SR, P1 2020-02-08

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han väckte ont blod på 70- och 80-talen när han uppmuntrade till - och tjänade storkovan på - skatteplanering och premieobligationer. Idag skänker han sina pengar till välgörenhet. Har Roger Akelius fått dåligt samvete på äldre dar? Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Eva har en livshistoria som tynger henne. Som äldre kvinna vill hon leva med lättare sinne. Men hur blir man fri från sina minnen? Med en psykiskt instabil mamma fick Eva tidigt ta ett stort ansvar hemma. Hon tog hand om sin bror och klarade det väl, men levde utan den trygghet som ett barn ska ha. - Det gungar i kroppen när jag tänker på min barndom, berättar Eva. Jag har blivit nedvärderad i hela mitt liv och jag får inte bort den känslan. Hur ska hon bli fri från det som tynger henne så att hon kan leva livet fullt ut, undrar Eva. Nu är radiopsykologen Lasse Övling tillbaka i etern, med nya samtal om livet när det skaver. Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Som femåring blev Gustav bortauktionerad när hans far inte kunde ta hand om honom. 15 år senare kom pappan hem från Amerika och i samma stund han satte foten på svensk mark föll han död ned. Programmet sändes första gången i december 2017 När vi idag hör talas om händelser från förr är det lätt att döma och tänka att människor då ibland hanterade situationer helt annorlunda än vad vi skulle göra idag. Men när man som till exempel släktforskare ger sig tid att ta reda på varför en person handlade som hon gjorde kan man i bästa fall förstå henne bättre. Birgitta Kulling i Uppsala visste att hennes farfar Gustav hade haft det svårt som liten, men det var först när hon fann sin fars efterlämnade släktforskning som hon insåg att hennes farfar Gustav hade blivit bortauktionerad och såld till lägstbjudande av sin egen far, när Gustav var bara fem år gammal. Birgitta blev bestört och bestämde sig för att själv släktforska. Gustav föräldrar Carl Conrad Nilsson och han mamma Hedvig var egentligen smålänningar men hade arrenderat en gård nära Färjestaden på Öland. Karl Konrad blev en betrodd man i socknen, han satt i fattigvårdsstyrelsen och han var nämndeman. Men efter ett par år med usla skördar runt 1880 kunde han inte längre betala arrendet och var tvungen att lämna gården. Carl Conrad blev istället förman på en stor gård, och från den positionen skulle han försöka betala av sina arrendeskulder. Familjen hade sedan förut sex pojkar, och 1881 föddes den sjunde, Gustav. Men strax efter att Gustav fötts drabbas familjen av nästa stora sorg när mamma Hedvig blev sjuk. - Hon började hosta och hacka, hon blev orkeslös och blek. Man dristade sig till att kalla på provinsialläkaren, som konstaterade att hon fått lungsot, berättar Birgitta Kulling, och fortsätter. - Lungsot är ju en långsam sjukdom så Hedvig blev sängliggande under lång tid. Hon blev bara sämre och sämre, men det blev ändå några år då Gustav fick ha sin mamma. Han hade hunnit fylla fem år när hon slutligen dog. Bara några dagar efter att Hedvig hade dött drabbar nästa olycka. Carl Conrad har gått i konkurs och det är dags för utmätning av skulderna. - Kronofogden kommer och gör utmätning på möblerna och allt vad de har. Carl Conrad hade haft kommunala uppdrag, men de blev han av med eftersom han gått i konkurs - en social nesa av stora mått. - Man kan ju tänka sig vilken situation Carl Conrad befann sig i - hans älskade hustru död, själv är han helt barskrapad ekonomiskt och därtill med stora skulder, och så har han sju pojkar att försörja. Karl Konrad måste tjäna pengar och ser ingen annan möjlighet än att ta sig till Amerika. En av hans söner får följa med honom dit. De två äldsta har gått ur läroverket och klarar sig redan själva, och tre av barnen tas om hand av en moster till dem. Kvar blir femåringen Gustav, som nu bortauktioneras till lägstbjudande i socknen. Han hamnar hos en familj som har en dotter som är på dagen lika gammal som Gustav är. De är nog snälla mot Gustav, men livet blev ändå inte lätt. - De sista åren av sitt liv brukade Gustav prata med min pappa om hur det hade varit för honom den där tiden, om hur hemskt det var att vara ett hjon som fick sitta längst ner vid bordet. Han berättade om en stor järnnyckel som gick till den kammare uppe på vinden som han fick bo i. - Gustav pratade inte om att han blivit bortauktionerad förrän de sista åren av sitt liv, det var en förborgad hemlighet i familjen att det hade skett.  Vi förstod alla att det hade hänt något ledsamt i farfars liv när han var liten, men vi fick aldrig veta vad det var som hade hänt. Han förträngde nog det så mycket han kunde och berättade först de sista åren. Gustavs fosterföräldrar hoppades sannolikt att han skulle växa upp och bli stark, så att han kunde fortsätta som dräng på deras gård. Men Gustav var inget drängämne. Han var liten och spenslig och en riktig drömmare. Hans stora glädje blev att tillsammans med sin fostersyster trava iväg till skolan. - Gustav älskade skolan och sin fröken. Jag har hittat hans betyg och de var fantastiskt fina. De slutade ju skolan vid tolv års ålder och då skulle han ju blivit dräng på fosterfamiljens gård, men det var ingenting Gustav ville, han ville läsa vidare och ta studenten. Dessutom var han liten och klen till växten. - Han hade nog inte blivit någon vidare bra dräng, han passade inte alls till det, säger Birgitta Kulling. Gustavs lärarinna visste ju förstås att pojken hade talang för studier, och Birgitta vill gärna tro att lärarinnan försökte hjälpa honom att läsa vidare. För när den reguljära skolan var klar och Gustav var 12 år, tog Gustav kontakt med sin äldre bror Henrik som numer bodde i Jönköping. Henrik hade blivit en stadgad och ganska välbärgad man, som var gift, drev en framgångsrik tobakshandel och bodde i en fin våning. Henrik bestämde sig för att hjälpa sin lillebror, men det fanns vissa förbehåll. - Gustav fick inte bo hos Henrik och hans hustru, utan i en vindskupa ovanpå tobaksaffären. Henrik betalade terminsavgifterna på läroverket, men Gustav fick jobba i affären varje dag efter skolan. Käre broder Henrik, Jag äger en god hälsa och mår bra. Som jag ser i ditt brev så har du tagit Gustav till dig. Ja, käre Henrik jag vet inte vad det skulle blivit av småpojkarna om det inte hade varit för att du har hjulpit dem. De måtte vara tacksamma emot dig samt far och oss allesammans. Det kan jag nog tro, att det kostar dig mycket pengar. Det visar att du är godhjärtad samt tager försorg om dina bröder. Det här brevet kom till Henrik i september 1893. Det var skrivet av den bror som följde med pappa Carl Conrad till Amerika. Och visst tog Henrik hand om det ekonomiska, men så värst mycket familjeliv bjöd han inte på. Det blev istället en annan familj som kom att innebära trygghet för Gustav. Det bodde en apotekaränka i staden, Ingeborg Karlsson, och hon öppnade sitt hem för Gustav. - De fastnade för varandra, så han blev en slags familjemedlem hos henne. Hon var egentligen en vilt främmande människa, men en kvinna med ett stort och varmt hjärta. På hösten 1901 har Gustav bara en dryg termin kvar till sin studentexamen. Då meddelar plötsligt pappan att han tänker komma hem. För första gången på 15 år ska han och sönerna träffas igen. Han är sjuk sedan en tid tillbaka men skriver hem när han kommit till England. Kära Henrik Signe och Gustav Jag ämnar mig i nästa vecka vidare till Sverige och jag kommer till Göteborg på Amerikalinjen. Jag träffar Anders där, och sedan vill jag se eder i Jönköping. Jag önskar så att se eder alla! Saknade av er fader Charles C Nilsson Karl Konrad, som numer kallar sig Charles har lånat 100 dollar av sin amerikanske son för att ha råd att åka hem, och den 22 november 1901 skulle han äntligen anlända. Och Gustav gladde sig mycket. - Han har fått höra genom Henrik, som väl var den som hade kontakten med pappan, att pappan äntligen skulle få komma hem efter femton år, säger Birgitta Kulling. - Carl Conrad hade varit sjuk på överfärden, men till sist så kommer han ändå med lastaren Rollo till Göteborgs hamn, men i samma ögonblick som han sätter foten på svensk mark, så faller han död ner. I polisprotokollet har Birgitta sett hur Carl Conrad bars iväg från kajen in till ett skjul av några hamnarbetare, och hur läkare kom och konstaterade att han avlidit. - Så istället för julfirande med familjen så blev det alltså begravning, konstaterar Birgitta Kulling. Hennes sökande efter farfar Gustavs historia började ju med stor ilska över hur hans far kunde lämna bort sin lille pojke till främmande människor. Men när hon nu vet om alla sorger och bedrövligheter som drabbade Carl Conrad, så ser hon lite annorlunda på alltihop. - Jag har försonat mig med honom, vad kunde han ha gjort annorlunda? Mycket vardagsdramatik i polisprotokollen Som vi hörde hittade Birgitta Kulling detaljerade uppgifter om hur det gick till när Gustavs pappa Carl Conrad föll ned död på kajen i Göteborgs hamn. De uppgifterna hittade Birgitta framförallt i polisprotokollet som upprättades på platsen. Just polisprotokoll är en källa som kan ge mycket kunskap om händelser, och då inte bara om brott utan där finns all möjlig vardagsdramatik beskriven. På Landsarkivet i Östersund arbetar Jim Hedlund som arkivpedagog och Carita Rösler som 1:e arkivarie. De har plockat fram flera exempel på sånt man kan hitta i polisens arkiv. Och vi börjar med att titta på några handlingar från Landsfiskalernas - Vi har plockat fram material som till exempel rör fattigvård, och det här är från Rödöns länsmansdistrikts arkiv där vi bland annat har fattigvårdsmål. Här finns nedtecknat om personer som behövt fattigvårds understöd av olika slag ute i socknarna och länsmännen har varit inblandade i att protokollföra varför de behöver understödet, berättar Carita Rösler. Ett exempel som Carita tar fram rör en arbetare som det var mycket svårt att komma till rätta med. - När man går in i de här lite noggrannare så kan man få mycket detaljer om hur de levt, som här där det står att han vandrat omkring i olika socknar i Jämtlands län. Så det är mycket av en livsberättelse i dessa korta brottsstycken. Är det då många släktforskare som hittar till de här handlingarna. Carita skrattar och tror det kanske bara är en promille och dessutom finns inte handlingarna scannade. - Sen tänker man kanske inte på de olika roller som poliserna haft, att det inte bara gällt brott. Förutom det här fattigvårdsmålet har Carita och Jimmy lagt fram många på handlingar som berättar om händelser där polisen varit inkopplad. Där finns protokoll över borgerliga vigslar, handlingar som rör upplåtande av jord inför flottleder, kontroll av gästgiverier och kontroll av vikter och mått hos handlare och affärsidkare runt om i Jämtland. Och där finns också journaler med noggrant förda tabeller över personer som kallats till rådhusrätten för fylleri, förfalskningar, djurplågeri, förskingringar, bedrägerier, kvacksalveri och innehav av hembränt brännvin. Och bland allt detta tar arkivpedagogen Jim Hedlund fram ett maskinskrivet ark. - Det här är en rapport från Östersunds stadsfiskal, poliskonstapel Skoglund, från andra världskriget och en händelse från Östersunds centralstation 1941. De så kallade tysktågen med soldater stannade till här i Östersund på stationen. Ofta drog det till sig nyfiket folk och unga kvinnor, berättar Jim Hedlund. Och i det här fallet uppstår ett litet snöbollskrig mellan soldaterna och de unga kvinnorna. Undertecknad, vilken tisdagen den 16 december 1941 mellan kl 19.00-20.00 uppehöll sig vid järnvägstationen i Östersund för bevakning av "Tysktåg", får härmed omtala följande: Det hade samlats några damer på Strandgatan som stod och tittade på tyskarna. En tysk officer uppmanade och uppeggade några tyska soldater att "gå till anfall" mot damerna med snöbollar, varför en styrka på omkring 10 á 12 man gjorde en framryckning över spåren upp till Strandgatan mot damerna. Posten som bevakade området gjorde inget åt saken. Jag ropade "halt" och mannarna drog sig till tillbaka. Ungefär 15 minuter efter denna händelse vinkade en dam med en papperslapp uppe på Strandgatan och en tysk soldat begav sig springande upp till henne trots mina "halt-rop". Posten gjorde inget något för att förhindra mannen när han sprang upp, men sedan när mannen var på väg ned mot tåget tog posten av honom papperslappen och det var skrivit damens namn och adress. I samma stund fick jag avlösning av konstapel Friman och jag klättrade över staketet och anropade damen som hade lämnat papperslappen och frågade henne vad hon menade med detta. Hon svarade att hon bara ville lämna sin adress i hopp om att sedermera få svar från honom. Jag talade om för henne hur farligt det var att lämna meddelande eller dylikt till utländska soldater. Flickan grät och bad om förlåtelse och lovade att aldrig göra om det, men jag svarade att jag inte kunde bestämma i det fallet utan att det måste gå vidare till Stadsfiskalens kännedom. B Skoglund Östersund den 17 december 1941 - Min mor berättade om det här fenomenet. Hon sa bland annat att de svenska som vaktade tåget såg ut som en säck potatis jämfört med soldaterna, berättar Jim Hedman. I arkivet finns många fler dokument som rör andra världskriget. Bland annat finns en liggare från Frostvikens landsfiskalsdistrikt som listat de flyktingar som kom över gränsen från Norge mot Jämtland. Där har man prydligt skrivit nedden resandes fullständiga namn som det står, dess nationalitet, födelseort och mycket annat. Jim tar fram och visar några exempel från de ca 17 000 som kom över gränsen här i Jämtland. Den 10 oktober 1944 inkom meddelande från tullen i Vågen att två norska flyktingar inkommit till riket över Vågen. Gingo till fots från Skorovas vid åttatiden på söndagmorgonen, söder om Tunsjön, och till svenska gränsen. Kommo till Vågen vid sextiden den 9 oktober där de blevo omhändertagna av tullpersonalen. Vid förhör meddelade de följande om sig själva och om flykten; Olaus Bolgvåg född 9 december 1899 i Kristiansund, Norge. Har ej för brott varit straffad, Tillhör inget politiskt parti. Einar Oscar Olsson född 23 juni 1918 i Bayonne New York USA samt hemmahörande i Oslo. Har ej varit för brott åtalad eller straffad. Hyser ej kommunistiska eller nazistiska synpunkter. Tillhör inget politiskt parti. Orsak till flykten: Arbetet skulle nedläggas och var då rädd att bli tvångkommenderad på något krigsviktigt företag av tyskarna.  I de här handlingarna finns naturligtvis mycket tragik och sorg. En händelse från Hammerdal 1891 har gripit tag i Jim och Karita lite extra. - Det här är ett lite sorgligt ärende, för i en liten by har en bonde som plöjt sin åker fått syn på ett skelett som ligger under några stenar. Polisen tillkallas och det har gjorts en jättefin liten karta som visar ladugårdar och sjöar och kroppen som ligger under röset. Jim läser ur rapporten och där framkommer att den dödade var en, som den tiden uttryckte det, "en kringstrykande zigenare eller så kallad tattare" som blivit mördad. Men ingen saknar den döde, målet lades ned och kroppen lämnades till bårhuset. Jim tänker att det tyvärr var så här det såg ut vid den tiden. Och att det hade blivit helt annat om de sett att han inte var rom. Då hade det kanske blivit mer undersökningar kring dödsfallet. Längre ner på sidan finns ett extra ljudspår från ett tidigare program där Björn Furuhagen, historiker vid Uppsala universitet, berättar om hur polisväsendet i Sverige växte fram. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Blomberg och Lennart Palm slaktband@sverigeradio.se Från i måndags. Sänds även kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Australien är ett extremt land med extremt klimat, men där allt ändå är extra extremt just nu. Somliga anser att det är här vi ser först det som sedan kommer att hända med världen. Hör också hur det går med alla djuren med konstiga namn och för forskaren som blev tvungen att fly från sitt specialbyggda unika labb när lågorna kom närmare. Uttrycket "kanariefågeln i gruvan" handlar om de kanariefåglar som togs ner i gruvor förr, för att det var de som först kände av giftig gas. De dog helt enkelt och då var det dags att ta sig ut. Somliga använder uttrycket om Australien, som med sitt läge och extrema klimat drabbas bland de första av ett varmare klimat. Miljoner djur har dött, och över 30 människor. Många har förlorat sina hem. Så naturligtvis är inte historien om forskaren Eric Warrant som i hast fick lämna sitt specialbyggda labb och som räddade den mest dyrbara utrustningen i bilen den allvarligaste. Men den gick ändå rätt in i hjärtat. Vi pratar också om de extra brandutsatta djuren, till exempel en sällsynt, svart kakadua, den långsvansade kängururåttan och dvärgpungsovaren. Det är djur som bara finns på begränsade områden och redan är utrotningshotade. När det brinner där kanske de helt dör ut. Och så har vi intervjuat forskaren som säger att det måste brinna oftare för att brinna mindre, en brandhistoriker som också varit brandsoldat. Lena Nordlund vet@sr.se Från i går eftermiddag. Sänds även på söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Jonathan Johansson är tillbaka med det konceptuella albumet "Scirocco" där han tar upp terrordåden på Drottninggatan och den i Trollhättan. Det blir också en rapport från Folk och Kultur i Eskilstuna och en intervju om nya pjäsen "Prekariatet". Ett album döpt efter "den kvävande hetta och onda ökenvind som kommer från Nordafrika och sveper upp över Europa, och färgar alpernas vita snö brun". I den experimenterar Jonathan Johansson med en ny hårdare ljudbild, återvänder till sina religiösa rötter och försöker svara på helt omöjliga frågor som var börjar och slutar djuret i människan. HÄLFTEN AV LANDETS MUSEER HAR SVÅRT ATT TA HAND OM SINA SAMLINGAR En ny rapport från organisationen Sveriges Museer visar att 50 procent av Sveriges museer anger att de har dåliga förutsättningar för att ta hand om befintliga samlingar men också för att kunna samla in föremål till framtidens samlingar. P1 Kultur är på plats på Folk och Kultur för att prata med Åsa Hallén från Värmlands museum och Maria Jansén som är överintendent på Statens historiska museer. PREKARIATET SOM TEATER Istället för fasta anställningar har en drös tillfälliga jobb erbjudits för många i samhället. För några kanske det är en dröm att kunna flyta runt och känna sig fria. Men vår gäst Felicia Ohly undrar om det inte bara är ett nytt glorifierat proletariat med otrygga och fattiga medborgare utan socialförsäkring och pension. Hon har skrivit föreställningen "Prekariatet", baserad på dokumentära berättelser från dagens Malmö som har premiär på Malmö Stadsteater på lördag. 24-ÅRING BAKOM FLERA GRAMMISNOMINERINGAR Vi möter den 24-årige musikproducenten Straynane som tog en risk och satsade alla sina kort på musiken. Idag är han nominerad till årets producent och har producerat andra nominerade artister som Z.E, Einár och Dree Low. VIRUSRASISM Varje vecka väljer en medarbetare på kulturredaktionen ut ett ord som sätter fingret på samtiden. Den här veckan följer Felicia Frithiof upp förra veckans ord virus med den sortens rasism som följer med virusspridningar. NÄR VÄSTVÄRLDENS GLASHUS KRACKELERAR I veckans sista OBS essä skriver författaren och essäisten Dan Jönsson om en ambitiös dansk bok som försöker förklara hur västvärldens ekonomiska och politiska modell, som var en självklarhet efter kommunismens fall. Har börjat skaka i sina grundvalar, åtminstone enligt vissa. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari Från i torsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

- Det är fint att kunna känna längtan, och kanske är det för att jag tycker så mycket om det som jag också tycker så mycket om den mörka tiden här uppe. Mona Mörtlund är poet och författare uppvuxen i Kangos. Hon är bosatt i Luleå och skriver både på meänkieli och svenska. Producent Linnea Luttu tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi tar del av den senaste vargforskningen i en sändning från Grimsö forskningsstation. Och så sover vi ute tillsammans med Markus Torgeby. Programledare: Joacim Lindwall. Vargar äter framför allt älg. Men hur spelar årstiden in? Och vad jagar en liten flock helst och vad händer när det dyker upp hjortar och vildsvin i reviret? Det är några av de frågor vi belyser när vår fältreporter Jenny Berntson Djurvall sänder från Grimsö forskningsstation i Bergslagen. I programmet medverkar Camilla Wikenros, vargforskare och samordnare för det skandinaviska projektet Scandulv, och doktoranden Cecilia Di Bernandi som DNA-analyserar spillning för att få koll på vad vargen ätit. I dag finns det omkring 300 vargar i Sverige - precis på gränsen för gynnsam bevarandestatus. Hur är läget för de övriga stora rovdjuren - lodjur, järv och brunbjörn? Vi ringer upp Jens Andersson, rovdjurssamordnare vid Naturvårdsverket. För 20 år sedan var Markus Torgeby en lovande elitlöpare. Men i stället för att satsa på en löparkarriär flyttade han ut i en kåta i den jämtländska skogen. Numera bor i ett vanligt hus men tycker fortfarande mycket om att sova ute. Vår reporter Jonatan Martinsson följer med honom ut i skogen en vinternatt för att prova på utesovning. Och i veckans kråkvinkel får Lisa Henkow en dålig känsla när levande varelser kallas för saker. Programledare är Joacim Lindwall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi tar del av den senaste vargforskningen i en sändning från Grimsö forskningsstation. Och så sover vi ute tillsammans med Markus Torgeby. Programledare: Joacim Lindwall. Vargar äter framför allt älg. Men hur spelar årstiden in? Och vad jagar en liten flock helst och vad händer när det dyker upp hjortar och vildsvin i reviret? Det är några av de frågor vi belyser när vår fältreporter Jenny Berntson Djurvall sänder från Grimsö forskningsstation i Bergslagen. I programmet medverkar Camilla Wikenros, vargforskare och samordnare för det skandinaviska projektet Scandulv, och doktoranden Cecilia Di Bernandi som DNA-analyserar spillning för att få koll på vad vargen ätit. I dag finns det omkring 300 vargar i Sverige - precis på gränsen för gynnsam bevarandestatus. Hur är läget för de övriga stora rovdjuren - lodjur, järv och brunbjörn? Vi ringer upp Jens Andersson, rovdjurssamordnare vid Naturvårdsverket. För 20 år sedan var Markus Torgeby en lovande elitlöpare. Men i stället för att satsa på en löparkarriär flyttade han ut i en kåta i den jämtländska skogen. Numera bor i ett vanligt hus men tycker fortfarande mycket om att sova ute. Vår reporter Jonatan Martinsson följer med honom ut i skogen en vinternatt för att prova på utesovning. Och i veckans kråkvinkel får Lisa Henkow en dålig känsla när levande varelser kallas för saker. Programledare är Joacim Lindwall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 21.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. De har haft roligt när de skrivit och de har roligt nu när de är klara med skrivandet och berättar om vad de egentligen har gjort för en bok tillsammans. Marie Lundström möter författarna bakom Monster i terapi, en ny bok av skräckförfattaren Mats Strandberg och psykologen och författaren Jenny Jägerfeld. Vi hör också Maja-Karin Fredriksson och hennes tonsättning av Ebba Lindqvists dikt Ute i skären. Ebba Lindqvists lyrik har tidigare tonsatts av Gösta Nystroem och nu kommer Maja-Karin Fredriksson med sin tredje platta med Lindqvistsånger. EPn heter Lutar Mig Mot Mörkret. Ebba Lindqvist var också programledare för Helt lyriskt här på Sveriges Radio. Maja-Karin Fredriksson och Marie Lundström möts i ett samtal om Lindqvists lyrik. Programledare: Marie Lundström Producenter: Anna-Karin Ivarsson och Fredrik Wadström Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Sänds även på söndag kl. 21.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Sänds även kl. 04.02.

Lättlyssnat

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Vilka bär ansvar för det krig som nu eskalerar i Libyen? Krigslarmet är tillbaka på högsta nivå i Libyen. Ett fullskaligt krig har blossat upp mellan den FN-stödda regeringen i Tripoli och krigsherren Khalifa Haftar, som startade en militär offensiv mot huvudstaden i april i fjol. Läget är akut, men EU är splittrat och står utan större inflytande. Och de olika stater som blandat sig i Libyenkonflikten militärt, på de olika sidorna, verkar snarare intresserade av att positionera sig för att dra nytta av Libyen i framtiden, än att vara med och skapa en varaktig fred. I korselden hamnar civila libyer och de hundratusentals migranter i den stora flyktingström som passerar landet. Hör libyer på både Tripolisidan och Haftarsidan om det oroliga läget. Hör också de personer som fanns i migrantcentret Tajoura när det bombades av utländsk makt. Analyser av Jalel Harchaoui och Tarek Megerisi. Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson Tekniker: Elin Hagman Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Jessika Gedin: Dåtiden är framtiden. Calle Norlén: Vardagsdöden befriar. Annika Sundberg: Far åt helvete. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm. Från i går. Sänds även på tisdag kl. 03.02.

Underhållning, Repris

Från 2012. Typo är programmet som tar typsnitten på allvar och berättar berättelserna om hur våra bokstäver egentligen fick sina former, hur de påverkar oss och varför. Sänds även kl. 20.50, natt mot tisdag 00.45 samt natt mot fredag kl. 04.50.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kunskapskanalen visar Tibet-dokumentär gjord för Kinas statliga TV. Men UR vägrar kommentera innehållet. Prisade Hästgården fälldes. Beslutet har skakat om SR. Och hur tunn är bevakningen av Norden? ? UR visar Tibet-dokumentär gjord för Kinas stats-tv  Nyligen gick landets högsta mediechefer ut i ett upprop och uppmanade regeringen att markera kraftigare mot hur Kina agerar mot medier. Och svenska publicister är på bred front tydliga med att man inte låter sig påverkas.  Men vi ska idag berätta om ett fall där Kina lyckats använda sig av ett svenskt public service-bolag för sina propagandasyften. Det handlar om UR och en dokumentärserie om livet i Tibet. Den är välproducerad, ser på ytan kanske harmlös ut, men den som kan något om situationen i Tibet märker snabbt att det här är kommunistpartiets drömbild rakt av. Och serien är också producerad för Kinas statliga TV, CCTV. UR säger att de inte vid inköpet visste vilka som stod bakom. Innehållet vill de inte kommentera. Reporter: Therese Rosenvinge ? SR står frågande efter att dokumentären Hästgården fälldes Radiodokumentären Hästgården fälldes av Granskningsnämnden i vintras för intrång i privatlivet. Det här ledde till den uppseendeväckande ordningen att en dokumentärserie som vunnit Stora Journalistpriset blev avpublicerad. Nämnden menade i sin fällning att ridläraren, som pekats ut som ansvarig för en rad sexuella övergrepp, kunde identifieras av en viss krets människor, detta trots att han inte är namngiven.    Men konsekvenserna av den här fällningen stannar inte där. För på Sveriges Radio har man fortfarande inte kommit tillrätta med vad den här fällningen faktiskt kommer innebära för framtida granskningar. Reporter: Tonchi Percan ? Hur tunn är den svenska mediebevakningen av Norden? Svenska mediers närvaro i Norden har gått från gedigen till sporadisk på ett tiotal år. I höstas gjorde Helsingfors största svenskspråkiga tidning Hufvudstadsbladet en sammanräkning av hur många svenska korrespondenter som bevakar Finland respektive hur många finländska korrar som bevakar Sverige. Och resultatet väcker frågor: Är det helt enkelt så att svenska medierna är ointresserade av våra närmaste grannar? Och vilka konsekvenser får medieskuggan nästgårds? Reporter: Erik Petersson Sänds även i natt kl. 01.02 samt i morgon kl. 18.00.

Aktualiteter

Kanadensiska BlueDot larmade tidigt sina kunder om virusubrott i Kina. Har myndigheter och organisationer för gamla verktyg - och hur kan artificiell intelligens hindra smittspridning och hjälpa bolag och länder att fatta rätt beslut? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Ulf Hertin, rådgivare SAS Institute Sven Carlsson, teknikreporter Ekot Robert Bergqvist, chefekonom SEB Ewa Lagerqvist, vd Visit Sweden Per Bjelkmar, utredare på Folkhälsomyndigheten Kamran Khan, vd BlueDot Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars Tedros Adhanom Ghebreyesus, chef WHO Tekniker: Jesper Timan Producent: Olof Wijnbladh Ekonomiekot Extra Sänds även i morgon bitti kl. 06.03.

Ekonomi

Kultur

Översättning: Athena Farrokhzad /John Swedenmark Uppläsning:  Saga Gärde DIKTSAMLING "Atlas över en invecklad värld" (Ellerströms, 2019) MUSIK Evert Taube: Byssan lull EXEKUTÖR Tango for tre

Tillagt av KB: Dikt: ur "XIII Dedikationer"

Kultur

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Som femåring blev Gustav bortauktionerad när hans far inte kunde ta hand om honom. 15 år senare kom pappan hem från Amerika och i samma stund han satte foten på svensk mark föll han död ned. Programmet sändes första gången i december 2017 När vi idag hör talas om händelser från förr är det lätt att döma och tänka att människor då ibland hanterade situationer helt annorlunda än vad vi skulle göra idag. Men när man som till exempel släktforskare ger sig tid att ta reda på varför en person handlade som hon gjorde kan man i bästa fall förstå henne bättre. Birgitta Kulling i Uppsala visste att hennes farfar Gustav hade haft det svårt som liten, men det var först när hon fann sin fars efterlämnade släktforskning som hon insåg att hennes farfar Gustav hade blivit bortauktionerad och såld till lägstbjudande av sin egen far, när Gustav var bara fem år gammal. Birgitta blev bestört och bestämde sig för att själv släktforska. Gustav föräldrar Carl Conrad Nilsson och han mamma Hedvig var egentligen smålänningar men hade arrenderat en gård nära Färjestaden på Öland. Karl Konrad blev en betrodd man i socknen, han satt i fattigvårdsstyrelsen och han var nämndeman. Men efter ett par år med usla skördar runt 1880 kunde han inte längre betala arrendet och var tvungen att lämna gården. Carl Conrad blev istället förman på en stor gård, och från den positionen skulle han försöka betala av sina arrendeskulder. Familjen hade sedan förut sex pojkar, och 1881 föddes den sjunde, Gustav. Men strax efter att Gustav fötts drabbas familjen av nästa stora sorg när mamma Hedvig blev sjuk. - Hon började hosta och hacka, hon blev orkeslös och blek. Man dristade sig till att kalla på provinsialläkaren, som konstaterade att hon fått lungsot, berättar Birgitta Kulling, och fortsätter. - Lungsot är ju en långsam sjukdom så Hedvig blev sängliggande under lång tid. Hon blev bara sämre och sämre, men det blev ändå några år då Gustav fick ha sin mamma. Han hade hunnit fylla fem år när hon slutligen dog. Bara några dagar efter att Hedvig hade dött drabbar nästa olycka. Carl Conrad har gått i konkurs och det är dags för utmätning av skulderna. - Kronofogden kommer och gör utmätning på möblerna och allt vad de har. Carl Conrad hade haft kommunala uppdrag, men de blev han av med eftersom han gått i konkurs - en social nesa av stora mått. - Man kan ju tänka sig vilken situation Carl Conrad befann sig i - hans älskade hustru död, själv är han helt barskrapad ekonomiskt och därtill med stora skulder, och så har han sju pojkar att försörja. Karl Konrad måste tjäna pengar och ser ingen annan möjlighet än att ta sig till Amerika. En av hans söner får följa med honom dit. De två äldsta har gått ur läroverket och klarar sig redan själva, och tre av barnen tas om hand av en moster till dem. Kvar blir femåringen Gustav, som nu bortauktioneras till lägstbjudande i socknen. Han hamnar hos en familj som har en dotter som är på dagen lika gammal som Gustav är. De är nog snälla mot Gustav, men livet blev ändå inte lätt. - De sista åren av sitt liv brukade Gustav prata med min pappa om hur det hade varit för honom den där tiden, om hur hemskt det var att vara ett hjon som fick sitta längst ner vid bordet. Han berättade om en stor järnnyckel som gick till den kammare uppe på vinden som han fick bo i. - Gustav pratade inte om att han blivit bortauktionerad förrän de sista åren av sitt liv, det var en förborgad hemlighet i familjen att det hade skett.  Vi förstod alla att det hade hänt något ledsamt i farfars liv när han var liten, men vi fick aldrig veta vad det var som hade hänt. Han förträngde nog det så mycket han kunde och berättade först de sista åren. Gustavs fosterföräldrar hoppades sannolikt att han skulle växa upp och bli stark, så att han kunde fortsätta som dräng på deras gård. Men Gustav var inget drängämne. Han var liten och spenslig och en riktig drömmare. Hans stora glädje blev att tillsammans med sin fostersyster trava iväg till skolan. - Gustav älskade skolan och sin fröken. Jag har hittat hans betyg och de var fantastiskt fina. De slutade ju skolan vid tolv års ålder och då skulle han ju blivit dräng på fosterfamiljens gård, men det var ingenting Gustav ville, han ville läsa vidare och ta studenten. Dessutom var han liten och klen till växten. - Han hade nog inte blivit någon vidare bra dräng, han passade inte alls till det, säger Birgitta Kulling. Gustavs lärarinna visste ju förstås att pojken hade talang för studier, och Birgitta vill gärna tro att lärarinnan försökte hjälpa honom att läsa vidare. För när den reguljära skolan var klar och Gustav var 12 år, tog Gustav kontakt med sin äldre bror Henrik som numer bodde i Jönköping. Henrik hade blivit en stadgad och ganska välbärgad man, som var gift, drev en framgångsrik tobakshandel och bodde i en fin våning. Henrik bestämde sig för att hjälpa sin lillebror, men det fanns vissa förbehåll. - Gustav fick inte bo hos Henrik och hans hustru, utan i en vindskupa ovanpå tobaksaffären. Henrik betalade terminsavgifterna på läroverket, men Gustav fick jobba i affären varje dag efter skolan. Käre broder Henrik, Jag äger en god hälsa och mår bra. Som jag ser i ditt brev så har du tagit Gustav till dig. Ja, käre Henrik jag vet inte vad det skulle blivit av småpojkarna om det inte hade varit för att du har hjulpit dem. De måtte vara tacksamma emot dig samt far och oss allesammans. Det kan jag nog tro, att det kostar dig mycket pengar. Det visar att du är godhjärtad samt tager försorg om dina bröder. Det här brevet kom till Henrik i september 1893. Det var skrivet av den bror som följde med pappa Carl Conrad till Amerika. Och visst tog Henrik hand om det ekonomiska, men så värst mycket familjeliv bjöd han inte på. Det blev istället en annan familj som kom att innebära trygghet för Gustav. Det bodde en apotekaränka i staden, Ingeborg Karlsson, och hon öppnade sitt hem för Gustav. - De fastnade för varandra, så han blev en slags familjemedlem hos henne. Hon var egentligen en vilt främmande människa, men en kvinna med ett stort och varmt hjärta. På hösten 1901 har Gustav bara en dryg termin kvar till sin studentexamen. Då meddelar plötsligt pappan att han tänker komma hem. För första gången på 15 år ska han och sönerna träffas igen. Han är sjuk sedan en tid tillbaka men skriver hem när han kommit till England. Kära Henrik Signe och Gustav Jag ämnar mig i nästa vecka vidare till Sverige och jag kommer till Göteborg på Amerikalinjen. Jag träffar Anders där, och sedan vill jag se eder i Jönköping. Jag önskar så att se eder alla! Saknade av er fader Charles C Nilsson Karl Konrad, som numer kallar sig Charles har lånat 100 dollar av sin amerikanske son för att ha råd att åka hem, och den 22 november 1901 skulle han äntligen anlända. Och Gustav gladde sig mycket. - Han har fått höra genom Henrik, som väl var den som hade kontakten med pappan, att pappan äntligen skulle få komma hem efter femton år, säger Birgitta Kulling. - Carl Conrad hade varit sjuk på överfärden, men till sist så kommer han ändå med lastaren Rollo till Göteborgs hamn, men i samma ögonblick som han sätter foten på svensk mark, så faller han död ner. I polisprotokollet har Birgitta sett hur Carl Conrad bars iväg från kajen in till ett skjul av några hamnarbetare, och hur läkare kom och konstaterade att han avlidit. - Så istället för julfirande med familjen så blev det alltså begravning, konstaterar Birgitta Kulling. Hennes sökande efter farfar Gustavs historia började ju med stor ilska över hur hans far kunde lämna bort sin lille pojke till främmande människor. Men när hon nu vet om alla sorger och bedrövligheter som drabbade Carl Conrad, så ser hon lite annorlunda på alltihop. - Jag har försonat mig med honom, vad kunde han ha gjort annorlunda? Mycket vardagsdramatik i polisprotokollen Som vi hörde hittade Birgitta Kulling detaljerade uppgifter om hur det gick till när Gustavs pappa Carl Conrad föll ned död på kajen i Göteborgs hamn. De uppgifterna hittade Birgitta framförallt i polisprotokollet som upprättades på platsen. Just polisprotokoll är en källa som kan ge mycket kunskap om händelser, och då inte bara om brott utan där finns all möjlig vardagsdramatik beskriven. På Landsarkivet i Östersund arbetar Jim Hedlund som arkivpedagog och Carita Rösler som 1:e arkivarie. De har plockat fram flera exempel på sånt man kan hitta i polisens arkiv. Och vi börjar med att titta på några handlingar från Landsfiskalernas - Vi har plockat fram material som till exempel rör fattigvård, och det här är från Rödöns länsmansdistrikts arkiv där vi bland annat har fattigvårdsmål. Här finns nedtecknat om personer som behövt fattigvårds understöd av olika slag ute i socknarna och länsmännen har varit inblandade i att protokollföra varför de behöver understödet, berättar Carita Rösler. Ett exempel som Carita tar fram rör en arbetare som det var mycket svårt att komma till rätta med. - När man går in i de här lite noggrannare så kan man få mycket detaljer om hur de levt, som här där det står att han vandrat omkring i olika socknar i Jämtlands län. Så det är mycket av en livsberättelse i dessa korta brottsstycken. Är det då många släktforskare som hittar till de här handlingarna. Carita skrattar och tror det kanske bara är en promille och dessutom finns inte handlingarna scannade. - Sen tänker man kanske inte på de olika roller som poliserna haft, att det inte bara gällt brott. Förutom det här fattigvårdsmålet har Carita och Jimmy lagt fram många på handlingar som berättar om händelser där polisen varit inkopplad. Där finns protokoll över borgerliga vigslar, handlingar som rör upplåtande av jord inför flottleder, kontroll av gästgiverier och kontroll av vikter och mått hos handlare och affärsidkare runt om i Jämtland. Och där finns också journaler med noggrant förda tabeller över personer som kallats till rådhusrätten för fylleri, förfalskningar, djurplågeri, förskingringar, bedrägerier, kvacksalveri och innehav av hembränt brännvin. Och bland allt detta tar arkivpedagogen Jim Hedlund fram ett maskinskrivet ark. - Det här är en rapport från Östersunds stadsfiskal, poliskonstapel Skoglund, från andra världskriget och en händelse från Östersunds centralstation 1941. De så kallade tysktågen med soldater stannade till här i Östersund på stationen. Ofta drog det till sig nyfiket folk och unga kvinnor, berättar Jim Hedlund. Och i det här fallet uppstår ett litet snöbollskrig mellan soldaterna och de unga kvinnorna. Undertecknad, vilken tisdagen den 16 december 1941 mellan kl 19.00-20.00 uppehöll sig vid järnvägstationen i Östersund för bevakning av "Tysktåg", får härmed omtala följande: Det hade samlats några damer på Strandgatan som stod och tittade på tyskarna. En tysk officer uppmanade och uppeggade några tyska soldater att "gå till anfall" mot damerna med snöbollar, varför en styrka på omkring 10 á 12 man gjorde en framryckning över spåren upp till Strandgatan mot damerna. Posten som bevakade området gjorde inget åt saken. Jag ropade "halt" och mannarna drog sig till tillbaka. Ungefär 15 minuter efter denna händelse vinkade en dam med en papperslapp uppe på Strandgatan och en tysk soldat begav sig springande upp till henne trots mina "halt-rop". Posten gjorde inget något för att förhindra mannen när han sprang upp, men sedan när mannen var på väg ned mot tåget tog posten av honom papperslappen och det var skrivit damens namn och adress. I samma stund fick jag avlösning av konstapel Friman och jag klättrade över staketet och anropade damen som hade lämnat papperslappen och frågade henne vad hon menade med detta. Hon svarade att hon bara ville lämna sin adress i hopp om att sedermera få svar från honom. Jag talade om för henne hur farligt det var att lämna meddelande eller dylikt till utländska soldater. Flickan grät och bad om förlåtelse och lovade att aldrig göra om det, men jag svarade att jag inte kunde bestämma i det fallet utan att det måste gå vidare till Stadsfiskalens kännedom. B Skoglund Östersund den 17 december 1941 - Min mor berättade om det här fenomenet. Hon sa bland annat att de svenska som vaktade tåget såg ut som en säck potatis jämfört med soldaterna, berättar Jim Hedman. I arkivet finns många fler dokument som rör andra världskriget. Bland annat finns en liggare från Frostvikens landsfiskalsdistrikt som listat de flyktingar som kom över gränsen från Norge mot Jämtland. Där har man prydligt skrivit nedden resandes fullständiga namn som det står, dess nationalitet, födelseort och mycket annat. Jim tar fram och visar några exempel från de ca 17 000 som kom över gränsen här i Jämtland. Den 10 oktober 1944 inkom meddelande från tullen i Vågen att två norska flyktingar inkommit till riket över Vågen. Gingo till fots från Skorovas vid åttatiden på söndagmorgonen, söder om Tunsjön, och till svenska gränsen. Kommo till Vågen vid sextiden den 9 oktober där de blevo omhändertagna av tullpersonalen. Vid förhör meddelade de följande om sig själva och om flykten; Olaus Bolgvåg född 9 december 1899 i Kristiansund, Norge. Har ej för brott varit straffad, Tillhör inget politiskt parti. Einar Oscar Olsson född 23 juni 1918 i Bayonne New York USA samt hemmahörande i Oslo. Har ej varit för brott åtalad eller straffad. Hyser ej kommunistiska eller nazistiska synpunkter. Tillhör inget politiskt parti. Orsak till flykten: Arbetet skulle nedläggas och var då rädd att bli tvångkommenderad på något krigsviktigt företag av tyskarna.  I de här handlingarna finns naturligtvis mycket tragik och sorg. En händelse från Hammerdal 1891 har gripit tag i Jim och Karita lite extra. - Det här är ett lite sorgligt ärende, för i en liten by har en bonde som plöjt sin åker fått syn på ett skelett som ligger under några stenar. Polisen tillkallas och det har gjorts en jättefin liten karta som visar ladugårdar och sjöar och kroppen som ligger under röset. Jim läser ur rapporten och där framkommer att den dödade var en, som den tiden uttryckte det, "en kringstrykande zigenare eller så kallad tattare" som blivit mördad. Men ingen saknar den döde, målet lades ned och kroppen lämnades till bårhuset. Jim tänker att det tyvärr var så här det såg ut vid den tiden. Och att det hade blivit helt annat om de sett att han inte var rom. Då hade det kanske blivit mer undersökningar kring dödsfallet. Längre ner på sidan finns ett extra ljudspår från ett tidigare program där Björn Furuhagen, historiker vid Uppsala universitet, berättar om hur polisväsendet i Sverige växte fram. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Blomberg och Lennart Palm slaktband@sverigeradio.se Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Polisen ska få fler möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i jakten på grova brottslingar och straffen ska bli strängare. Vad tycker Advokatsamfundet om det? Regeringen har presenterat ett 34-punktsprogram mot gängbrottslighet och oppositionen vill också se tuffare tag mot kriminella. Hittills har Advokatsamfundet uttalat sig emot många förslag med hänvisning till att de inskränker den personliga integriteten. Vad tycker Advokatsamfundets nya generalsekreterare Mia Edwall Insulander? Och behövs det inte extra tuffa åtgärder när bombattentat och skjutningar blir allt vanligare? Kommentar: Lova Olsson, politikreporter på Ekot. Därefter om identitetspolitik och representation. Vänsterpartiet ska välja ny partiledare och alla i partiet verkar överens om att det måste bli en kvinna. Men den främsta kandidaten Nooshi Dadgostar (V) menar att det inte ska spela någon roll vilken identitet nästa partiledare har. Reportage med Sten Widmalm, professor i statsvetenskap, Edda Manga, rasismforskare och Mattias Karlsson (SD) riksdagsledamot. Analys: Lova Olsson, politikreporter på Ekot. Programledare: Ci Holmgren Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Marie Persson Sänds även kl. 21.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Sänds även i natt kl. 03.50.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kropp & Själ undersöker den mytomspunna anknytningsteorin. Hur nära måste man vara sin bebis för att den ska knyta an och bli trygg och hur reparerar man något som gick snett för trettio år sen? Emma växte upp med en alkoholiserad pappa och en medberoende mamma. - Jag fick en konstig anknytning till min pappa, i perioder var han frisk och i perioder väldigt frånvarande, berättar hon. Idag är hon själv småbarnsförälder och jobbar aktivt för att hennes barn ska få en trygg anknytning. En människas anknytningsmönster kan korrigeras i vuxen ålder, det menar psykoterapeuten Cecilia Hörnell Sunar. Hon arbetar med emotionellt fokuserad terapi, en form av parterapi som bygger på anknytningsteorin. - En kärlekspartner kan bli vår nya primära anknytningsperson, berättar hon. Gäster i programmet: Pia Risholm Mothander, psykolog och forskare vid Stockholms universitet, Elia Psouni, psykolog och forskare vid Lunds universitet, Cecilia Hörnell Sunar, psykoterapeut EFT. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Delbetalning av köp på nätet kan verka lockande, men kan bli dyrt. Tips om hur du kan resa billigt. Vad händer med den personliga integriteten i smarta hem? Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hans Rosenfeldt och en pratglad panel. Programledare: Hans Rosenfeldt I panelen: Pia Johansson, Fredrik Lindström, Susanna Dzamic och Eric Stern. Musik: Enmanzbandet Erland, Erland von Heijne. Teknik och redigering: Emilia Martin Producent: Mette Göthberg paminuten@sr.se Sänds även onsdag 04.30 och torsdag 19.03.

Underhållning

Teater

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Vad händer med alla gamla kyrkor? Vad innebär det av avkristna en kyrka och hur är det att bo i en gammal kyrka? Och behövs verkligen kyrkobyggnader för att förmedla ett religiöst budskap? Är en gång helig mark alltid helig mark? Under perioden 2000-2018 har 104 av Svenska kyrkans kyrkor tagits ur bruk. Även ett stort antal frikyrkor har lagts ner och avkristnats. Vikande medlemsantal i Svenska kyrkan, färre som firar gudstjänst och en omflyttning från glesbygden till städerna är en kombination som lett till kyrkodöden. Det är både dyrt och krävande att administrera alla kyrkobyggnader så i många fall är det enklast att avkristna en kyrka. Fotbollsspelaren Zlatan och musikproducenten och regissören Jonas Åkerlund är två som köpt gamla kyrkor i centrala Stockholm och andra kyrkor hamnar på Hemnet och blir bostäder, skolor eller helt enkelt rivs. Det är många orter i Sverige som blivit av med sin kyrka och det har vållat både sorg och protester. Mycket av många bygders historia ryms inom kyrkan och dessutom kan den vara en stor del av enskilda familjers historia med bröllop, begravningar och dop. Svenska kyrkan har fortfarande mer än 3 000 kyrkor kvar och får årligen nästan en halv miljard kronor från staten för underhåll och renovering av kulturmiljöskyddade byggnader, men det motsvarar bara cirka en fjärdedel av vad det kostar att hålla liv i dessa byggnader. I veckans Människor och tro kommer vi att besöka en gammal kyrka som avkristnats och berätta dess historia från 1800-talet fram till våra dagar. Det är Toftesta missionshus i Vallentuna som var på väg att förfalla, men som renoverats och numera bostad åt familjen Jennerstål och de delar med sig av sina tankar om hur det är att bo i en kyrka. Bo Schylander, pastor och Margareta Palm, tidigare söndagsskollärare i Toftesta minns det gamla missionshuset. I Människor och tro medverkar också Christina Grenholm, präst i Svenska kyrkan som varit med och avkristnat många kyrkor. Vi får även träffa pastorerna Sara och Michael Grenholm som tycker att det inte alls behövs en kyrkolokal utan driver istället husförsamlingen Mosaik i Uppsala där bönestunder och mässa hålls i församlingsmedlemmarnas hem. Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Thella Johnson Producent: Antonio de la Cruz Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Maria Küchen Kanske tänker han på Gud som på en värmande ugn i vinterns fukt och kyla, en ugn som ger bröd. Maria Küchen är författare Text Matt 19:27-30 Klockor Ore kyrka, i Västerås stift Musik Öppna mig för din kärlek, med Blidsbergs pastorats kyrkokör (psalm 96) Producent Siri Ambjörnsson Klippan Prdouktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Storpolitik på hög nivå när Roosevelt, Churchill och Stalin träffades 1945 - Tobias Svanelid reder ut hur världen omformades i Jalta. Och så lanseras en ny teori om mystiska Dyatlovolyckan 1959. I februari 1945 träffades USA:s, Storbritanniens och Sovjetunionens ledare i Jalta för att bestämma om världens öde efter kriget. Men det var tre stormakter som drog åt helt olika håll, och Tobias Svanelid träffar historieprofessorerna Kent Zetterberg och Kristian Gerner för att ta reda på hur och om man över huvud taget kunde enas vid Jalta. Dessutom diskuterar man frågan om hur vi än idag lever i svallvågorna av besluten vid Jalta för 75 år sedan. Vi får också en rapport från arkeologen Richard Holmgren som var den förste som häromåret skidade till mytomspunna Dyatlovpasset i Uralbergen. Den oförklarliga Dyatlovolyckan 1959 har nu återigen börjat utredas av ryska myndigheter, men Richard Holmgren har en egen teori som han bättre tycker förklarar ett av 1900-talets största mysterium, när nio skidåkare omkom i det vintriga passet. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Inför helgens Oscarsgala finns det ett bidrag med svensk anknytning: kortfilmen "Life Overtakes Me" om ett av de apatiska flyktingbarnen. Gunnar Bolin har sett filmen, som även fått hård kritik. Det är Magasinet Filter som i en färsk artikel anklagar filmteamet för att visa fram en osann bild av hela situationen. Kulturredaktionens kritiker Björn Jansson kommer sedan att, tillsammans med programledaren Roger Wilson, titta fram mot Oscarsgalans övriga stora priser och spekulera över vinnare och förlorare. Inför galan återutsänder vi också Karin Svenssons intervju med regissör och skådespelare i en av de mest nominerade filmerna: Marriage Story. KLASSIKERN: BRIDGET JONES DAGBOK P1 Kulturs Nina Asarnoj har läst och sett om den här moderna klassikern. Vad säger den oss i dag? MÖT PERSONERNA BAKOM TVÅ ORIGINELLA BIOPREMIÄRER Vi får även träffa regissörerna till två ovanliga filmer som går upp på biograferna i dag. Svenska Alexandra-Therese Keining har gjort "The Average Color Of The Universe" och isländska Hlynur Pálmason står bakom den isländska "En vit, vit dag". Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg. Från i går.

Kultur, Repris

Dikt: ur "XIII Dedikationer" Översättning: Athena Farrokhzad /John Swedenmark Uppläsning:  Saga Gärde DIKTSAMLING "Atlas över en invecklad värld" (Ellerströms, 2019) MUSIK Evert Taube: Byssan lull EXEKUTÖR Tango for tre Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Underhållning, Repris

Från 2012. Typo är programmet som tar typsnitten på allvar och berättar berättelserna om hur våra bokstäver egentligen fick sina former, hur de påverkar oss och varför. Från 10.45. Sänds även natt mot tisdag 00.45 samt natt mot fredag kl. 04.50.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även kl. 21.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

- Det är fint att kunna känna längtan, och kanske är det för att jag tycker så mycket om det som jag också tycker så mycket om den mörka tiden här uppe. Mona Mörtlund är poet och författare uppvuxen i Kangos. Hon är bosatt i Luleå och skriver både på meänkieli och svenska. Producent Linnea Luttu tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Vilka bär ansvar för det krig som nu eskalerar i Libyen? Krigslarmet är tillbaka på högsta nivå i Libyen. Ett fullskaligt krig har blossat upp mellan den FN-stödda regeringen i Tripoli och krigsherren Khalifa Haftar, som startade en militär offensiv mot huvudstaden i april i fjol. Läget är akut, men EU är splittrat och står utan större inflytande. Och de olika stater som blandat sig i Libyenkonflikten militärt, på de olika sidorna, verkar snarare intresserade av att positionera sig för att dra nytta av Libyen i framtiden, än att vara med och skapa en varaktig fred. I korselden hamnar civila libyer och de hundratusentals migranter i den stora flyktingström som passerar landet. Hör libyer på både Tripolisidan och Haftarsidan om det oroliga läget. Hör också de personer som fanns i migrantcentret Tajoura när det bombades av utländsk makt. Analyser av Jalel Harchaoui och Tarek Megerisi. Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson Tekniker: Elin Hagman Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i söndags.

Dokumentärer, Repris