SR, P1 2021-05-08

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Det tog 300 år innan en kvinna blev Justitiekansler i Sverige. Hon är den motvilliga juristen och den klassiska tjänstemannen - anspråkslös och oväldig. Varför så plikttrogen, Anna Skarhed? Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Vad är viktigast för ett hållbart samhälle: äganderätten eller inskränkningarna i densamma? Vad gör vi när äganderätten hamnar på kollisionskurs med andra rättigheter? Eva-Lotta Hultén efterlyser en ny syn på ägande. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Två gånger per dag matade kvinnan vilda björnar med donuts medan de strök sig mot hennes ben. Ett tiotal av de stora djuren hade gjort det till sin vana att gå till hennes hus och bli utfordrade. Samtidigt vågade hennes granne knappt gå ut längre av rädsla för att bli attackerad av björnarna. En tredje granne tjänade emellertid pengar på björnjakt och tyckte därför att det var bra att björnstammen hölls uppe. Ytterligare andra tyckte att björnfrågan inte var deras huvudvärk och fortsatte slarva med sin sophantering så att björnarna lockades in bland husen. Det uppstod kort sagt björnkaos i det lilla samhället Grafton i New Hampshire, USA. Under bara några år blev tre människor attackerade och skadade. Senaste björnolyckan i trakten före dess låg troligen 150 år tillbaka i tiden. Journalisten Matthew Hongoltz-Hetling, författare till boken "A Libertarian Walks Into a Bear. The Utopian Plot to Liberate an American Town (And Some Bears)" snubblade över historien om björninvasionen i Grafton när han som lokalreporter skulle intervjua en kvinna om ett helt annat ärende och hon i förbigående nämnde att hon inte längre vågade släppa ut sina katter efter att ha fått några av dem uppätna inför sina ögon. Det visade sig att invasionen av björnar hade föregåtts av en invasion av libertarianer. Människor som ville se så litet inflytande från myndigheter som möjligt hade sökt sig till Grafton för att ta över det lilla samhället och skapa ett libertarianskt utopia. I Grafton ledde det bland annat till att man röstade igenom så stora skattesänkningar att samhället inte längre hade råd med gatubelysning, vägunderhåll eller en riktig brandkår. Det senare fick stora konsekvenser eftersom libertarianerna ju motsatte sig alla former av regler för vad man får göra på sin egen mark. Visst ska man ha rätt att elda även när det är snustorrt! Bland annat samhällets gamla, vackra träkyrka brann ner. Och så har vi då detta med björnarna. Äganderätten är helig för libertarianer och vill man utfordra björnar på sin egen tomt så ska man få det även om de börjar anfalla människor. Den enes frihet blev den andres fängelse. Det här är ett ganska extremt sätt att se på äganderätt. De flesta ser det nog som självklart att man inte bör bidra till att utsätta sina grannar för björnfara. Inte heller tycker vi att man ska få släppa ut giftgas eller anlägga ett privat kärnkraftverk bara för att man äger marken där det sker. Vi är alltså med på att vissa inskränkningar av äganderätten är rimliga. Men var går de rätta gränserna? Vad ska sättas främst: den biologiska mångfalden eller den enskilda ägarens intressen? Om man har skyddsvärda arter på sin mark kan man åläggas restriktioner. En liten damm med vattensalamandrar får inte läggas igen hur som helst; ett skogsparti med rara lavar kan få avverkningsförbud. Vad ska sättas främst: den biologiska mångfalden eller den enskilda ägarens intressen? Och om vi levat i ett fattigare land: vem bör ha rätten på sin sida, den som samlat mat på hög i svälttider eller den som stjäl lite av maten för att överleva? Den som har ett stort hus med tomma rum, eller den hemlöse som ockuperar ett av dem för att slippa frysa ihjäl? Frågorna är gamla, men i nya tider aktualiseras de på nya sätt. Artikel 3 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna lyder "Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet." Vanligen tolkas det här som att vi har rätt att slippa bli avrättade, orättfärdigt fängslade eller torterade av staten men en vidare tolkning är fullt möjlig. Vi skulle kunna läsa det som att alla har rätt att se fram emot ett rimligt långt och friskt liv; eller som rätten till överlevnad för människan som art. Då skulle vi bli skyldiga att arbeta emot sådant som underminerar de möjligheterna. Som klimatförändringar och galopperande artutdöende. Inget säger heller att sådana strävanden måste inskränkas till enbart stater. Om rätten till liv krockar med äganderätten tycker kanske de flesta redan att den förstnämnda ska väga tyngst. Men hur långt in i framtiden ska rätten till liv kunna villkora vad vi gör idag? Ska till exempel min idag rådande rätt att bruka matjorden på min mark på ett sätt som utsätter den för erosion övertrumfa människors rätt att kunna odla sin mat på samma jord också om en eller två generationer? Jag leker med tanken att vi skulle börja dela in ägande i olika kategorier, och på så vis skilja på ägande av saker och ägande av land och annat som kan förväntas vara av intresse för många generationer framåt, som exempelvis byggnader. Visst ägande skulle kunna börja betraktas som något som drar åt förvaltande. I praktiken finns så klart redan många inskränkningar av vad man får göra med sin egen mark och i viss mån även med byggnader så omställningen är kanske främst mental. Om inte annat så skulle en större erkänsla av kommande generationers rättigheter kanske kunna öka acceptansen för inskränkningar i äganderätten som är till för att skydda de unga och ännu ofödda. Diskussionen om nyttan med, och gränserna för äganderätten har gissningsvis funnits med oss åtminstone sedan vi blev bofasta. Tankar kring vad och hur mycket man har rätt att äga, om något alls, finns i religiösa texter med flera tusen år på nacken - inte minst Bibeln. På 1200-talet slog teologen och filosofen Thomas av Aquino fast att privat äganderätt endast är berättigad i den mån den tjänar att främja allas välfärd. Allmänningar har fortlevt långt in på 1900-talet. Privat ägande av mark har alltså inte varit självklart ens inom västerländsk tradition särskilt länge. I sin bok "Insurgent Universality. An Alternative Legacy of Modernity" menar den nutida politiska filosofen Massimiliano Tomba att avskaffandet av det gemensamma ägandet var det som skapade den moderna medborgaren - en individ, snarare än en del av ett kollektiv. Den individualistiska ideologi som blev följden syns i gymmens upplysta fönster, utbudet av självförbättringsböcker och framväxten av alltfler olika sorters salonger som ska hjälpa oss att se bra ut. Att sköta om sig själv är naturligtvis inte fel men kanske kunde vi använda åtminstone lite mer av vår energi åt att ta hand om vår gemensamma samhällskropp och jordens ekosystem istället? En svagare äganderätt kan stärka demokratin Massimiliano Tomba ifrågasätter hur vi valt att koppla äganderätt till demokrati och modernitet. Inget säger att dessa begrepp måste hänga ihop. En svagare äganderätt kan stärka demokratin och hjälpa oss att hitta vägar bort från det som orsakat den ekologiska kris vi befinner oss: i ovanan att betrakta hela planeten som materia att exploatera. Ser vi på jorden som en gemensam kropp så är det dags att sluta bränna ut den genom att tvinga den till för mycket arbete och för lite återhämtning. Om det privata ägandet ska ha en framtid så går det inte längre att låtsas som att det jag gör på min markplätt inte påverkar andra, även om effekterna inte är omedelbara björnattacker. Björnar är rentav ett riktigt hanterligt problem i jämförelse med klimatförändringar, miljöförstöring och ekologisk kollaps. Så låt oss fundera över vad ska vi ge för namn åt det där mer ansvarstyngda ägandet som kräver hänsyn till kommande generationer. Eva-Lotta Hultén Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Rune, 23, vill inget hellre än att arbeta och göra rätt för sig. Men istället har han fastnat i ersättningar och utanförskap. Han tycker att ingen lyssnar på honom. - När jag säger att jag vill jobba och slita i samhället så känns det som om de bara skrattar åt mig, berättar Rune. Han har bedömts inte kunna jobba och istället fått plats i en verksamhet där han tjänar femtio kronor om dagen. Nu har Rune precis startat eget och försöker gå sin egen väg. Men hur ska han hålla liv i sin nyvunna självkänsla? Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Man måste curla med träd när de är små och nyplanterade, säger Henrik Sjöman. Det har man igen senare... Den nya invasiva svarthuvade snigeln gör inte alls lika mycket skada i trädgården som mördarsnigeln. Den svarthuvade snigeln har en helt annan livsrytm än spansk skogssnigel (mördarsnigeln), den blir inte vuxen förrän på hösten. Den äter mest multnande växter. Henrik Sjöman visar hur man får nyplanterade träd att vilja växa. Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor om gurka, potatis och ett ogräs som smakar lök. Från i måndags. Sänds även kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Leni Riefenstahl uppfann nya sätt att använda kameran och hyllas som filmgeni. Hitler anlitade henne för sina propagandafilmer. Själv förnekade hon kännedom om nazisternas brott. Men stämmer det? UR. Reporter, Gustav Wirtén Producent, Elin Iskra Lyssna på programmet i URPlay Från onsdagen.

Utbildning, Repris

Kim fick blackout framför ratten på motorvägen. 16-årige John har knappt varit i skolan på ett år. Karins pensionerade mamma får hjälpa henne med städningen. Hör tre personer med postcovid. Reporter: Johanna Langhorst Funk i P1 programleds av Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Producent: Moa Larsson Funk görs av produktionsbolaget Ljudbang Från torsdagen. Sänds även söndag 12:00.

Sociala frågor, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

I Australien har till exempel agapaddan ställt till det enormt i naturen, och det finns många andra skräckexempel. Det är nästan alltid människan som ligger bakom när nya arter kommer in och slår ut många andra. Invasiva arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Ett av de värsta exemplen på när vi människor har förstört naturen på det här sättet är när nilabborren planterades in i Victoriasjön. Inte nog med att de naturliga fiskarna försvann, sjukdom och död ökade också bland människor på land, förutom att deras födkrok försvann. Agapaddan som hämtades till Australien från Sydamerika är ett annat av de värsta exemplen som visat sig hopplöst att bli av med. Ibland kommer de nya farliga inkräktarna från växt- och blomälskare som bara vill ha en ny vacker växt i trädgården. Ibland kommer de, som mårdhunden, själva vandrande över gränsen. Ulla de Verdier, från Odla med P1, som länge följt och rapporterat om vad invasiva arter ställer till med i och utanför trädgårdar i Sverige, medverkar i Vetenskapspodden, där vi fördjupar oss i de främmande invasiva arterna, som ses som ett av världens största hot mot artrikedomen. Medverkande: Ulla de Verdier, Odla med P1 och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent Programledare: Lena Nordlund Ljudtekniker: Nisse Lundin Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Från torsdagen

Aktualiteter, Repris

Coronasmittan väntas avta under sommaren - förutsatt att vi fortsätter att både vaccinera och att hålla avstånd. Efterhand väntas pandemin gå över i en så kallad endemi - med smitta kvar i små fickor. I veckan kom Folkhälsomyndigheten med tre möjliga scenarier för hur smittan kan utvecklas under sommaren. Vädret kommer att hjälpa till att hålla nere den, liksom vaccinationerna - men om vi inte fortsätter att hålla avstånd till varann får vi i alla fall en topp under sommaren, enligt rapporten. Vi hör Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten och Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala Universitet. Londonkorrespondenten Daniel Alling rapporterar från ett Skottland där vaccineringen tryckt tillbaka smittan ordentligt. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Från gårdagen

Vetenskap, Repris

En brevväxling i etern om hästknappar, alternativa livsval och likheten mellan penetrativt sex och schack. Med brev- och radiovännerna Hanna Hellquist och Annika Lantz. Från gårdagen.

Lättlyssnat, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

I veckan stod det klart att det blir en inställd festivalsommar även i år, när både Way out west och Roskildefestivalen till slut kastade in handduken. Vad innebär detta för konsertbranschen och är live-kulturen för alltid förändrad? Samtal med Joppe Pihlgren, verksamhetsledare Svensk live och Annah Björk, musikjournalist. NY SVENSK SOUL: TINGSEK HAR HITTAT HEM Magnus Tingsek debuterade i mitten av 00-talet - nu släpper han sitt sjunde album, "Home". P1 Kultur har pratat med en artist som har hittat hem. NY BOK: LUNDELLS VARDAGAR FORTSÄTTER ATT FASCINERA För tre år sedan släpptes det som kom att bli första delen i Ulf Lundels svit av dagboks-romer, Vardagar. Nu kommer bok 5 och 6. Vår kritiker Mikael Timm fortsätter att fascineras av en både mindre pratig och mindre gnällig Lundell. VECKANS ORD: UTMATTNING Fredrik Wadström ser hur pandemitröttheten stiger, samtidigt som auktoritära regimer istället för direkt våld oftare försöker trötta ut motståndet. Veckans ord är "utmattning". ESSÄ: UTAN EN NY ÄGANDERÄTT KOMMER BJÖRNEN Vad är viktigast för ett hållbart samhälle: äganderätten eller inskränkningarna i densamma? Och vad gör vi när äganderätten hamnar på kollisionskurs med andra rättigheter - som rätten till liv, för framtida generationer? Eva-Lotta Hultén efterlyser en ny syn på ägandet i dagens essä. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson Från i torsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

- Skall jag våga? Jag granskar tabellerna och identifierar en lämplig kväll. Det är vårvinter och fortfarande ganska mörkt också tidigt på kvällen. Jag letar reda på Perseus. Ulf Danielsson är professor i teoretisk fysik, ledamot av Kungliga vetenskapsakademin och populärvetenskaplig författare. Han har under årens lopp fått ta emot många utmärkelser och priser för sitt arbete kring strängteori och kosmologi, och det han kanske är särskilt stolt över är Harry Martinsonpriset som han tog emot 2016. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även sön kl. 03.47.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi sänder från Örån där vi tolkar geologiska formationer och urgamla växtdelar som mammutar kan ha tuggat på. Och om sällsynta dagfjärilar som dör ut i Sverige. Programledare: Mats Ottosson. Varför ser landskapet ut som det gör? Med geovetarglasögonen på ser vi omgivningen på ett nytt sätt. Morgonens fältreporter Thomas Öberg finns vid Örån i Lyckseletrakten tillsammans med geovetaren Rolf Zale och de tolkar terrasser och sluttningar längs med ån. Och letar riktigt gamla växtdelar - såna som kan ha varit tuggade av en mammut! Det här landskapet formades inte efter senaste istiden utan redan för 90 000 år sedan. Och så handlar det om sällsynta dagfjärilar som är på väg att försvinna från Sverige. Som kronärtsblåvinge, veronikanätfjäril och en underart av Mnemosynefjäril i Blekinge. Den senare har Annika Lydänge på länsstyrelsen jobbat i många år för att rädda. Vi träffar henne, och Mikael Svensson från Artdatabanken, i en restaurerad betesmark utanför Ronneby där det numera blommar rosa av den nunneört som fjärilslarverna behöver. Men kanske är det för sent - förra året syntes bara enstaka Mnemosynefjärilar. För att få bättre koll på hur det går för både vanliga och ovanliga fjärilar startade Svensk dagfjärilsövervakning för ett tiotal år sedan. Vi pratar med ansvarige Lars Pettersson och med Solweig Wadelius i Virsbo som är en av alla ideella krafter som har en egen fjärilsrunda att följa. Kjerstin Ferm Widlund hörde av sig och undrade vad hon hittat för konstiga små "behållare" i en gammal stubbe som är omgiven av en myrstack. Vi skickar frågan vidare till en expert. Och så en uppmaning från Jenny Berntson Djurvall i veckans kråkvinkel - berusa er! Programledare är Mats Ottosson. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi sänder från Örån där vi tolkar geologiska formationer och urgamla växtdelar som mammutar kan ha tuggat på. Och om sällsynta dagfjärilar som dör ut i Sverige. Programledare: Mats Ottosson. Varför ser landskapet ut som det gör? Med geovetarglasögonen på ser vi omgivningen på ett nytt sätt. Morgonens fältreporter Thomas Öberg finns vid Örån i Lyckseletrakten tillsammans med geovetaren Rolf Zale och de tolkar terrasser och sluttningar längs med ån. Och letar riktigt gamla växtdelar - såna som kan ha varit tuggade av en mammut! Det här landskapet formades inte efter senaste istiden utan redan för 90 000 år sedan. Och så handlar det om sällsynta dagfjärilar som är på väg att försvinna från Sverige. Som kronärtsblåvinge, veronikanätfjäril och en underart av Mnemosynefjäril i Blekinge. Den senare har Annika Lydänge på länsstyrelsen jobbat i många år för att rädda. Vi träffar henne, och Mikael Svensson från Artdatabanken, i en restaurerad betesmark utanför Ronneby där det numera blommar rosa av den nunneört som fjärilslarverna behöver. Men kanske är det för sent - förra året syntes bara enstaka Mnemosynefjärilar. För att få bättre koll på hur det går för både vanliga och ovanliga fjärilar startade Svensk dagfjärilsövervakning för ett tiotal år sedan. Vi pratar med ansvarige Lars Pettersson och med Solweig Wadelius i Virsbo som är en av alla ideella krafter som har en egen fjärilsrunda att följa. Kjerstin Ferm Widlund hörde av sig och undrade vad hon hittat för konstiga små "behållare" i en gammal stubbe som är omgiven av en myrstack. Vi skickar frågan vidare till en expert. Och så en uppmaning från Jenny Berntson Djurvall i veckans kråkvinkel - berusa er! Programledare är Mats Ottosson. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 21.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

2014 vann den avslutande delen i romanserien om hemmafrun Maj, "Liv till varje pris", Augustpriset. Författaren Kristina Sandberg ville ta tillvara på tiden som följde på framgångarna och reste land och rike runt som efterfrågad föreläsare och biblioteksgäst. 2016 fick hon cancer. I dag är Kristina Sandberg frisk och hennes nya roman "En ensam plats" om tiden före och efter cancerbeskedet är klar. Efter succén med böckerna om hemmafrun Maj lever författaren Kristina Sandberg ett hektiskt liv. Under två års tid är det runt trehundra framträdanden och hon föreläser på bibliotek från söder till norr. I den nya boken "En ensam plats" skriver hon självbiografiskt om den här tiden i livet då hon också får ett samtal om att hennes pappa gått bort och strax efter det blir diagnostiserad med bröstcancer.  Böcker som nämns i programmet: "Att föda ett barn" av Kristina Sandberg "Sörja för de sina" av Kristina Sandberg "Liv till varje pris" av Kristina Sandberg "En ensam plats" av Kristina Sandberg "I vattnet flyter man" av Kristina Sandberg Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent) Sänds även på söndag kl. 21.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Sänds även idag kl 16.35 samt natt mot söndag 04.02.

Vetenskap

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om USA:s nya plan, under ledning av president Biden, att återuppliva den demokratiska kraften i världen för att möta det ökande auktoritära inflytandet. Kan det lyckas? Eller är demokratiernas tid förbi? Medverkande: Ann Linde, Sveriges utrikesminister, Pamela Tremont, Chargé d'Affaires på amerikanska ambassaden i Stockholm, Kevin Rudd, tidigare statsminister i Australien, i dag chef för The Asia Society Policy Institute, Anders Fogh Rasmussen, tidigare statsminister i Danmark, tidigare generalsekreterare Nato, grundare av Alliance for Democracy foundation, Hal Brands, undervisar i internationella relationer vid John Hopkins-universitetet, med speciellt fokus på amerikansk utrikespolitik, Nathan Law, demokratiaktivist från Hongkong, Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och chef för forskningsinstitutet V-dem, Tánvi Mádan, expert på Indiens relationer till USA och Kina mfl Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Roger Wilson och Sónal Matharu Tekniker: Jacob Lalér Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Göran Everdahl: Frysen - nya familjegraven. Jessika Gedin: Modern maximalism. Per Naroskin: Snacka skit! Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Veckans panel i Spanarna: Göran Everdahl, Jessika Gedin och Per Naroskin Programledare: Ingvar Storm Här kan du lyssna på samtliga publicerade program sen 1988!  spanarna@sverigesradio.se Från i går. Sänds även på tisdag kl. 03.02.

Underhållning, Repris

Japans nationalsång är blott nitton ord lång. Men ända sedan andra världskriget har det korta stycket orsakat svåra konflikter. Konflikter som lett till avskedanden, hot - och ett tragiskt självmord. Sången om ett land är serien där vi tittar närmare på historierna bakom världens nationalsånger. Medverkar i programmet gör journalisten och översättaren Yukiko Duke, och Mattias Lundberg, musikprofessor vid Uppsala Universitet. Programledare & reporter: Elina Perdahl Exekutiv producent: David Rune Sången om ett land görs av produktionsbolaget Munck. Sänds även kl. 06.45 och 19.50 i morgon, samt även natt mot tisdag 00.45.

Dokumentärer

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Reporter på Ekot inledde privat relation med utpekad islamist vars fall hon själv bevakade. Programledare på SVT hyllade sin pojkvän på bästa sändningstid. Vad var egentligen felet med den bespottade krönikan om Ebba Buschs vita klänning? Bakläxa för Facebook om avstängning av Donald Trump. Sänds även i natt kl. 01.02 samt i morgon kl. 18.00.

Aktualiteter

Kontroversiella reality-tv-format har närt både produktionsbolag, tv-kanaler och skapat en hel industri kring influencers och produktplaceringar. Hur stor ekonomisk risk är det att tänja gränser? Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: John Aleman, tv-branschexpert Dentsu Amplifi Roberta Alenius, kommunikationschef Nent, Nordic Entertainment Group Anders Jensen, vd Nent Jessica Linnman, kommunikationsdirektör Discovery Network Sweden Harald Treutiger, f d programledare Expedition Robinson Robert Aschberg, f d styrelseordförande Strix Hanna Riberdahl, vd på Sveriges Annonsörer Roger Wilson, Sveriges Radios korrespondent New York Tekniker: Joel Löf ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även i morgon kl. 18.35 samt natt mot måndag kl. 02.35.

Ekonomi

Kultur

Dikt: ur Kära Svan (Norstedts, 2016) 1a rad: försöker göra ett hölje, försöker göra ett hölje Uppläsning: Elisabeth Berchtold Elisabeth Berchtold debuterade 2012 med diktsamlingen "Marialucia" som nominerades till Borås debutantpris. "Berchtolds diktsamling är högfrekvent, både till form och innehåll. Det är ett feministiskt projekt, där kvinnokroppen vägrar vara ett vackert objekt." (Magnus Bremmer i SvD om Marialucia).  I Elisabeth Berchtolds nästa diktsamling, "Kära Svan" från 2016 för författaren ett samtal om konst och kärlek med tre skapande kvinnor: Victoria Benedictson, Anne-Charlotte Leffler och Hilma af Klint. Årets diktsamling, "Modersmyter", är en vandring in i moderskapets djupa skogar. I en blandning av vardagsscener och myter skrivs fyra generationers mor och dottererfarenheter fram. MUSIK Johann Sebastian Bach: Siciliana ur Soloviolinsonat nr 1 g-moll EXEKUTÖR Leonidas Kavakos, violin

Kultur

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Man måste curla med träd när de är små och nyplanterade, säger Henrik Sjöman. Det har man igen senare... Den nya invasiva svarthuvade snigeln gör inte alls lika mycket skada i trädgården som mördarsnigeln. Den svarthuvade snigeln har en helt annan livsrytm än spansk skogssnigel (mördarsnigeln), den blir inte vuxen förrän på hösten. Den äter mest multnande växter. Henrik Sjöman visar hur man får nyplanterade träd att vilja växa. Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor om gurka, potatis och ett ogräs som smakar lök. Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Den svenska coronastrategin har och fortsätter att vara föremål för debatt. Fattade regeringen rätt beslut vid rätt tidpunkt? Socialminister Lena Hallengren (S) är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om migrationslagstiftningen och en ny humanitär skyddsgrund. Partierna träter om hur vid eller snäv en sådan ventil ska vara. Hur ser förslagen ut och vad betyder egentligen synnerligen och särskilt ömmande omständigheter? Hör Alice Petrén, migrationskorrespondent på Sveriges Radio, Maria Malmer Stenegard, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna och Rasmus Ling, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet. Programledare: Ci Holmgren Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Jesper Timan Ekots lördagsintervju lordagsintervjun@sverigesradio.se Sänds även i natt kl. 01.40, kl 06.03 samt natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Sänds även i natt kl. 03.50.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Efter reseförbud och restriktoner på hemmaplan är det många som längtar efter att resa. Vad betyder resandet, för livet, den personliga utvecklingen och synen på världen? Är det extraordinära platser och vyer eller mänskliga möten som gett minnena? Vi träffar äventyraren Philip som har rest runt i Asien och gör det årligen för att komma bort från sitt jobb och sig själv. Hör också om psykologen Oskar Henrikson experiment på sin resa till Japan med sina vänner för att undvika konflikter. Gäster: Per J Andersson, författare och grundare till resemagasinet Vagabond, Lars Olson, minnesforskare på Karolinska Institutet och Oskar Henrikson, psykolog. Vi sänder direkt och programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Det är hög tid att boka resor till sommaren, men vågar man slå till på en utrikesresa? Hur ser bokningsläget ut här hemma? Och vad blir viktigt att tänka på när man bokar biljetter och boende för att inte förlora pengar? Vi pratar med researrangörer och konsumentexperter för att reda ut de här frågorna. Lyssna också på intervjun med Majblommans generalsekreterare om hur pandemin påverkat barnfattigdomen och på ett reportaget om vad ett bra hemmagym kostar. Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Repris från 2 februari 2019 I panelen: Pia Johansson, Marie Göranzon, Olof Wretling och Eric Stern.    Musik:  Erland von Heijne Producent: Mette Göthberg paminuten@sr.se Sänds även natt mot onsdag kl 04.30 samt kväll 20.03.

Underhållning

Från i morse. Sänds även natt mot söndag 04.02.

Vetenskap, Repris

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. I veckans Människor och tro hör vi från våra lyssnare om deras gudsbild. I boken Historien om Gud beskriver författaren och religionsforskaren Karen Armstrong hur bilden av Gud förändrats och utvecklats i samklang med människans olika livsvillkor. Från att vi var jägare på savannen till jordbrukare och borgare - så hur ser Gud ut idag , 2021? Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Edgar Mannheimer Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Maria Küchen Ibland ber jag medan jag sorterar. Plasten för sig - inled oss icke i frestelse. Glaset för sig - rädda oss från det onda. Maria Küchen är författare Text 1 mos 18:26-32 Klocka Åby kyrka, i Växjö stift Musik Morning prayer, med David Åhlén Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Med 16000 DNA-släktingar är det svårt att ordna familjemiddag tänker Tobias och frågar DNA-släktforskaren om råd för vad han skall använda släktingarna till och om hur vår syn på släktskap förändras. Tobias Svanelid har DNA-testat sig och fått 16000 nya potentiella släktingar. Men hur relaterar man till en avlägsen DNA-släkting och hur kan DNA-tester hjälpa släktforskare att rita sina släktträd? Peter Sjölund, DNA-släktforskare, berättar hur den nya teknologin revolutionerat släktforskningen, och historikern Adam Hjortén väcker frågan om vad DNA-tester gör med synen på oss själva och vår familj. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

I filmen Children of the enemy får vi följa Patricios Galvez resa till Irakiska Kurdistan för att få hem sina föräldralösa barnbarn från flyktinglägret Al-Hol. Med på resan är filmens regissör Gorki Glaser-Müller. Hör honom i P1 Kultur. FILMLEGENDAREN STIG BJÖRKMAN I HUVUDROLLEN Det finns olika sätt att hantera en pandemi och en nödvändig isolering. Regissören, författaren och filmkritikern Stig Björkman valde att ta kontakt med Isabella Rosselini, Joyce Carol Oates och fler av sina många filmvänner världen över och umgås över skärm. Nu kan vi följa dessa samtal i Stina Gardells film "Corona film club" som har premiär under fredagen. Vår reporter Björn Jansson har hälsat hemma hos en nyvaccinerad Stig Björkman. LARS NORÉN OCH LIDANDETS ÄNGLAR I Klassikern följer vi med författaren Sara Abdollahi ner i mörkret i Lars Noréns 90-talspjäs "Personkrets 3:1". Men i det mörka ljuset framstår dessa fallna människor ibland som änglar, menar Abdollahi. P1 KULTUR MINNS KONSTMECENATEN ELI BROAD Filantropen och konstsamlaren Eli Broad, dog för en vecka sedan 87 år gammal. Han var en av världens mest förmögna människor, och en hängiven konstsamlare. I hans samling finns verk av Jeff Koons, Andy Warhol, Cindy Sherman. P1 Kulturs Lisa Bergström träffade Eli Broad för några år sedan på hans museum The Broads i Los Angeles, och vi tar oss tillbaka och lyssnar på ett avsnitt ur intervjun. KOSSAN I CENTRUM I NYA FILMEN "FIRST COW". Tiden och miljön är densamma som i en klassisk Westernfilm, men här handlar det mera om vänskap än pang-pang, pickadoller och svängande saloondörrar. Vår reporter Joachim Silverdal har intervjuat huvudrollsinnehavaren John Magaro. Från i går.

Kultur, Repris

Dikt: ur Kära Svan (Norstedts, 2016) 1a rad: försöker göra ett hölje, försöker göra ett hölje Uppläsning: Elisabeth Berchtold Elisabeth Berchtold debuterade 2012 med diktsamlingen "Marialucia" som nominerades till Borås debutantpris. "Berchtolds diktsamling är högfrekvent, både till form och innehåll. Det är ett feministiskt projekt, där kvinnokroppen vägrar vara ett vackert objekt." (Magnus Bremmer i SvD om Marialucia).  I Elisabeth Berchtolds nästa diktsamling, "Kära Svan" från 2016 för författaren ett samtal om konst och kärlek med tre skapande kvinnor: Victoria Benedictson, Anne-Charlotte Leffler och Hilma af Klint. Årets diktsamling, "Modersmyter", är en vandring in i moderskapets djupa skogar. I en blandning av vardagsscener och myter skrivs fyra generationers mor och dottererfarenheter fram. MUSIK Johann Sebastian Bach: Siciliana ur Soloviolinsonat nr 1 g-moll EXEKUTÖR Leonidas Kavakos, violin Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Norska Hilde Sandvik och hennes ständiga samtalspartners svenska Åsa Linderborg och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Programmet är ett samarbetsprojekt mellan SR och NRK inom ramen för Nordvision.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Alltid lika spännande och roligt i det kärleksfulla hatmötet mellan SVT-stjärnan Kristian Luuk och SVD-stjärnan Andres Lokko mot komikerstjärnan Josefin Johansson och manusförfattarstjärnan Adrian Boberg. I dagens Lantzkampen bjuder vi på mycket Partiledardebatt! Det blir Jaget i partiledardebatten, Vem säger vad i partiledardebatten samt ronderna Hur slutar det klimatet och Hur slutar det Engelska! I Lantzkampen Revanschen bjuder vi fortsättningen av hur slutar det engelska och även lite Stämmer påan! Programledare: Annika Lantz Domare: Sara Lövestam Från i går.

Underhållning, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om USA:s nya plan, under ledning av president Biden, att återuppliva den demokratiska kraften i världen för att möta det ökande auktoritära inflytandet. Kan det lyckas? Eller är demokratiernas tid förbi? Medverkande: Ann Linde, Sveriges utrikesminister, Pamela Tremont, Chargé d'Affaires på amerikanska ambassaden i Stockholm, Kevin Rudd, tidigare statsminister i Australien, i dag chef för The Asia Society Policy Institute, Anders Fogh Rasmussen, tidigare statsminister i Danmark, tidigare generalsekreterare Nato, grundare av Alliance for Democracy foundation, Hal Brands, undervisar i internationella relationer vid John Hopkins-universitetet, med speciellt fokus på amerikansk utrikespolitik, Nathan Law, demokratiaktivist från Hongkong, Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och chef för forskningsinstitutet V-dem, Tánvi Mádan, expert på Indiens relationer till USA och Kina mfl Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Roger Wilson och Sónal Matharu Tekniker: Jacob Lalér Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Stine Christophersen försöker rädda liv på äldreboendet och slår larm i media. Vårdföretaget Attendo kallar henne till huvudkontor. Stine slår i hemlighet på inspelningsfunktionen i sin mobiltelefon. Vad hände på Sabbatsbergsbyns äldreboende våren 2020 när corona kom in på fem avdelningar och flera dog? Och vad gjorde Nordens största vårdbolag Attendo när vårdbiträdet Stine Christophersen försökte slå larm och stoppa smittan? I dolda inspelningar mitt under brinnande pandemi väcks frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media. Och vad var det som gick snett när så många smittades och dog på äldreboendet Sabbatsbergsbyn i Stockholm? Reporter: Johanna Sjövall Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021. Har du tips som rör det här ämnet? Kontakta Johanna Sjövall här. Från i söndags.

Dokumentärer, Repris