SR, P1 2020-05-10

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från förra söndagen.

Underhållning, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nytt krispaket till svenska medier. Men räcker pengarna? Vi granskar youtube-kanalen SwebbTV, en tummelplats för konspirationsteorier. Coronaviruset ställer till det i TV-fabriken. Påverkar utbudet under lång tid framåt. ? Granskning: vilka är SwebbTV? I vår granskande serie om de sk alternativmedierna har turen kommit till Youtube-kanalen SwebbTV. Många hörde kanske talas om den först i samband med att industrimannen Leif Östling, tidigare vd för lastbilsjätten Scania och ordförande för Svenskt Näringsliv, var med som gäst. Något som ledde till många svarta rubriker. Men vad är SwebbTV? Hur stor är kanalen och vad styr innehållet? Kanalens vd håller inte med om beskrivningen, men den som tittar märker snart att det här är en plats där konspirationsteorier ges stor plats. Läs mer om reportaget. Reporter: Josephine Freje Simonsson. ? Nytt krispaket till medier - hur långt räcker pengarna? På fredagen kom ännu ett krispaket till svenska medier. En halv miljard i ett nytt stöd. Samtidigt beräknas medier tappa 200 miljoner i månaden i förlorande annonsintäkter på grund av coronakrisen. Så hur långt räcker insatserna nu? Och hur kommer branschen se ut efter Coronakrisen? Reporter: Erik Petersson ? Många käppar i TV-fabrikens hjul pga corona Ingen har nog kunnat undgå hur stor påverkan coronaviruset fått på TV-innehållet den här våren. Och så kommer det fortsätta - ett bra tag till. Just nu är det nämligen, i vanliga fall, högsäsong för TV-inspelningar i Sverige. Inspelningar av program som sen visas på hösten och under vintern och till och med nästa år. Så vad är det för TV-vinter som väntar? Reporter: Therese Rosenvinge Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. I Människor och Tro pratar vi om vår egen dödlighet och om hur coronan påverkar processen runt döden. När vi inte längre kan samlas och ta farväl av våra döda måste vi hitta nya sätt att sörja. Den pågående coronapandemin har gjort oss alla medvetna om såväl vår egen som andras dödlighet, och den tvingar oss att förhålla oss till något som vi annars gärna undviker. I en tid då få intervjuer kan göras i den aktuella miljön har Människor och tro fått följa med Maria Dolores på jobbet. Hon är en av dem som tar hand om de döda inför och i samband med begravningen. Hon berättar bland annat om hur man behåller värdigheten hos de döda, trots att kroppen måste hanteras på ett annorlunda sätt. I programmet medverkar också Philip de Croy som är religionsvetare och thanatolog, dvs specialist på döden. Programledare: Linda Thulin Reporter: Lollo Collmar Producent: Antonio de la Cruz Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Det var med Akira Kurosawa som japansk film blev känd i väst. I år skulle Kurosawa ha blivit 110 år och Mårten Blomkvist bugar för mästaren och hans mästerverk "De sju samurajerna". Det var ett internationellt genombrott både för japanska filmregissören Akira Kurosawa och för japansk film när hans "Demonernas port" vann Guldejonet vid filmfestivalen i Venedig 1951. Några år senare, 1954, gjorde Akira Kurosawa "De sju samurajerna", filmen som fortsatt ständigt hamnar på topplistor över världens bästa filmer. "De sju samurajerna" handlar om bybor som måste försvara sig mot rövare på japansk landsbygd i slutet av 1500-talet och tar hjälp av samurajer. Filmen sveper fram med samma suveräna auktoritet som de samurajer som gett den titeln. Från den första minuten till den tvåhundrasjunde och sista är "De sju samurajerna" bara muskler. I Klassikern berättar Mårten Blomkvist om hur Kurosawa lyckas kombinera längd och koncentration i den nästan tre och en halv timme långa "De sju samurajerna". Från i fredags. Sänds även i kväll kl. 19.50 samt tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Vilket värde har hoppet när saker och ting går snett? Kickar det igång vår kämpaglöd eller tvärtom, passiviserar det? Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle har olika svar. I coronatider är det lätt att misströsta. Osäkerheten är stor, och vi kan väl bara hoppas på att det snart vänder uppåt - det vill säga att Folkhälsomyndighetens ödesdigra kurva börjar vända neråt. Kanske ber den religiöse till sin gud? Inom hinduismen är hoppet dock inte något positivt eller något så centralt begrepp som inom de abrahamitiska religionerna. Hoppet ses där snarare som något förkastligt, jämförbart med begär eller vrede. Det kan också tänkas bli resonemang om hoppets eventuella relation till underkastelse respektive utopi, i detta samtal om hoppets natur och värde, mellan en jude, en hindu och en kristen, tillika socialpsykolog, religionshistorier och etikforskare: Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Kultur, Repris

Om att hälsa på kollegors hundar och att dela en måltid via en skärm. Marianne Söderberg är journalist och filmare bosatt i Luleå. I tv-serien Konsten att fånga en dröm skildrar hon arbetet med att skapa en konsthall i byn Vitsaniemi i Norrbotten. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se Från i går.

Andliga frågor, Repris

Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Är det socialt accepterat att vuxna använder appar som är till för unga? Experthjälp, i form av influencern NattiD, kommer till undsättning. I veckans avsnitt vänder Emanuel Karlsten och Amelia Adamo den digitala kepsen bak-och-fram och ger sig in på TikTok-dansgolvet. Men är de bjudna? Influencern och mega-TikTokaren Nathalie "NattiD" Danielsson kommer till studion. Tillsammans med Emanuel och Amelia skapar hon en etikett för vad som gäller för vuxna på de ungas arena. Ställ din fråga till: appochetikett@sverigesradio.se Från i går.

Sociala frågor, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi återupplever valda delar ur den åtta timmar långa Fågelsångsnatten. Vi tar också reda på hur en virtuell bioblitz fungerar. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Vi ägnar större delen av programmet åt att återuppleva höjdpunkter ur den åtta timmar långa Fågelsångsnatten som sändes i P1 söndag 3 maj. Natten som började med storlom i Småland, gick över gäss och sävsparv i Ersnäs i Norrbotten, via sånglärkor och rödbenor vid Hornborgasjön, gök, korsnäbbar och försiktiga orrar på Kägelbergsmyren, ivriga skärfläckor och kentska tärnor på Landgrens holme i Skanör, tillbaka till morgonens svartvita flugsnappare, koltrastar, lövsångare och bofinkar i Småland. Vi ringer också upp ekologiprofessor Susanne Åkesson som var vår expertkommentator under natten för att reda ut vem som tassade ut på bryggan vid fyratiden på morgonen vid vår sändningsplats i Osaby i Småland och gjort avtryck i våra inspelningsmikrofoner. Och hur gör man en bioblitz i coronatider? Jo, man gör den virtuell. Vi ringer upp Per Bengtsson som befinner sig på Auroraängen på Blidö där artjaktsdagen startar med gökotta för en liten skara inventerare. Letandet efter spännande arter på Auroraängen kan sedan följas på nätet under hela dagen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi återupplever valda delar ur den åtta timmar långa Fågelsångsnatten. Vi tar också reda på hur en virtuell bioblitz fungerar. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Vi ägnar större delen av programmet åt att återuppleva höjdpunkter ur den åtta timmar långa Fågelsångsnatten som sändes i P1 söndag 3 maj. Natten som började med storlom i Småland, gick över gäss och sävsparv i Ersnäs i Norrbotten, via sånglärkor och rödbenor vid Hornborgasjön, gök, korsnäbbar och försiktiga orrar på Kägelbergsmyren, ivriga skärfläckor och kentska tärnor på Landgrens holme i Skanör, tillbaka till morgonens svartvita flugsnappare, koltrastar, lövsångare och bofinkar i Småland. Vi ringer också upp ekologiprofessor Susanne Åkesson som var vår expertkommentator under natten för att reda ut vem som tassade ut på bryggan vid fyratiden på morgonen vid vår sändningsplats i Osaby i Småland och gjort avtryck i våra inspelningsmikrofoner. Och hur gör man en bioblitz i coronatider? Jo, man gör den virtuell. Vi ringer upp Per Bengtsson som befinner sig på Auroraängen på Blidö där artjaktsdagen startar med gökotta för en liten skara inventerare. Letandet efter spännande arter på Auroraängen kan sedan följas på nätet under hela dagen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Ära vare Gud i höjden, denna har jag gjort i slöjden! Ja, så kanske det rimmades när tusentals snidade träfåglar placerades ovanpå nyligen inköpta tv-apparater i svenska hem i slutet av 50-talet. Men är det en trana eller är det en häger? Varför blev den så vanlig? Och vad säger den om sin tid? Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson spårar historien bakom denna fågelfigurin av furu, björk eller teak. Den har länge varit vanlig på loppisar och i antikbodar, men under senare år har den ökat i pris och idag kostar den ofta över hundralappen. Samlaren och konstnären Magnus Bärtås har idag över 300 slöjdhägrar i sitt hem. Han menar att träfiguren symboliserar rymdålderns framtidstro och att den visar hur den abstrakta konstens formspråk började ta sig in i det folkliga medvetandet. Peter Ekström, före detta slöjdhägersamlare och konstnär även han, berättar om sitt förhållande till fågeln, hur träslöjden förändrades i skiftet mellan 50- och 60-tal samt varför tv-fågeln ska klassas som "okonst". Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1. Från i går. Sänds även natt mot tisdag 00.45 samt natt mot fredag kl. 04.50.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Under covid-19-pandemin har forskningen hamnat i ett undantagstillstånd. Sådant som tidigare varit helt oacceptabelt diskuteras nu på fullt allvar i forskarvärlden. Som att låta frivilliga friska smittas av viruset för att snabba på vaccinforskningen. - Jag ser det som att jag donerar min hälsa, säger Gavriel Kleinwaks, en av de runt 14 000 frivilliga som anmält sig till en uppropssida för sådan här forskning. Än så länge har ingen sådan här studie dragits igång, men det diskuteras på fullt allvar inom forskarvärlden, nu senast i tidskriften Science. Vi diskuterar också exempel på preliminära studier och lösa forskningsresultat som far över världen och slås upp som sanningar i den här tiden. Ett sådant exempel är nyheten om att över 200 personer i Sydkorea hade fått covid-19 en andra gång, trots att de nyss haft sjukdomen. Det visade sig bero på att testet gjorde utslag även på döda, inaktiva viruspartiklar som man har kvar efter att ha varit sjuk, så det stämde alltså inte. Dessutom tar vi upp ordkriget som blossat upp mellan USA och Kina, där Trump beskriver pandemin som en attack mot USA från Kina, en attack som är "värre än Pearl Harbour och World Trade Center". Med osäkra forskningsresultat och mycket ovisshet är det ett svårt läge för beslutsfattare och forskarvärlden, och aldrig tidigare har det producerats så många forskningsrapporter på så kort tid, om samma ämne. - Det gäller att försöka hitta de relevanta studierna, säger en av forskarna som går upp i ottan och går igenom nattens skörd av studier för att försöka hinna med. Medverkande: Ulrika Björkstén, Hanna Sahlberg och Annika Östman Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: Janne Jutila Från i fredags.

Vetenskap, Repris

När krigsdecenniet gick mot sitt slut började också humorn knäppa upp och ibland nå rent anarkistiska höjder. I täten gick inte oväntat Povel Ramel, här med den sällan hörda "Liten bluddervisa". Povel Ramel var sedan 1945 anställd vid den tre man starka radiounderhållningen, med flitiga inhopp i allehanda program. Parodier kom mer och mer på modet, och för ett av Frukostklubbens flamsigaste inslag det året stod syskonen Hultén, som framgångsrikt misshandlade Evert Taubes Havsörnsvals. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Blott 35 år gammal blev han DN:s yngsta chefredaktör. Trots att Peter Wolodarski växte upp i ett bildat hem på Östermalm ser han sig som en outsider. Hur menar han? Och varför gick han så hårt åt Sveriges Coronastrategi? Sänds även kl. 21.03 samt natt mot lördag kl. 00.02.

Aktualiteter

I dessa tider är det många som sitter mest inne och tittar på omvärlden. Mattias Berg funderar över utsiktens betydelser. Kastanjen på gården utanför köksfönstret har fått sina tunga, ännu ljusgröna blad - och snart kommer ju blommorna. De där rosaaktiga, upprättstående, samtidigt skira och kraftfulla: något av det absolut mest överraskande i hela den svenska stadsfloran. Som en liten uppenbarelse, något som aldrig går att förutsäga utan varje år överträffar våra förväntningar. Och i år kanske mer än någonsin. Jag noterar framstegen dag för dag, ibland flera gånger samma dygn. Efter regn och sol, ofta med bara några minuters mellanrum som den senaste veckan, är det som att hela trädet har fått en näringschock. Då inbillar jag mig att jag kan se hur bladen blir större och knopparna sväller, i realtid: som i naturdokumentärernas trickfilmning där allting slår ut som ett mirakel medan vi tittar. Ur bokhyllan tar jag Bodil Malmstens "Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån". Det är en fantastisk roman, med en lika fantastisk titel - bortsett från att den just nu är helt osann, både för mig och de flesta andra. Jag får titeln liksom kastad i ansiktet och ställer in boken igen. För den dagen är jag inte heller långt härifrån. Då sitter jag väl fortfarande och tittar ut genom mitt fönster. "Långt härifrån" är just nu ett begrepp lika abstrakt som "upp i luften" eller "ut i rymden". Häromveckan kom den kanske vackraste texten hittills om den nuvarande situationen, av den italienska författaren Silvia Avallone i Dagens Nyheter. Där beskriver hon från Bologna isande sakligt vardagen för alla de som - ändå till skillnad mot oss här i Sverige - länge har befunnit sig i lagstadgad karantän. Som faktiskt inte fått gå ut mer än för att köpa mat eller rasta hunden - och därför har blivit liksom ett med sin utsikt. Hur hon och hennes lilla dotter spanar på den oföränderliga omvärlden. Avallone skriver: "Jag slår upp samma fönster som alltid och sätter mig på en stol framför det. Nilde hoppar upp i knäet på mig och vi tittar noga genom rektangeln som innesluter en bit av ett bostadshus och knappt ena halvan av en biograf som är stängd på grund av dekretet. Men det är vår bio nu. Nilde räknar upp fönsterluckorna, takrännorna och stuprören som hon ser." Jag slår igen tidningen och tänker på alla inneslutna människor över världen. Vad de kan se - och inte se. Träd, betong, himmel, humlor... De mer eller mindre täckta vyer som tillsammans bildar våra utsikter. Och slås plötsligt av att utsikt i plural blir ett på många sätt annat begrepp: en sorts förhoppning om framtiden. Min utsikt, din utsikt, våra utsikter. Det är väl det vi har just nu. Både nästan ingenting - och nästan allt. Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se Sänds även kl. 12.55.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik och trender, satir och analyser. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik och trender, satir och analyser. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Prästen Katrin Nymberg predikar i gudstjänsten från Tegs kyrka i Umeå. Sång och musik av Johanna Stenman, Kristen Jansen Brodin, Richard Öberg och Per Wållberg. Samtidigt som vårgrönskan spirar är söndagens tema Att växa i tro. Prästen Katrin Nymberg pratar i sin predikan om att växa under trons skyddande trädkrona. Under den får jag samla kraft till att växa, till att orka gå vidare. Där får jag fyllas av friden, stillheten som ligger över min själ. Andetagen som är djupa och klara och friska. Jag får ladda mig för att orka fortsätta genom stormen. Välkommen. Slå dig ner här bredvid mig, luta dig mot stammen och andas i stillhet ett tag. Katrin Nymberg i gudstjänsten I gudstjänsten framförs låtar av bland andra Carola, Marie Fredriksson och Sonja Aldén av Johanna Stenman och Victoria Rodriguez Stenman. Texter Jesaja 57:15-16 Galaterbrevet 5:13-18 Johannesevangeliet 17:9-17 Musik Du måste finnas (B Ulvaeus, B Andersson) Modersvingen (L Sandell, C Häggkvist) Sparvöga (M Fredriksson) Gud, när livet trasas sönder (Sv ps 780) Till en ängel (S Aldén) Dimman lättar (C Nielsen) Tro (M Fredriksson) Chanson(J Rutter) Esmeraldas bön (M Forsberg, S Schwartz, A Menken) Vila i din väntan (Sv ps 205) Sinfonia ur Kyrkokantat nr 156 (J S Bach) Medverkande Katrin Nymberg, liturgi och predikan Catrin Ström, textläsning Therese Edlund, textläsning Kerstin Olofsson, förbön Johanna Stenman, sång Victoria Rodriguez Stenman, sång Kristen Jansen Brodin, flöjt Richard Öberg, piano Per Wållberg, orgel Producent Helena Andersson Holmqvist Moskit media liv@sverigesradio.se Tekniker: Eskil Lövström, Björn Nitzler och Catherine Crépault Wibe Sveriges radio Västerbotten

Andliga frågor

Gymnasieskolorna har gått över till distansundervisning för att minska spridningen av covid-19 i Sverige. Hur går det för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar när rutiner rivs upp och mer ansvar för skolveckan faller på dem? Emilia Hansson går sista året på omvårdnadsprogrammet och skulle tagit studenten i juni. Nu är hon osäker på om hon kommer klara det. Hon har ADHD och sedan hennes skola började med distansundervisning har hon missat flera veckors studier. Det funkar inte med hemmastudier för alla och ingen har sagt hur man ska bära sig åt, säger hon.   Hör också utbildningsminister Anna Ekström om hur eleverna ska kunna ta igen det de missat. Programledare är Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Avsnittet är producerat av Emma Janke. Reporter Laura Wihlborg. Exekutiv producent Moa Larsson. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang i april 2020. Från i torsdags. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

I dessa tider är det många som sitter mest inne och tittar på omvärlden. Mattias Berg funderar över utsiktens betydelser. Kastanjen på gården utanför köksfönstret har fått sina tunga, ännu ljusgröna blad - och snart kommer ju blommorna. De där rosaaktiga, upprättstående, samtidigt skira och kraftfulla: något av det absolut mest överraskande i hela den svenska stadsfloran. Som en liten uppenbarelse, något som aldrig går att förutsäga utan varje år överträffar våra förväntningar. Och i år kanske mer än någonsin. Jag noterar framstegen dag för dag, ibland flera gånger samma dygn. Efter regn och sol, ofta med bara några minuters mellanrum som den senaste veckan, är det som att hela trädet har fått en näringschock. Då inbillar jag mig att jag kan se hur bladen blir större och knopparna sväller, i realtid: som i naturdokumentärernas trickfilmning där allting slår ut som ett mirakel medan vi tittar. Ur bokhyllan tar jag Bodil Malmstens "Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån". Det är en fantastisk roman, med en lika fantastisk titel - bortsett från att den just nu är helt osann, både för mig och de flesta andra. Jag får titeln liksom kastad i ansiktet och ställer in boken igen. För den dagen är jag inte heller långt härifrån. Då sitter jag väl fortfarande och tittar ut genom mitt fönster. "Långt härifrån" är just nu ett begrepp lika abstrakt som "upp i luften" eller "ut i rymden". Häromveckan kom den kanske vackraste texten hittills om den nuvarande situationen, av den italienska författaren Silvia Avallone i Dagens Nyheter. Där beskriver hon från Bologna isande sakligt vardagen för alla de som - ändå till skillnad mot oss här i Sverige - länge har befunnit sig i lagstadgad karantän. Som faktiskt inte fått gå ut mer än för att köpa mat eller rasta hunden - och därför har blivit liksom ett med sin utsikt. Hur hon och hennes lilla dotter spanar på den oföränderliga omvärlden. Avallone skriver: "Jag slår upp samma fönster som alltid och sätter mig på en stol framför det. Nilde hoppar upp i knäet på mig och vi tittar noga genom rektangeln som innesluter en bit av ett bostadshus och knappt ena halvan av en biograf som är stängd på grund av dekretet. Men det är vår bio nu. Nilde räknar upp fönsterluckorna, takrännorna och stuprören som hon ser." Jag slår igen tidningen och tänker på alla inneslutna människor över världen. Vad de kan se - och inte se. Träd, betong, himmel, humlor... De mer eller mindre täckta vyer som tillsammans bildar våra utsikter. Och slås plötsligt av att utsikt i plural blir ett på många sätt annat begrepp: en sorts förhoppning om framtiden. Min utsikt, din utsikt, våra utsikter. Det är väl det vi har just nu. Både nästan ingenting - och nästan allt. Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se Från i morse.

Kultur, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga i världen Caroline Kernen, berättar om högerextrema unga män som hatar, som inspireras av varandra och som mördar i tron om att de skyddar någonting. Bland annat Tyskland, USA, Nya Zeeland och Norge har de senaste åren drabbats av misstänkta terrordåd där man tror att gärningsmännen hade högerextrema motiv. Säpo rapporterar att högerextremismen i Sverige ökar och att mäns hat mot kvinnor  också är ett växande hot. Det finns exempel på attentat där de misstänkta gärningsmännen har kopplats till den så kallade Incel-kulturen. Radiokorrespondenterna denna vecka handlar om attackerna, om de som drabbas och om ideologin bakom. Caroline Kernen caroline.kernen@sr.se Sänds även natt mot måndag kl.00.02 samt på onsdag kl. 20.03.

Aktualiteter

Undersökande journalistik från Göteborg. Från Riksdagsförvaltningens IT-avdelning flyger varje år tjänstemän till IT-jätten Microsofts konferenser. Det trots att alla föreläsningar finns gratis tillgängliga på nätet. Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Friedrich Engels skrev Kommunistiska manifestet tillsammans med Karl Marx, men privat uppskattade han det goda livet och tackade inte nej till varken hummersallad, champagne eller rävjakt. I år är det 200 år sen Friedrich Engels föddes, in i en välbärgad tysk textilfabrikörsfamilj. Han kom att hamna i en av tidens största industristäder; Manchester i England. Där blev han vittne till eländiga arbetsförhållanden för de anställda och skrev vid 24-års ålder den banbrytande boken Den arbetande klassens läge i England. Boken imponerade på en viss Karl Marx. Friedrich Engels och Karl Marx blev vänner och så småningom kom Engels att göra en omtalad uppoffring för sin vän. Han valde bort sitt eget skrivande för att istället försörja Marx, så att den senare skulle få arbetsro att färdigställa sitt livsverk, boken Kapitalet. Friedrich Engels tog därför ett jobb han aldrig velat ha - det som chef på familjens bomullsfabrik i Manchester. Han avskydde det, men ägnade hela 20 år av sitt liv som fabrikschef. Men vid sidan av sitt politiska engagemang var Friedrich Engels omtalad för sin fåfänga, han var mån om hur han såg ut och beskrevs av vänner som "välvårdad och ytterst renlig". Med sin fina bakgrund var han van vid välskräddade kostymer och livet igenom behöll han sin humor, elegans och smak för det exklusiva. Sedan Engels tid har tankarna kring upp- eller nedklädda politiker hunnit gå flera varv. Inte minst i USA där normen blivit att se närmast plastigt polerad ut. En amerikansk politiker som på senare tid däremot vågat se rufsigt vanlig ut är Bernie Sanders. Om hans stil pratar vi med Björn af Kleen, författare, journalist och Dagens Nyheters korrespondent i Washington. Vi tittar också närmare på en subkultur som växte fram i Sovjet och det kommunistiska Östeuropa efter andra världskriget: den socialistiska dandyn. Det var unga, fåfänga män med androgyn stil, som älskade jazz och swing och ungdomskultur från väst. I en tid då män och kvinnor skulle vara starka och robusta och kultur och underhållning stram och uppfostrande stod den socialistiska dandyn i skarp kontrast till de rådande idealen. Vi pratar med kultur- och modevetaren Djurdja Bartlett om vem den socialistiska dandyn var. Vi ringer också upp teaterchefen Maria Sid som regisserar Kulturhuset Stadsteaterns uppsättning av Kulla-Gulla. Bokserien har på senare år kallats arbetarlitteratur för barn och dess författare Martha Sandwall-Bergström för proletärförfattare. Vi pratar också med modehistorikern och författaren Erika Lunding, hon menar att just kläderna har en nyckelroll i böckerna om Kulla-Gulla. Veckans gäst är Göran Greider, journalist och författare. Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 02.02.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

När Klara häktades hoppades hon på ett kort straff eftersom hon "bara körde bilen". Åklagaren yrkade på något annat och fängelsedomen skrevs till 6 år. I första delen av serien "Efter rånet: Häktad" mötte vi Klara i säkerhetshäktet i Göteborg i väntan på domen. Nu är Klara dömd och reportern Anna Hammarén fortsätter att följa henne från fängelse till fotboja. Programmet gjordes 2016 av Anna Hammarén. Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i onsdags. Sänds även natt mot tisdag.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof - men fortsätter att engagera både filosofer och andra. Varför? Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. I dag förknippar de flesta av oss Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet "den banala ondskan", som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker - bara i Sverige - som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik. I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter hennes död. BOKTIPS I PROGRAMMET: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013. Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson) Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970) Hannah Arendt "Zur Person", intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4 Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén Sänds även på fredag kl. 20.03 och natt mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nytt krispaket till svenska medier. Men räcker pengarna? Vi granskar youtube-kanalen SwebbTV, en tummelplats för konspirationsteorier. Coronaviruset ställer till det i TV-fabriken. Påverkar utbudet under lång tid framåt. ? Granskning: vilka är SwebbTV? I vår granskande serie om de sk alternativmedierna har turen kommit till Youtube-kanalen SwebbTV. Många hörde kanske talas om den först i samband med att industrimannen Leif Östling, tidigare vd för lastbilsjätten Scania och ordförande för Svenskt Näringsliv, var med som gäst. Något som ledde till många svarta rubriker. Men vad är SwebbTV? Hur stor är kanalen och vad styr innehållet? Kanalens vd håller inte med om beskrivningen, men den som tittar märker snart att det här är en plats där konspirationsteorier ges stor plats. Läs mer om reportaget. Reporter: Josephine Freje Simonsson. ? Nytt krispaket till medier - hur långt räcker pengarna? På fredagen kom ännu ett krispaket till svenska medier. En halv miljard i ett nytt stöd. Samtidigt beräknas medier tappa 200 miljoner i månaden i förlorande annonsintäkter på grund av coronakrisen. Så hur långt räcker insatserna nu? Och hur kommer branschen se ut efter Coronakrisen? Reporter: Erik Petersson ? Många käppar i TV-fabrikens hjul pga corona Ingen har nog kunnat undgå hur stor påverkan coronaviruset fått på TV-innehållet den här våren. Och så kommer det fortsätta - ett bra tag till. Just nu är det nämligen, i vanliga fall, högsäsong för TV-inspelningar i Sverige. Inspelningar av program som sen visas på hösten och under vintern och till och med nästa år. Så vad är det för TV-vinter som väntar? Reporter: Therese Rosenvinge Från i går.

Aktualiteter, Repris

Jakten på ett coronavaccin har samlat både nationer och pengar i en sällan skådad omfattning. Men hur ser maktspelet bakom jakten ut, vilka har kommit längst - och vad skulle en flopp innebära? Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Johan Unnerus, aktieanalytiker Pareto Securities Kristian Åström, ekonomikommentator Paolo Gentiloni, ekonomikommissionär Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen Donald Trump, president USA Anthony Fauci, chef National Institute of Allergy and Infectious Diseases Johan Brun, senior medicinsk rådgivare LIF Johan Giesecke, fd statsepidemolog Dario Gil, chef IBM Research Tekniker: Brady Juvier Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från i går.

Ekonomi, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hon är både älskad, hatad, geniförklarad och bespottad - bokstavligt talat. Den galghumoristiska, bitska och släpiga Kristina Lugn har väckt känslor sedan 80-talet, men nu vill hon be alla om ursäkt. Programmet sändes första gången i november 2016. Det första hon säger när hon kommer till studion är att hon inte förstår vad vi ska prata om. Kristina Lugn har ingenting att säga. Säger hon. Men sedan blir det ändå en intervju om stora ämnen som ensamhet, döden och utanförskap. Och om att tappa tron i en biograf i Drammen och om hur det låter på mötena i Svenska Akademien. Allt med hennes säregna galghumoristiska och sylvassa ton. 1983 fick den då 35-åriga diktande bibliotekarien och ensamstående mamman Kristina Lugn sitt genombrott med lyriksamlingen Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Plötsligt syntes och hördes hon överallt och pratade öppet om pillerknaprande, förmiddagsfyllor och självmordsförsök. I dag är hon en flerfaldigt prisad poet och dramatiker som sitter på stol nummer 14 i Svenska Akademien - och funderar på hur hon ska disponera slutkapitlet i sitt liv. Det är en sorglig Söndagsintervju, men kanske också den roligaste. Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Från 2016.

Aktualiteter

Det var med Akira Kurosawa som japansk film blev känd i väst. I år skulle Kurosawa ha blivit 110 år och Mårten Blomkvist bugar för mästaren och hans mästerverk "De sju samurajerna". Det var ett internationellt genombrott både för japanska filmregissören Akira Kurosawa och för japansk film när hans "Demonernas port" vann Guldejonet vid filmfestivalen i Venedig 1951. Några år senare, 1954, gjorde Akira Kurosawa "De sju samurajerna", filmen som fortsatt ständigt hamnar på topplistor över världens bästa filmer. "De sju samurajerna" handlar om bybor som måste försvara sig mot rövare på japansk landsbygd i slutet av 1500-talet och tar hjälp av samurajer. Filmen sveper fram med samma suveräna auktoritet som de samurajer som gett den titeln. Från den första minuten till den tvåhundrasjunde och sista är "De sju samurajerna" bara muskler. I Klassikern berättar Mårten Blomkvist om hur Kurosawa lyckas kombinera längd och koncentration i den nästan tre och en halv timme långa "De sju samurajerna". Från i fredags. Sänds även tisdag kl. 03.50.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även natt mot tisdag kl. 04.02 samt natt mot söndag kl. 00.02.

Underhållning

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Följ med in bakom "Väggen" i veckans Lundströms Bokradio. Anna Godenius (bilden) berättar om sitt förhållande till den österrikiska författaren Marlen Haushofer (1920-1970) och läser ur svenska översättningar av hennes verk. Ett program av Katarina Wikars om den legendomspunna författaren till romanklassikern "Väggen". I alla Marlen Haushofers romaner finns den medelålders kvinnan, ordningsam och ensam, som inte förmår knyta an till sin man och sina barn. Ingen har hon som skildrat främlingskapet i familjen i romaner som "Vindskupan" och "Vi dödar Stella." "Det är som om hon slitit av sig ögonlocken för att bättre kunna se" skrev kritikern Rut Halldén en gång. 1970 dog Marlen Haushofer i skelettcancer, 50 år gammal, och först efter hennes död fick hon sitt stora genombrott med den civilisationskritiska romanen "Väggen", som också blivit film. I Katarina Wikars omarbetade porträtt av Marlen Haushofer från 1997 medverkar bland andra skådespelaren Anna Godenius och översättaren Per Erik Wahlund. Programledare: Marie Lundström I redaktionen: Fredrik Wadström (producent) och Anna-Karin Ivarsson Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Från i går morse. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik och trender, satir och analyser. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik och trender, satir och analyser. Från i morse.

Aktualiteter, Repris