att hon tillsammans med sin mor och syster hållits fången i koncentrationslägret i Ravensbrück, men att hon inte visste något om var fadern fanns. Vid den här tiden fanns ännu inga permanenta uppehållstillstånd att få i Sverige, utan var tredje månad var man tvungen att söka nytt. Därför kan man i arkiven på nära håll följa Kristyna, som den här unga polska flickan hette, under hennes halvår i Sverige. Det tog till exempel inte många veckor innan hon hade fabriksarbete, och varje nytt jobb hon får är noggrant antecknat i hennes dossier.  Men där finns också andra uppgifter. Alla personer som kom hit som flyktingar blev till exempel tillfrågade om sin politiska inställning. Svaret från Kristina är "Ingen", och det svaret förvånar inte Lars Hallberg. - Nej, det svarar de nästan alltid. Ibland skriver de "demokratisk" som politisk inställning. Bakgrunden var att svenska myndigheterna vid den här tiden ville undvika politisk aktivitet bland flyktingarna, förklarar Lars Hallberg. Plötsligt dyker det upp ett brev som är daterat i Warsawa 29 december 1976 det vill säga drygt 30 år efter krigsslutet. Det är Kristynas syster som skriver, de behöver ett intyg från Röda Korset om den korta vistelsen i Sverige. Brevet, som är skrivet på engelska, är fullt av tacksägelser. Jag ber vänligast att ni sänder mig dokument som intygar att jag och min syster blev räddade av Svenska Röda korset från Koncentrationslägret Ravensbrück. Detta dokument är av största vikt för min syster. Ännu idag minns vi, trots att vi bara var barn då, det varma välkomnandet vi fick av det svenska folket när vi kom. Vi fick blommor och sötsaker, och särskilt barnen omgavs med oerhört mycket kärlek och värme. Det kommer vi alltid att minnas. Idag är vi vuxna kvinnor och när vi tänker på året 1944 så vill vi tacka er, eftersom vi lever tack vare er. Tack för er hjälp! Kristyna var i Sverige bara ett halvår, hennes dossier är ganska tunn. Lars Hallberg tar fram en som är lite tjockare. Den här unga flickan vil ha främlingspass och ansöker om arbetstillstånd, men får föst inget. Varför Anna, som den här flickan hette, inte får arbetstillstånd vet vi inte, men man kan ju kanske tänka sig att läkarna tyckte att hon borde bli starkare innan hon började arbeta. Anna blev kvar i Sverige och arbetade så småningom på olika fabriker i Dalarna och Västergötland, och när hon tre år efter att hon kommit hit åter söker uppehållstillstånd får vi hela hennes livshistoria. Hon berättar hur hon, när hon var nio år gammal, blev gripen och deporterad till Tyskland där hon sattes i slavarbete i en ammunitionsfabrik. Tolv år gammal hamnade hon i koncentrationslägret Dachau där hon också tillverkade ammunition, och de sista åren i fångenskap tillbringade hon i utrotningslägret Bergen-Belsen. Men exakt när hon flyttades till de olika ställena var lite osäkert. I polisprotokollet formulerar man det så här: Hon kunde icke redogöra för under vilka tider hon vistades i de olika lägren beroende på att hon icke fick någon kännedom om vare sig år eller dagar. Anna ville inte tillbaka till Polen, och på hösten 1951 gifte hon sig med en svensk man och fick ett svenskt efternamn. Men en lagändring som just hade genomdrivits gav henne inte det svenska medborgarskap som hon nog hoppats på, berättar Lars Hallberg. - Hon trodde att hon hade blivit svensk medborgare, och hade hon gift sig ett år tidigare så hade hon blivit det automatiskt. - Men från 1951 så kunde man inte längre gifta sig till ett svenskt medborgarskap, förklarar han. Anna måste söka om medborgarskap och beviljas det, tre år senare. Det tar henne nio år att bli svensk från det att hon först kom -en ganska normal tidsrymd. - Det tog normalt cirka nio-tio år, om man inte var nordbo, då kunde det gå lite snabbare. De personer som likt Anna sökt svenska medborgarskap, finns det väldigt mycket arkivmaterial om, både om sådant som gällt tiden i Sverige och om förhållanden i hemlandet. Där finns uppgifter om föräldrarnas namn och födelsedatum liksom skolgången och eventuella arbeten i hemlandet. Man får veta vilka arbetsgivare personen haft i Sverige och hur personen skött sig där. Hyresvärdar har förhörts och berättar hur personen skött sina hyror, och polisen och kriminalvården var skyldiga att rapportera om eventuella kontakter. - Det kan röra sig om så småsaker, som att någon har cyklat utan reglementsenligt lykta och betalat ett strafföreläggande om 15 kronor, berättar Lars Hallberg. Men det är inte bara öppna källor som det finns skäl att leta i. I det som kallas Hemliga arkivet - dyker alla upp som har ett misstänkt politiskt förflutet. - Det kan vara utredningar eller rapporter från säkerhetspolisen och det handlar nästan alltid om politisk aktivitet. Personen kanske har samarbetat med nazister i Norge under kriget eller är misstänkt för att ha samarbetat med kommunistiska regimer, förklarar Lars Hallberg. Det är inte lätt att hålla reda på alla de olika register och arkiv som kan berätta om invandrare och flyktingar. Reglerna har sett olika ut i olika tider, myndigheter har bytt namn och hanteringen har ändrats många gånger. Men så är det här inte heller arkiv som man själv får lov att leta i hur som helst. - Man kan i praktiken inte leta här själv, utan man lämnar in uppgifter om ett namn och gärna födelsedatum, så letar vi i de olika handlingar som kan vara aktuella, säger Lars Hallberg. Skälen till det är flera, dels är det väldigt många olika register som kan vara aktuella, dels så kan det finnas sekretessbelagda uppgifter i materialet. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Erica Dahlgren och Erika Libeck-Lindahl slaktband@sverigeradio.se Från i måndags. Sänds även natt mot lördag kl. 01.35 samt på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Tobias Svanelid. Världshistoriens värsta fartygskatastrof inträffade i Östersjön för 75 år sedan. Hör om Wilhelm Gustloffs undergång och de andra fartygsförlisningarna som 1945 förvandlade Östersjön till Dödens hav. För 75 år sedan sänktes det tyska fartyget Wilhelm Gustloff av en sovjetisk ubåt i vad som räknas som den värsta fartygskatastrofen i världshistorien. Mer än 9000 människor, många av dem barn, gick under i det iskalla vattnet och tiotusentals fler skulle följa med i djupet under de sista krigsmånaderna 1945, då Östersjön förvandlades till Dödens hav. Tobias Svanelid träffar fartygshistorikern Claes-Göran Wetterholm som berättar om de gripande fartygstragedierna vårvintern 1945. Dessutom granskar vi bioaktuella storfilmen 1917, och så förklarar Dick Harrison hur nazisterna kunde motivera att lägga stora resurser på judeutrotningen mitt under brinnande världskrig i veckans lyssnarfråga. Från i tisdags. Sänds även på lördag kl. 18.15.

Vetenskap, Repris

Från 2012. Typo är programmet som tar typsnitten på allvar och berättar berättelserna om hur våra bokstäver egentligen fick sina former, hur de påverkar oss och varför. Från i lördags.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Fetman ökar snabbt globalt och hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer följer. En miljon svenskar är drabbade. Men medan andra länder inför läskskatt och skräpmatsvarning, avvaktar Sverige. Vi träffar Pia som lidit av svår fetma, med högt blodtryck och förhöjda blodsockervärden. Nu har hon magsäcksopererat sig och tappat 35 kg, men hon oroas av att vart femte lågstadiebarn i Sverige är överviktigt eller har fetma. Hör också hur överviktsforskaren Erik Hemmingsson på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm anser att fetman kan stävjas, och följ med till Chile och hör vilka lösningar man prövar mot fetmatrenden där. Programledare: Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Från i går.

Vetenskap, Repris

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Veckans morgonandakter som handlar om sårbarhet hålls av Albin Tanke som är präst och psykoterapeut i Svenska kyrkan Malmö. - Det är stort när vi vågar ta hand om vår sårbarhet, när vi försöker lyfta fram den trots att det finns risker med det i vår tillvaro. Ur andakten Text Psaltaren 36:8 Musik Tröstevisa, Benny Andersson Grip du mig, Helige ande, Johanna Grüssner Producent Agneta Nordin, Lokatt Media liv@sverigesradio.se För Sveriges Radio Malmö

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB: Idag är det Storbritanniens sista dag i EU. Nu väntar förhandlingar om hur den framtida relationen ska se ut. Det blir brexit både direkt från London och från Radiohuset. Ekot har gjort en enkätundersökning som visar att barn hotas när de spelar dataspel, det kan till och med handla om dödshot. Vi undrar, hur ska man prata med barn om hot och hat på nätet? Imorgon är det premiär för årets Mello och vi är på plats i Linköping.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

- Idag kommer fyra människor sjukskriva sig sig på grund av mobbning och först efter fem år är de lika friska som innan mobbningen. Bob Hansson, poet och författare. Har gjort så många tankar för dagen att det blivit en egen bok "Tankar för dagen, manual för ett snällare liv". Och det har inte bara blivit en bok utan även en föreställning "Kan vi inte vara snälla nu för sen dör vi faktiskt". Producent:  Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 från Umeå om bland annat Brexit, tv-spelshot och om vanvårdade kor apropå veckans Uppdrag Granskning i SVT. Programledare: Sverker Olofsson Sänds även i kortversion kl. 21.35 och på måndag kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Napoleon var ingen trendig modekille, men han förstod värdet av att bygga sitt varumärke. Med mode och lyx satte han återigen Frankrike på kartan, likväl som sig själv. Ett pr-snille, kort sagt. Napoleon Bonaparte brukade klä ner sig, för att framstå som en i gänget, när han var ute på fälttåg. Han bar inga pråliga uniformer, som andra höga militärer. Men nämnas bör att den franska armén ändå var väldigt snyggt klädda. För även om Napoleon personligen inte utmärkte sig för något intresse för kläder, så fattade han det symboliska värdet med att bära en viss sorts plagg. Även om han själv föredrog kläder som var utpräglat enkla i sin form, och bekväma - så saftade han på när det gällde att skapa iögonfallande uniformer för den franska armén. Han förstod också värdet av att få igång den franska lyx- och modeindustrin för att bygga upp landets ekonomi. Frankrike hade många skickliga hantverkare som behövde jobb, och med Napoleon vid makten fick tygproducenter, sömmerskor, brodöser, modister och tillverkare av spets, och siden fullt upp. Ryktet om att Frankrike - återigen - hade något alldeles extra ifråga om mode och lyx spreds över världen. Under sin storhetstid beställde Napoleon en rad porträtt av sig själv, men tavlorna som målades liknar honom egentligen inte. Genom historien har det tillhört vanligheterna att de avmålade velat framställas annorlunda än sitt verkliga utseende. Samma fenomen finns även idag. "Instagram Face" är namnet på ett speciellt utseende som under de senaste åren blivit att vanligare på sociala medier. Vi frågar skönhetsexperten Camilla Söderlund vad fenomenet innebär. Napoleon var mån om symbolspråket och valde efter noga överväganden houngsbiet som sitt symboldjur. Till sin kröning bar han en röd sammetsmantel med bin broderade i guldtråd på. Vi ringer upp författaren Lotte Möller som skrivit boken Bin och människor. "Napoleonkomplex" är ett begrepp som Napoleon fått ge sitt namn till. Korta män som uttrycket aggressivitet och maktfullkomlighet, pga komplex för sin kroppslängd. Om Napoleons längd, 1.69 cm, var ett problem för honom går inte att säga. Men för många är längden ett laddat ämne. Vi tittar närmare på marknaden för skor med dolda lösningar för att ge bäraren några extra centimeter över marken.  Veckans gäst är Martin Hårdstedt, professor i militärhistoria vid Umeå universitet. Sänds även på söndag kl. 14.03 samt på onsdag kl. 02.02.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det aktuella samhällsprogrammet om skolan. Sänds även kl. 21.03 och natt mot måndag kl. 02.02.

Utbildning

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Översättning: Knut Ahnlund & Eva Bruno Uppläsning: Etienne Glaser Önskad av: Katarina Gustavsson, Vassmolösa Diktsamling: "Möte", Brombergs ,1980 MUSIK Dag Wirén: Sista satsen ur Romantisk svit EXEKUTÖR Sami sinfonietta, Stefan Solyom, dirigent Sänds även kl. 23.55.

Tillagt av KB: Folkets dikt i P1: "Gåvan" av Czeslaw Milosz

Kultur

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Sänds även på måndag kl. 05.02.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Den franske författaren Michel Houellebecq är tillbaka i ännu en mockumentär om konstnärslivets villkor, sexuella hågkomster och kroppar. Dessutom möter vi Amanda Kernell som har gjort skilsmässofilmen "Charter". VI MINNS JÖRN DONNER Den finländske författaren och före detta VDn för Svenska Filminstitutet har gått bort, 86 år gammal. Gunnar Bolin och Roger Wilson minns honom och hans betydelse för svensk film. Hur hade han till exempel hanterat den pågående svenska filmkrisen? SUMMERING AV GÖTEBORGS FILMFESTIVAL Mina Benaissa och Roger Wilson rapporterar från festivalen där de har träffat Amanda Kernell som är tillbaka med en ny långfilm efter segertåget med "Sameblod". Den nya handlar om en mamma som i samband med en infekterad skilsmässa, kidnappar sina egna barn. Och så är Jens Jonsson aktuell med andra världskrigsdramat "The Spy" om den norska filmstjärnan Sonja Wigert som värvades av den svenska underrättelsetjänsten som spion. Dessutom fördjupar sig Roger Wilson i festivalens Brasilientema. DEN FRANSKA MOCKUMENTÄREN THALASSO Gérard Depardieu och Michel Houellebecq möts på Marcel Prousts favorit-spa i Frankrike för en humoristisk samtidsanalys och sexuellt skryt.  Mockumentären "Thalasso" är en uppföljare till filmen "Kidnappningen av Michel Houellebecq" av Guillaume Nicloux som kom 2014. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj Sänds även på lördag kl. 19.03.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Herbert Terrace lät en schimpansunge växa upp i en hippiefamilj på Manhattan. Tanken var att lära den teckenspråk. Men en dag fick han backa på allt han sett i projektet. Vi har träffat forskaren bakom Project Nim, Herbert Terrace, som inledde ett psykologiexperiment om språkinlärning hos schimpanser 1973 och som skapat rubriker sedan dess. Som en retfull markering till tidens ledande lingvist, Noam Chomsky, döpte han apungen till Nim Chimpsky. Chomsky var övertygad om att språk är unikt mänskligt men Herbert Terrace var ganska säker på att han skulle lyckas motbevisa honom. Själv har han inte kunnat sluta tänka på försöket och har nu teorier om varför allt gick fel, och har precis skrivit en bok om det. Idag är han övertygad om att inga apor kan lära sig språk. Andra forskare vi pratat med är inte lika säkra. Lena Nordlund Sänds även natt mot lördag kl. 03.02 och på söndag kl. 07.03.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Gabriella Ahlström: Stumt prat och talande tystnad. Göran Everdahl: Mumien talar. Helena von Zweigbergk: Upp filmträlar. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm. Sänds även i morgon kl. 10.03 och på tisdag kl. 03.02.

Underhållning

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Första fall av det nya coronaviruset i Sverige. Allra domen. Historisk dag-britterna lämnar EU. Centerpartiet och januariavtalet. Riksrätt i USA. Populäraste namnen 2019.

Tillagt av KB: Vi sänder från London med flera gäster med anledning av denna historiska dag då Storbritannien lämnar EU. Bland annat ska vi tala med några av studenterna här, hur tror de att framtiden blir i ett Storbritannien utanför EU? Efter klockan 17.00 om riksrättsprocessen mot Donald Trump.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Första fall av det nya coronaviruset i Sverige. Allra domen. Historisk dag-britterna lämnar EU. Centerpartiet och januariavtalet. Riksrätt i USA. Populäraste namnen 2019.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Sänds även i morgon kväll kl. 20.03.

Underhållning

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i måndags.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. I Sverige har barnets bästa nu blivit lag. Men vem avgör det bästa, och vad är egentligen ett barn? Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Många frågar sig nu vad detta betyder i praktiken. Sverige ratificerade barnkonventionen redan för 30 år sedan - vad förändras nu? I Filosofiska rummet undrar vi också: vad säger konventionen om hur vi ser på barn och barndom? Vad grundar sig våra uppfattningar kring detta på, och hur har de utvecklats historiskt? Vad är ett barn: oskriven tavla, lerklump att formas eller späd planta i behov av vatten och ljus? Att barnets bästa alltid ska beaktas är en av Barnkonventionens grundprinciper. Men vem avgör vad som är bäst för barnen? Behöver de till exempel tillgång till sina föräldrars trosföreställningar eller ska de skyddas från religiös indoktrinering? Filosofiska rummet diskuterar barnets rätt med Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan, förläggaren Christer Sturmark, tidigare ordförande i Humanisterna, och Boel Westin, professor emeritus i litteraturvetenskap och ordförande i ALMA Award. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén Från i söndags. Sänds även natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur, Repris

Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19.00 i P4 + 20.55-21.00 i P1.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det aktuella samhällsprogrammet om skolan. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot måndag kl. 02.02.

Utbildning, Repris

Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Idag kommer fyra människor sjukskriva sig sig på grund av mobbning och först efter fem år är de lika friska som innan mobbningen. Bob Hansson, poet och författare. Har gjort så många tankar för dagen att det blivit en egen bok "Tankar för dagen, manual för ett snällare liv". Och det har inte bara blivit en bok utan även en föreställning "Kan vi inte vara snälla nu för sen dör vi faktiskt". Producent:  Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Nu lämnar Storbritannien EU. Riksrätten mot Donald Trump närmar sig sitt slut. Coronaviruset har nått Sverige. Hur väljer vi namn på våra barn? Programledare: Jessica Johansson Producent: Stephanie Zakrisson

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Nu lämnar Storbritannien EU. Riksrätten mot Donald Trump närmar sig sitt slut. Coronaviruset har nått Sverige. Hur väljer vi namn på våra barn? Programledare: Jessica Johansson Producent: Stephanie Zakrisson

Aktualiteter