SR, P1 2020-02-03

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. I ett litet samhälle i delstaten Iowa håller demokraten Pete Buttigieg kampanjmöte inför nomineringsvalet. "USA är redo för en president som är gay", säger anhängaren Sarah. Startskottet för amerikanska valet har gått! I helgen hålls nomineringsval i staten Iowa, där Demokraterna ska sålla bland kandidaterna som utmanar sittande president Donald Trump. Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias är på plats i Des Moines. Fernando Arias, Iowa fernando.arias@sverigesradio.se Producent: Lubna El-Shanti lubna.el-shanti@sverigesradio.se Från i går.

Aktualiteter, Repris

Sociala frågor

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det aktuella samhällsprogrammet om skolan. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Vanliga kunder hamnar i kläm när bankerna jagar penningtvättare. Bankerna nekar amorteringar och säger upp konton. Satsningarna mot penningtvätt kostar storbankerna miljarder - men jobbar de på rätt sätt? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Martin Nordh, vd Acuminor Fredrik Nordquist, bitr chef Konsumenternas bank- och finansbyrå Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Johan Torgeby, vd SEB Helena Helmersson, vd H&M Martin Forssmed Ulmhage, chef för affärssupport på Icabanken Åsa Thalén, chef operativa risker Finansinspektionen Li Hammar, utredare Brottsförebyggande rådet BRÅ Philip Ramqvist, reporter Ekonomiekot Tekniker: Fabian Begnert Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från i går.

Ekonomi, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om polarisering och försök att hela i brexitomröstningens spår. Hur ska britterna gå vidare efter flera år av uppslitande debatt? Och vad har skilsmässan gjort med EU? Efter flera år av svåra förhandlingar lämnar nu Storbritannien EU formellt. Kvar finns ett land som är delat mellan stad och land, britter och invandrare, folket och den politiska eliten. I veckans Konflikt hör vi om de försök som ändå görs för att läka såren efter brexit. Vi reser till Boston, en av de platser där EU-motståndet varit som allra starkast och till Londonstadsdelen Lambeth, där en majoritet tvärtom ville stanna i EU. Och vi hör hur arvet efter den mördade labourpolitikern Jo Cox nu används för att öka samsynen och mildra tonen i debatten. Författaren William Davies menar att brexitfrågan föddes ur ett missnöje som funnits i det brittiska samhället under lång tid. Kanske, säger han, kan brexit nu leda till en reformprocess som länge har behövts. Samtidigt menar journalisten Jonathan Isaby att polariseringen inte hade behövt bli så svår om politikerna redan från början accepterat majoritetens vilja att lämna EU. Också för EU har brexitförhandlingarna varit en uppslitande process men i motsats till vad många befarade har slitningarna i EU-samarbetet uteblivit. Tvärtom har EU svetsats samman i brexitfrågan, säger Paulina Dejmek Hack på EU-kommissionen som själv satt med och förhandlade det brittiska utträdesavtalet. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Reporter: Andreas Liljeheden Tekniker: Brady Juvier Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

På Europeiska smittskyddsinstitutet pågår arbete för att förutse hur det nya coronaviruset kommer att spridas framöver. Samtidigt har många projekt inletts för att ta fram vaccin och medicin. Vi besöker Europeiska smittskyddsinstitutet ECDC där Diamantis Plachouras är en av dem som arbetar med att modellera virusets spridning. I studion Bo Liu, läkare och grundare av Kinesiska Riksförbundet, och Ali Mirazimi, virusforskare vid Karolinska Institutet och Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

Carina Samuelsson är komminister i Växjö Domkyrka och hennes andakter denna vecka kretsar kring att vara modig nog att påbörja ett samtal som har betydelse. - Mina tankar om veckan handlar om bön och samtal, att andakterna skulle kunna handla om samtal som berör, ord som får liv, både våra samtal människor emellan och våra samtal med Gud. Det tysta samtalet - när orden inte längre räcker till, de viktiga samtalen - att tala med varandra och inte om varandra...tvinna trådar...så att vi når varandra..., berättar Carina Samuelsson. Vad du har tänkt under den här stunden, det vet bara du. Men jag tänker att om du sätter ordet Gud framför det som är dina tankar och ordet Amen efter så blir det du tänkt till en bön. Ibland tänker jag att be inte behöver vara svårare än så. Att be är att rikta dina tankar till Gud som lovat att höra varje ord vi säger, varje tanke vi tänker, till Gud som lovat att vandra med. Ur andakten Text Sv.ps. 762 Matt.  6:5-8   Musik River flows in you - Yiruma Let the words of my mouth - Fernando Ortega Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB: Idag handlar det bland annat om de svenskar som flygits ut från coronadrabbade områden i Kina, de ska nu sättas i frivillig hemkarantän. Vi hör också från Iowa i USA där demokraternas process att hitta en presidentkandidat som kan utmana Trump börjar idag. I Malawi i Afrika ska Högsta domstolen ta det historiska beslutet om presidentvalet ska ogiltigförklaras på grund av valfusk. Dessutom hör ni om årets fågelräkning som avslutades i helgen och om nyhetströtthet.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

- Kahaan hade dött om han hade stannat kvar i sitt land. Men det visste jag inte då jag mötte honom första gången. Han städade mitt tjänsterum på sjukhuset. Astrid Seeberger, som är född och uppvuxen i Sydtyskland, kom till Sverige som ensam sjuttonåring för att bli författare. Hon blev läkare först vilket inte var så dumt: Man kan lära sig mycket när man lyssnar på patienternas livsberättelser. Och hon blev forskare och docent vid Karolinska Institutet, och ledare för ett forum på de fyra undervisningssjukhusen i Stockholm som är en mötesplats mellan konst och vetenskap. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 från Stockholm om bland annat Coronaviruset, brexit och om åtalade bör få delta i Melodifestivalen. Programledare: Henrik Torehammar Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om drillen, disciplinen och utrymmet för den fria tanken i Kinas skolsystem. Elever säckar ihop som övergödda tomater när platserna på Kinas toppuniversitet står på spel. Vad finns då för utrymme för de som tjuvläser i biblioteket? De som verkligen tror på marxismen? Och för poesin? Programledare: Hanna Sahlberg Producent: Ivar Ekman Tekniker: Marie Persson Tack till Gunnar Bolin för inläsning av dikt, Göran Sahlberg för dikttolkning och Peng Han för hjälp med musikval. Dikt: "Den siste som ännu bär svans" av Yu Jian ??. Musik ur: Yangtaoyuanr ???? av Dou Wei ?? och Buyiyangyuedui ????? Canglangxing ??? av Zhaozeyuedui ????. Det perfekta Kina detperfektakina@sverigesradio.se Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 13.30.

Dokumentärer

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Som femåring blev Gustav bortauktionerad när hans far inte kunde ta hand om honom. 15 år senare kom pappan hem från Amerika och i samma stund han satte foten på svensk mark föll han död ned. Programmet sändes första gången i december 2017 När vi idag hör talas om händelser från förr är det lätt att döma och tänka att människor då ibland hanterade situationer helt annorlunda än vad vi skulle göra idag. Men när man som till exempel släktforskare ger sig tid att ta reda på varför en person handlade som hon gjorde kan man i bästa fall förstå henne bättre. Birgitta Kulling i Uppsala visste att hennes farfar Gustav hade haft det svårt som liten, men det var först när hon fann sin fars efterlämnade släktforskning som hon insåg att hennes farfar Gustav hade blivit bortauktionerad och såld till lägstbjudande av sin egen far, när Gustav var bara fem år gammal. Birgitta blev bestört och bestämde sig för att själv släktforska. Gustav föräldrar Carl Conrad Nilsson och han mamma Hedvig var egentligen smålänningar men hade arrenderat en gård nära Färjestaden på Öland. Karl Konrad blev en betrodd man i socknen, han satt i fattigvårdsstyrelsen och han var nämndeman. Men efter ett par år med usla skördar runt 1880 kunde han inte längre betala arrendet och var tvungen att lämna gården. Carl Conrad blev istället förman på en stor gård, och från den positionen skulle han försöka betala av sina arrendeskulder. Familjen hade sedan förut sex pojkar, och 1881 föddes den sjunde, Gustav. Men strax efter att Gustav fötts drabbas familjen av nästa stora sorg när mamma Hedvig blev sjuk. - Hon började hosta och hacka, hon blev orkeslös och blek. Man dristade sig till att kalla på provinsialläkaren, som konstaterade att hon fått lungsot, berättar Birgitta Kulling, och fortsätter. - Lungsot är ju en långsam sjukdom så Hedvig blev sängliggande under lång tid. Hon blev bara sämre och sämre, men det blev ändå några år då Gustav fick ha sin mamma. Han hade hunnit fylla fem år när hon slutligen dog. Bara några dagar efter att Hedvig hade dött drabbar nästa olycka. Carl Conrad har gått i konkurs och det är dags för utmätning av skulderna. - Kronofogden kommer och gör utmätning på möblerna och allt vad de har. Carl Conrad hade haft kommunala uppdrag, men de blev han av med eftersom han gått i konkurs - en social nesa av stora mått. - Man kan ju tänka sig vilken situation Carl Conrad befann sig i - hans älskade hustru död, själv är han helt barskrapad ekonomiskt och därtill med stora skulder, och så har han sju pojkar att försörja. Karl Konrad måste tjäna pengar och ser ingen annan möjlighet än att ta sig till Amerika. En av hans söner får följa med honom dit. De två äldsta har gått ur läroverket och klarar sig redan själva, och tre av barnen tas om hand av en moster till dem. Kvar blir femåringen Gustav, som nu bortauktioneras till lägstbjudande i socknen. Han hamnar hos en familj som har en dotter som är på dagen lika gammal som Gustav är. De är nog snälla mot Gustav, men livet blev ändå inte lätt. - De sista åren av sitt liv brukade Gustav prata med min pappa om hur det hade varit för honom den där tiden, om hur hemskt det var att vara ett hjon som fick sitta längst ner vid bordet. Han berättade om en stor järnnyckel som gick till den kammare uppe på vinden som han fick bo i. - Gustav pratade inte om att han blivit bortauktionerad förrän de sista åren av sitt liv, det var en förborgad hemlighet i familjen att det hade skett.  Vi förstod alla att det hade hänt något ledsamt i farfars liv när han var liten, men vi fick aldrig veta vad det var som hade hänt. Han förträngde nog det så mycket han kunde och berättade först de sista åren. Gustavs fosterföräldrar hoppades sannolikt att han skulle växa upp och bli stark, så att han kunde fortsätta som dräng på deras gård. Men Gustav var inget drängämne. Han var liten och spenslig och en riktig drömmare. Hans stora glädje blev att tillsammans med sin fostersyster trava iväg till skolan. - Gustav älskade skolan och sin fröken. Jag har hittat hans betyg och de var fantastiskt fina. De slutade ju skolan vid tolv års ålder och då skulle han ju blivit dräng på fosterfamiljens gård, men det var ingenting Gustav ville, han ville läsa vidare och ta studenten. Dessutom var han liten och klen till växten. - Han hade nog inte blivit någon vidare bra dräng, han passade inte alls till det, säger Birgitta Kulling. Gustavs lärarinna visste ju förstås att pojken hade talang för studier, och Birgitta vill gärna tro att lärarinnan försökte hjälpa honom att läsa vidare. För när den reguljära skolan var klar och Gustav var 12 år, tog Gustav kontakt med sin äldre bror Henrik som numer bodde i Jönköping. Henrik hade blivit en stadgad och ganska välbärgad man, som var gift, drev en framgångsrik tobakshandel och bodde i en fin våning. Henrik bestämde sig för att hjälpa sin lillebror, men det fanns vissa förbehåll. - Gustav fick inte bo hos Henrik och hans hustru, utan i en vindskupa ovanpå tobaksaffären. Henrik betalade terminsavgifterna på läroverket, men Gustav fick jobba i affären varje dag efter skolan. Käre broder Henrik, Jag äger en god hälsa och mår bra. Som jag ser i ditt brev så har du tagit Gustav till dig. Ja, käre Henrik jag vet inte vad det skulle blivit av småpojkarna om det inte hade varit för att du har hjulpit dem. De måtte vara tacksamma emot dig samt far och oss allesammans. Det kan jag nog tro, att det kostar dig mycket pengar. Det visar att du är godhjärtad samt tager försorg om dina bröder. Det här brevet kom till Henrik i september 1893. Det var skrivet av den bror som följde med pappa Carl Conrad till Amerika. Och visst tog Henrik hand om det ekonomiska, men så värst mycket familjeliv bjöd han inte på. Det blev istället en annan familj som kom att innebära trygghet för Gustav. Det bodde en apotekaränka i staden, Ingeborg Karlsson, och hon öppnade sitt hem för Gustav. - De fastnade för varandra, så han blev en slags familjemedlem hos henne. Hon var egentligen en vilt främmande människa, men en kvinna med ett stort och varmt hjärta. På hösten 1901 har Gustav bara en dryg termin kvar till sin studentexamen. Då meddelar plötsligt pappan att han tänker komma hem. För första gången på 15 år ska han och sönerna träffas igen. Han är sjuk sedan en tid tillbaka men skriver hem när han kommit till England. Kära Henrik Signe och Gustav Jag ämnar mig i nästa vecka vidare till Sverige och jag kommer till Göteborg på Amerikalinjen. Jag träffar Anders där, och sedan vill jag se eder i Jönköping. Jag önskar så att se eder alla! Saknade av er fader Charles C Nilsson Karl Konrad, som numer kallar sig Charles har lånat 100 dollar av sin amerikanske son för att ha råd att åka hem, och den 22 november 1901 skulle han äntligen anlända. Och Gustav gladde sig mycket. - Han har fått höra genom Henrik, som väl var den som hade kontakten med pappan, att pappan äntligen skulle få komma hem efter femton år, säger Birgitta Kulling. - Carl Conrad hade varit sjuk på överfärden, men till sist så kommer han ändå med lastaren Rollo till Göteborgs hamn, men i samma ögonblick som han sätter foten på svensk mark, så faller han död ner. I polisprotokollet har Birgitta sett hur Carl Conrad bars iväg från kajen in till ett skjul av några hamnarbetare, och hur läkare kom och konstaterade att han avlidit. - Så istället för julfirande med familjen så blev det alltså begravning, konstaterar Birgitta Kulling. Hennes sökande efter farfar Gustavs historia började ju med stor ilska över hur hans far kunde lämna bort sin lille pojke till främmande människor. Men när hon nu vet om alla sorger och bedrövligheter som drabbade Carl Conrad, så ser hon lite annorlunda på alltihop. - Jag har försonat mig med honom, vad kunde han ha gjort annorlunda? Mycket vardagsdramatik i polisprotokollen Som vi hörde hittade Birgitta Kulling detaljerade uppgifter om hur det gick till när Gustavs pappa Carl Conrad föll ned död på kajen i Göteborgs hamn. De uppgifterna hittade Birgitta framförallt i polisprotokollet som upprättades på platsen. Just polisprotokoll är en källa som kan ge mycket kunskap om händelser, och då inte bara om brott utan där finns all möjlig vardagsdramatik beskriven. På Landsarkivet i Östersund arbetar Jim Hedlund som arkivpedagog och Carita Rösler som 1:e arkivarie. De har plockat fram flera exempel på sånt man kan hitta i polisens arkiv. Och vi börjar med att titta på några handlingar från Landsfiskalernas - Vi har plockat fram material som till exempel rör fattigvård, och det här är från Rödöns länsmansdistrikts arkiv där vi bland annat har fattigvårdsmål. Här finns nedtecknat om personer som behövt fattigvårds understöd av olika slag ute i socknarna och länsmännen har varit inblandade i att protokollföra varför de behöver understödet, berättar Carita Rösler. Ett exempel som Carita tar fram rör en arbetare som det var mycket svårt att komma till rätta med. - När man går in i de här lite noggrannare så kan man få mycket detaljer om hur de levt, som här där det står att han vandrat omkring i olika socknar i Jämtlands län. Så det är mycket av en livsberättelse i dessa korta brottsstycken. Är det då många släktforskare som hittar till de här handlingarna. Carita skrattar och tror det kanske bara är en promille och dessutom finns inte handlingarna scannade. - Sen tänker man kanske inte på de olika roller som poliserna haft, att det inte bara gällt brott. Förutom det här fattigvårdsmålet har Carita och Jimmy lagt fram många på handlingar som berättar om händelser där polisen varit inkopplad. Där finns protokoll över borgerliga vigslar, handlingar som rör upplåtande av jord inför flottleder, kontroll av gästgiverier och kontroll av vikter och mått hos handlare och affärsidkare runt om i Jämtland. Och där finns också journaler med noggrant förda tabeller över personer som kallats till rådhusrätten för fylleri, förfalskningar, djurplågeri, förskingringar, bedrägerier, kvacksalveri och innehav av hembränt brännvin. Och bland allt detta tar arkivpedagogen Jim Hedlund fram ett maskinskrivet ark. - Det här är en rapport från Östersunds stadsfiskal, poliskonstapel Skoglund, från andra världskriget och en händelse från Östersunds centralstation 1941. De så kallade tysktågen med soldater stannade till här i Östersund på stationen. Ofta drog det till sig nyfiket folk och unga kvinnor, berättar Jim Hedlund. Och i det här fallet uppstår ett litet snöbollskrig mellan soldaterna och de unga kvinnorna. Undertecknad, vilken tisdagen den 16 december 1941 mellan kl 19.00-20.00 uppehöll sig vid järnvägstationen i Östersund för bevakning av "Tysktåg", får härmed omtala följande: Det hade samlats några damer på Strandgatan som stod och tittade på tyskarna. En tysk officer uppmanade och uppeggade några tyska soldater att "gå till anfall" mot damerna med snöbollar, varför en styrka på omkring 10 á 12 man gjorde en framryckning över spåren upp till Strandgatan mot damerna. Posten som bevakade området gjorde inget åt saken. Jag ropade "halt" och mannarna drog sig till tillbaka. Ungefär 15 minuter efter denna händelse vinkade en dam med en papperslapp uppe på Strandgatan och en tysk soldat begav sig springande upp till henne trots mina "halt-rop". Posten gjorde inget något för att förhindra mannen när han sprang upp, men sedan när mannen var på väg ned mot tåget tog posten av honom papperslappen och det var skrivit damens namn och adress. I samma stund fick jag avlösning av konstapel Friman och jag klättrade över staketet och anropade damen som hade lämnat papperslappen och frågade henne vad hon menade med detta. Hon svarade att hon bara ville lämna sin adress i hopp om att sedermera få svar från honom. Jag talade om för henne hur farligt det var att lämna meddelande eller dylikt till utländska soldater. Flickan grät och bad om förlåtelse och lovade att aldrig göra om det, men jag svarade att jag inte kunde bestämma i det fallet utan att det måste gå vidare till Stadsfiskalens kännedom. B Skoglund Östersund den 17 december 1941 - Min mor berättade om det här fenomenet. Hon sa bland annat att de svenska som vaktade tåget såg ut som en säck potatis jämfört med soldaterna, berättar Jim Hedman. I arkivet finns många fler dokument som rör andra världskriget. Bland annat finns en liggare från Frostvikens landsfiskalsdistrikt som listat de flyktingar som kom över gränsen från Norge mot Jämtland. Där har man prydligt skrivit nedden resandes fullständiga namn som det står, dess nationalitet, födelseort och mycket annat. Jim tar fram och visar några exempel från de ca 17 000 som kom över gränsen här i Jämtland. Den 10 oktober 1944 inkom meddelande från tullen i Vågen att två norska flyktingar inkommit till riket över Vågen. Gingo till fots från Skorovas vid åttatiden på söndagmorgonen, söder om Tunsjön, och till svenska gränsen. Kommo till Vågen vid sextiden den 9 oktober där de blevo omhändertagna av tullpersonalen. Vid förhör meddelade de följande om sig själva och om flykten; Olaus Bolgvåg född 9 december 1899 i Kristiansund, Norge. Har ej för brott varit straffad, Tillhör inget politiskt parti. Einar Oscar Olsson född 23 juni 1918 i Bayonne New York USA samt hemmahörande i Oslo. Har ej varit för brott åtalad eller straffad. Hyser ej kommunistiska eller nazistiska synpunkter. Tillhör inget politiskt parti. Orsak till flykten: Arbetet skulle nedläggas och var då rädd att bli tvångkommenderad på något krigsviktigt företag av tyskarna.  I de här handlingarna finns naturligtvis mycket tragik och sorg. En händelse från Hammerdal 1891 har gripit tag i Jim och Karita lite extra. - Det här är ett lite sorgligt ärende, för i en liten by har en bonde som plöjt sin åker fått syn på ett skelett som ligger under några stenar. Polisen tillkallas och det har gjorts en jättefin liten karta som visar ladugårdar och sjöar och kroppen som ligger under röset. Jim läser ur rapporten och där framkommer att den dödade var en, som den tiden uttryckte det, "en kringstrykande zigenare eller så kallad tattare" som blivit mördad. Men ingen saknar den döde, målet lades ned och kroppen lämnades till bårhuset. Jim tänker att det tyvärr var så här det såg ut vid den tiden. Och att det hade blivit helt annat om de sett att han inte var rom. Då hade det kanske blivit mer undersökningar kring dödsfallet. Längre ner på sidan finns ett extra ljudspår från ett tidigare program där Björn Furuhagen, historiker vid Uppsala universitet, berättar om hur polisväsendet i Sverige växte fram. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Blomberg och Lennart Palm slaktband@sverigeradio.se Sänds även natt mot fredag kl. 03.35, natt mot lördag kl. 01.35 samt på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lastfartyget Östanhav lämnar Kalmar i vintermörkret 1963 - trots is och storm. Två bröder går ombord men bara en kommer att återvända. Kapten Gösta Bågenholm berättar om liv och död till sjöss. Kapten Gösta Bågenholm från Göteborg är tillbaka med en ny berättelse av honom och denna gång även hans kamrat Göran Mörby. För det här är berättelsen om en omskriven förlisning söder om Ölands södra grund. Och om sjömanslivets villkor på tidigt 60-tal. 62 svenska fartyg försvann mellan 1958 och 1963. Östanhav är ett av dem. Gösta Bågenholm kan du också höra i berättelsen En sjöman fruktar ej döden. Vill du skicka en hälsning till Gösta kan du göra det vi programmets producent, Ola Hemström på ola.hemstrom@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.03 samt natt mot onsdag.

Sociala frågor

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

1a rad: Det här är en karta över vårt land Översättning: Athena Farrokhzad /John Swedenmark Uppläsning:  Saga Gärde "Efter att ha debuterat som författare vid unga år och bildat familj, övergav Adrienne Rich tryggheten för att bli en gränslös poet  som besjunger världen i all dess komplexitet. Att jämföra henne med Walt Whitman är ytterst relevant. Hennes dikter är både en historielektion och en uppmaning till alla som skriver och kämpar att oupphörligen lyssna in många människors språk och se sig om bland platser och saker - tätt sammanknippade som dessa är med människors levda liv. I Sverige har Adrienne Rich varit mest känd som feministisk teoretiker. Atlas för en invecklad värld presenterar henne som författare med dikter som är yviga och prövande och ligger påfluget nära sin samtid, inklusive de avtryck historien lämnat."                                                                                                     - John Swedenmark MUSIK Claude Debussy: Canope EXEKUTÖR Kungliga skotska nationalorkestern, Glasgow, Jun Märkl, dirigent Sänds även kl. 23.55.

Tillagt av KB: Dikt: ur "Atlas över en invecklad värld"

Kultur

1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare. I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium. Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore. Programledare Malin Avenius Arkivresearch Stefan Lyssarides Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Vi diskuterar helgens premiär av "La Bohème" i Göteborg, där handlingen flyttats från 1830-talets Paris till 1970-talets. Liknande förändringar har nyss gjorts med "La Traviata" och "Candide". Men hur fungerar den här förflyttningen i tid och rum? Vad vinner man och vad förlorar man? I studion finns Expressens operakritiker Gunilla Brodrej och Kulturredaktionens motsvarighet Per Feltzin för att diskutera saken. LOVISA RINGBORGS DRÖMMAR Just nu kan man se av de mest intressanta nya svenska konstnärerna på ett galleri i Stockholm, där Lovisa Ringborg iscensatt olika skulpturer liksom direkt ut ur hennes drömmar - bland annat händer utan ägare. P1 Kulturs Katarina Wikars besökte utställningen och hennes ateljé för att höra mer om hur man gör för att förvandla det omedvetna till konst. UNDER TSUNAMINS YTA I dramaserien "Tsunami", som i kväll har premiär på SVT, får vi följa ett antal personers öden i Sverige samtidigt som jättevågen på andra sidan jordklotet. Kulturredaktionens Björn Jansson har träffat regissörer, manusförfattare och skådespelare och frågar om hur en roll kan påverka verkligheten - och tvärtom. OBS OM ATT KÄNNA SIG HEMMA BORTA Den brittiske författaren David Goodhart har myntat begrepp som på svenska skulle bli ungefär "Någonstansare" och "Varsomhelstare". Enkelt uttryckt: Folk som är knutna till en viss plats eller globalister som känner sig hemma varsomhelst i världen. Skribenten Maria Eriksson inleder i dag en miniserie kring de här två typerna av personligheter. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg. Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Redaktionen tar upp några av lyssnarnas bästa frågor. Henrik Rosenkvist går till botten med uttryck som "vi vill fred" och "vi växer ditt företag", och nosar upp ett alternativt ursprung till ordet "dönicke". Veckans språkfrågor Varför uppstår uttryck som "vi vill fred" eller "han vill kärlek"? Det låter konstigt. Det finns chefssekreterare, chefsadministratör och chefsdirigent, men hur förhåller de sig till varandra, och varför ska det vara ett foge-s? Vad är bakgrunden till ordet dickadarier? Och är det besläktat med det tyska ordet döneken? Ett konsultföretag annonserar: "Vi växer ditt företag". Kan man uttrycka sig så? Vad händer om man tar bort bokstaven o från ogin, otymplig, ofantlig och ohemul? Det vill säga, finns orden gin, tymplig, fantlig och hemul? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Sänds även i morgon kl. 19.03 samt natt mot torsdag kl. 04.25.

Vetenskap

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

I dagens Nordegren & Epstein diskuteras fördelar och nackdelar med en så kallad mancave. Förbättrad spermiekvalitet, 68-vänstern och amerikansk fotboll är andra ämnen i dagens program. En man cave - mansgrotta - är ett rum i huset där killar kan göra som de vill, som grottmän, utan att behöva vara rädda för att sabotera vad kvinnan har åstadkommit i resten av huset i form av inredning och formgivning. Psykologen Sandra Lindström och arkitekten Gert Wingårdh diskuterar fenomenet. Dagens program handlar också om att mäns spermiekvalitet blivit allt sämre under de senaste decennierna. Men nu kommer nya rön som tyder på att fiskolja kan göra spermierna piggare. Aleksander Giwercman, professor i reproduktionsmedicin vid Malmö universitetssjukhus, medverkar och svarar på frågor om kostens betydelse för fertiliteten. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jakob Runevad Kjellmer Redaktör: Helena Nordenberg Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Tillagt av KB: Nooshi Dadgostar vill efterträda Jonas Sjöstedt som partiledare för Vänsterpartiet. I fredags lämnade Storbritannien EU men nu gäller det att komma överens om sådant som påverkar handeln efter Brexit. Vi ska prata om träning och hur musik kan påverka effekten. Efter klockan 17.00 ska vi till USA där det i delstaten Iowa om några timmar är dags för demokraternas första primärval. Hur och vilken information om coronaviruset sprids på webben?

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Vi diskuterar helgens premiär av "La Bohème" i Göteborg, där handlingen flyttats från 1830-talets Paris till 1970-talets. Liknande förändringar har nyss gjorts med "La Traviata" och "Candide". Men hur fungerar den här förflyttningen i tid och rum? Vad vinner man och vad förlorar man? I studion finns Expressens operakritiker Gunilla Brodrej och Kulturredaktionens motsvarighet Per Feltzin för att diskutera saken. LOVISA RINGBORGS DRÖMMAR Just nu kan man se av de mest intressanta nya svenska konstnärerna på ett galleri i Stockholm, där Lovisa Ringborg iscensatt olika skulpturer liksom direkt ut ur hennes drömmar - bland annat händer utan ägare. P1 Kulturs Katarina Wikars besökte utställningen och hennes ateljé för att höra mer om hur man gör för att förvandla det omedvetna till konst. UNDER TSUNAMINS YTA I dramaserien "Tsunami", som i kväll har premiär på SVT, får vi följa ett antal personers öden i Sverige samtidigt som jättevågen på andra sidan jordklotet. Kulturredaktionens Björn Jansson har träffat regissörer, manusförfattare och skådespelare och frågar om hur en roll kan påverka verkligheten - och tvärtom. OBS OM ATT KÄNNA SIG HEMMA BORTA Den brittiske författaren David Goodhart har myntat begrepp som på svenska skulle bli ungefär "Någonstansare" och "Varsomhelstare". Enkelt uttryckt: Folk som är knutna till en viss plats eller globalister som känner sig hemma varsomhelst i världen. Skribenten Maria Eriksson inleder i dag en miniserie kring de här två typerna av personligheter. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Från i lördags.

Fritid och hobby

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lastfartyget Östanhav lämnar Kalmar i vintermörkret 1963 - trots is och storm. Två bröder går ombord men bara en kommer att återvända. Kapten Gösta Bågenholm berättar om liv och död till sjöss. Kapten Gösta Bågenholm från Göteborg är tillbaka med en ny berättelse av honom och denna gång även hans kamrat Göran Mörby. För det här är berättelsen om en omskriven förlisning söder om Ölands södra grund. Och om sjömanslivets villkor på tidigt 60-tal. 62 svenska fartyg försvann mellan 1958 och 1963. Östanhav är ett av dem. Gösta Bågenholm kan du också höra i berättelsen En sjöman fruktar ej döden. Vill du skicka en hälsning till Gösta kan du göra det vi programmets producent, Ola Hemström på ola.hemstrom@sverigesradio.se Från kl. 11.04. Sänds även natt mot onsdag.

Sociala frågor, Repris

1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare. I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium. Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore. Programledare Malin Avenius Arkivresearch Stefan Lyssarides Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Från kl. 12.09. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19.00 i P4 + 20.55-21.00 i P1.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även på fredag 03.02 och 19.03.

Vetenskap

Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Kahaan hade dött om han hade stannat kvar i sitt land. Men det visste jag inte då jag mötte honom första gången. Han städade mitt tjänsterum på sjukhuset. Astrid Seeberger, som är född och uppvuxen i Sydtyskland, kom till Sverige som ensam sjuttonåring för att bli författare. Hon blev läkare först vilket inte var så dumt: Man kan lära sig mycket när man lyssnar på patienternas livsberättelser. Och hon blev forskare och docent vid Karolinska Institutet, och ledare för ett forum på de fyra undervisningssjukhusen i Stockholm som är en mötesplats mellan konst och vetenskap. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Svenskt OS-hopp dopad. Upptrappning i syriska Idlib. Gräshoppor förstör skörd. Nooshi Dadgostar vill ta över efter Sjöstedt. Amerikanska primärvalssäsongen inleds i Iowa. Producent: Anton Karlsson Programledare: Stephanie Zakrisson

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Svenskt OS-hopp dopad. Upptrappning i syriska Idlib. Gräshoppor förstör skörd. Nooshi Dadgostar vill ta över efter Sjöstedt. Amerikanska primärvalssäsongen inleds i Iowa. Producent: Anton Karlsson Programledare: Stephanie Zakrisson

Aktualiteter

Dikt: ur "Atlas över en invecklad värld" 1a rad: Det här är en karta över vårt land Översättning: Athena Farrokhzad /John Swedenmark Uppläsning:  Saga Gärde "Efter att ha debuterat som författare vid unga år och bildat familj, övergav Adrienne Rich tryggheten för att bli en gränslös poet  som besjunger världen i all dess komplexitet. Att jämföra henne med Walt Whitman är ytterst relevant. Hennes dikter är både en historielektion och en uppmaning till alla som skriver och kämpar att oupphörligen lyssna in många människors språk och se sig om bland platser och saker - tätt sammanknippade som dessa är med människors levda liv. I Sverige har Adrienne Rich varit mest känd som feministisk teoretiker. Atlas för en invecklad värld presenterar henne som författare med dikter som är yviga och prövande och ligger påfluget nära sin samtid, inklusive de avtryck historien lämnat."                                                                                                     - John Swedenmark MUSIK Claude Debussy: Canope EXEKUTÖR Kungliga skotska nationalorkestern, Glasgow, Jun Märkl, dirigent Från kl. 12.00.

Kultur, Repris