SR, P1 2021-05-13

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Louise har sökt råd i ett personligt dilemma på ovanligt håll och samtidigt blivit en del av ett konstverk. På konsthallen Accelerator i Stockholm deltog hon i konstverket "It takes a village" där konstnärsgruppen O skapat ett utopiskt byalag som möter besökaren och ger rådgivning i personliga frågor. Är detta konst eller terapi? Konstnärerna Linn Hilda Lamberg och Eric Sjögren berättar vad de vill undersöka med verket. Vi hör också Angelina Hammarlund,  medlem i det fiktiva byalaget. Hur känns det att möta människor och ge råd om deras problem? Vädret väcker starka känslor och Thomas får sig en uppsträckning av en lyssnare som menar att han måste ta hänsyn till hur vädret ter sig i hela landet när han pratar i radio. Inte bara prata om hur det ser ut i parken utanför Radiohuset. TV-programmet Efterlyst hade premiär i TV3 1990 och är nu inne på sin 57:e säsong. Ambitionen är att bidra till att brott kan klaras upp genom att be allmänheten att höra av sig med tips. Hur vanligt är det att brott klaras upp efter att tips kommit in till programmet? Och vad ska man tänka på om man vill kontakta polisen efter att ha sett något skumt? Åsa Wahlgren, polis som medverkar i Efterlyst berättar. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Induktion är metoden att ur enskilda exempel sluta sig till vad som gäller i allmänhet. Inom vetenskaperna är den historiskt omstridd - men i våra liv styr den med järnhand. Det menar författaren Helena Granström. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Människans förkärlek för induktion är, har det sagts, jämförbar med hennes förkärlek för kopulation: Den ligger helt enkelt i hennes natur. Att utifrån ett eller flera enskilda fall dra slutsatser om det allmänna fallet är ett sätt att förhålla sig till världen som tycks svårt att separera från den mänskliga tanken i stort. Att denna tendens skulle vara alltigenom positiv är tveksamt: antagligen har den en inte försumbar del i framgången för såväl kvasivetenskapliga förklaringsmodeller som främlingsfientlighet och populistisk manipulation. Å andra sidan vore världen i det närmaste ogripbar om vi inte i någon grad kunde luta oss mot övertygelsen att det faktum att solen hittills gått upp varje morgon innebär att den kommer att göra det imorgon också. Dessutom är det induktiva förhållningssättet en förutsättning för all språklig begreppsbildning: Vad betyder ordet "hund" om jag utifrån de hundar jag mött inte kan tillåta mig att dra några som helst slutsatser om dem jag kommer att möta i framtiden? Men trots det bör vi nog anstränga oss för att hålla den induktiva metodens grundläggande tillkortakommande i minnet: Bara för att vi har tusen exempel på någonting visst, betyder det inte att den ettusenförsta observationen inte kan erbjuda ett motexempel. Det är för övrigt just detta som gör att det enbart är matematiken som kan bevisa påståenden, medan allt vetenskapen kan göra är att troliggöra dem; ett förhållande som tyvärr alltför ofta glöms bort. Trots ett klanderfritt resonemang visade sig kalkonens slutsats felaktig - och fatalt så. Det kanske allra tydligaste åskådliggörandet av induktionens svagheter härrör från den brittiske 1900-talsfilosofen Bertrand Russell, som frammanar bilden av en tam kalkon som i god induktiv ordning insamlar en mängd observationer till stöd för tesen: "Jag får alltid mat klockan nio". Kalkonen prövar sitt antagande kalla dagar, regniga dagar, blåsiga dagar, heta dagar: Det stämmer ofelbart. Ändå blir han en dag inte matad, utan får halsen avhuggen. Trots ett klanderfritt resonemang visade sig kalkonens slutsats felaktig - och fatalt så. Men egentligen behöver vi väl inte gå längre än till våra egna liv för att inse samma sak: Den gedigna empiri som ger vid handen att varje andetag vi tar kommer att följas av ett nästa, tycks i alla avseenden tillförlitlig - ända till den dag då vi tar vårt sista. En person som ägnade det induktiva tillvägagångssättet djup uppmärksamhet var 1600-talstänkaren Francis Bacon, som apropå fjäderfän för övrigt påstås ha mött sin död då han under en vagnfärd i snöstorm fick syn på en höna, och plötsligt bestämde sig för att testa hypotesen "hönskött kan bevaras färskt genom att hönan späckas med snö efter slakt"; han störtade utan vidare eftertanke ut i snön för att påbörja försöket, och avled en kort tid därefter i lunginflammation. Kanske skulle man därmed kunna kalla honom den vetenskapliga metodens första dödsoffer, med tanke på att han med sina arbeten anses ha lagt grunden till det som idag gäller för empirisk vetenskap. Bland annat i skriften Novum Organum - en titel som på svenska lyder någonting i stil med "ny metod" - utgiven för första gången 1620, och sedan vintern 2021 tillgänglig i svensk översättning. Bacon slår här ett slag för ett djupgående och systematiskt studium av de sinnliga fenomenen som väg till sann kunskap om världen; erfarenheten är, skriver Bacon, "den överlägset bästa bevisföringen", till skillnad från logiken som snarare syftar till att "underordna världen och göra den till slav under människans tankar". Men den induktion som Bacon förespråkar är av ett särskilt slag; en som utgår inte enbart från insamlad erfarenhet, utan snarare från metodisk granskning av densamma. Tabeller, scheman och jämförelser mellan olika typfall är en förutsättning, liksom det numera helt centrala vetenskapliga greppet att utifrån hypoteserna formulera nya förutsägelser och sedan testa dem. Bacons induktion är, med andra ord, en högst sofistikerad sådan, medan den induktion som bygger på enkel uppräkning enligt filosofen är att betrakta som "ett barnsligt påfund". Ändå lyckas Bacon knappast undgå den djupgående kritik som genom historien har riktats mot den induktiva metoden som idé. Redan på 100-talet konstaterade den grekiske filosofen Sextus Empiricus att en induktiv slutsats antingen måste bygga på alla möjliga fall, vilket är omöjligt eftersom de är oändligt många - eller på bara en del av dem, vilket innebär att den mycket väl kan vara felaktig. I båda fallen tycks induktionen ha problem. Det är en kritik som senare skulle fördjupas av tänkare som David Hume, som menade att det grundantagande som all induktion bygger på - nämligen att naturen är regelbunden - i sig är omotiverat, och också det förutsätter ett induktivt resonemang. Vi tror på induktion eftersom naturen hittills har visat sig vara regelbunden, så att induktion ger vid handen att den ska fortsätta vara det - ett cirkelresonemang. Och i denna cirkel tycks vi alltså ohjälpligt inskrivna, som om den godtrogna övertygelsen om alltings förutsägbarhet vore en förutsättning för att man ska orka med att vara människa - vilket det kanske också är. Och det kunde väl, tänker jag, vara gott så - om det inte vore för en obehaglig känsla av att det finns en djupare och mer subtil konsekvens av människans induktiva faiblesse, som inte har att göra med hennes tendens att förvänta sig upprepning, utan snarare med hennes tendens att bidra till att skapa den. För inte bara är människan benägen att iaktta regelbundenhet omkring sig, även när ingen sådan finns - hon tycks också vara benägen att infoga sig själv i den, om än ofta på omedveten väg. Vi tycks helt enkelt oerhört benägna att begå samma misstag om och om igen. Skulle inte till exempel det freudianska upprepningstvånget kunna ses som ett högst oroande uttryck för induktionens psykologi? Som om den förmåga till mönsterigenkänning som vi så gärna framhåller som ett av den mänskliga intelligensens främsta företräden på samma gång utgjorde en tydlig begränsning för vår fria vilja, genom att med kraft driva våra handlingar mot ett mönster att känna igen, utan hänsyn till hur destruktivt detta mönster kan tänkas vara. Freud själv erbjuder i essän "Bortom lustprincipen" några dystra exempel: "Män för vilka varje vänskapsförhållande slutar med att vännen förråder dem, andra som ett upprepat, obestämt antal gånger utnämner en annan person till stor auktoritet för sig själv, för att sedan efter lämplig tid själv störta denna auktoritet och ersätta den med en ny; älskande vars kärleksfulla förhållande till kvinnor varje gång genomgår samma stadier och leder till samma slut och så vidare". Man kan hur som helst konstatera att tillvaron utifrån det mänskliga livets perspektiv inte sällan framstår som just så fast bestämd, repetitiv och förutsägbar som vårt i princip grundlösa induktiva antagande vill göra gällande; vi tycks helt enkelt oerhört benägna att begå samma misstag om och om igen. Och för den som just tröttnat på sin tionde pojkvän, återigen avfärdats som påfrestande av en nära vän, eller ännu en gång inlett en relation med någon som är våldsam, är tanken på att vi själva skulle visa oss vara Russells kalkon, vars regelbundna tillvaro en dag plötsligt bryts av någonting radikalt nytt, knappast det värsta skräckscenariot. Tvärtom: Kanske är det i själva verket det bästa vi har att hoppas på. Helena Granström Från tisdagens P1 Kultur.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Jakob är 19 år när han går med i gänget. En kväll misshandlar han en man och hoppar på hans huvud. Han slänger den medvetslösa kroppen i ett vattendrag. - Jag kände mig som en riktig man. Jag kände mig odödlig. Ingen kan komma åt mig, ingen kan röra mig. Jag svävar på moln efter en sån grej. Det jag kände efteråt var stolthet och glädje. Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. - Jag tyckte utpressningarna var roligast. För där fick jag verkligen vara våldsam på ett väldigt brutalt sätt. Jag märker att den här personen är väldigt rädd för mig och det ger mig bekräftelse och matar min manlighet. Det var därför jag, hur sjukt det än låter, tyckte att det här var det roligaste, för det var i de uppdragen som jag fick mest bekräftelse. Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet. Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida. Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här. Ett program av Karwan Faraj. Producent: Martin Jönsson Från i tisdags.

Dokumentärer, Repris

Fritid och hobby

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Idag finns en större medvetenhet om risken att hamna utanför och att känna sig som en "bluff". Vad krävs för att vi ska bli omtyckta av andra och inbjudna in i värmen? Enligt professorn, Lars-Johan Åge, finns två typer av popularitet. - Den ena är sund och den kallar han för omtyckthet och det handlar om nära relationer. Människor som vill träffa oss igen.  Den ytliga popularitet som är mindre sund handlar om anseende och makt över andra, säger han Enligt honom är att vara "äkta" ett sätt att bli omtyckt. Men vad innebär det att vara äkta? Enligt Irena Makower är det bland annat att drivas och handla på sina inre värderingar. - Den förlösande processen är väldigt lång idag. Jag känner 40-åringar som fortfarande söker, dom vill byta jobb eller ha kanske ha familj och det är många beslut. Det är lätt det blir ett perfektionistiska tänkande, man villl välja bästa livet. Men vad är det bästa livet? Idag känner människor allt mer krav och måsten från sin omgivning och samhället. - Man måste säkerställa att man lever upp till kraven. Det kan vara att det måste se ut på ett visst sätt hemma, eller att man måste vara på ett viss sätt. Det kan också vara att få andras godkännande för att fatta vissa beslut. Säkerställa att något är korrekt eller stilla inom sig själv, säger Alexander Rosental, psykolog och specialist på perfektionism. Gäster: Lars-Johan Åge, professor vid Gävle högskola som forskat inom förhandling, aktuell med boken Omtyckt, Alexander Rozental, psykolog och författare och Irena Makower, psykolog. Från i tisdags. Sänds även på lördag kl. 14.03.

Vetenskap, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Dokumentärer

Pandemin har gjort att många samtal har flyttat över till videomöten. Språket berättar om digitala tummar upp, hur fördröjningar får oss att avbryta och hur man kan känna närhet via en skärm. Veckans språkfunderingar Vad är den främsta anledningen till att samtal under fysiska möten och videomöten skiljer sig åt? Hur fungerar turtagning, alltså växlandet mellan vem som pratar, i fysiska samtal? Hur fungerar turtagning i digitala möten? Och hur kan man underlätta turtagning i videmöten? Vad finns det för sätt att ge återkoppling i ett samtal under videomöten utan att störa? Hur viktig är ögonkontakten för samtal? Hur går det att skapa närhet i digitala möten?  Hur kan man bäst kommunicera med barn under videomöten? Språkforskare: Mattias Heldner, professor i fonetik och föreståndare för fonetiklaboratoriet på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Anna Martín Bylund, universitetslektor vid Linköpings universitet, som bland annat studerat hur närhet kan skapas i videosamtal mellan familjemedlemmar. Programledare Emmy Rasper. Från i måndags.

Vetenskap, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Vad är orsaken till att en person kan känna oro inför vaccineringen? Hör i Vetenskapsradion Hälsa hur tveksamheten kan mötas. Det är stora skillnader på hur många som vaccinerar sig i olika områden. Attityder, oro och hur fattig eller rik man är visar tidigare forskning har betydelse för vaccinationstäckning.  Världshälsoorganisationen konstaterar att vaccintveksamhet är en av de tio viktigaste hälsofrågorna att arbeta med det närmast året. Men vad händer i hjärnan när en oro plötsligen kan uppstå? Och vad är det som gör att hur mycket pengar man tjänar verkar spela roll för vilka som vaccinerar sig? Och vad är viktigt om en person ska kunna ändra sig från att vara tveksam till vaccin men sen kunna tänka sig att ta vaccinet? Mats Fredriksson, professor i klinisk psykologi, Anna Sarkadi, professor i socialmedicin samt Anna Bergström, forskare i implementering ( ändrat arbetssätt) samtalar om vad som är viktigt att tänka på för de som är oroliga inför vaccinering. Från i går

Vetenskap, Repris

Kultur

Ring P1 från Umeå om bland annat Israel/Palestina-konflikten, strömming och invasiva växter. Programledare: Sverker Olofsson, ansvarig utgivare: Matti Lilja Från i går.

Telefonväkteri, Repris

I samband med att den muslimska högtiden Eid al fitr firas hålls dagens morgonandakt av Sema Ekinci från Malmö. Denna ständiga träning av avhållsamhet är kärnan i religionen och blir skiljelinjen mellan tomt praktiserande och själsligt utvecklande. Ur andakten Text: Ur Muslim Musik: Silver Sky - Enzo Marianne Greip, producent Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Kultur

Mycket förändras på 95 år, men den knivskarpa månskäran på februarihimlen är sig lik. Katarina Kieri är författare till ett tjugotal böcker i olika genrer för vuxna, ungdomar och barn. För sitt författarskap har hon mottagit bland annat Augustpriset och Tidningen Vi:s litteraturpris. Sedan 2015 är hon ledamot i juryn för världens största pris för barn- och ungdomslitteratur: Astrid Lindgren Memorial Award. Hon har djupa far- och morrötter i Tornedalen, är uppvuxen i Luleå och bor numera i Uppsala. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Rene Lobos älskar sin far och de möts i kriminaliteten och drogerna. De är "partners in crime". Men när fadern dör faller livet samman. En kväll sitter till slut Rene ensam med en pistol i sin hand. Renes uppväxt är fylld av våld men också av kärlek. Han följer i sin fars fotspår in i kriminaliteten tills han en dag når vägs ände. Vägen tillbaka är lång och går via möten med modiga människor och en församling som öppnar sina armar för honom. Detta är Rene Lobos egen livsberättelse och också hans egen dikt, 7 kvadratmeter. Detta är en inspelning av en föreställning på Dramaten som sändes live via webben en kväll i december. Svenska berättelser på scen är ett samarbete mellan Sveriges Radio och Dramaten&. Regissör och presentatör: Niklas Mesaros Musik av och med Emma Augustsson Dokumentärt textansvarig: Ola Hemström Tekniker SR: Tor Sigvardsson Vill du skicka en hälsning till Rene, maila ola.hemstrom@sr.se

Sociala frågor

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

I år är det 100 år sedan kvinnor i Sverige kunde rösta i ett riksdagsval för första gången. Därefter har många ytterligare steg tagits mot ett jämställt samhälle. Så frågan är: Är vi framme nu? Vad innebär ett samhälle där män och kvinnor är jämställda? Går det ens att uppnå? Och hur avgör vi det i så fall det? Dessutom: Vad har gjort Island till världens mest jämställda land - 12 år i rad? Är det viktigast att män och kvinnor gör samma saker -  eller att de har lika möjlighet att göra samma saker? Och hur många namngivna historiska kvinnor står egentligen som staty i Malmö? Med Helena Löf, expert på jämställdhetsstatistik på SCB, Sofia Näsström, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogik och författare till boken Genusdoktrinen samt Eva Bonde, chefredaktör för Historiskan. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Larsson

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

I år är det 100 år sedan kvinnor i Sverige kunde rösta i ett riksdagsval för första gången. Därefter har många ytterligare steg tagits mot ett jämställt samhälle. Så frågan är: Är vi framme nu? Vad innebär ett samhälle där män och kvinnor är jämställda? Går det ens att uppnå? Och hur avgör vi det i så fall det? Dessutom: Vad har gjort Island till världens mest jämställda land - 12 år i rad? Är det viktigast att män och kvinnor gör samma saker -  eller att de har lika möjlighet att göra samma saker? Och hur många namngivna historiska kvinnor står egentligen som staty i Malmö? Med Helena Löf, expert på jämställdhetsstatistik på SCB, Sofia Näsström, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogik och författare till boken Genusdoktrinen samt Eva Bonde, chefredaktör för Historiskan. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Larsson

Fritid och hobby

Ring P1 från Umeå om bland annat den äldre befolkningens representation i riksdagen, läget i Afghanistan och flaggdagar. Programledare: Sverker Olofsson, ansvarig utgivare: Matti Lilja Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Matkult.se är en guldgruva för den nyfikne. Över 800 recept, massor med bilder, ljudinspelningar och livsöden. Allt kopplat till en Sverige-karta, så att du kan hitta din lokala mathistoria. - Det är hisnande när man hör gamla röster eller läser uppteckningar och ser att den här människan var född 1854! Det svindlar lite. Hur snabbt det har ändrat sig, säger Åsa Holmgren. Hon är etnolog och en av personerna bakom sajten Matkult.se och har tidigare arbetat i många år på Skansen. Vi träffas i Uppsala på ISOF, Institutet för språk och folkminnen, avdelningen för arkiv och forskning. Matkult.se är en kunskapsbank över svensk matkultur. Förutom recept finns här berättelser om hur man odlade, information om råvaror, kosthållning, matlagning, vad maträtter och råvaror heter på olika dialekter, och folktro och traditioner genom tiderna. Sajten bygger på arkivuppteckningar från folkminnesarkiven i Uppsala och Göteborg. De flesta uppteckningarna är från perioden 1850 till 1950. Nedan hittar du länkar till Matkult och till recept. Sänds även i natt kl. 01.32 samt på tisdag kl. 21.03.

Fritid och hobby

Träning i förskolan kan göra underverk för barn med autism. Men föräldrar och forskare vittnar om att många inte får den hjälp de behöver. Asia kämpar för att hennes 4-åring ska få stöd i sin utveckling. Reporter: Johanna Langhorst Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz Tekniker: Mikael Brodin Producent: Moa Larsson, Ljudbang Sänds även lördag kl 02:35 och söndag kl 12:00.

Sociala frågor

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Vad är den kristna församlingens uppdrag? Vilken betydelse har församlingens gemenskap? Frågor som tre av medlemmarna i Equmeniakyrkan i Smålandsstenar svarar på. Leslie Ron predikar och Martina Curenstam leder gudstjänsten. Du kan lyssna på samtalet och predikan separat eller ladda ner som podd. Kaffet är kanske viktigare än vad man tror! Kyrkkaffet efter gudstjänsten då man samlas vid borden och talar om det man har hört och om stort och smått i livet. Där uppstår en gemenskap som sträcker sig över åldrar, kön, etnisk bakgrund och faktiskt även religioner. Och kyrkkaffet och gemenskapen är saknat av många i dessa tider. Det finns miljoner människor i världen som har sin tillhörighet i en kristen gemenskap. I alla tider har man träffats söndag efter söndag för att fira gudstjänst. Många har växt upp i en församling både fysiskt och andligt och många får sluta sina dagar omgivna i den gemenskapen. Vad är det som gör den kristna gemenskapen speciell? Ur predikan  Medverkande: Leslie Ron, predikan Martina Curenstam, gudstjänstledare Elvira Hall, läsning Barnens bibel och bön Bashira Mardini, samtalsdeltagare Bengt-Olof Hoof, samtalsdeltagare Axel Svedberg, samtalsdeltagare Magdalena Odén - sång, fiol Sofia Willstrand - sång, tvärflöjt  Jenny Henningsson - sång, bas  Håkan Hulebo - sång Anna-Lena Möller - piano  Axel Svedberg - bas, trummor, cajun och gitarr  Ulla-Britt Larsson - orgel Texter: Matteusevangeliet 28:18-20 Musik: Vilken underbar värld Psalm 15 Halleluja, sjung om Jesus Fågelsång Kärlekens tid Här är jag, sänd mig I min Gud Psalm 821 Du är en bön Tröstevisa Välsignelsen Psalm 21 Måne och sol The same Lord Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Kultur

Uppläsning: Emil Almén Diktsamling: Samlade skrifter II  (1913)' MUSIK Wolfgang Amadeus Mozart: Ave verum corpus  EXEKUTÖR Leslie Howard, piano Sänds även kl. 23.55.

Tillagt av KB: "Vad suckar häcken?" av Erik Johan Stagnelius

Kultur

Micael Dahlen, professor i ekonomi, är besatt av siffror. Hans arbete som forskare består ofta av att hämta in, analysera och beskriva just siffror. Siffror handlar om människor och för mig innebär de en större förståelse för vad som påverkar våra beslut och handlingar, säger Micael Dahlen. Han är företagsekonom och har publicerat studier om marknadsföring och internetvanor. Han är också en efterfrågad föreläsare och författare och har just kommit ut med en bok om meningen med livet. Han menar att även ekonomer kan bidra till större förståelse för stora frågor som till exempel vad som får oss att vilja leva. Programmet är en repris från januari 2021. Programledare: Sharon Jåma vet@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Kristi himmelsfärdsdagens P1 Kultur lunchspecial bjuder på en upptäcktsfärd genom Upplands pärlband av sevärdheter. Uppmärksamma ciceroner är Gunnar Bolin & Karsten Thurfjell. Färden går genom Sigtunastiftelsens lika vittra som vindlande gångar, det osannolikt välbevarade Törnrosaslottet Pythagoras i Norrtälje, samt Albert Engströms magiska ateljé som inte bara är vit på den ena sidan och röd på den andra. Den lyckas också vara större inuti är utanpå! Dessutom hinns en Habsburgsk kaffepaus med i Trieste och en sångstund framför Frank Zappa som pelarhelgon i Vilnius.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Det sägs ibland att Gud är död eller frånvarande. Men även om religionens roll i Sverige är förändrad, finns ofta sökandet kvar. Så om Gud lämnat ett tomrum efter sig - vad fyller vi det med istället? Sommaren 2020 tog Människor och tros reportrar med sig frågan om vem vi tyr oss till om vi inte har en gud att tro på och be till. Serien "Ställföreträdande Gud" handlade om olika substitut för Gud: landsfadern, gurun, idolen och så kallade influencers. I det här programmet hör vi delar av reportagen och hela programmen kan du lyssna på nedan. Reportrar: Thella Johnsson, Lollo Collmar, Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Programledare: Åsa Furuhagen Sänds även på lördag kl. 17.00 och natten mot söndag kl. 02.02.

Aktualiteter

Japans nationalsång är blott nitton ord lång. Men ända sedan andra världskriget har det korta stycket orsakat svåra konflikter. Konflikter som lett till avskedanden, hot - och ett tragiskt självmord. Sången om ett land är serien där vi tittar närmare på historierna bakom världens nationalsånger. Medverkar i programmet gör journalisten och översättaren Yukiko Duke, och Mattias Lundberg, musikprofessor vid Uppsala Universitet. Programledare & reporter: Elina Perdahl Exekutiv producent: David Rune Sången om ett land görs av produktionsbolaget Munck. Från i lördags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Programledare: Thomas Nordegren. Det är Kristi himmelsfärd och vi bjuder på godbitar från tidigare program: varför har Sverige aldrig haft en kvinnlig regeringschef, och kan en korvstaty göra Göteborg vackrare? I år är det 100 år sedan kvinnor fick rösta i ett riksdagsval i Sverige för första gången, men vi har aldrig haft en kvinnlig statsminister. Vilka faktorer kan ha bidragit till detta? Eller är det bara en slump? Ekots Tomas Ramberg och Christina Bergqvist, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, reder ut. Snart kan Göteborg komma att få ett nytt landmärke som ska konkurrera med Poseidon-statyn som symbol för stan. Ett stort monument på Vågmästareplatsen av den kulinariska Göteborgsdelikatessen halv special. En korv med bröd med två till tre kulor mos - i monumentalformat. Är det en bra idé undrar vi? Karin Hermerén chefskonservator från Moderna museet och Claudia Schaper processledare i offentlig konst från Göteborg gästar oss. Programledare: Thomas Nordegren och Louise Epstein Producent: Minna Grönfors, Ulrika Lindqvist Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Amerikanska författaren Kiese Laymon har slagit internationellt med romanen "Tung". Mina Benaissa har intervjuat honom i samband med att romanen blivit radioföljetong i Sveriges Radio.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Porträtt av svenskar som på olika sätt har satt tydliga avtryck i vårt land.

Dokumentärer

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Vad behöver den för stöd och hjälp som gått så långt att den faktiskt försökt ta sitt liv men överlevt. Hur lever man efter ett självmordsförsök, hur hittar man tillbaka och hur får man på sikt förhoppningsvis ett bra, viktigt och långt innehållsrikt liv? Med i samtalet vid köksbordet idag är Ullakarin Nyberg överläkare på Norra Stockholms psykiatri, Sara Rollof Schedin anhörig, Susanne Tell samordnare på Hjärnkoll som själv gjort fler suicidförsök och Sara Grip präst och kyrkoherde på Roslagens Norra Pastorat. Om du som lyssnat själv vill ha kontakt med någon är du välkommen att skriva till oss bobhanssonomlivet@sr.se Det finns också fler intresseorganisationer som tar emot dem som behöver ett joursamtal SPES, Riksförbundet för suicid prevention och efterlevandes stöd har  telefonjour: 020 - 18 18 00, alla dagar 19.00 - 22.00. Du kan också höra av dig till jourhavande medmänniska på 08-7021680 alla dagar 21.00-06.00 Susanna Einerstam producent susanna.einerstam@sr.se

Lättlyssnat

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz Från kl. 12.45.

Aktualiteter, Repris

REPORTAGE. Vårvarelser som spränger upp ur stenen, vårskrik i motvind, en och annan vårfågelspanare och en utflykt till pestkyrkogården i Moshult. Katarina Wikars letar vårtecken den pandemifria våren 2019. Vårbrukare är Ingemar Blomqvist, trädgårdsmästare på Hildasholm i Leksand. Vårskrikare: Maria Johansson-Josefsson, operasångerska. Vårutflyktare till pestkyrkogården är Åsa Jungnelius, konstnär. Vårteckentydare: Göran Greider, författare. Vårfågelspanare på balkongen: Agneta Klingspor, författare. Vårbudskapare med muggar: Patrik Quist, konstnär. Vårvarelseskulptör: Klara Kristalova, konstnär. Vårdiktare är Johan Jönson, Lars Wivallius, Wilhelm Ekelund och Karin Boye. Och för vårtårarna står Agnes von Krusenstierna, författare.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Aktualiteter

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Elias bär på mycket sorg. Sorg över att han under uppväxten inte kunde vara den han egentligen var. Det var viktigt att säga rätt saker, både hemma och med kompisar. - I tonåren var det absolut förbjudet att prata om känslor. Det var så jobbigt, det kändes verkligen som att någon ströp mitt inre, säger Elias. Nu kan han äntligen vara sig själv igen. Men hur ska han få mer kontakt med sorgen över att han så länge försökte vara någon annan? Detta program är en återutsändning från september, 2020 Sänds även natt mot lördag.

Sociala frågor

Micael Dahlen, professor i ekonomi, är besatt av siffror. Hans arbete som forskare består ofta av att hämta in, analysera och beskriva just siffror. Siffror handlar om människor och för mig innebär de en större förståelse för vad som påverkar våra beslut och handlingar, säger Micael Dahlen. Han är företagsekonom och har publicerat studier om marknadsföring och internetvanor. Han är också en efterfrågad föreläsare och författare och har just kommit ut med en bok om meningen med livet. Han menar att även ekonomer kan bidra till större förståelse för stora frågor som till exempel vad som får oss att vilja leva. Programmet är en repris från januari 2021. Programledare: Sharon Jåma vet@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Från kl. 12.09. Sänds även kl. 05.02

Vetenskap, Repris

En ny film jämför hur det var att leva med intellektuell funktionsnedsättning förr i tiden och idag. Klartext har pratat med filmarna Jenny Widell och Mattias Welllander Löfgren. I Tanum skickades en demenssjuk person ensam till sjukhus, utan personal, efter att personen hade ramlat på sitt boende. Och nu har kommunen anmält sig själva till myndigheten IVO. Snart kan det bli godkänt att vaccinera barn och unga inom EU mot corona-sjukdomen covid-19. Då skulle även Sverige kunna börja vaccinera barn mellan 12 och 17 år, säger nu Sveriges vaccinsamordnare.

Nyheter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

På 1200-talet var Djingis Khan, mongolernas ledare, en stor strateg och lade väldiga landmassor under sig. Att han ska ha varit en blodtörstig och våldsam general är välkänt men var han bara det? UR. Reporter Josefin Patzauer Producent, Elin Iskra Lyssna på programmet på URPlay Från gårdagen. Sänds även på lördag 02:02:05.

Utbildning, Repris

Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Mycket förändras på 95 år, men den knivskarpa månskäran på februarihimlen är sig lik. Katarina Kieri är författare till ett tjugotal böcker i olika genrer för vuxna, ungdomar och barn. För sitt författarskap har hon mottagit bland annat Augustpriset och Tidningen Vi:s litteraturpris. Sedan 2015 är hon ledamot i juryn för världens största pris för barn- och ungdomslitteratur: Astrid Lindgren Memorial Award. Hon har djupa far- och morrötter i Tornedalen, är uppvuxen i Luleå och bor numera i Uppsala. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

I år har det gått 50 år sedan Finland avkriminaliserade homosexuella handlingar. I dokumentären hör vi om dem som kände sig tvungna att flytta till Sverige för att kunna leva fritt. Under 1960-, 70- och tidigt 80-tal flyttade hundratusentals finländare till Sverige. Många kom för att jobba och bland arbetskraftsinvandrarna fanns även homosexuella. I år, 2021, har det gått 50 år sedan Finland avkriminaliserade homosexuella handlingar - 27 år senare än Sverige. I dokumentären Regnbågsflyktingarna hör vi om Finlands HBTQ-historia och om dem som kände sig tvungna att lämna landet för att kunna leva fritt. I programmet medverkar: Ira Baran, Ulf Månsson, Kati Mustola. Arkivmaterialet som används i programmet kommer från: Sveriges Radio, SVT och YLE. Slutmix: Girilal Baars En dokumentär från 2021 av Lotta Hoppu, Sveriges Radio Finska Från i påskas.

Dokumentärer, Repris

Amerikanska författaren Kiese Laymon har slagit internationellt med romanen "Tung". Mina Benaissa har intervjuat honom i samband med att romanen blivit radioföljetong i Sveriges Radio. Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Vad behöver den för stöd och hjälp som gått så långt att den faktiskt försökt ta sitt liv men överlevt. Hur lever man efter ett självmordsförsök, hur hittar man tillbaka och hur får man på sikt förhoppningsvis ett bra, viktigt och långt innehållsrikt liv? Med i samtalet vid köksbordet idag är Ullakarin Nyberg överläkare på Norra Stockholms psykiatri, Sara Rollof Schedin anhörig, Susanne Tell samordnare på Hjärnkoll som själv gjort fler suicidförsök och Sara Grip präst och kyrkoherde på Roslagens Norra Pastorat. Om du som lyssnat själv vill ha kontakt med någon är du välkommen att skriva till oss bobhanssonomlivet@sr.se Det finns också fler intresseorganisationer som tar emot dem som behöver ett joursamtal SPES, Riksförbundet för suicid prevention och efterlevandes stöd har  telefonjour: 020 - 18 18 00, alla dagar 19.00 - 22.00. Du kan också höra av dig till jourhavande medmänniska på 08-7021680 alla dagar 21.00-06.00 Susanna Einerstam producent susanna.einerstam@sr.se Från kl. 17.00.

Lättlyssnat, Repris

Uppläsning: Emil Almén Diktsamling: Samlade skrifter II  (1913)' MUSIK Wolfgang Amadeus Mozart: Ave verum corpus  EXEKUTÖR Leslie Howard, piano Från kl. 12:00.

Kultur, Repris