SR, P1 2020-04-13

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Under de drygt 100 dagar som gått sedan det första fallet av det nya Coronaviruset rapporterades har världen förändrats dramatiskt. Nästan alla världens länder är drabbade av pandemin, men konsekvenserna för enskilda skiljer sig åt beroende var i världen man bor. Sveriges Radios korrespondenter har talat med människor i Colombia, Nepal, Senegal och Turkiet om hur deras vardag förändrats på grund av pandemin och de restriktioner som införts för att stoppa smittspridningen. Programledare: Maja Lagercrantz Från i går.

Aktualiteter, Repris

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Två kvinnor i de lappländska fjällen. Med barnen på magen och tälten på ryggen antar de kraftmätningen mot moder natur. Otaliga är berättelserna om män som drar ut i vildmarken för att söka äventyret och finna sig själva; män som seglar över stora hav, bestiger höga berg och stolt pressar flaggskaftet i sin erövring. Vad händer när två kvinnor, och två bebisar, gör samma sak? Programmet gjordes 2011 av Ella Petersson. Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi vet så väl att vi inte borde skälla på våra barn i oroliga tider, ändå brister tålamodet. Hur ska vi klara av att jobba och vara hjälplärare till våra barn utan att bli helt galna på varandra? UR. Programledare Maja Härngren får tips av några skolelever, en psykolog från Rädda barnen och vår stående gäst, mellanstadielärare Catharina Glaas. Lyssna på Räkna med bråk Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 21.03.

Utbildning, Repris

Hur påverkas bostadsmarknaden när krisen drar fram genom ekonomin - och vilka paralleller kan man dra från historiska kriser? Vad blir avgörande för hur den står sig den här gången? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Linda Lövgren, senior bostadsanalytiker WSP Sven Carlsson, teknikreporter Ekot Staffan Tell, talesperson Hemnet Jens Magnusson, privatekonom SEB Per-Arne Sandegren, analyschef Mäklarstatistik Erik Thedéen, chef Finansinspektionen Tekniker: Maria Stillberg ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från i går.

Ekonomi, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Den har kallats "ett stort mästerverk" såväl som "katastrof". Rockoperan som gör Jesus till välklädd rebell var inte helt okontroversiell när den kom, men har blivit en modern klassiker. Det var 1970 som konceptalbumet Jesus Christ Superstar släpptes som LP-skiva. Upphovsmännen Tim Rice och Andrew Lloyd Webber hade fått kämpa för sin idé att göra en musikal, eller ja, rockopera, om Jesus sista dagar i livet. Många tyckte att idén var motbjudande och värdelös. Men på försök spelades en singel vid namn Superstar in och låten blev en stor hit. Fullängdsalbumet kom att toppa Billboardlistan, vilket banade väg för såväl scenuppsättningar som långfilms-version. Jesus Christ Superstar är idag en av de musikaler som spelats allra mest. En modern klassiker som gång på gång sätts upp runt om i världen och där Jesus tolkas mer eller mindre modemedvetet. Den banade väg för så kallade "megamusikaler" - stora påkostade uppsättningar som till exempel Cats eller Fantomen på Operan, också de skrivna av Tim Rice och Andrew Lloyd Webber.  På originalskivan från 1970 fick sångaren och skådespelaren Murray Head rollen som Judas. Historien berättas från Judas perspektiv och han skildras som mänskligt nyanserad. Vi pratar med Murray Head om hur det var när allt startade. Den 10 april är det 60 år sedan kvinnor för första gången prästvigdes i Sverige. Då var de tre stycken som tillsammans blev de första. Idag däremot är kvinnorna i majoritet på prästutbildningarna. Det har skapat större behov av prästkläder anpassade till kvinnor. Vi pratar med modeskaparen Maria Sjödin som specialiserat sig på att designa arbetskläder åt präster. Dessutom tittar vi närmare på hur Jesus skildrats i konsten tillsammans med konstvetaren Carina Jacobsson. Jesus är en av de allra mest avbildade personerna, men det finns inget facit på hur han ska se ut. Genom historien har det gått olika trender i hur Jesus har skildrats, som involverat mer eller mindre lidande.  Veckans gäst är Ronny Svensson, filmkritiker och musiker. Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Moderaterna vill satsa hundratals miljarder för att bromsa smittans ekonomiska effekter, men finns det en gräns för hur mycket skattebetalarna ska betala för att hjälpa företagen? Moderaternas partiledare Ulf Kristersson är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om datainsamling för att stoppa smittspridningen. Globala techjättar tycks tävla om att presentera behjälplig data och här i Sverige samarbetar Telia med Folkhälsomyndigheten. Vilka vinster - och vilka risker - finns det med det här? Reportage av frilansjournalisten Katarina Andersson med Nick Clegg, toppchef på Facebook, Anders Ygeman digitaliseringsminister (S) samt Joakim Larsson, kommunikationschef Google Sverige. Kommentar: Sven Carlsson, IT-reporter på Ekot. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Josef Reinhold Ekots lördagsintervju ekotslordagsintervju@sverigesradio.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Varför är tvål så bra mot coronavirus? Hur stor är risken att smittas av en hissknapp eller ett dörrhandtag någon annan rört vid? Vi samlar några avsnitt av Vetenskapsradions coronaspecial. Sedan mitten av mars har Vetenskapsradion gjort en daglig fördjupning om coronaviruset, där vi rett ut aktuella frågor som cirkulerat. Den har man framför allt kunnat höra i appen och där poddar finns, och ibland inom ramen för program i P1. Nu samlar vi några av inslagen och sänder dem tillsammans i långfredagens lunchsändning. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

Att Jesus dog för oss på korset tror jag kan vara en svårsmält tanke för många. Vad spelar det för roll för mig, för oss? Vi har kanske alla ett uppdrag som handlar om att finnas för varandra och kanske även offra oss för någon annan. Joanna Kölsch tänker på andra kriser där människor betytt så mycket för varandra, Tjernobyl eller Hamngatan i Stockholm. En  vetskap  och  en  tro  växer  fram.  Den  vetskap vi  sen  länge  har  glömt.  Den  att  vi  alla  hör  samman.  Att  vi alla  delar  samma  jord  att  vi  bara  fått  den  till  låns,  och  att ett  syskonskap  flyter  i  vårt  blod.  Vi  är  alla  en  enda  kropp, vi  tar  alla  del  av  ett  och  samma  bröd.  Så  viktigt  är  detta budskap,  att  Jesus  går  i  döden  för  detta,  för  att  vi  skall förstå.  Att  vi  hör  samman.  Joanna Kölsch Musik  Rise Up/Guru Singh och Seal&Friends Producent Neta Norrmo för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman.

Kultur

- Att jag är så förtjust i svunna tidsepoker beror inte bara på att jag har fyllt både femtio och några år till. Per J Andersson var med och startade Vagabond på åttiotalet. Sedan dess har han också rest till Indien för att skriva böcker, reportage och nyhetsartiklar. Han har dessutom skrivit guideböcker till Grekland och Kroatien, dokumentärromanen "New Delhi-Borås", den resefilosofiska essäsamlingen "För den som reser är världen vacker" och nu senast "Ta tåget - på spåret genom historien, samtiden och framtiden". Han är också programledare för Räls i P1, en programserie om järnvägens roll i samhället, som återkommer i mars 2020. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

När Kristin Montagu-Evans är 19 år drabbas hennes mamma Marie av bröstcancer. I fjorton år lever familjen sida vid sida med sjukdomen. Det här är hennes berättelse om att som ung leva nära med döden. "Svenska berättelser på scen" är mötet mellan en persons egen berättelse, en musiker och en poet. Berättarföreställningarna är baserade på radioserien "Svenska berättelser" i P1. Den 18 oktober 2019 ställde sig Kristin Montagu-Evans för första gången på scen framför en publik för att berätta sin egen historia. Berättare: Kristin Montagu-Evans Poet: Dag Thelander Musiker: Lisa Grotherus Svenska berättelser på scen presenteras av Dramaten& i samarbete med Sveriges Radio och inspelningen är gjorde på Dramatens scen Elverket i Stockholm.  Regi: Niklas Mesaros, Dramaten. Producent och dokumentärt textansvarig: Ola Hemström, Sveriges Radio.

Sociala frågor

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad är det som gör att våld ibland blir en del av underhållningen? Vi djupdyker i underhållningsvåldets historia och pratar om filmcensur och våldsam sport. Våld finns i olika former, överallt i vårt samhälle. På samma sätt finns det också överallt i de filmer, tv, spel eller musik som vi konsumerar. Alltså ofta ett slags våld som underhållning. Men var går gränserna för vad som är underhållande? Och vem får egentligen utöva underhållande våld? Medverkande i programmet: Dick Harrison, professor i historia, Gunnel Arrbäck, tidigare direktör för Biografbyrån, Jonas Rosenqvist, etnolog som forskat på skräckfilm, Annie Mattsson, lektor i litteraturvetenskap som forskat på skräckfilm, Tor Troéng, MMA-fighter, Wilhelm Asplund och Pappa Sami Aikio, tv-spelande Umeåbor Programledare: Joakim Silverdal och Jakob Ollander. Sändningsproducent Oscar Stål.

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad är det som gör att våld ibland blir en del av underhållningen? Vi djupdyker i underhållningsvåldets historia och pratar om filmcensur och våldsam sport. Våld finns i olika former, överallt i vårt samhälle. På samma sätt finns det också överallt i de filmer, tv, spel eller musik som vi konsumerar. Alltså ofta ett slags våld som underhållning. Men var går gränserna för vad som är underhållande? Och vem får egentligen utöva underhållande våld? Medverkande i programmet: Dick Harrison, professor i historia, Gunnel Arrbäck, tidigare direktör för Biografbyrån, Jonas Rosenqvist, etnolog som forskat på skräckfilm, Annie Mattsson, lektor i litteraturvetenskap som forskat på skräckfilm, Tor Troéng, MMA-fighter, Wilhelm Asplund och Pappa Sami Aikio, tv-spelande Umeåbor Programledare: Joakim Silverdal och Jakob Ollander. Sändningsproducent Oscar Stål.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ring P1! från Göteborg om bland annat oro för vad som händer efter karantänen, finns det plats för samhällsförändring efter pausen coronakrisen skapat och om underhållningsvåld. Programledare Tomas Tengby. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. 24 svenska kommuner har någon form av samarbetsavtal städer i Kina - samtidigt har sju kommuner avslutat sina samarbeten på grund av bristerna för mänskliga rättigheter i Kina. Det visar nya siffror som Kaliber tagit fram. Hur kontroversiella är avtalen? Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 13.30.

Aktualiteter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Den kallas kinaros och hawaiiros, och är Malaysias nationalblomma. Hibiskus har också odlats länge som krukväxt här hemma. Men betydligt längre har fjällets växter tagits tillvara. I Jokkmokks fjällträdgård finns en avdelning med nyttoväxter, med mycket mer än bara kvanne. Fjällträdgårds-trädgårdsmästaren Ingrid Hellberg visar också hur man bör gå nära, för att uppleva fjällväxternas blommor. Ingela Jagne planterar hibiskussticklingar med Gustaf. Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor om tomatsticklingar och fjärilsbuskar. odla@sverigesradio.se Sänds även natt mot fredag kl. 03.35, natt mot lördag kl. 01.35 samt på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En extrainsatt programserie om hur Sverige ställer om i skuggan av corona. Hör röster och berättelser från hela Sverige om hur nya problem får nya kreativa lösningar. Om kampen för att hitta rätt och finna glädje i en tillvaro där inget är som vanligt. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Aktualiteter

Kultur

Kultur

Första rad: Ännu är klart skarpt ljus Uppläsning: Göran Sonnevi Diktsamling: Oavslutade dikter (Bonniers, 1987) MUSIK Dmitrij Sjostakovitj: Preludium opus 34:10 EXEKUTÖR Franz Halasz, gitarr och Débora Halasz, piano Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Starka musikupplevelser har förmågan att förändra oss i grunden. Vilka reaktioner och upplevelser får vi när musiken griper tag i oss? Alf Gabrielsson är en utbildad kyrkomusiker som blev psykolog, och han har forskat på människors starkaste musikupplevelser. Han har velat ta reda på vad musiken gör med oss, och vilken roll den spelar i våra liv. Han har samlat ett halvt tusental intervjuer i boken "Starka musikupplevelser", som sträcker sig över cirka 100 år: Från 1908 till 2004. Det han har varit ute efter är något som går utöver musik som underhållning - att undersöka musik som bekräftar vilka vi är, musik som har kraften att förändra oss - till och med rädda oss. Programmet är en repris från 6 mars 2018. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Tauba Katzenstein överlevde Förintelsen. Coronaviruset har nu släckt hennes liv. Vittnesmålet finns bevarat i hennes Sommar från 2018, som spelades in i hennes bostad i Stockholmstrakten. Tauba Katzenstein var då 92 år och hennes berättelse löper från tiden i Polen och Lodz till Stockholm idag. Den handlar specifikt om två kvinnor men också om hennes eget liv som barn och ung då hon i så hög grad drabbades av antisemitismens och nazisternas värderingar och omänskliga våldshandlingar - och om hur hon överlevde allt detta. Det var i sitt Sommarprogram hon valde att delge oss sina erfarenheter. Med anledning av hennes bortgång repriserar vi nu programmet - med förkortad musik. Här är Tauba Katzensteins vittnesmål. Producent: Kerstin Brunnberg Om Tauba Katzenstein Ett av förintelsens sista vittnen i Sverige. Modern dödades i förintelselägret Auschwitz, systern i Treblinka och mormodern gasades ihjäl i en lastbil i Chelmno. Levde i flera år i gettot i Lodz före deportationen till Auschwitz. Därefter slavarbete hos vapentillverkaren Kruppverken, där lönen var en tallrik soppa och en skiva bröd. Satt även i koncentrationslägret Ravensbrück. Kom till Sverige med de vita bussarna en vecka innan Tyskland kapitulerade på alla fronter 1945. Bor nu på Judiska hemmet i Stockholm. Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

1894 byggs en fyr på ön Stephens Island i Nya Zeeland. Fyrvaktaren som flyttar in tar med sig sin katt, Tibbles. Det ska få ödesdigra konsekvenser - för en hel fågelart. Hör berättelsen om den märkliga muslika fågeln lyallklippsmygen som är borta för alltid. Men också om förövaren som bidragit till utrotning av ett antal fågelarter - katten. Från i lördags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det är röd dag så i dag blir det ett program med innehåll från årets tre första månader: Bygga en man cave - bra eller dåligt för relationen? Smittar skilsmässor? Och hur ska man hantera ett inställt bröllop? En man cave - mansgrotta - är ett rum i huset där killar kan göra som de vill, som grottmän, utan att behöva vara rädda för att sabotera vad kvinnan har åstadkommit i resten av huset i form av inredning och formgivning. Psykologen Sandra Lindström och arkitekten Gert Wingårdh diskuterar fenomenet. Läget är ovisst när det gäller covid-19-smittan och både offentliga och privata evenemang ställs in. Johanna Kajson är bröllopskoordinator och tipsar om hur man gör när ett sommarbröllop måste skjutas upp. Hur påverkar det relationen? Programledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Flera barnkanaler har på några år gått från att visa utländska ungdomsserier med undertext till att dubba nästan allt. Nyligen kunde Kulturnytt berätta att allt fler filmer och tv-program dubbats till svenska de senaste åren. Anledningen är nya tjänster och kanaler slagit sig in på marknaden. Något som också ökat är antalet otecknade ungdomsserier som dubbas. Daniel Hofverberg driver skandinaviens enda hemsida inriktad på dubbningar, och han har sett hur exempelvis Barnkanalen gått från att visa ungomsserier med undertext till att dubba nästan allt. - På Barnkanalen så var det för fem-sex år sedan hälften av innehållet som var textat med svensk text. Nu är nästan allting dubbat, säger Daniel Hofverberg. För drygt tio år sedan började Disney Channel sända det otecknade barnprogrammet Hannah Montana i dubbad version. Någonstans där började en trend i Sverige att tv-program som tidigare skulle haft svensk undertext visades på tv-kanalerna med dubbat tal. Idag visar Disneys kanaler, Nikelodeon och SVT:s Barnkanalen knappt något utländskt material som inte är dubbat. Barnkanalens kanalchef Safa Safiyari menar att det för dem är en fråga om att göra innehållet mer tillgängligt för fler barn. - I grunden handlar det här om att en stor del av vår publik inte kan läsa. Just genom att dubba utökade vi tillgängligheten mycket mer än vi trodde tidigare. Vi utgår från publikens behov och vad de kan i det här läget, säger kanalchef Safa Safiyari. En liknande utveckling syns tydligt i våra grannländer Norge och Danmark. Safa Safiyari berättar att det förts samtal internt på Barnkanalen om vad det här gör med barnens språkinlärning, särskilt när engelska barnprogram dubbas. - Nu när vi finns på webben finns också en möjlighet att även publicera programmen på originalspråk där. Det gör vi med vissa titlar, säger Safa Safiyari. Eva Lindgren är professor i språkdidaktik vid Umeå universitet. Hon menar att det en stor del av forskningen stöder att språkinlärning hänger ihop med hur mycket man hör ett språk, men tycker att SVT:s tillgänglighetstanke är bra i grunden. Däremot menar hon att Barnkanalens förändring kan föra med sig andra problem. - Det man skulle kunna fundera på är vilka signaler man skickar ut om sin språkpolicy. Man ska inte underskatta vikten av att barn får möta olika språk när de växer upp. Att de genom det starka filmmediet får uppleva hur barn med andra språk leker, skrattar och gråter om samma saker, säger professor Eva Lindgren och fortsätter: - Den möjligheten till en interkulturell kompetens, som det brukar pratas om, tror jag inte att man ska underskatta.  Daniel Hofverberg, som driver Skandinaviens största hemsida för dubbningar, är förvånad över den snabba ökningen av dubbningar i innehåll för äldre barn. - Frågan är om det kommer stanna på den nivån vi nått nu eller om det kommer att öka så att det i framtiden kommer dubbas rena vuxenfilmer. Jag hoppas inte att vi är på väg ditåt, men vem vet? Jag trodde inte ens att det skulle komma till nivån vi är på i dag, så vem vet var det här kan stanna.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Överallt där det finns människor som pratar finns tungvrickarramsor. I veckans avsnitt bjuder vi på ramsor på flera olika språk. Vad gör dem svåra att uttala? Och vad har tungvrickarramsan för funktion? Veckans språkfrågor Vad är en tungvrickarramsa och varför är den svår att uttala? Vad har ramsorna för ursprungligt användningsområde? Har innehållet någon koppling till deras geografiska ursprung? Finns det något som heter laxask? Är svenska tungvrickare mindre avancerade än i de stora språken? Varför är tungvrickare populära i Polen? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Sänds även i morgon kl. 19.03 samt natt mot torsdag kl. 04.25.

Vetenskap

Säsongspremiär med emojisar på tapeten! Hur många hjärtan kan man skicka och ändå behålla sin trovärdighet? Och är det okej att chefen skickar gristrynen och blomsterkvastar? Äntligen är Emanuel Karlsten och Amelia Adamo tillbaka i etern! I säsongens första avsnitt tar de med oss in i emoji-djungeln. Och höjer Amelia ett varningens finger för att skicka frukt- eller grönsaks-symboler här och tvärs, i synnerhet persikan och auberginen. Ställ din fråga till: appochetikett@sverigesradio.se Från i fredags.

Sociala frågor, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

När ett kompisgäng splittras efter en kupp 2015 är det början på en konflikt där flera unga män mördas. Trots flera medlingsförsök pågår den fortfarande. Hur ska man hitta en lösning? Polisen ser konflikten i Järvaområdet i norra Stockholm som en av de dödligaste i Sverige de senaste åren. Vi har träffat fritidsledaren som varit med på begravningen av unga killar som tidigare varit vänner och hängt på fritidsgården. Polisen som är engagerad i att stoppa våldet. Den sociala entreprenören som vill blicka framåt och fokusera på lösningar. - Väldigt många som har gjort riktigt stora uppoffringar för att försöka medla i konflikten. Både från olika trossamfund, från olika personer som har ett väldigt högt förtroendekapital i området. Det finns även de från oss inom polisen som har försökt att medla. Jag vet att det är familjer som har försökt att medla i konflikten men det har inte fungerat. Därav att konflikten hela tiden fortsätter att gödas. Det finns ingen som klarar av att medla ut den här konflikten i nuläget, säger polisen Denny Borgstad. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin.

Sociala frågor

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om. Från kl. 12.45.

Aktualiteter, Repris

Författaren Anne-Marie Berglund dog i mars i år. Katarina Wikars har sammanställt ett minnesprogram med material ur radions arkiv. Att uppleva. Att göra uppror. Sexualiteten som besvärjelse. Bara kvinnor ser det kosmiska hos mig, sa hon i en intervju från 1983. Hon debuterade som 25-åring 1977 med diktsamlingen "Luftberusningen". Och blev snart en kultförfattare med prosaböckerna "Dam med dåligt rykte på sin vanliga runda" och "Raserier." Hon såg sig själv som en djuphavsdykare i dyn men som med tiden hittade allt färre pärlor. Skrivandet hade en ordnande funktion: "Jag är som en kontorist hos mig själv", sa hon 1991, då hon också liknade pennan vid en gren att sitta på. 2005 fick hon Sveriges Radios lyrikpris och då kom också hennes sista bok, "Breven till Mamma", med de brev hon sedan unga år skrivit till sin mamma och som sparat dem i skrubben i elva gaffelpärmar. Då sa hon också i en intervju att utbrytningsförsöken varit förgäves, "skrivandet tar en inte ut", sa hon.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Från i lördags.

Fritid och hobby

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En extrainsatt programserie om hur Sverige ställer om i skuggan av corona. Hör röster och berättelser från hela Sverige om hur nya problem får nya kreativa lösningar. Om kampen för att hitta rätt och finna glädje i en tillvaro där inget är som vanligt. Från kl. 11.04. Sänds även natt mot onsdag.

Aktualiteter, Repris

Starka musikupplevelser har förmågan att förändra oss i grunden. Vilka reaktioner och upplevelser får vi när musiken griper tag i oss? Alf Gabrielsson är en utbildad kyrkomusiker som blev psykolog, och han har forskat på människors starkaste musikupplevelser. Han har velat ta reda på vad musiken gör med oss, och vilken roll den spelar i våra liv. Han har samlat ett halvt tusental intervjuer i boken "Starka musikupplevelser", som sträcker sig över cirka 100 år: Från 1908 till 2004. Det han har varit ute efter är något som går utöver musik som underhållning - att undersöka musik som bekräftar vilka vi är, musik som har kraften att förändra oss - till och med rädda oss. Programmet är en repris från 6 mars 2018. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Från kl. 12.09. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Året är 1948, ransoneringen efter kriget är äntligen över, och matskribenten Ria Wägner debuterar i radio med morgonprogrammet "På tröskeln", där hon ger recept på en potatissoppa med purjo. Efter kriget var det angeläget att lära svenska folket att äta mer grönsaker, något som många fortfarande var tveksamma till. Dessutom framför fru Brita Åkerman några väl valda ord om de ensamma mödrarnas situation. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En dramakomediserie om livet efter döden. Bitti har bjudit alla till Lövudden för att släktingarna ska få tillfälle att berätta för Fanny vad gården betyder för dem. Att vara samlade på Lövudden väcker minnen till liv och Bitti får användning av sina kunskaper i TSU- terapi  (Turning Spirals Upwards). Storyline och regi: Rasmus Lindberg. Medverkande och improviserad dialog: Sven Björklund, Emma Peters, Andres Öhrström, Charlotte Lindmark, Fred Broman, Margareta Gudmundson, Linda Wincent och Johan Forslund.  Musik: Iiris Viljanen.  Teknik och ljuddessign: Calle Andersson och Bjarne Johansson. Producent: Camilla Blomqvist. Programassistent: Helene Juntti. Sveriges Radio Luleå Sänds även på fredag 03.02 och 19.03.

Teater

Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Att jag är så förtjust i svunna tidsepoker beror inte bara på att jag har fyllt både femtio och några år till. Per J Andersson var med och startade Vagabond på åttiotalet. Sedan dess har han också rest till Indien för att skriva böcker, reportage och nyhetsartiklar. Han har dessutom skrivit guideböcker till Grekland och Kroatien, dokumentärromanen "New Delhi-Borås", den resefilosofiska essäsamlingen "För den som reser är världen vacker" och nu senast "Ta tåget - på spåret genom historien, samtiden och framtiden". Han är också programledare för Räls i P1, en programserie om järnvägens roll i samhället, som återkommer i mars 2020. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hälften av all mat vi äter i Sverige är importerad. Kan vi få hit tillräckligt att lägga på tallriken även i kristider? I coronasmittans spår oroas bönder runt om i landet för att de inte ska kunna skörda när utländska säsongsanställda inte kan komma hit som vanligt. I Slite Växthus på Gotland saknar man redan sina vanliga medarbetare från Ukraina, när delikatessgurkorna ska skördas, säger Kenneth Karlström på Slite växthus. Om jordbruksmaskiner eller mjölkrobotar går sönder på svenska gårdar kan det bli svårt att få tag på reservdelar och specialiserade tekniker från andra länder. Det svenska lantbruket är också beroende av att vi kan få hit fortsatta leveranser av diesel, konstgödsel och utsäde, det som kallas för insatsvaror inom jordbruket. För att bli mer oberoende av omvärlden för vår livsmedelsförsörjning borde vi odla mer i Sverige anser till exempel Lantbrukarnas Riksförbund LRF. På Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och Sveriges Lantbruksuniversitet SLU funderar man på hur Sverige skulle kunna bli mer självförsörjande, och en väg att komma dit vore att jordbruket blev mer fossilfritt. Om bönderna kunde tillverka eget bränsle till traktorerna lokalt och använde naturgödsel, skulle beroendet av importerade insatsvaror minska. Men om vi skulle minska importen och öka den inhemska matproduktionen, vad borde vi odla mer av då? Och blir det bara kålrötter till middag under vinterhalvåret eller finns det alternativ? Vi får tips i programmet av kocken Maximillian Lundin. Klotet handlar den här veckan om hur vi ska få mat trots stängda gränser. Än så länge finns det livsmedel i butikerna och de stora dagligvarukedjorna tror att det kommer att fortsätta så. Men coronakrisen sätter ljuset på sårbarheten med den globaliserade matproduktionen. Programledare: Niklas Zachrisson Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Flera barnkanaler har på några år gått från att visa utländska ungdomsserier med undertext till att dubba nästan allt. Nyligen kunde Kulturnytt berätta att allt fler filmer och tv-program dubbats till svenska de senaste åren. Anledningen är nya tjänster och kanaler slagit sig in på marknaden. Något som också ökat är antalet otecknade ungdomsserier som dubbas. Daniel Hofverberg driver skandinaviens enda hemsida inriktad på dubbningar, och han har sett hur exempelvis Barnkanalen gått från att visa ungomsserier med undertext till att dubba nästan allt. - På Barnkanalen så var det för fem-sex år sedan hälften av innehållet som var textat med svensk text. Nu är nästan allting dubbat, säger Daniel Hofverberg. För drygt tio år sedan började Disney Channel sända det otecknade barnprogrammet Hannah Montana i dubbad version. Någonstans där började en trend i Sverige att tv-program som tidigare skulle haft svensk undertext visades på tv-kanalerna med dubbat tal. Idag visar Disneys kanaler, Nikelodeon och SVT:s Barnkanalen knappt något utländskt material som inte är dubbat. Barnkanalens kanalchef Safa Safiyari menar att det för dem är en fråga om att göra innehållet mer tillgängligt för fler barn. - I grunden handlar det här om att en stor del av vår publik inte kan läsa. Just genom att dubba utökade vi tillgängligheten mycket mer än vi trodde tidigare. Vi utgår från publikens behov och vad de kan i det här läget, säger kanalchef Safa Safiyari. En liknande utveckling syns tydligt i våra grannländer Norge och Danmark. Safa Safiyari berättar att det förts samtal internt på Barnkanalen om vad det här gör med barnens språkinlärning, särskilt när engelska barnprogram dubbas. - Nu när vi finns på webben finns också en möjlighet att även publicera programmen på originalspråk där. Det gör vi med vissa titlar, säger Safa Safiyari. Eva Lindgren är professor i språkdidaktik vid Umeå universitet. Hon menar att det en stor del av forskningen stöder att språkinlärning hänger ihop med hur mycket man hör ett språk, men tycker att SVT:s tillgänglighetstanke är bra i grunden. Däremot menar hon att Barnkanalens förändring kan föra med sig andra problem. - Det man skulle kunna fundera på är vilka signaler man skickar ut om sin språkpolicy. Man ska inte underskatta vikten av att barn får möta olika språk när de växer upp. Att de genom det starka filmmediet får uppleva hur barn med andra språk leker, skrattar och gråter om samma saker, säger professor Eva Lindgren och fortsätter: - Den möjligheten till en interkulturell kompetens, som det brukar pratas om, tror jag inte att man ska underskatta.  Daniel Hofverberg, som driver Skandinaviens största hemsida för dubbningar, är förvånad över den snabba ökningen av dubbningar i innehåll för äldre barn. - Frågan är om det kommer stanna på den nivån vi nått nu eller om det kommer att öka så att det i framtiden kommer dubbas rena vuxenfilmer. Jag hoppas inte att vi är på väg ditåt, men vem vet? Jag trodde inte ens att det skulle komma till nivån vi är på i dag, så vem vet var det här kan stanna. Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

När ett kompisgäng splittras efter en kupp 2015 är det början på en konflikt där flera unga män mördas. Trots flera medlingsförsök pågår den fortfarande. Hur ska man hitta en lösning? Polisen ser konflikten i Järvaområdet i norra Stockholm som en av de dödligaste i Sverige de senaste åren. Vi har träffat fritidsledaren som varit med på begravningen av unga killar som tidigare varit vänner och hängt på fritidsgården. Polisen som är engagerad i att stoppa våldet. Den sociala entreprenören som vill blicka framåt och fokusera på lösningar. - Väldigt många som har gjort riktigt stora uppoffringar för att försöka medla i konflikten. Både från olika trossamfund, från olika personer som har ett väldigt högt förtroendekapital i området. Det finns även de från oss inom polisen som har försökt att medla. Jag vet att det är familjer som har försökt att medla i konflikten men det har inte fungerat. Därav att konflikten hela tiden fortsätter att gödas. Det finns ingen som klarar av att medla ut den här konflikten i nuläget, säger polisen Denny Borgstad. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin. Från kl. 16.03.

Sociala frågor, Repris

Året är 1948, ransoneringen efter kriget är äntligen över, och matskribenten Ria Wägner debuterar i radio med morgonprogrammet "På tröskeln", där hon ger recept på en potatissoppa med purjo. Efter kriget var det angeläget att lära svenska folket att äta mer grönsaker, något som många fortfarande var tveksamma till. Dessutom framför fru Brita Åkerman några väl valda ord om de ensamma mödrarnas situation. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Första rad: Ännu är klart skarpt ljus Uppläsning: Göran Sonnevi Diktsamling: Oavslutade dikter (Bonniers, 1987) MUSIK Dmitrij Sjostakovitj: Preludium opus 34:10 EXEKUTÖR Franz Halasz, gitarr och Débora Halasz, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris