Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Om mediers roll, utmaningar och svårigheter i bevakning av coronapandemin. Hur är det att rapportera från smittans europeiska centrum? Medial fascination för guldbron. Dramatiskt annonsras för medier. ? Utmaningar och svårigheter när coronavirusets spridning bevakas Nyhetsmedier vittnar om rekordtrafik på sina sajter. Och det här är ett läge när mediers funktion sätts prov och utmanas. I kris måste ju medier kunna fungera som kanaler för all viktig samhällsinformtion, samtidigt som ju medier också har i uppdrag att granska och förhålla sig kritiskt gentemot myndigheterna. Hur ser de stora redaktionerna själva på vad som är svårigheterna just nu? Reporter: Freddi Ramel och Tonchi Percan ? Hela Italien i karantän - SVT kallar hem korre Jennifer Wegerup har för SVT:s räkning rapporterat från allt folktommare italienska gator. Hon har varit mitt i coronasmittans europeiska centrum. Men hur är det att jobba som journalist i ett nedstängt land? Var går gränsen för vilka risker man tar som reporter? I veckan kallades Wegerup hem, trots att hon själv hade velat stanna och jobba. Reporter: Lasse Truedson ? Mediehajpen kring Guldbron Medieintresset kring Slussens nya bro som kom via lastfartyg från Kina i veckan har varit enormt. Inte bara lokalt i Stockholm utan också i riksmedier. Till exempel SVT har startat ett nytt direktsänt slow-tv-projekt kopplat till bron. Men vad är det som gör den här stålkonstruktionen så oemotståndlig för medier? Reporter: Therese Rosenvinge ? Annonskollaps för svenska medier. Hur allvarligt är läget? Ett dramatiskt annonsras slår just nu hårt mot landets medier. Fjolåret blev en kalldusch. Nu tappar medier även digitala annonser och i branschen pratas det om annonskollaps. Men varför händer det här nu? Och hur påverkar det här journalistiken? Reporter: Tonchi Percan Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Vad ska vi göra med alla som dör i framtiden? I flera städer i Sverige är begravningsplatserna fulla och i det mångreligiösa Sverige vill allt fler kistbegravas vilket skapar ännu mer brist på mark. Varje år dör ungefär 90.000 svenskar. Majoriteten kremeras men ca 25 % begravs i kista. I takt med att befolkningen ökar kommer det behövas fler gravplatser i Sverige. I Stockholm har en ny begravningsplats planerats i över 20 år men olika intressen har stått emot varandra. Ska parker och gröna områden förvandlas till ett vilohem för de döda eller ska de sparas och utvecklas till rekreationsplatser för de levande? I veckans Människor och tro tar imam Hussein Farah Warsame och Mohamed Hagi Farah, medborgaraktivist från Rinkeby, med oss med på en muslimsk begravning långt hemifrån. Vi träffar Mats Löf, konstnär och landskapsdesigner, grundare av Järva Discgolfpark som måste flytta på sig till förmån för anläggandet av nya gravar och Björn Erdal, Tenstabo, aktiv i nätverket Låt parken leva. Vi får även höra Maria Liljas docent i religionspsykologi, som har forskat om existentiella frågor och riter och professor Carola Wingren, landskapsarkitekt som jobbat med begravningsplatser. Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Thella Johnson Producent: Antonio de la Cruz Från i torsdags.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
"Dagarnas skum" från 1947 blev den stora kärleksromanen och kultboken bland ungdomar på 60- och 70-talet. Boris Vian (10 mars 1920 - 23 juni 1959) var en fransk tusenkonstnär: författare, poet, trumpetare, sångare, uppfinnare and ingenjör. Först gjorde han skandal med romanen Jag ska spotta på era gravar, och sedan succé, om än fördröjd, med "Dagarnas skum" 1947. Göran Sommardal läser om Boris Vians klassiker "Dagarnas skum" för att sen om den håller måttet 40 år senare. Från i fredags. Sänds även i kväll kl. 19.50 samt tisdag kl. 03.50.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
40 minuter om människan, moralen och existensen. Innerst inne hyser vi alla fördomar om kön, etnicitet, ålder, vikt, sexuell läggning, nationalitet, hudfärg - enligt det implicita associationstestet (IAT), fritt för var och en att göra på nätet. Väldigt få människor kallar sig själva rasister eller sexister. Betydligt fler, mer eller mindre alla, verkar dock omedvetet hysa stereotypa känslor och attityder som mycket väl skulle kunna kallas både rasistiska och sexistiska. Fenomenet kallas "implicit bias" på engelska, ungefär implicit skevhet. Det verkar alltså föreligga en stor skillnad mellan hur vi uppfattar oss och hur vi verkligen är. Detta väcker såklart många frågor. Först och främst: stämmer testen? Är vi verkligen alla rasister och sexister? Och om vi djupt inom oss hyser stereotypa och fördomsfulla attityder mot vissa kategorier människor, innebär det också att vi diskriminerar dem, eller förmår vi helt agera enligt våra medvetna värderingar? Samtal mellan Katharina Berndt Rasmussen, filosof och Nazar Akrami, socialpsykolog, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Från i söndags.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Från i går.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Kära Annika med Olof Wretling: "En jetmotor i en epatraktor" En radiobrevväxling om spinn i hjärnan, hypnos och "de tre wretlingska F:en". Från i går.
Anmärkning
Lättlyssnat, Repris
Tablåinnehåll
Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Fältreportern går en grodskola men tar också reda på varför det är fatalt att gölgroda har hamnat i Blekinge. En skata kan sprida frön från hela 117 olika växter: 100-årig forskning upphittad! Långbensgrodorna i Blekinge har redan börjat leka. Biolog Annika Lydänge ger oss en grodskola, hur känner man igen våra olika amfibier? Fältreporter Erik Svensson tar också reda på varför det är så fatalt att gölgroda hamnat i södra Sverige. Sven August Heintze, doktorerade i botanik 1913 och blev sen nyfiken på hur växter sprids med hjälp av fåglar. Genom att undersöka spybollar och exkrementer hittade och artbestämde Heintze frön från 117 olika växtarter - bara hos skator. Reporter Jenny Berntson Djurvall har träffat Zooekologen Johan Elmberg som skrivit om Heintzes bortglömda forskning. Lisa Henkows kråkvinkel handlar också om kråkor, de sprider inte bara frön utan också korvbröd! Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker - tipsar om de bästa böckerna för att känna igen groddjur, kräldjur och fiskar. Programledare Joacim Lindwall. Från lördagen.
Anmärkning
Fritid och hobby, Repris
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Fältreportern går en grodskola men tar också reda på varför det är fatalt att gölgroda har hamnat i Blekinge. En skata kan sprida frön från hela 117 olika växter: 100-årig forskning upphittad! Långbensgrodorna i Blekinge har redan börjat leka. Biolog Annika Lydänge ger oss en grodskola, hur känner man igen våra olika amfibier? Fältreporter Erik Svensson tar också reda på varför det är så fatalt att gölgroda hamnat i södra Sverige. Sven August Heintze, doktorerade i botanik 1913 och blev sen nyfiken på hur växter sprids med hjälp av fåglar. Genom att undersöka spybollar och exkrementer hittade och artbestämde Heintze frön från 117 olika växtarter - bara hos skator. Reporter Jenny Berntson Djurvall har träffat Zooekologen Johan Elmberg som skrivit om Heintzes bortglömda forskning. Lisa Henkows kråkvinkel handlar också om kråkor, de sprider inte bara frön utan också korvbröd! Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker - tipsar om de bästa böckerna för att känna igen groddjur, kräldjur och fiskar. Programledare Joacim Lindwall. Från gårdagen.
Anmärkning
Fritid och hobby, Repris
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Börsras, varsel och enorma krispaket följer i coronavirusets spår. Hur mycket mer tål ekonomin - och kan Sverige stå emot störningar i matindustrin? "Det finns ingen livsmedelsberedskap". Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Therese Frisell, expert på livsmedelsförsörjning Livsmedelsverket Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Jonas Lundkvist, Beredskap Sverige Tedros Adhanom Ghebreyesus, chef WHO Donald Trump, president USA Per Bolund (MP), finansmarknadsminister Jonas Olavi, fristående finansanalytiker Steve Mnuchin, finansminister USA Mohamed El-Erian, chefsrådgivare Allianz Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen Tobias Rydegren, presschef Coop Simon Kollerup, affärsminister Danmark Anders Birgersson, mjölkbonde Marie Svaton, kommunikationschef Dagab Tekniker: Elin Hagman Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från kl. 11.40. Sänds även på måndag kl. 14.30.
Anmärkning
Ekonomi, Repris
Tablåinnehåll
Råvaror och människor hör till den varma eller kalla naturen. I persisk matlagning går balansen mellan varmt och kallt före smaken. Rozbeh Javid berättar om den mångtusenåriga persiska matkulturen. - Att man kryddar ris med saffran är inte bara för smaken utan beror på att ris tillhör den kalla naturen och måste balanseras med nåt från den varma naturen, som saffran, förklarar Rozbeh Javid som har den persiska restaurangen Shahrzad i Stockholm. När man säger persiskt idag betyder det iranskt. Det persiska riket var en gång en stormakt med centrum i det som idag är Iran. Persien var en av de första och största stormakterna. Det persiska köket är ett av de äldsta och största köken i världen. Rötterna går flera tusen år bakåt i tiden. - I den persiska kulturen har det alltid handlat om att få balans mellan motsatser. Ursprunget till begreppen den kalla och varma naturen går att finna i zoroastrismen, den religion som grundades för 3000 år sen av Zarathustra. Människor och råvaror hör till den varma eller kalla naturen, och mat är ett sätt att balansera detta. En "kall" människa bör äta "varm" mat. Exempel på kalla råvaror: apelsin, bönor, dill, fisk, gurka, koriander, lime, linser, tamarind, yoghurt, kalvkött och vitlök. Exempel på varma råvaror: aubergine, citron, dadlar, fikon, gurkmeja, ingefära, spiskummin, lök, valnötter, räkor och heta kryddor. - Recept innehåller alltid både kalla och varma råvaror, säger Rozbeh. Sidenvägen gick genom Persien. Persien influerades av andra kulturer, och det persiska spreds åt både väster och öster. Det persiska finns i turkisk och grekisk mat och i Nordafrika. Indiska kryddor och smaker finns i Persien, och det nordindiska köket har sitt ursprung i Persien. Från i torsdags.
Anmärkning
Fritid och hobby, Repris
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Över 60 procent av alla infektionssjukdomar kommer från djur från början. Och bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran högre - 75 procent. Vetenskapspodden om nya coronaviruset, djur och smittor. Vi diskuterar varför fladdermöss sägs ligga bakom så många smittor, och vad det är med vilddjursmarknaderna som gör att smittämnen sprids. Djursmittor började sannolikt dyka upp när vi började ha husdjur och leva närmare djur. Ibland hade vi ju till och med djur inne i husen ibland. Men förr var konsekvenserna inte lika stora - kanske blev många i en by sjuka, eller rentav dog, men folk rörde sig inte lika mycket så grannbyn kanske klarade sig. Det är nu, med vår livsstil och vår folkmängd, som sådana smittor har börjat sprida sig allt snabbare. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, beskriver oss människor som en monokultur för smittämnen - alltså att vi, som blivit så många och finns överallt, är en idealisk livsmiljö som gör att smittämnena kan spridas. Och att djurens livsmiljöer krymper gör också att vi får vilda djur närmare oss, som vi tidigare inte varit i kontakt med. Medverkande: Hanna Sahlberg, Sara Sällström, Annika Östman och Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Nils Lundin Från i fredags.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Året är 1959. Arne Eriksson är på besök hos Max von Sydow i hemmet på Kungsgatan i Malmö, för att få svar på frågan om skådespelandets drivkrafter. Från i onsdags.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Han är inte mellanmjölk direkt. Joakim Lamotte delar landet med sina livesändningar på Facebook i gränslandet mellan journalistik och aktivism. Han får på nöten och ger på nöten. Hur länge till orkar han gå upp i ringen? Sänds även kl. 21.03 samt natt mot lördag kl. 00.02.
Tablåinnehåll
Mina Benaissa besöker en mataffär med gapande hyllor och försöker balansera rätt i krismedvetenheten. Veckans ord är "bunkra". Rent grafiskt ser hyllorna ut som tandrader som på sina håll fått stora svarta gapande gluggar. Tomt på pappardelle, fettuccine, tagliatell och snabbmakaroner. Inte ens fullkornsvarianterna finns kvar. Och när den uppgivna nästan reflexmässiga upprördheten över att "folk inte är kloka" lagt sig, så kör självkritiken sitt race. "Är vi sist eller?" "Varför har inte vi varit mer förutseende?" "Vi är sämst". För lika nöjd som den som just bunkrat tordes vara - lika snuvad och självkritisk och dålig känner sig den obunkrade. Nu är det här alltså en matbutik - som jag besökte en lördag förmiddag - så vi behöver inte dra dom allra mest våldsamma växlarna kring att detta är den hela och sanna bilden av landets alla mathyllor. Men det tycks utifrån nyhetsrapporteringen både här hemma och på sina håll i världen vara en bild som återkommer. Men denna tomhet i spåren av bunkrandet för tankarna till länder förstenade i krig - där vardagen upphört. Eller till länder i djup ekonomiskt kris med devalverade valutor och fryst import. Jag tillhör den förskonade skaran människor med, tack och lov, hittills obefintliga erfarenheter av yttre kris - men det finns så många runt om oss i dagens samhälle som upplevt detta på riktigt nära håll. Som vet. Som minns. I antologin "Ingen kommer undan kulturen" som gavs ut av SOM-institutet vid Göteborg Universitet i början av året skriver forskaren Gabriella Sandstig om vårt förhållande till just krisberedskap. Hur beredda är vi egentligen på katastrofen - detta tema som matats oss genom allt från nyheter till populärkulturens zombieapokalypser. Enligt undersökningen som presteras i det aktuella kapitlet, gjord bland västsvenska 2018, så svarade 30 procent att de någon gång under det senaste året förberett sig på att hantera olika typer av kriser. Jag tänker att den siffran kanske skulle sett annorlunda ut idag. Vi uppmanas ha allmän beredskap med vatten och mat för ett par dagar, samtidigt har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap så sent som i helgen sagt att det inte finns skäl att bunkra och hamstra - tvärtom skapar dom tomma hyllorna en oro. I Storbritannien har en stor matbutikskedja inför ransonering på till exempel toalettpapper. Det är svår uppgift att vara cool och rationell. Att balansera på rätt sida beredskap och krismedvetenhet. Att bunkra måttfullt - att inte dras med. För den som undrar. Jag fick med mig mat hem från affären i lördag. Inte pasta, men två bukar fiskbullar i hummersås. Och ett stadigt kilo lösgodis, som det för övrigt fanns gott om. Mina Benaissa mina.benaissa@sverigesradio.se Sänds även kl. 12.55.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör också en krönika av Ulrika Knutson, ett kåseri av Pamela Jaskoviak, om Nya Zeelands hyllade ledare efter terrorattentaten för ett år sen, om hur det gick för översvämningsdrabbade i Buzi Timme 1: - Om coronasmittans spridning i Sverige - Om ett val i USA som hamnat i skuggan av coronaviruset - Om Kina som skyller på USA för virusets uppkomst - Om vårt samhällsansvar i denna smittspridning - Ulrika Knutsons krönika - Panelen om politisk coronakonsensus, skolstängning och föräldrars rätt till sina barn Timme 2: - Corona och världsekonomin - Nya Zeelands uppskattade premiärminister ett år efter attentatet - Satir med Public Service - Kan lagen skärpas för att stärka barnens rätt, apropå "Lilla Hjärtat"? - Hur har det gått för den översvämmade staden Buzi ett år efteråt? - Kåseri av Pamela Jaskoviak Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Anders Diamant Sänds även kl. 22.05.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör också en krönika av Ulrika Knutson, ett kåseri av Pamela Jaskoviak, om Nya Zeelands hyllade ledare efter terrorattentaten för ett år sen, om hur det gick för översvämningsdrabbade i Buzi Timme 1: - Om coronasmittans spridning i Sverige - Om ett val i USA som hamnat i skuggan av coronaviruset - Om Kina som skyller på USA för virusets uppkomst - Om vårt samhällsansvar i denna smittspridning - Ulrika Knutsons krönika - Panelen om politisk coronakonsensus, skolstängning och föräldrars rätt till sina barn Timme 2: - Corona och världsekonomin - Nya Zeelands uppskattade premiärminister ett år efter attentatet - Satir med Public Service - Kan lagen skärpas för att stärka barnens rätt, apropå "Lilla Hjärtat"? - Hur har det gått för den översvämmade staden Buzi ett år efteråt? - Kåseri av Pamela Jaskoviak Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Anders Diamant Sänds även kl. 22.05.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Gudstjänst med en resa in i vila, förundran och bön. Den bygger på nyinspelad instrumental musik av Michael Jeff Johnson och Erik Tilling samt på boken "Helt liv" av pastorn och författaren Daniel Röjås. Daniel Röjås talade delar kan du lyssna på separat eller ladda ned här eller på appen SR Play. "En hybrid mellan en gudstjänst och konsert." Man hajar till och blir nyfiken när man läser den beskrivningen av en föreställning med instrumental musik och tal om viktiga ämnen och saker i livet - förundran, vilan och bönen - som också ger en utmaning och inbjudan till den stressade nutidsmänniskan. Den här föreställningen, hybriden mellan en gudstjänst och en konsert, turnerar just nu i Sverige under rubriken "Kom du källa". Den ges av tre vänner som känt varandra i snart 30 år och som följts åt i livet. Nyligen skapade de ett gemensamt koncept då musikerna Erik Tilling och Michael Jeff Johnsson gav ut ett instrumentalt album med kända sånger och psalmer med just titeln "Kom du källa". Daniel Röjås är pastor i Centrumkyrkan i Boxholm och i Mjölby Pingst. Han debuterade samtidigt med boken "Helt liv". I denna gudstjänst vävs delar av innehållet i boken ihop med den instrumentala musiken i en radioversion från Fjällstugan i Jönköping. Istället drömmer jag om ett liv som, på något sätt, hänger samman. Där de olika delarna visserligen kan spreta, men ändå någonstans förenas i något som gör livet helt. Ett liv som därmed är en motståndshandling mot den moderna sjukan att ständigt dela upp och dra isär. I denna längtan efter ett helt liv tror jag det finns viktiga källor att upptäcka som kan sätta oss på spåren i sökandet efter ett helt liv. I dagens gudstjänst ska jag tala om tre sådana omistliga källor: förundran, vilan och bönen. Daniel Röjås Medverkande Daniel Röjås, tal Erik Tilling, gitarr Michael Jeff Johnson, piano och sång Text Psaltaren 84:6-8 Stillhet då du talar av Sven Danell Musik Kom du källa Jesus har gjort allt Närmare Gud till dig Må allt skapat tystna Han går aldrig förbi dig S:t Patricks bön Stanna hos mig Fäst dina ögon på Jesus Han går aldrig förbi dig (med sång) I gott bevar Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se
Anmärkning
Andliga frågor
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Mina Benaissa besöker en mataffär med gapande hyllor och försöker balansera rätt i krismedvetenheten. Veckans ord är "bunkra". Rent grafiskt ser hyllorna ut som tandrader som på sina håll fått stora svarta gapande gluggar. Tomt på pappardelle, fettuccine, tagliatell och snabbmakaroner. Inte ens fullkornsvarianterna finns kvar. Och när den uppgivna nästan reflexmässiga upprördheten över att "folk inte är kloka" lagt sig, så kör självkritiken sitt race. "Är vi sist eller?" "Varför har inte vi varit mer förutseende?" "Vi är sämst". För lika nöjd som den som just bunkrat tordes vara - lika snuvad och självkritisk och dålig känner sig den obunkrade. Nu är det här alltså en matbutik - som jag besökte en lördag förmiddag - så vi behöver inte dra dom allra mest våldsamma växlarna kring att detta är den hela och sanna bilden av landets alla mathyllor. Men det tycks utifrån nyhetsrapporteringen både här hemma och på sina håll i världen vara en bild som återkommer. Men denna tomhet i spåren av bunkrandet för tankarna till länder förstenade i krig - där vardagen upphört. Eller till länder i djup ekonomiskt kris med devalverade valutor och fryst import. Jag tillhör den förskonade skaran människor med, tack och lov, hittills obefintliga erfarenheter av yttre kris - men det finns så många runt om oss i dagens samhälle som upplevt detta på riktigt nära håll. Som vet. Som minns. I antologin "Ingen kommer undan kulturen" som gavs ut av SOM-institutet vid Göteborg Universitet i början av året skriver forskaren Gabriella Sandstig om vårt förhållande till just krisberedskap. Hur beredda är vi egentligen på katastrofen - detta tema som matats oss genom allt från nyheter till populärkulturens zombieapokalypser. Enligt undersökningen som presteras i det aktuella kapitlet, gjord bland västsvenska 2018, så svarade 30 procent att de någon gång under det senaste året förberett sig på att hantera olika typer av kriser. Jag tänker att den siffran kanske skulle sett annorlunda ut idag. Vi uppmanas ha allmän beredskap med vatten och mat för ett par dagar, samtidigt har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap så sent som i helgen sagt att det inte finns skäl att bunkra och hamstra - tvärtom skapar dom tomma hyllorna en oro. I Storbritannien har en stor matbutikskedja inför ransonering på till exempel toalettpapper. Det är svår uppgift att vara cool och rationell. Att balansera på rätt sida beredskap och krismedvetenhet. Att bunkra måttfullt - att inte dras med. För den som undrar. Jag fick med mig mat hem från affären i lördag. Inte pasta, men två bukar fiskbullar i hummersås. Och ett stadigt kilo lösgodis, som det för övrigt fanns gott om. Mina Benaissa mina.benaissa@sverigesradio.se Från i morse.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. I Iran har invånarna samma drömmar och längtan som svenskarna. Men iranierna måste också hantera konsekvenserna av hårda sanktioner från omvärlden och ett hårt tryck från de styrande mullorna. Dessutom finns nu hotet från coronaviruset. Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström besöker en medelklassfamilj i Teheran och tar en titt i kylskåpet. I takt med höjda matpriser blir det allt glesare på hyllorna. Han träffar också en regimkritisk serietecknare som tar en risk med varje pennstreck. Och en ballerina vars steg är förbjudna. Medverkar gör också Erika Holmquist, Irananalytiker på Försvarets Forskningsinstitut, FOI Johan-Mathias Sommarström mellanösternkorrespondent johan-mathias.sommarstrom@sr.se Sänds även natt mot måndag kl.00.02 samt på onsdag kl. 20.03.
Tablåinnehåll
Undersökande journalistik från Göteborg. Det säljs pass, körkort, utbildningsintyg och handlingar som behövs för att ta sig in i EU. Kaliber om industrin kring falska handlingar som vuxit i takt med de senaste årens flyktingkriser i Europa. Från i måndags.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Programledare: Susanne Ljung. Vi ska bege oss till Bayern i Tyskland för att följa i de fotspår som lämnats av en man som beskrivits som en stilbildande sagokung - Ludvig II av Bayern. Programmet är en repris från december 2018. Ludvig II av Bayern har också kallats för spritt språngande galen. Han skulle säkerligen ha gått till historien som bara en av många mindre kända kungligheter med knasiga idéer som det kryllade under 1800-talet i Europa, som då var fyllt av olika kungadömen, kejsardömen och furstendömen. Men Ludvig II av Bayern kom att utmärka sig, redan då. Till en början för att han vid sin kröning 1864 bara var 18 år och modellsnygg. Han var nästan två meter lång, slank och vältränad efter att ha ridit mycket. Hyn var blek, håret var mörkt och lockat (av locktänger, skulle det visa sig) och hans ögon var blå. Men hans skönhet avtog. Ludvig den andre av Bayern blev ganska snart tämligen fet, och tappade tänderna gjorde han också. Liksom sitt förstånd, anser en del. Men bestående blev de tre fantasifulla slott han lät uppföra - Neuschwanstein, Herrenchiemsee och Linderhof. Slott som blivit en sorts prototyper för hur sagoslott ska se ut. I veckans program besöker vi slottet Linderhof, som ligger i en dal mitt i de bayerska alperna cirka nio mil utanför München. Det var en plats som Ludvig valde med stor noggrannhet. Det var på Linderhof som Ludvig kom att tillbringa de sista åren av sitt liv och trots att detta slott är hans minsta, så rymmer det flera olika fantasivärldar. Ludvig II älskade inte bara pampiga slott. Han älskade också Richard Wagners musik. Varför är det så många som blir besatta av Wagners verk? Det tar vi också reda på i programmet. Veckans gäst är Svante Nordin, professor i idéhistoria vid Lunds universitet. Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 02.02.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
År 2009 utlyser WHO en pandemi, den första på 41 år. Ett virus sprider sig över jorden, snabbt. Vårdcentraler förbereder sig för den kommande katastrofen och vaccinationstrycket är enormt. Över två miljarder människor flyger varje år på jorden och en sjukdom kan sprida sig mellan kontinenter inom loppet av några få timmar. På en vårdcentral i Farsta förbereder man sig för den kommande katastrofen. Dokumentären gjordes 2010 av Martin Johnson. Slutmix: Fredrik Nilsson. Producent: Håkan Engström. Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
40 minuter om människan, moralen och existensen. Vad har de antika tragöderna att säga oss idag? Och varför ville Sokrates köra dem på porten? Filosofiska rummet om tragiskt tänkande. Det är framförallt i Staten, författad ca 375 f.kr, som Platon återger läromästaren Sokrates djupa skepsis till sin tids teaterkonst. De attiska tragedierna lyfter fram människans känslor på förnuftets bekostnad, visar skamlöst upp förkastliga handlingar, undergräver åtskillnaden mellan män och kvinnor - och riskerar att leda till tyranni. I den utopiska idealstat där filosoferna ska regera har de ingen plats. Vad betyder denna förkastelsedom över konsten för den västerländska, filosofiska tradition som börjar med Platon? Rymmer tragediernas sätt att gestalta tillvarons komplexitet möjligheter och insikter som filosofin blundat för, eller missförstått? Den brittiske filosofen Simon Critchley menar det, och i boken "Tragedy, The Greeks and Us" söker han grunderna för ett tragiskt tänkande. Vad ett sådant tänkande skulle kunna innebära är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet, som gästas av Charlotta Weigelt, professor i filosofi på Södertörns högskola som bland annat översatt Aristoteles till svenska, Johan Tralau, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och författare till flera böcker om antiken, och Leif Zern, mångårig teaterkritiker på Dagens Nyheter. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén Sänds även på fredag kl. 20.03 och natt mot söndag kl. 03.02.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Om mediers roll, utmaningar och svårigheter i bevakning av coronapandemin. Hur är det att rapportera från smittans europeiska centrum? Medial fascination för guldbron. Dramatiskt annonsras för medier. ? Utmaningar och svårigheter när coronavirusets spridning bevakas Nyhetsmedier vittnar om rekordtrafik på sina sajter. Och det här är ett läge när mediers funktion sätts prov och utmanas. I kris måste ju medier kunna fungera som kanaler för all viktig samhällsinformtion, samtidigt som ju medier också har i uppdrag att granska och förhålla sig kritiskt gentemot myndigheterna. Hur ser de stora redaktionerna själva på vad som är svårigheterna just nu? Reporter: Freddi Ramel och Tonchi Percan ? Hela Italien i karantän - SVT kallar hem korre Jennifer Wegerup har för SVT:s räkning rapporterat från allt folktommare italienska gator. Hon har varit mitt i coronasmittans europeiska centrum. Men hur är det att jobba som journalist i ett nedstängt land? Var går gränsen för vilka risker man tar som reporter? I veckan kallades Wegerup hem, trots att hon själv hade velat stanna och jobba. Reporter: Lasse Truedson ? Mediehajpen kring Guldbron Medieintresset kring Slussens nya bro som kom via lastfartyg från Kina i veckan har varit enormt. Inte bara lokalt i Stockholm utan också i riksmedier. Till exempel SVT har startat ett nytt direktsänt slow-tv-projekt kopplat till bron. Men vad är det som gör den här stålkonstruktionen så oemotståndlig för medier? Reporter: Therese Rosenvinge ? Annonskollaps för svenska medier. Hur allvarligt är läget? Ett dramatiskt annonsras slår just nu hårt mot landets medier. Fjolåret blev en kalldusch. Nu tappar medier även digitala annonser och i branschen pratas det om annonskollaps. Men varför händer det här nu? Och hur påverkar det här journalistiken? Reporter: Tonchi Percan Från i går.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Börsras, varsel och enorma krispaket följer i coronavirusets spår. Hur mycket mer tål ekonomin - och kan Sverige stå emot störningar i matindustrin? "Det finns ingen livsmedelsberedskap". Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Therese Frisell, expert på livsmedelsförsörjning Livsmedelsverket Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Jonas Lundkvist, Beredskap Sverige Tedros Adhanom Ghebreyesus, chef WHO Donald Trump, president USA Per Bolund (MP), finansmarknadsminister Jonas Olavi, fristående finansanalytiker Steve Mnuchin, finansminister USA Mohamed El-Erian, chefsrådgivare Allianz Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen Tobias Rydegren, presschef Coop Simon Kollerup, affärsminister Danmark Anders Birgersson, mjölkbonde Marie Svaton, kommunikationschef Dagab Tekniker: Elin Hagman Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från i går.
Anmärkning
Ekonomi, Repris
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Han är inte mellanmjölk direkt. Joakim Lamotte delar landet med sina livesändningar på Facebook i gränslandet mellan journalistik och aktivism. Han får på nöten och ger på nöten. Hur länge till orkar han gå upp i ringen? Från i morse. Sänds även natt mot lördag.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
"Dagarnas skum" från 1947 blev den stora kärleksromanen och kultboken bland ungdomar på 60- och 70-talet. Boris Vian (10 mars 1920 - 23 juni 1959) var en fransk tusenkonstnär: författare, poet, trumpetare, sångare, uppfinnare and ingenjör. Först gjorde han skandal med romanen Jag ska spotta på era gravar, och sedan succé, om än fördröjd, med "Dagarnas skum" 1947. Göran Sommardal läser om Boris Vians klassiker "Dagarnas skum" för att sen om den håller måttet 40 år senare. Från i fredags. Sänds även tisdag kl. 03.50.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Sänds även natt mot tisdag kl. 04.02 samt natt mot söndag kl. 00.02.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Programledare: Marie Lundström. Annika Norlin är låtskrivare, musiker och artist och fick Sveriges Radios novellpris 2019 för "Mattan". Redan då hade hon (i hemlighet) redan flera noveller på gång och nu kommer hon ut med åtta av dem i samlingen Jag ser allt du gör. Annika Norlin gör musik under artistnamnen Säkert och Hello Saferide och har tidigare gett ut sina låttexter i boken Text. Och så möter Marie Lundtsröm författaren Philip Teir, bosatt i Helsingfors och medarbetare i Dagens Nyheter. Philip Teirs senaste roman Jungfrustigen är hans tredje om äktenskap och här bryter huvudpersonen upp från det gifta livet och lämnar. Boken skulle komma riktigt nära, där det bränns, så jag försökte ligga nära i mitt skrivande. Jag ville skriva det här ur en mans perspektiv, säger författaren Philip Teir om sin senaste roman om ett uppbrott ur ett äktenskap. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Fredrik Wadström och Anna-Karin Ivarsson(producent) Från i går morse. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.02.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör också en krönika av Ulrika Knutson, ett kåseri av Pamela Jaskoviak, om Nya Zeelands hyllade ledare efter terrorattentaten för ett år sen, om hur det gick för översvämningsdrabbade i Buzi Timme 1: - Om coronasmittans spridning i Sverige - Om ett val i USA som hamnat i skuggan av coronaviruset - Om Kina som skyller på USA för virusets uppkomst - Om vårt samhällsansvar i denna smittspridning - Ulrika Knutsons krönika - Panelen om politisk coronakonsensus, skolstängning och föräldrars rätt till sina barn Timme 2: - Corona och världsekonomin - Nya Zeelands uppskattade premiärminister ett år efter attentatet - Satir med Public Service - Kan lagen skärpas för att stärka barnens rätt, apropå "Lilla Hjärtat"? - Hur har det gått för den översvämmade staden Buzi ett år efteråt? - Kåseri av Pamela Jaskoviak Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Anders Diamant Från i morse.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.
Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör också en krönika av Ulrika Knutson, ett kåseri av Pamela Jaskoviak, om Nya Zeelands hyllade ledare efter terrorattentaten för ett år sen, om hur det gick för översvämningsdrabbade i Buzi Timme 1: - Om coronasmittans spridning i Sverige - Om ett val i USA som hamnat i skuggan av coronaviruset - Om Kina som skyller på USA för virusets uppkomst - Om vårt samhällsansvar i denna smittspridning - Ulrika Knutsons krönika - Panelen om politisk coronakonsensus, skolstängning och föräldrars rätt till sina barn Timme 2: - Corona och världsekonomin - Nya Zeelands uppskattade premiärminister ett år efter attentatet - Satir med Public Service - Kan lagen skärpas för att stärka barnens rätt, apropå "Lilla Hjärtat"? - Hur har det gått för den översvämmade staden Buzi ett år efteråt? - Kåseri av Pamela Jaskoviak Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Anders Diamant Från i morse.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
