SR, P1 2020-02-07

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Thomas Nordegren. Teater, drama - och plankstek. I dag är skådespelaren och regissören Moa Gammel, som också är ny konstnärlig ledare för SR Drama, med som sidekick i Louise Epsteins ställe. Vad krävs för att göra teater relevant i vår tid? Det och mycket annat diskuterar vi med dagens bisittare Moa Gammel och nytillträdde chefen för Dramaten, regissören Mattias Andersson. Vi talar också om planksteken - är denna klassiker från förr på väg tillbaka? Vi talar med restaurangägaren John Visser om denna älskade och avskydda rätt som hade sina glansdagar på 1970-talet. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Moa Gammel Producent: Jakob Runevad Kjellmer Redaktör: Helena Nordenberg Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Från onsdag eftermiddag.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i onsdags.

Aktualiteter, Repris

Med lite nyfikenhet kan alla resor bli matresor. Vi åker till Mossley utanför Manchester i England. Frukost, afternoon tea, pubar och kebab. Och besök på the Curry Mile i Manchester. Menys reporter Kalle Wannerskog bjuds på afternoon tea hemma hos 90-åriga Marie Short. Hon gillar te men är inte så förtjust i begreppet. - Nej, afternoon tea var för de rika damerna med näsan i vädret som inte behövde arbeta. Damer som inte ens skulle titta på vanligt folk som mig, säger hon. I skuggan av den sista kvarvarande fabriksskorstenen i Mossley ligger restaurangen och kaféet the Allotment Café. - Storbritannien har alltid stigmatiserats för att ha dålig mat, säger ägaren och kocken Rory Callaghan. Men det stämmer inte. Inne i Manchester ligger the Curry Mile. En engelsk mile full med spännande mat. Med den stora arbetskraftsinvandringen till området på 50- och 60-talet kom många människor från Indien och Pakistan. Ställer du dig i ett av gathörnen, blundar och luktar är det omöjligt att säga om du är i New Delhi eller Manchester. Idag är gatan mycket mer än indiska restauranger, det finns mat från nästan hela världen blandat med utomeuropeiska livsmedelsbutiker och klädbutiker. Från i torsdags. Sänds även på söndag kl. 06.25.

Fritid och hobby, Repris

Delbetalning av köp på nätet kan verka lockande, men kan bli dyrt. Tips om hur du kan resa billigt. Vad händer med den personliga integriteten i smarta hem? Från i onsdags. Sänds även på lördag kl. 15.03.

Ekonomi, Repris

Året är 1953 och på ett skolhem, ett flickinternat, träffar radions Ingrid Samuelsson två lärarinnor som såväl arbetat som bott på skolan i 20 år. Ett liv med både fördelar och nackdelar. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i måndags. Sänds även i kväll kl. 19.03.

Vetenskap, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Som femåring blev Gustav bortauktionerad när hans far inte kunde ta hand om honom. 15 år senare kom pappan hem från Amerika och i samma stund han satte foten på svensk mark föll han död ned. Programmet sändes första gången i december 2017 När vi idag hör talas om händelser från förr är det lätt att döma och tänka att människor då ibland hanterade situationer helt annorlunda än vad vi skulle göra idag. Men när man som till exempel släktforskare ger sig tid att ta reda på varför en person handlade som hon gjorde kan man i bästa fall förstå henne bättre. Birgitta Kulling i Uppsala visste att hennes farfar Gustav hade haft det svårt som liten, men det var först när hon fann sin fars efterlämnade släktforskning som hon insåg att hennes farfar Gustav hade blivit bortauktionerad och såld till lägstbjudande av sin egen far, när Gustav var bara fem år gammal. Birgitta blev bestört och bestämde sig för att själv släktforska. Gustav föräldrar Carl Conrad Nilsson och han mamma Hedvig var egentligen smålänningar men hade arrenderat en gård nära Färjestaden på Öland. Karl Konrad blev en betrodd man i socknen, han satt i fattigvårdsstyrelsen och han var nämndeman. Men efter ett par år med usla skördar runt 1880 kunde han inte längre betala arrendet och var tvungen att lämna gården. Carl Conrad blev istället förman på en stor gård, och från den positionen skulle han försöka betala av sina arrendeskulder. Familjen hade sedan förut sex pojkar, och 1881 föddes den sjunde, Gustav. Men strax efter att Gustav fötts drabbas familjen av nästa stora sorg när mamma Hedvig blev sjuk. - Hon började hosta och hacka, hon blev orkeslös och blek. Man dristade sig till att kalla på provinsialläkaren, som konstaterade att hon fått lungsot, berättar Birgitta Kulling, och fortsätter. - Lungsot är ju en långsam sjukdom så Hedvig blev sängliggande under lång tid. Hon blev bara sämre och sämre, men det blev ändå några år då Gustav fick ha sin mamma. Han hade hunnit fylla fem år när hon slutligen dog. Bara några dagar efter att Hedvig hade dött drabbar nästa olycka. Carl Conrad har gått i konkurs och det är dags för utmätning av skulderna. - Kronofogden kommer och gör utmätning på möblerna och allt vad de har. Carl Conrad hade haft kommunala uppdrag, men de blev han av med eftersom han gått i konkurs - en social nesa av stora mått. - Man kan ju tänka sig vilken situation Carl Conrad befann sig i - hans älskade hustru död, själv är han helt barskrapad ekonomiskt och därtill med stora skulder, och så har han sju pojkar att försörja. Karl Konrad måste tjäna pengar och ser ingen annan möjlighet än att ta sig till Amerika. En av hans söner får följa med honom dit. De två äldsta har gått ur läroverket och klarar sig redan själva, och tre av barnen tas om hand av en moster till dem. Kvar blir femåringen Gustav, som nu bortauktioneras till lägstbjudande i socknen. Han hamnar hos en familj som har en dotter som är på dagen lika gammal som Gustav är. De är nog snälla mot Gustav, men livet blev ändå inte lätt. - De sista åren av sitt liv brukade Gustav prata med min pappa om hur det hade varit för honom den där tiden, om hur hemskt det var att vara ett hjon som fick sitta längst ner vid bordet. Han berättade om en stor järnnyckel som gick till den kammare uppe på vinden som han fick bo i. - Gustav pratade inte om att han blivit bortauktionerad förrän de sista åren av sitt liv, det var en förborgad hemlighet i familjen att det hade skett.  Vi förstod alla att det hade hänt något ledsamt i farfars liv när han var liten, men vi fick aldrig veta vad det var som hade hänt. Han förträngde nog det så mycket han kunde och berättade först de sista åren. Gustavs fosterföräldrar hoppades sannolikt att han skulle växa upp och bli stark, så att han kunde fortsätta som dräng på deras gård. Men Gustav var inget drängämne. Han var liten och spenslig och en riktig drömmare. Hans stora glädje blev att tillsammans med sin fostersyster trava iväg till skolan. - Gustav älskade skolan och sin fröken. Jag har hittat hans betyg och de var fantastiskt fina. De slutade ju skolan vid tolv års ålder och då skulle han ju blivit dräng på fosterfamiljens gård, men det var ingenting Gustav ville, han ville läsa vidare och ta studenten. Dessutom var han liten och klen till växten. - Han hade nog inte blivit någon vidare bra dräng, han passade inte alls till det, säger Birgitta Kulling. Gustavs lärarinna visste ju förstås att pojken hade talang för studier, och Birgitta vill gärna tro att lärarinnan försökte hjälpa honom att läsa vidare. För när den reguljära skolan var klar och Gustav var 12 år, tog Gustav kontakt med sin äldre bror Henrik som numer bodde i Jönköping. Henrik hade blivit en stadgad och ganska välbärgad man, som var gift, drev en framgångsrik tobakshandel och bodde i en fin våning. Henrik bestämde sig för att hjälpa sin lillebror, men det fanns vissa förbehåll. - Gustav fick inte bo hos Henrik och hans hustru, utan i en vindskupa ovanpå tobaksaffären. Henrik betalade terminsavgifterna på läroverket, men Gustav fick jobba i affären varje dag efter skolan. Käre broder Henrik, Jag äger en god hälsa och mår bra. Som jag ser i ditt brev så har du tagit Gustav till dig. Ja, käre Henrik jag vet inte vad det skulle blivit av småpojkarna om det inte hade varit för att du har hjulpit dem. De måtte vara tacksamma emot dig samt far och oss allesammans. Det kan jag nog tro, att det kostar dig mycket pengar. Det visar att du är godhjärtad samt tager försorg om dina bröder. Det här brevet kom till Henrik i september 1893. Det var skrivet av den bror som följde med pappa Carl Conrad till Amerika. Och visst tog Henrik hand om det ekonomiska, men så värst mycket familjeliv bjöd han inte på. Det blev istället en annan familj som kom att innebära trygghet för Gustav. Det bodde en apotekaränka i staden, Ingeborg Karlsson, och hon öppnade sitt hem för Gustav. - De fastnade för varandra, så han blev en slags familjemedlem hos henne. Hon var egentligen en vilt främmande människa, men en kvinna med ett stort och varmt hjärta. På hösten 1901 har Gustav bara en dryg termin kvar till sin studentexamen. Då meddelar plötsligt pappan att han tänker komma hem. För första gången på 15 år ska han och sönerna träffas igen. Han är sjuk sedan en tid tillbaka men skriver hem när han kommit till England. Kära Henrik Signe och Gustav Jag ämnar mig i nästa vecka vidare till Sverige och jag kommer till Göteborg på Amerikalinjen. Jag träffar Anders där, och sedan vill jag se eder i Jönköping. Jag önskar så att se eder alla! Saknade av er fader Charles C Nilsson Karl Konrad, som numer kallar sig Charles har lånat 100 dollar av sin amerikanske son för att ha råd att åka hem, och den 22 november 1901 skulle han äntligen anlända. Och Gustav gladde sig mycket. - Han har fått höra genom Henrik, som väl var den som hade kontakten med pappan, att pappan äntligen skulle få komma hem efter femton år, säger Birgitta Kulling. - Carl Conrad hade varit sjuk på överfärden, men till sist så kommer han ändå med lastaren Rollo till Göteborgs hamn, men i samma ögonblick som han sätter foten på svensk mark, så faller han död ner. I polisprotokollet har Birgitta sett hur Carl Conrad bars iväg från kajen in till ett skjul av några hamnarbetare, och hur läkare kom och konstaterade att han avlidit. - Så istället för julfirande med familjen så blev det alltså begravning, konstaterar Birgitta Kulling. Hennes sökande efter farfar Gustavs historia började ju med stor ilska över hur hans far kunde lämna bort sin lille pojke till främmande människor. Men när hon nu vet om alla sorger och bedrövligheter som drabbade Carl Conrad, så ser hon lite annorlunda på alltihop. - Jag har försonat mig med honom, vad kunde han ha gjort annorlunda? Mycket vardagsdramatik i polisprotokollen Som vi hörde hittade Birgitta Kulling detaljerade uppgifter om hur det gick till när Gustavs pappa Carl Conrad föll ned död på kajen i Göteborgs hamn. De uppgifterna hittade Birgitta framförallt i polisprotokollet som upprättades på platsen. Just polisprotokoll är en källa som kan ge mycket kunskap om händelser, och då inte bara om brott utan där finns all möjlig vardagsdramatik beskriven. På Landsarkivet i Östersund arbetar Jim Hedlund som arkivpedagog och Carita Rösler som 1:e arkivarie. De har plockat fram flera exempel på sånt man kan hitta i polisens arkiv. Och vi börjar med att titta på några handlingar från Landsfiskalernas - Vi har plockat fram material som till exempel rör fattigvård, och det här är från Rödöns länsmansdistrikts arkiv där vi bland annat har fattigvårdsmål. Här finns nedtecknat om personer som behövt fattigvårds understöd av olika slag ute i socknarna och länsmännen har varit inblandade i att protokollföra varför de behöver understödet, berättar Carita Rösler. Ett exempel som Carita tar fram rör en arbetare som det var mycket svårt att komma till rätta med. - När man går in i de här lite noggrannare så kan man få mycket detaljer om hur de levt, som här där det står att han vandrat omkring i olika socknar i Jämtlands län. Så det är mycket av en livsberättelse i dessa korta brottsstycken. Är det då många släktforskare som hittar till de här handlingarna. Carita skrattar och tror det kanske bara är en promille och dessutom finns inte handlingarna scannade. - Sen tänker man kanske inte på de olika roller som poliserna haft, att det inte bara gällt brott. Förutom det här fattigvårdsmålet har Carita och Jimmy lagt fram många på handlingar som berättar om händelser där polisen varit inkopplad. Där finns protokoll över borgerliga vigslar, handlingar som rör upplåtande av jord inför flottleder, kontroll av gästgiverier och kontroll av vikter och mått hos handlare och affärsidkare runt om i Jämtland. Och där finns också journaler med noggrant förda tabeller över personer som kallats till rådhusrätten för fylleri, förfalskningar, djurplågeri, förskingringar, bedrägerier, kvacksalveri och innehav av hembränt brännvin. Och bland allt detta tar arkivpedagogen Jim Hedlund fram ett maskinskrivet ark. - Det här är en rapport från Östersunds stadsfiskal, poliskonstapel Skoglund, från andra världskriget och en händelse från Östersunds centralstation 1941. De så kallade tysktågen med soldater stannade till här i Östersund på stationen. Ofta drog det till sig nyfiket folk och unga kvinnor, berättar Jim Hedlund. Och i det här fallet uppstår ett litet snöbollskrig mellan soldaterna och de unga kvinnorna. Undertecknad, vilken tisdagen den 16 december 1941 mellan kl 19.00-20.00 uppehöll sig vid järnvägstationen i Östersund för bevakning av "Tysktåg", får härmed omtala följande: Det hade samlats några damer på Strandgatan som stod och tittade på tyskarna. En tysk officer uppmanade och uppeggade några tyska soldater att "gå till anfall" mot damerna med snöbollar, varför en styrka på omkring 10 á 12 man gjorde en framryckning över spåren upp till Strandgatan mot damerna. Posten som bevakade området gjorde inget åt saken. Jag ropade "halt" och mannarna drog sig till tillbaka. Ungefär 15 minuter efter denna händelse vinkade en dam med en papperslapp uppe på Strandgatan och en tysk soldat begav sig springande upp till henne trots mina "halt-rop". Posten gjorde inget något för att förhindra mannen när han sprang upp, men sedan när mannen var på väg ned mot tåget tog posten av honom papperslappen och det var skrivit damens namn och adress. I samma stund fick jag avlösning av konstapel Friman och jag klättrade över staketet och anropade damen som hade lämnat papperslappen och frågade henne vad hon menade med detta. Hon svarade att hon bara ville lämna sin adress i hopp om att sedermera få svar från honom. Jag talade om för henne hur farligt det var att lämna meddelande eller dylikt till utländska soldater. Flickan grät och bad om förlåtelse och lovade att aldrig göra om det, men jag svarade att jag inte kunde bestämma i det fallet utan att det måste gå vidare till Stadsfiskalens kännedom. B Skoglund Östersund den 17 december 1941 - Min mor berättade om det här fenomenet. Hon sa bland annat att de svenska som vaktade tåget såg ut som en säck potatis jämfört med soldaterna, berättar Jim Hedman. I arkivet finns många fler dokument som rör andra världskriget. Bland annat finns en liggare från Frostvikens landsfiskalsdistrikt som listat de flyktingar som kom över gränsen från Norge mot Jämtland. Där har man prydligt skrivit nedden resandes fullständiga namn som det står, dess nationalitet, födelseort och mycket annat. Jim tar fram och visar några exempel från de ca 17 000 som kom över gränsen här i Jämtland. Den 10 oktober 1944 inkom meddelande från tullen i Vågen att två norska flyktingar inkommit till riket över Vågen. Gingo till fots från Skorovas vid åttatiden på söndagmorgonen, söder om Tunsjön, och till svenska gränsen. Kommo till Vågen vid sextiden den 9 oktober där de blevo omhändertagna av tullpersonalen. Vid förhör meddelade de följande om sig själva och om flykten; Olaus Bolgvåg född 9 december 1899 i Kristiansund, Norge. Har ej för brott varit straffad, Tillhör inget politiskt parti. Einar Oscar Olsson född 23 juni 1918 i Bayonne New York USA samt hemmahörande i Oslo. Har ej varit för brott åtalad eller straffad. Hyser ej kommunistiska eller nazistiska synpunkter. Tillhör inget politiskt parti. Orsak till flykten: Arbetet skulle nedläggas och var då rädd att bli tvångkommenderad på något krigsviktigt företag av tyskarna.  I de här handlingarna finns naturligtvis mycket tragik och sorg. En händelse från Hammerdal 1891 har gripit tag i Jim och Karita lite extra. - Det här är ett lite sorgligt ärende, för i en liten by har en bonde som plöjt sin åker fått syn på ett skelett som ligger under några stenar. Polisen tillkallas och det har gjorts en jättefin liten karta som visar ladugårdar och sjöar och kroppen som ligger under röset. Jim läser ur rapporten och där framkommer att den dödade var en, som den tiden uttryckte det, "en kringstrykande zigenare eller så kallad tattare" som blivit mördad. Men ingen saknar den döde, målet lades ned och kroppen lämnades till bårhuset. Jim tänker att det tyvärr var så här det såg ut vid den tiden. Och att det hade blivit helt annat om de sett att han inte var rom. Då hade det kanske blivit mer undersökningar kring dödsfallet. Längre ner på sidan finns ett extra ljudspår från ett tidigare program där Björn Furuhagen, historiker vid Uppsala universitet, berättar om hur polisväsendet i Sverige växte fram. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Blomberg och Lennart Palm slaktband@sverigeradio.se Från i måndags. Sänds även natt mot lördag kl. 01.35 samt på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Tobias Svanelid. Storpolitik på hög nivå när Roosevelt, Churchill och Stalin träffades 1945 - Tobias Svanelid reder ut hur världen omformades i Jalta. Och så lanseras en ny teori om mystiska Dyatlovolyckan 1959. I februari 1945 träffades USA:s, Storbritanniens och Sovjetunionens ledare i Jalta för att bestämma om världens öde efter kriget. Men det var tre stormakter som drog åt helt olika håll, och Tobias Svanelid träffar historieprofessorerna Kent Zetterberg och Kristian Gerner för att ta reda på hur och om man över huvud taget kunde enas vid Jalta. Dessutom diskuterar man frågan om hur vi än idag lever i svallvågorna av besluten vid Jalta för 75 år sedan. Vi får också en rapport från arkeologen Richard Holmgren som var den förste som häromåret skidade till mytomspunna Dyatlovpasset i Uralbergen. Den oförklarliga Dyatlovolyckan 1959 har nu återigen börjat utredas av ryska myndigheter, men Richard Holmgren har en egen teori som han bättre tycker förklarar ett av 1900-talets största mysterium, när nio skidåkare omkom i det vintriga passet. Från i tisdags. Sänds även på lördag kl. 18.15.

Vetenskap, Repris

Från 2012. Typo är programmet som tar typsnitten på allvar och berättar berättelserna om hur våra bokstäver egentligen fick sina former, hur de påverkar oss och varför. Från i lördags.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hjärt-kärlsjukdomar dödar flest per år. Kan en kombinationstablett om dan av mediciner för blodtryck och kolesterol till alla över 55 kunna förebygga infarkter och stroke? Allt om polypiller. I PolyIranstudien i Golestan har iranska forskare följt 6800 personer över 50 under 5 år och gett hälften ett polypiller med blodtryckssänkare, kolesterolsänkare och blodförtunnare plus livsstilsråd och andra hälften bara råden. Det blev 34 procent färre infarkter och stroke med polypiller. Men studien har fått kritik för brist på placebo och randomisering. Örjan Magnusson i Stockholm som fick en hjärtinfarkt 2015 skulle absolut kunna tänka sig att ta ett polypiller istället för de fem olika mediciner han tar idag. Men Peter M Nilsson som är professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds Universitet tycker att det behövs en svensk studie innan pillren kan prövas i vården här. Till hösten ska en ny studie i ämnet bli färdig: Försöksledaren Salim Yusuf, professor vid McMasters universitet i Kanada, hoppas att de polypiller han testar i studien TIPS-3 med 5700 deltagare i nio länder, bland annat Indien, Filippinerna, Colombia, Kanada och Tanzania visar sig rädda liv. Programledare: Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Från i går.

Vetenskap, Repris

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Carina Samuelsson är komminister i Växjö Domkyrka och hennes andakter denna vecka kretsar kring att vara modig nog att påbörja ett samtal som har betydelse. - Mina tankar om veckan handlar om bön och samtal, att andakterna skulle kunna handla om samtal som berör, ord som får liv, både våra samtal människor emellan och våra samtal med Gud. Det tysta samtalet - när orden inte längre räcker till, de viktiga samtalen - att tala med varandra och inte om varandra...tvinna trådar...så att vi når varandra..., berättar Carina Samuelsson. Det finns tillfällen när orden inte räcker till, när orden vi säger inte når fram, inte når in. Tillfällen när det egentligen bara handlar om att våga tystnaden, våga vara tyst, lyssna, kanske lägga en hand på axeln, kanske hålla en hand, kanske vara en famn som håller om och som säger just det som behövs: du är inte ensam, jag är här. Ur andakten Text Sv.ps. 762 Psaltarens 23:e psalm Musik River flows in you- Yiruma I den stora sorgens famn - Tommy Nilsson Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB: Hur stark är den biologiska förälderns rätt till sitt barn? Det är en fråga som har aktualiserats när en treårig flicka hittades död hemma hos sina föräldrar dit hon flyttats efter flera år i fosterhem. Ett annat ämne är bredband i glesbygd. I Norråker i Ångermanland har invånare tagit saken i egna händer att ha tillgång till bredband, som vi ska höra. Valet i Irland och relationen mellan Sverige och Kina ska vi också tala om.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

- Så nu var jag där, i den lilla staden mitt i skånska inlandet och undrade hur det skulle gå. Bob Hansson, poet och författare. Har gjort så många tankar för dagen att det blivit en egen bok "Tankar för dagen, manual för ett snällare liv". Och det har inte bara blivit en bok utan även en föreställning "Kan vi inte vara snälla nu för sen dör vi faktiskt". Producent:  Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 från Stockholm om bland annat coronaviruset, hur Sverige hanterar fallet med Dawit Isaak och IS-återvändare. Programledare: Henrik Torehammar Sänds även i kortversion kl. 21.35 och på måndag kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. RuPaul har kallats världens största dragqueen. Med sitt tv-program RuPaul's Drag Race, där dragdrottningar tävlar mot varandra, har han gjort dragkonsten till en global megabusiness. I november fyller RuPaul Andre Charles 60 år och det är inte lite han hittills hunnit åstadkomma i livet. Släppt skivor, skrivit böcker och skådespelat. Men hans främsta bedrift måste ändå ses som skapandet av RuPaul's Drag race. 2009 hade talangjaktsdokusåpan premiär på en smal amerikansk HBTQ-vänlig tv-kanal. Sedan dess har tv-programmet exploderat i populäritet och om några veckor har säsong 12 premiär. Dessutom har konceptet gett upphov till en rad franchisevarianter, stora fan-konferenser och världsturnerande shower med de mest populära deltagarna. RuPaul har lyckats cementera sig som en ikon i showbiz och gjort drag mer kommersiellt än någonsin. I veckans Stil tittar vi närmare på den stora fankultur som tv-serien skapat. Anna Södergran är ett superfan som går på shower, "meet and greets" och har specialiserat sig på att sminka sig för att efterlikna sin favoritdragqueen. Genom RuPaul's Drag Race fick hon nya vänner och blev del av en stark gemenskap. Vi träffar också en svensk dragstjärna, som är något av en doldis. Hon går under namnet Leo B och är något ovanlig i sammanhanget, då hon både är kvinna och dragqueen. Från att ha varit del av After Dark och drivit sin egen draggrupp Cunigunda, har hon idag två parallella liv. Dels en tillbakadragen privat tillvaro och dels ett fartfyllt, fräckt dragliv. Vi tittar också närmare på en av historiens dragqueen-pionjärer; Divine. Till skillnad från RuPaul, som representerar ett mer bildskönt och glamouröst dragideal, så blev Divine istället känd för sin farliga, gränslösa och ofta groteska persona. Vi pratar med regissören Jeffrey Schwarz, som har gjort dokumentärfilmen I Am Divine. Veckans gäst är Petter Wallenberg, författare, konstnär och grundare av projeket Bland Drakar & Dragqueens, där dragqueens läser för barn. Sänds även på söndag kl. 14.03 samt på onsdag kl. 02.02.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det aktuella samhällsprogrammet om skolan. Sänds även kl. 21.03 och natt mot måndag kl. 02.02.

Utbildning

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Översättning: Athena Farrokhzad /John Swedenmark Uppläsning:  Saga Gärde Adrienne Rich (1929- 2012) gav ut ett tjugotal diktsamlingar och ett flertal essäer och föreläsningar om sexualitet och identitet, moderskap och politik. Såväl i sin poesi som sakprosa gestaltade och ifrågasatte hon förtrycket av kvinnor i det amerikanska samhället. Rich kom ut som lesbisk på sjuttiotalet efter att ha levt ett traditionellt medelklassliv med man och tre barn. Under sitt liv mottog Adrienne Rich några av USA:s finaste litterära priser och utmärkelser. Atlas över en invecklad värld är den första och hittills enda av hennes diktsamlingar som översatts till svenska. DIKTSAMLING "Atlas över en invecklas värld" (Ellerströms, 2019) MUSIK Tord Gustavsen: Silent spaces EXEKUTÖR Tord Gustavsen, piano Sänds även kl. 23.55.

Tillagt av KB: Dikt: "Atlas över en invecklad värld"

Kultur

Sedan 2013 söker betydligt fler personer för att utreda sin könsidentitet. Vad beror ökningen på och hur bör vården reagera på den? Vi besökte ett seminarium som hölls i frågan på torsdagen. Det var Statens Medicinsk-etiska råd SMER som tillsammans med Barnombudsmannen bjudit in organisationer, myndigheter och experter till ett seminarium för att diskutera det bristande forskningsunderlaget i behandlingen och hur vården bör se ut. Ökningen av framför allt antalet unga flickor som söker vård för att utreda sin könsidentitet väcker många frågor. Är det här en helt ny patientgrupp? Hur kan man säkerställa att ingen blir felbehandlad? Vetenskapsradion är på plats och talar med Louise Frisén, läkare som behandlar unga transpersoner vid BUP Stockholm, Mikael Landén, psykiatriprofessor i Göteborg som sitter med i den referensgrupp inom SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som kartlagt vilka studier som finns om könsbekräftande behandlingar, och Lina Axelsson Kihlblom, förvaltningschef i Nynäshamn, ordförande i föreningen Mind och själv transperson. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Sänds även på måndag kl. 05.02.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Inför helgens Oscarsgala finns det ett bidrag med svensk anknytning: kortfilmen "Life Overtakes Me" om ett av de apatiska flyktingbarnen. Gunnar Bolin har sett filmen, som även fått hård kritik. Det är Magasinet Filter som i en färsk artikel anklagar filmteamet för att visa fram en osann bild av hela situationen. Kulturredaktionens kritiker Björn Jansson kommer sedan att, tillsammans med programledaren Roger Wilson, titta fram mot Oscarsgalans övriga stora priser och spekulera över vinnare och förlorare. Inför galan återutsänder vi också Karin Svenssons intervju med regissör och skådespelare i en av de mest nominerade filmerna: Marriage Story. KLASSIKERN: BRIDGET JONES DAGBOK P1 Kulturs Nina Asarnoj har läst och sett om den här moderna klassikern. Vad säger den oss i dag? MÖT PERSONERNA BAKOM TVÅ ORIGINELLA BIOPREMIÄRER Vi får även träffa regissörerna till två ovanliga filmer som går upp på biograferna i dag. Svenska Alexandra-Therese Keining har gjort "The Average Color Of The Universe" och isländska Hlynur Pálmason står bakom den isländska "En vit, vit dag". Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg. Sänds även på lördag kl. 19.03.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Australien är ett extremt land med extremt klimat, men där allt ändå är extra extremt just nu. Somliga anser att det är här vi ser först det som sedan kommer att hända med världen. Hör också hur det går med alla djuren med konstiga namn och för forskaren som blev tvungen att fly från sitt specialbyggda unika labb när lågorna kom närmare. Uttrycket "kanariefågeln i gruvan" handlar om de kanariefåglar som togs ner i gruvor förr, för att det var de som först kände av giftig gas. De dog helt enkelt och då var det dags att ta sig ut. Somliga använder uttrycket om Australien, som med sitt läge och extrema klimat drabbas bland de första av ett varmare klimat. Miljoner djur har dött, och över 30 människor. Många har förlorat sina hem. Så naturligtvis är inte historien om forskaren Eric Warrant som i hast fick lämna sitt specialbyggda labb och som räddade den mest dyrbara utrustningen i bilen den allvarligaste. Men den gick ändå rätt in i hjärtat. Vi pratar också om de extra brandutsatta djuren, till exempel en sällsynt, svart kakadua, den långsvansade kängururåttan och dvärgpungsovaren. Det är djur som bara finns på begränsade områden och redan är utrotningshotade. När det brinner där kanske de helt dör ut. Och så har vi intervjuat forskaren som säger att det måste brinna oftare för att brinna mindre, en brandhistoriker som också varit brandsoldat. Lena Nordlund vet@sr.se Sänds även natt mot lördag kl. 03.02 och på söndag kl. 07.03.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Jessika Gedin: Dåtiden är framtiden. Calle Norlén: Vardagsdöden befriar. Annika Sundberg: Far åt helvete. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm. Sänds även i morgon kl. 10.03 och på tisdag kl. 03.02.

Underhållning

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Tillagt av KB: Först idag om nyheten som kom för någon timme sedan, det andra svenska dopingfallet på en vecka. Det handlar också om Kina. En nu avliden läkare varnade tidigt för coronaviruset. Nu protesterar kineser på sociala medier mot hur regimen försökt styra berättelsen om hans fall. Efter klockan 17.00 ska vi få höra ett reportage om de uppmärksammade ungdområnen. Vår reporter har träffat, oroliga föräldrar, ungdomar och polisen.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Sänds även i morgon kväll kl. 20.03.

Underhållning

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i måndags.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Vilar svaret på framtidens frågor i vårt förflutna? Filosofiska rummet minns den konservative tänkaren Roger Scruton. I mitten av januari avled den brittiske filosofen Roger Scruton vid 75 års ålder efter en kort tids sjukdom. Han skrev över 50 böcker om allt ifrån konst, musik och estetik till sexualitet och rävjakt; grundade den konservativa tidskriften The Salisbury Review, adlades och fick medalj av Vaclav Havel för sitt stöd till oppositionen bakom järnridån. Men han var också omstridd, bland annat för sin kritik av det han kallade "oikofobi": en avsky mot den egna kulturen som han fann inom det intellektuella livet i väst. Vad menade Scruton och är han värd att läsas, även nu när den stridbare debattören lämnat oss? Representerar han konservatismens sista suck, eller tvärtom dess återkomst som filosofiskt och politiskt alternativ? Filosofiska rummet gästas av scrutonkännarna Guy Dammann, musikkritiker och lektor i estetik vid Uppsala universitet; Erik Jersenius, kulturredaktör på VLT och Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén Från i söndags. Sänds även natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur, Repris

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det aktuella samhällsprogrammet om skolan. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot måndag kl. 02.02.

Utbildning, Repris

Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Så nu var jag där, i den lilla staden mitt i skånska inlandet och undrade hur det skulle gå. Bob Hansson, poet och författare. Har gjort så många tankar för dagen att det blivit en egen bok "Tankar för dagen, manual för ett snällare liv". Och det har inte bara blivit en bok utan även en föreställning "Kan vi inte vara snälla nu för sen dör vi faktiskt". Producent:  Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Dikt: "Atlas över en invecklad värld" Översättning: Athena Farrokhzad /John Swedenmark Uppläsning:  Saga Gärde Adrienne Rich (1929- 2012) gav ut ett tjugotal diktsamlingar och ett flertal essäer och föreläsningar om sexualitet och identitet, moderskap och politik. Såväl i sin poesi som sakprosa gestaltade och ifrågasatte hon förtrycket av kvinnor i det amerikanska samhället. Rich kom ut som lesbisk på sjuttiotalet efter att ha levt ett traditionellt medelklassliv med man och tre barn. Under sitt liv mottog Adrienne Rich några av USA:s finaste litterära priser och utmärkelser. Atlas över en invecklad värld är den första och hittills enda av hennes diktsamlingar som översatts till svenska. DIKTSAMLING "Atlas över en invecklas värld" (Ellerströms, 2019) MUSIK Tord Gustavsen: Silent spaces EXEKUTÖR Tord Gustavsen, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris