SR, P1 2021-05-07

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Programledare: Thomas Nordegren. Första juni väntas det svenska vaccinationsintyget "Gröna beviset" vara redo att användas. Vad kommer det innebära? Hur kommer det användas och när kan man boka första resan? Vaccineringen av fas fyra har dragit igång runt om i Sverige. Första juni väntas det svenska vaccinationsintyget "Gröna beviset" vara klart som ska underlätta resande mellan länder. I vilka länder kommer det gälla? Går det att få på papper eller går det endast att få det digitalt? Mats Snäll, projektansvarig för Gröna beviset hos Myndigheten för digital förvaltning gästar programmet. Tysklands motsvarighet till miljöpartiet, Die Grünen, toppar den senaste opinionsmätningen i landet med 28%. Hur kommer det sig? Partiets ordförande Annalena Baerbock har blivit omtalad i media för sina idrottsmeriter, varför det? Kommer vi se en liknande utveckling för Miljöpartiet i Sverige? Sveriges Radios tysklandskorrespondent Caroline Saltzinger medverkar tillsammans Maggie Strömberg, politisk reporter på Dagens Nyheter. Skulle Märta Stenevi vilja bli Sveriges motsvarighet till Annalena Baerbock och hur ser hon på en eventuell vågmästarroll för partiet? Vi ringer upp Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi och frågar. Dessutom - hur smakar vin som lagrats i rymden? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Marie Liljedahl Research: Julius Bäckman Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Gotisk litteratur förknippas med plågade hjältinnor, övernaturliga inslag och ett högtravande språk. Annina Rabe funderar över vad det är som också lockar så många kvinnor till berättelserna. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i februari 2017. I ett sovrum i ett hyrt gammalt hus i New England i USA ligger en kvinna och tittar på en påträngande gul tapet. Hon är deprimerad efter en förlossning och hennes  beskyddande make, som också råkar vara hennes doktor, har ordinerat absolut vila. Det är något konstigt med huset, tänker kvinnan. Och hon gillar verkligen inte den där gula tapeten i sovrummet. Det är upptakten till Charlotte Perkins Gilmans klassiska kortroman "Den gula tapeten" från 1892, där vi stegvis får följa en kvinnas väg mot ett psykiskt sammanbrott. I tapetens mönster börjar hon se de mest märkliga scener, hon ser instängda kvinnor, kvinnor som kryper längs golvet. Det är den en av de otäckaste texter jag vet. Det sakta men säkert glidande förståndet och känslan av skevhet i den hemlika miljön, allt detta gör att det gungar för mitt inre varje gång jag läser om den. Medan jag får kalla kårar av en ganska händelselös novell om en kvinna som ligger och blir tokig i ett sovrum lämnar till exempel berättelser om galna seriemördare mig för det mesta ganska kallsinnig. Det otäcka för mig är det som händer inuti huvudet. Och d et intressanta med skräck är ju att den slår så olika, beroende på vem man är och hur ens fantasier och mardrömmar ser ut. Charlotte Perkins Gilmans kortroman avslutar en samling berättelser i "Förfärande kvinnor", en antologi om gotisk skräck skriven av kvinnor, sammanställd och översatt av KG Johansson. Alla novellerna är utkomna under 1800-talet, då den gotiska skräckromanen kulminerade i popularitet. Begreppet "gotisk litteratur" uppstod första gången i mitten av 1700-talet. Innan dess hade "gotisk" enbart använt som en term inom konst och arkitektur. Det förändrades när den brittiske konsthistorikern och författaren Horace Walpole gav ut romanen "Borgen i Otranto", en skräckberättelse som han själv gav undertiteln "A gothic story". Den innehöll alla de motiv vi förknippar med gotisk litteratur; dystra gamla slott, plågade hjältinnor, övernaturliga inslag, galna munkar och en labyrintisk struktur, skildrad med ett melodramatiskt och högtravande språk. Litteraturvetaren och gotikexperten Mattias Fyhr betonar i sin avhandling "De mörka labyrinterna" att gotik inte är en litterär genre utan ett modus, som kan dyka upp i all litteratur. Skräcken och det övernaturliga är inte heller nödvändiga ingredienser, utan det gotiska utmärks snarare av en känsla av melankoli och krypande obehag. Det blir tydligt i "Förfärande kvinnor", där de flesta av novellerna faktiskt inte är särskilt läskiga utan mer sorgliga. Walpoles roman gav upphov till en mängd efterföljare. Den nya romantendensen passade väl in i den begynnande romantiken, som växte fram under en tid när man annars trodde att hela världen gick att kartlägga, mäta och bemästra. Skräcklitteraturen fick härbärgera allt som inte fick plats i den nya tiden; känslor, drömmar och undergångsfantasier. Gotiken var en reaktion mot den förnuftsbaserade upplysningstiden och en viktig del av den borgerliga romanens framväxt i industrialismens tidevarv. Påfallande många författare som skrev i den gotiska traditionen var kvinnor. En av genrens verkliga pionjärer var Ann Radcliffe, som med sin "Udolphos mysterier", som sägs ha inspirerat författare som Edgar Allan Poe och Marquis de Sade. Den krassa Jane Austen skrev sin "Northanger Abbey" som en satir över Radcliffe och hela den gotiska vågen. Huvudpersonen har fått hela sin verklighetsbild förvrängd efter att ha förläst sig på gotiska romaner. Ann Radcliffe efterföljdes av namn som Clara Reeves, Mary Elizabeth Braddon och förstås Frankensteins skapare, Mary Shelley. Det var också vanligt att annars realistiska författare som till exempel systrarna Brontë, eller Elizabeth Gaskell inkluderade gotiska inslag i sina romaner. Varför lockades kvinnliga författare av det gotiska? En pragmatisk förklaring som KG Johansson ger i sin lite väl schematiska introduktion till antologin är att romanskrivande över huvud taget under 17- och 1800-talet till stora delar var en kvinnlig syssla. Troligtvis är det kvinnolitteraturens låga status som gjorde att det dröjde relativt länge innan det började forskas om den gotiska romanen på allvar. Termen Female Gothic myntades på 70-talet av litteraturvetaren Ellen Moers, och sedan dess är den ett eget forskningsfält. Den gotiska litteraturen är en tacksam brunn att ösa ur när det gäller feministiska tolkningar. Den unga kvinnan som sakta drivs till vansinne i Charlotte Perkins Gilmans "Den gula tapeten" är instängd i hemmet, övervakad av en make som ideligen förklarar att det är farligt för henne att skriva. Betänk att novellen är skriven nästan 40 år innan Virginia Woolfs "Ett eget rum". När Mary Elizabeth Braddons kvinnliga vålnad i "Den kalla omfamningen" hemsöker sitt svekfulla ex genom att lägga sina iskalla armar runt hans hals ligger det nära till hands att se det som en hämnd på ett helt patriarkalt förtryckarsamhälle. Och ett av de mest klassiska exemplen, den galna kvinnan på vinden i Charlotte Brontës Jane Eyre, har fått representera varenda känsla av undertryckt vrede och sexualitet en kvinna kan härbärgera. Den starka symboliken i det gotiska lockar fortfarande många kvinnliga författare och litteraturforskare. Daphne du Maurier, Shirley Jackson, Joyce Carol Oates, Angela Carter, Toni Morrison, Margaret Atwood och Monika Fagerholm är bara några författare som har gotiska inslag i sina böcker. Här i Sverige är Maria Gripe, Inger Edelfeldt och Mare Kandre några av de tydligaste exemplen. Populär- och ungdomslitteraturen svämmar över av skildringar om vampyrer och zombier. På senare år har gotiken haft ett uppsving i litteraturen. Den så kallade gurlesktraditionen har inslag som är tydligt gotiska: av skräck, förvridning och ett söndertrasat flickideal. Skrivarutbildningen Litterär Gestaltning vid Göteborgs universitet inrättade nyligen en speciell "häxskola" där unga kvinnliga författare uppmuntras att skriva fram sin inre häxa. Det danska litterära stjärnskottet Olga Ravn är en av de två lärarna, vars egen debutroman "Celestine" går direkt tillbaka till gotiken när hon låter huvudpersonen leva ett parallellt liv i en inmurad 1500-talsflickas kropp. Den dystopiska tid vi lever i nu har onekligen vissa likheter med tiden för den gotiska litteraturens födelse. Dels känslan av att befinna sig på den teknologiska utvecklingens höjdpunkt, samtidigt en allt starkare förnimmelse av undergång och katastrof. Men jag tror också att gotikens lockelse har en annan mindre tidsbunden förklaring, som handlar om ett evigt behov av att närma sig de egna gränserna för tillåtna känslor och fantasier. Det behovet har förstås både män och kvinnor, men kvinnor omges fortfarande i hög grad av oskrivna regler och begränsningar, även om de ser annorlunda ut idag än under den viktorianska eran. Charlotte Perkins Gilmans novell om kvinnan som ligger och stirrar på den gula tapeten är ju så svindlande otäck just för att den också visar galenskapen också kan vara en väg till frihet. Annina Rabe, litteraturkritiker Litteratur "Förfärande kvinnor - gotisk skräck från Brontë till Gilman" i urval och översättning av KG Johansson. Från onsdagens P1 Kultur.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Brexit ger självständighetsfrågan ny kraft när Skottland går till val. Ska kvinnan som jämförs med Thatcher få folket med sig? Lokalvalen är heta även på annat håll där partiledare portas från puben. Medverkande: Daniel Alling, korrespondent i Storbritannien på plats i Skottland, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist Från i onsdags.

Aktualiteter, Repris

För ett tag sen gjorde vi ett program om konventionellt jordbruk. Nu kollar vi på det ekologiska. Hur startade det? Hur har det utvecklats? - Biodynamiskt är ekologiskt, men mycket mer, säger Niclas Dagman, lantbrukare i Grästorp. Han började som konventionell odlare på 1980-talet, blev ekologisk på 90-talet, och sedan fem år är gården biodynamisk. Det var helhetstanken som lockade Niclas, ett kretslopp där allt produceras på gården. - Det ekologiska har utvecklats åt fel håll. Jag tycker att det är tvättat konventionellt. Det finns inslag i det biodynamiska som av en del uppfattas som lite hokus pokus - kohorn som ska grävas ner och månens faser. - Jag får bättre skördar, säger Niclas. Kanske är det för att jag odlar biodynamiskt. Anna Nilsson, chefredaktör för tidningen Land Lantbruk, specialtidning för lantbrukare, menar att det finns en stor spännvidd inom ekologiskt jordbruk, precis som inom det konventionella. Man kan göra på många olika sätt. Länge har det varit vind i seglen för ekologiskt. Men nu börjar det förändras. 2020 ökade matförsäljningen, men för första gången på 12 år minskade försäljningen av ekologiskt. Det ekologiska minskade också inom den offentliga sektorn. För en del har det närodlade och småskaliga har blivit intressantare. Från i förmiddags. Sänds även på tisdag kl. 21.03.

Fritid och hobby, Repris

Det är hög tid att boka resor till sommaren, men vågar man slå till på en utrikesresa? Hur ser bokningsläget ut här hemma? Och vad blir viktigt att tänka på när man bokar biljetter och boende för att inte förlora pengar? Vi pratar med researrangörer och konsumentexperter för att reda ut de här frågorna. Lyssna också på intervjun med Majblommans generalsekreterare om hur pandemin påverkat barnfattigdomen och på ett reportaget om vad ett bra hemmagym kostar. Från i onsdags. Sänds även på lördag kl. 15.03.

Ekonomi, Repris

I vårt pandemidrabbade land blev det inte mycket av det traditionella valborgsfirandet, så varför inte lyssna på ett riktigt eldande vårtal från förr? Norrland var 1936 den del av landet som kanske längtat mest efter att isarna skulle rämna och storskogen frigöra sig ur de meterdjupa drivornas famntag. Här firas vårens ankomst efter urgammal ritual vid bruken, i byarna och i städerna. I Sundsvall har täta folkmassor samlats kring kyrktrappan, där våren hälsas på traditionsenligt vis med tal och sång av Sundsvalls sångarförbund. Talade gjorde folkbildaren och författaren Giovanni Lindeberg. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Vänskap och demokratiska principer raseras när en granne bygger en balkong och Henrik blir alltmer krävande... Henrik har ökat doseringen på sömnmedel och har smärtor i hjärtat. Han köper en pressenning för att bevisa att lägenheten sjunker i värde och blir alltmer krävande i sin kamp! Henrik försöker tvinga de närmaste vännerna att knacka dörr för att uppmana  grannarna att rösta nej till balkongen. Reine hånar Daphnes funktionsvariation och Daphne hämnas skoningslöst. Finns tillgänglig för lyssning och nedladdning fram till 19 april 2022. Balkongkriget Manus av Magdalena In de Betou Dramaturg: Magnus Lindman, Lars In de Betou Medverkande: Magnus Roosmann, Ia Langhammer, Pia Halvorsen, Jonas Gardell, William Spetz, Hans-Christian Thulin, Therese Kärrman, Christina Schollin, Johan Paulsen, Elsa de Frumerie, Aziza Dhaouadi och Claes Borgström. Musik: Johan Skugge och Lars In de Betou Ljud: Eric Nyblaeus Ljud: Johan Skugge Regi: Lars In de Betou Från i måndags.

Teater, Repris

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Man måste curla med träd när de är små och nyplanterade, säger Henrik Sjöman. Det har man igen senare... Den nya invasiva svarthuvade snigeln gör inte alls lika mycket skada i trädgården som mördarsnigeln. Den svarthuvade snigeln har en helt annan livsrytm än spansk skogssnigel (mördarsnigeln), den blir inte vuxen förrän på hösten. Den äter mest multnande växter. Henrik Sjöman visar hur man får nyplanterade träd att vilja växa. Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor om gurka, potatis och ett ogräs som smakar lök. Från i måndags. Sänds även natt mot lördag kl. 01.35 samt på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Programledare: Tobias Svanelid. Med 16000 DNA-släktingar är det svårt att ordna familjemiddag tänker Tobias och frågar DNA-släktforskaren om råd för vad han skall använda släktingarna till och om hur vår syn på släktskap förändras. Tobias Svanelid har DNA-testat sig och fått 16000 nya potentiella släktingar. Men hur relaterar man till en avlägsen DNA-släkting och hur kan DNA-tester hjälpa släktforskare att rita sina släktträd? Peter Sjölund, DNA-släktforskare, berättar hur den nya teknologin revolutionerat släktforskningen, och historikern Adam Hjortén väcker frågan om vad DNA-tester gör med synen på oss själva och vår familj. Från i tisdags. Sänds även på lördag kl. 18.15.

Vetenskap, Repris

Jean Rhys gjorde Antoinette, Rochesters första hustru i Charlotte Brontës 1800-tals roman till huvudperson i "Sargassohavet", gav den galna kvinnan på vinden en röst. Först med romanen "Sargassohavet" slog Jean Rhys igenom, och då var hon 75 år och satt och frös i en liten stuga på engelska landsbygden, paranoid, alkoholiserad och fattig. Med främlingens ögon tittade Jean Rhys alltid på det England dit hon kommit som sjuttonåring. Det överensstämde inte med den dröm hon haft om England när hon växte upp på Dominica i Västindien i början av 1900-talet för England var kallt och England var grått och ogästvänligt och ändå blev hon kvar. Lika lite hemma där som någon annanstans och det fanns ingen väg tillbaka. I romanen Sargassohavet skriver Jean Rhys om de fattiga vita i Karibien och om engelsmännen, om att vilja vara svart, om hackordningen och hierarkierna, skriver ihop sina erfarenheter, beroendet, spriten och galenskapen, kylan i de kalla rummen som väl ändå inte kunde vara England. Jean Rhys, outsidern, blev till sist en författare i tiden med sina teman: hemlösheten, identitetslösheten, flitigt förekommande på postkoloniala akademiska sajter. Hur handskas då Rhys med Jane Eyre? Vad är det hon vill göra? Litteraturvetaren Carin Franzén kallar Sargassohavet "ett svidande korrektiv till den västerländska kanoniserade Jane Eyre." När Jean Rhys fick frågan om hon inte var glad nu när hon blivit berömd författare svarade hon: Det är för sent. Vi hör också författaren Sara Lidman och förläggaren Diana Athill. Uppläsare Vanja Blomqvist och Christer Fant. Översättare: Ingegerd Martinell. Från i söndags.

Kultur, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Magnus Ivarsson har hittat vad som kan vara de allra äldsta spåren av flercelligt liv på jorden. Nu är han inblandad i sökandet efter spår av liv på Mars. Det är inte många forskare som söker och hittar fossil i magmatiska bergarter, alltså stelnad lava. Men det gör geobiologen Magnus Ivarsson på Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm, och han gör det med framgång. Idag har han ett möjligt rekord i de 2,4 miljarder år gamla strukturer som tros vara svampfossil. Eftersom vår röda grannplanet består av samma sorts material, så kan Magnus Ivarssons kunskaper komma väl till pass när amerikanska NASA nu söker efter spår av liv där. Och amerikanerna har bett honom hjälpa till i jakten. I Vetenskapsradion Forskarliv hör vi honom tacka han sina dåliga betyg för att han fick ta "omvägen" genom geologin till biologin. Det ger honom en bättre förståelse för hur geosfären och biosfären hänger ihop, säger han. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Från i går

Vetenskap, Repris

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Veckans morgonandakter hålls av Lars Segerstedt som är sjukhuspräst vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Kärleken är en allvarlig lek som lever i en ständig rörelse, i ett växelspel att ta emot och ge vidare. Lars Segerstedt i Morgonandakten Text: Johannesevangeliet 15:10-17 Producent, Anton Bennebrant liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB: Vi talar bland annat om hur man ska se på inhämtning av bevis via EncroChat i domstolen. Ni hör en längre intervju med åklagaren. Vi besöker en av de grönsakshandlare som undrar om deras säsongsarbetare ska få komma in i landet eller inte. Förra året satte coronapandemin stopp.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

- Jag tänker på Geraldine som menade att hon var så ung och grön med sina 39 år. Ulla-Carin Nyquist är dramaturg och har skrivit manus för film, TV och teater. Det har inneburit berättande i olika genrer: Operalibretton, TV-såpor, dokumentärer, radioprogram. Hon skriver också text och musik, under senare år bl a låtar och texter för duon Lise&Gertrud. Människors berättelser är utgångspunkten för all dramatik. Vad gör vi med vår stund? Är vi här för att dela erfarenheter? Det tror Ulla-Carin. Och det är därför hon gillar Tankar för dagen. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat Ekots trovärdighet, hotade fjärilsarter och läskförbudet på äldreboenden i Gislaved. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Sänds även i kortversion kl. 21.35 och på måndag kl. 05.35.

Telefonväkteri

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Manhattan på speed. En skyline på crack. Mellanösterns Miami. Dubai har jämförts med mycket. På kort tid har en stad vuxit fram vars affärsidé vilar på en livsstil av nöje, njutning - och shopping. På 1990-talet fattade Dubais ledning ett, för många, förvånande beslut. Det var inte oljan shejkdömet skulle förlita sig på i framtiden. Det var turismen. Dubai skulle kunna locka till sig besökare med hjälp av sol, stränder - och exklusiv shopping. Sen dess har bland annat världens högsta byggnad, största galleria, såväl som en inomhusskidanläggning byggts. I takt med sociala mediers utbredning har även "instagram-vänliga" miljöer börjat skapas.  Med Paris och New York som förebild strävar Dubai efter att bli världens huvudstad, det menar arkitekten och arkitekturhistorikern Rasmus Wærn som vi träffar i veckans avsnitt. För det är just med arkitektur Dubai bygger historien om sig själv. Vi ringer även upp influencern och klubb-värdinnan Ellen Hellkvist, en av många, främst unga kvinnor, som blivit rekryterad för att komma till Dubai och arbeta inom professionen fest. Vi tittar även närmare på vad ett sju-stjärnigt hotell innebär. Magnus Klasson är chefsinspektör på Svensk Klassificering och han berättar om hur det går till när hotell får sina stjärnor och om den högsta formen av "det där lilla extra"-service. Veckans gäst är Mattias Hansson, programdirektör för den svenska paviljongen på världsutställningen Expo 2020 i Dubai. Sänds även på söndag kl. 14.03 samt på onsdag kl. 02.02.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Få saker är så jobbiga som när ens barn kommer hem från skolan och gråter för att nån har varit taskig. När är det dags att kontakta skolan? Eller ringa till de andra föräldrarna? Hur kan man se till så att man inte trampar fel och gör saken ännu värre? UR. Medverkande: Oskar Palmenfelt, utbildar och föreläser om konflikthantering och medling Lyssna på Bråk och intriger på UR Play Sänds även kl. 21.03 och natt mot måndag kl. 02.02.

Utbildning

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Dikt: ur Marialucia (Norstedts, 2012) 1a rad: Jag känner på ditt ansikte Uppläsning: Elisabeth Berchtold Elisabeth Berchtold debuterade 2012 med diktsamlingen "Marialucia" som nominerades till Borås debutantpris. "Berchtolds diktsamling är högfrekvent, både till form och innehåll. Det är ett feministiskt projekt, där kvinnokroppen vägrar vara ett vackert objekt." (Magnus Bremmer i SvD om Marialucia).  I Elisabeth Berchtolds nästa diktsamling, "Kära Svan" från 2016 för författaren ett samtal om konst och kärlek med tre skapande kvinnor: Victoria Benedictson, Anne-Charlotte Leffler och Hilma af Klint. Årets diktsamling, "Modersmyter", är en vandring in i moderskapets djupa skogar. I en blandning av vardagsscener och myter skrivs fyra generationers mor och dottererfarenheter fram. MUSIK Johan Lindström: Lighthouse EXEKUTÖR Tonbruket Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Coronasmittan väntas avta under sommaren - förutsatt att vi fortsätter att både vaccinera och att hålla avstånd. Efterhand väntas pandemin gå över i en så kallad endemi - med smitta kvar i små fickor. I veckan kom Folkhälsomyndigheten med tre möjliga scenarier för hur smittan kan utvecklas under sommaren. Vädret kommer att hjälpa till att hålla nere den, liksom vaccinationerna - men om vi inte fortsätter att hålla avstånd till varann får vi i alla fall en topp under sommaren, enligt rapporten. Vi hör Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten och Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala Universitet. Londonkorrespondenten Daniel Alling rapporterar från ett Skottland där vaccineringen tryckt tillbaka smittan ordentligt. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Sänds även i natt kl. 04.32 samt på måndag kl. 05.02.

Vetenskap

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

I filmen Children of the enemy får vi följa Patricios Galvez resa till Irakiska Kurdistan för att få hem sina föräldralösa barnbarn från flyktinglägret Al-Hol. Med på resan är filmens regissör Gorki Glaser-Müller. Hör honom i P1 Kultur. FILMLEGENDAREN STIG BJÖRKMAN I HUVUDROLLEN Det finns olika sätt att hantera en pandemi och en nödvändig isolering. Regissören, författaren och filmkritikern Stig Björkman valde att ta kontakt med Isabella Rosselini, Joyce Carol Oates och fler av sina många filmvänner världen över och umgås över skärm. Nu kan vi följa dessa samtal i Stina Gardells film "Corona film club" som har premiär under fredagen. Vår reporter Björn Jansson har hälsat hemma hos en nyvaccinerad Stig Björkman. LARS NORÉN OCH LIDANDETS ÄNGLAR I Klassikern följer vi med författaren Sara Abdollahi ner i mörkret i Lars Noréns 90-talspjäs "Personkrets 3:1". Men i det mörka ljuset framstår dessa fallna människor ibland som änglar, menar Abdollahi. P1 KULTUR MINNS KONSTMECENATEN ELI BROAD Filantropen och konstsamlaren Eli Broad, dog för en vecka sedan 87 år gammal. Han var en av världens mest förmögna människor, och en hängiven konstsamlare. I hans samling finns verk av Jeff Koons, Andy Warhol, Cindy Sherman. P1 Kulturs Lisa Bergström träffade Eli Broad för några år sedan på hans museum The Broads i Los Angeles, och vi tar oss tillbaka och lyssnar på ett avsnitt ur intervjun. KOSSAN I CENTRUM I NYA FILMEN "FIRST COW". Tiden och miljön är densamma som i en klassisk Westernfilm, men här handlar det mera om vänskap än pang-pang, pickadoller och svängande saloondörrar. Vår reporter Joachim Silverdal har intervjuat huvudrollsinnehavaren John Magaro. Sänds även på lördag kl. 19.03.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

I Australien har till exempel agapaddan ställt till det enormt i naturen, och det finns många andra skräckexempel. Det är nästan alltid människan som ligger bakom när nya arter kommer in och slår ut många andra. Invasiva arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Ett av de värsta exemplen på när vi människor har förstört naturen på det här sättet är när nilabborren planterades in i Victoriasjön. Inte nog med att de naturliga fiskarna försvann, sjukdom och död ökade också bland människor på land, förutom att deras födkrok försvann. Agapaddan som hämtades till Australien från Sydamerika är ett annat av de värsta exemplen som visat sig hopplöst att bli av med. Ibland kommer de nya farliga inkräktarna från växt- och blomälskare som bara vill ha en ny vacker växt i trädgården. Ibland kommer de, som mårdhunden, själva vandrande över gränsen. Ulla de Verdier, från Odla med P1, som länge följt och rapporterat om vad invasiva arter ställer till med i och utanför trädgårdar i Sverige, medverkar i Vetenskapspodden, där vi fördjupar oss i de främmande invasiva arterna, som ses som ett av världens största hot mot artrikedomen. Medverkande: Ulla de Verdier, Odla med P1 och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent Programledare: Lena Nordlund Ljudtekniker: Nisse Lundin Sänds även natt mot lördag kl. 03.02 och på söndag kl. 07.03.

Vetenskap

En brevväxling i etern om hästknappar, alternativa livsval och likheten mellan penetrativt sex och schack. Med brev- och radiovännerna Hanna Hellquist och Annika Lantz.

Lättlyssnat

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Göran Everdahl: Frysen - nya familjegraven. Jessika Gedin: Modern maximalism. Per Naroskin: Snacka skit! Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Veckans panel i Spanarna: Göran Everdahl, Jessika Gedin och Per Naroskin Programledare: Ingvar Storm Här kan du lyssna på samtliga publicerade program sen 1988!  spanarna@sverigesradio.se Sänds även i morgon kl. 10.03 och på tisdag kl. 03.02.

Underhållning

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Toppmöte om EU:s social- och arbetsmarknadspolitik, Afghanistan, Ramadan-tv-serier i Egypten, blodig polisinsats i Rio de Janeiro, SR:s vd Cilla Benkö, barn och vaccin, IVA i Sörmland, polyamori skapar debatt.

Aktualiteter

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Toppmöte om EU:s social- och arbetsmarknadspolitik, Afghanistan, Ramadan-tv-serier i Egypten, blodig polisinsats i Rio de Janeiro, SR:s vd Cilla Benkö, barn och vaccin, IVA i Sörmland, polyamori skapar debatt.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Alltid lika spännande och roligt i det kärleksfulla hatmötet mellan SVT-stjärnan Kristian Luuk och SVD-stjärnan Andres Lokko mot komikerstjärnan Josefin Johansson och manusförfattarstjärnan Adrian Boberg. I dagens Lantzkampen bjuder vi på mycket Partiledardebatt! Det blir Jaget i partiledardebatten, Vem säger vad i partiledardebatten samt ronderna Hur slutar det klimatet och Hur slutar det Engelska! I Lantzkampen Revanschen bjuder vi fortsättningen av hur slutar det engelska och även lite Stämmer påan! Programledare: Annika Lantz Domare: Sara Lövestam Sänds även i morgon kl. 21.03.

Underhållning

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Vänskap och demokratiska principer raseras när en granne bygger en balkong och Henrik blir alltmer krävande... Henrik har ökat doseringen på sömnmedel och har smärtor i hjärtat. Han köper en pressenning för att bevisa att lägenheten sjunker i värde och blir alltmer krävande i sin kamp! Henrik försöker tvinga de närmaste vännerna att knacka dörr för att uppmana  grannarna att rösta nej till balkongen. Reine hånar Daphnes funktionsvariation och Daphne hämnas skoningslöst. Finns tillgänglig för lyssning och nedladdning fram till 19 april 2022. Balkongkriget Manus av Magdalena In de Betou Dramaturg: Magnus Lindman, Lars In de Betou Medverkande: Magnus Roosmann, Ia Langhammer, Pia Halvorsen, Jonas Gardell, William Spetz, Hans-Christian Thulin, Therese Kärrman, Christina Schollin, Johan Paulsen, Elsa de Frumerie, Aziza Dhaouadi och Claes Borgström. Musik: Johan Skugge och Lars In de Betou Ljud: Eric Nyblaeus Ljud: Johan Skugge Regi: Lars In de Betou Från i måndags.

Teater, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Hur har synen på kön förändrats? Och hur påverkar det oss som människor och vad får det för följder för samhället? Trenden går mot att det är upp till dig att definiera vem du är, samtidigt som begreppet kön har vidgats från att enbart avse män och kvinnor till att omfatta transpersoner med en mångfald av identiteter. Transpersoners rättigheter har stärkts och många fler har de senaste åren sökt sig till vården för att inte kroppen stämmer med identiteten. Men den förändrade synen på kön har också lett till en laddad debatt, bland annat kritik från feminister som menar att den nya synen, med en förskjutning från biologin till identitet, försvårar kampen för jämställdhet och att kvinnor osynliggörs. Medverkande i detta samtal är Kajsa Ekis Ekman, journalist och författare och aktuell med boken "Om könets existen: tankar om den nya synen på kön", Jens Rydström, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, Anna Petronella Foultier, doktor i teoretisk filosofi vid Stockholm universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl Från i söndags. Sänds även natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur, Repris

Nyheter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Få saker är så jobbiga som när ens barn kommer hem från skolan och gråter för att nån har varit taskig. När är det dags att kontakta skolan? Eller ringa till de andra föräldrarna? Hur kan man se till så att man inte trampar fel och gör saken ännu värre? UR. Medverkande: Oskar Palmenfelt, utbildar och föreläser om konflikthantering och medling Lyssna på Bråk och intriger på UR Play Från kl. 11.03. Sänds även natt mot måndag kl. 02.02.

Utbildning, Repris

Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Jag tänker på Geraldine som menade att hon var så ung och grön med sina 39 år. Ulla-Carin Nyquist är dramaturg och har skrivit manus för film, TV och teater. Det har inneburit berättande i olika genrer: Operalibretton, TV-såpor, dokumentärer, radioprogram. Hon skriver också text och musik, under senare år bl a låtar och texter för duon Lise&Gertrud. Människors berättelser är utgångspunkten för all dramatik. Vad gör vi med vår stund? Är vi här för att dela erfarenheter? Det tror Ulla-Carin. Och det är därför hon gillar Tankar för dagen. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Toppmöte om EU:s social- och arbetsmarknadspolitik, SR:s vd Cilla Benkö, våldsamma sammandrabbningar i Jerusalem, IVA i Sörmland, blodig polisinsats i Rio de Janeiro, barn och vaccin och polyamori skapar debatt.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Toppmöte om EU:s social- och arbetsmarknadspolitik, SR:s vd Cilla Benkö, våldsamma sammandrabbningar i Jerusalem, IVA i Sörmland, blodig polisinsats i Rio de Janeiro, barn och vaccin och polyamori skapar debatt.

Aktualiteter

Dikt: ur Marialucia (Norstedts, 2012) 1a rad: Jag känner på ditt ansikte Uppläsning: Elisabeth Berchtold Elisabeth Berchtold debuterade 2012 med diktsamlingen "Marialucia" som nominerades till Borås debutantpris. "Berchtolds diktsamling är högfrekvent, både till form och innehåll. Det är ett feministiskt projekt, där kvinnokroppen vägrar vara ett vackert objekt." (Magnus Bremmer i SvD om Marialucia).  I Elisabeth Berchtolds nästa diktsamling, "Kära Svan" från 2016 för författaren ett samtal om konst och kärlek med tre skapande kvinnor: Victoria Benedictson, Anne-Charlotte Leffler och Hilma af Klint. Årets diktsamling, "Modersmyter", är en vandring in i moderskapets djupa skogar. I en blandning av vardagsscener och myter skrivs fyra generationers mor och dottererfarenheter fram. MUSIK Johan Lindström: Lighthouse EXEKUTÖR Tonbruket Från kl. 12.00.

Kultur, Repris