SR, P1 2022-01-06

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

I höst går Antje Jackelén i pension som ärskebiskop. Hur går processen till att hitta en ny och vilka likheter finns med påvevalet? Sedan har Interpol valt en ny omdiskuterad ordförande, vem är han? Vem tar över efter ärkebiskop Antje Jackelén?Ärkebiskop Antje Jackelén går i pension i höst, så en ny måste väljas. Annars bryts den kedja som enligt uppgift går ända tillbaka till Jesu lärjungar. Högtidligt värre. Men hur går det till rent praktiskt? Lisa Sjöstrand, stiftsjurist Svenska kyrkan i Uppsala, guidar oss genom processen. Och från Eskilstuna har vi med oss Klas Hansson, doktor i teologi och docent i kyrkohistoria, som skrivit en avhandling om ärkebiskopens roll i Sverige. Han berättar om ärkebiskopar vi minns, och om hur ärkebiskopens uppdrag förändrats sedan biskop Trolle hade ett klåfinger med i spelet under Stockholms blodbad. Svenska bäverns hundraårsdagVi firar den svenska bäverns hundraårsdag. På 1800-talet utrotades den, 1922 återplanterades den, och nu är den väldigt utbredd i stora delar av landet. Dessutom finns det en rik flora av bäverlåtar som vi botaniserar i. Hur går det till när Interpol utser sin ordförande? Interpol har nyligen utsett en kontroversiell ordförande, general Ahmed Nasser al-Raisi från Förenade Arabemiraten. Han har stämts i flera länder och anklagas för att ha ansvarat för tortyr. Måns Molander, Sverigechef för Human Rights Watch i Sverige, berättar varför han tycker det är ett olämpligt val. Men hur går det till när Interpol utser sin ordförande? Omröstningen är hemlig, men vi har med oss Håkan Wall, chef för den nationella enheten vid polisens Nationella operativa avdelning (NOA), som var med och röstade på mötet i Istanbul i november. Och så frågar vi oss: Har Ronja Rövardotter nästlat sig in i Stjärnornas krig? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Julius Bäckman Från onsdagen.

Underhållning, Repris

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Från i måndags.

Dokumentärer, Repris

Vetenskap

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

De senaste åren har flera stora rättsfall uppmärksammats där barn utsatts för sexuella övergrepp på nätet. I fallen finns, tillskillnad från andra typer av brottsmål som rör sexualbrott, ofta stark bevisning i form av bilder och chattar. Bilder och chattar som offren i många fall skickat i största hemlighet för vuxenvärlden - där polisförhör och rättegång känns som ytterligare ett övergrepp. Meja är 16 år och går första året i gymnasiet. Hon är i skolan när samtalet från hennes mamma kommer. Mamman berättar att hon har pratat med polisen och fått reda på att de hittat nakenbilder på Meja hos en man. Meja kallas till förhör.  - Jag skäms. Det är så pinsamt att jag skickat nakenbilder, att jag visat upp min kropp för att få pengar, säger hon.  Det har gått över ett år sedan en man kontaktade henne på Snapchat och erbjöd henne pengar om hon skickar nakenbilder.  - Precis när man hade glömt av det blev man påmind om det igen. Det blev samma visa en gång till, säger hon.  Meja är ett av många barn i ett stort brottmål.   I de här fallen är det ofta så att barnen inte berättar för vuxna vad de varit med om. Många gånger uppdagas det först när en gärningsperson åker fast. När polisen går igenom datorer, telefoner och hårddiskar hittar de bilder och kontakter till massvis med barn som blivit utsatta. Barn som nu tvingas berätta om det här för sina föräldrar, för polisen och ibland också vittna i rättegång. För en del är den processen minst lika jobbig, som när övergreppet skedde.  I det här programmet har Kropp & Själs Stina Näslund undersökt hur det blir för barnen när brotten de utsatts för kommer upp i domstol, inför många vuxna ögon som granskar det allra mest privata.  Programledare: Stina Näslund Producent: Alice Lööf STÖD OCH HJÄLP: Har du blivit utsatt? Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08-696 00 95 Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076-19 99 343 Larma om misstänkta övergrepp: Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: itbrott.desk.noa@polisen.se Är du orolig för att begå övergrepp? Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88 Från tisdagen. Sänds även på lördag kl. 14.03.

Vetenskap, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Dokumentärer

Längst fram i kapellet står en ljus kista fullklottrad med personliga meddelanden. I kistan, klädd i sin bästa klänning, ligger 17-åriga Emilia, död i en överdos. När Emilia hittas livlös i en soffa är hon den andra tonårsflickan i Göteborg på bara några dagar som dör i en överdos. Emilia har vid det laget kämpat mot missbruket sedan 12-årsåldern. - Jag visste det här, jag visste att det skulle bli dödlig utgång, säger hennes mamma Linda. Precis som för många andra unga tjejer började Emilias missbruk med drogen Tramadol, en smärtstillande men också prestationshöjande opioid som kan jämföras med heroin. - Jag förstår tjusningen med att testa Tramadol: "Jag fick ju bättre betyg här, jag klarade av skolan mycket bättre. Men vänta nu, mina pengar räcker inte, jag kan inte gå och lägga mig utan tabletter". Börjar du med Tramadol medicinerar du dig själv till döden, säger poliskommissarie Mika Jörnelius. Användandet av Tramadol bland unga ökar. Undersökningar visar att den som tar Tramadol är mer benägen att testa andra tyngre droger. För Emilia var det till slut en överdos rökheroin som tog hennes liv. -   Hon tackade mig för att jag alltid har stått vid hennes sida. Jag säger inte att hon gjorde det medvetet, att hon tog sitt liv. Men hon hade en längtan att gå vidare, för att hon inte orkade längre. Reporter: Ulrika Nandra Producenter: Martin Jönsson och Sofia Kottorp Slutmix: Elvira Björnfot Från i tisdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Vaccinerna kan inte stoppa omikronvarianten av coronaviruset. Men att uppdatera dem har sagts vara enkelt. Vad krävs för att EU ska trycka på knappen och beställa vacciner som klarar omikron? Det var i slutet av november som den nya varianten omikron av coronaviruset upptäcktes. Nu har en ny dansk studie kommit som visar att omikron ganska bra tar sig runt de nuvarande vaccinen. När kan vaccinerna som klarar omikron vara här? Richard Bergström, Sveriges vaccinsamordnare och Helena Hervius Askling, överläkare i infektionsmedicin vid Akademiskt specialistcentrum Region Stockholm om varför omikron kan smita runt två doser vaccin. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Från gårdagen.

Vetenskap, Repris

Dokumentären "Earth: Muted" handlar om tre kinesiska familjer från Hanyuandalen i södra Kina, en päronodlare, en körsbärsbonde och biodlarfamilj. Alla förhåller de sig till bidöden som drabbat dalen. Bristen på bin har gjort päronodlaren Cao till expert på handpollinering. Med hjälp av en fjäderpensel vidröra han blomma efter blomma, det jobb som pollinerande insekter normalt gör. Han har stannat kvar i dalen som drabbades av bidöden redan på 60-talet, medan flickan JingJings familj har tagit sina 250 bikupor och flytt hundratals mil bort, till trakter dit insektsgifterna ännu inte nått. Hos körsbärsbonden Ye som bor högre upp i bergen som omger dalen, finns det än så länge vildbin kvar. Arbetet med dokumentärfilmen "Earth: Muted" inleddes redan för tio år sedan och bygger på ett slags grupparbete där alla inblandade haft olika roller. Men bara EN av de tre regissörerna har varit på plats med kameran i Hanyuandalen i södra Kina. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj träffade alla tre: Mikael Kristersson, Åsa Ekman och Oscar Hedin Hetteberg i en 1700-talsträdgård på Långholmen i Stockholm bland fruktträd och blommor. Åsa Ekman är en av de tre regissörerna till dokumentären "Earth: Muted". I tio år har arbetet med filmen pågått. Oscar Hedin Hetteberg var alltså den som kläckte själva idén om att skildra bidöden i Kina medan Åsa Ekmans roll var att gå igenom materialet och strukturera den här berättelsen om TRE olika familjer i en dalgång i södra Kina. Hur de på olika sätt förhåller sig till den ekologiska katastrof de befinner sig mitt i. Men den som faktiskt åkte iväg med kameran till Kina var alltså naturfilmaren Mikael Kristersson. Han har tidigare gjort festivalhyllade filmer som "Falkens öga" och "Pica Pica". Med hjälp av en tolk fick han möjlighet att följa de tre familjerna i deras vardag, ända in i grenverket. Yes familj bor uppe i bergen där det fortfarande finns vildbin som pollinerar körsbärsträden. Familj nummer två: Päronodlaren Cao, bor längre ner i Hanyuandalen där bekämpningsmedlen redan på 60-talet slog ut bina och han och frun började handpollinera sina fruktträd med små fjädervippor. När jag ser de första bilderna på hur Caos arga fru står på en gren uppe i päronträdet och gör binas jobb med att flytta pollen mellan blommorna med en liten fjäderpensel, tror jag inte mina ögon. Jag läste ju om det här i den norska författaren Maja Lundes bok "Binas historia" och trodde det var science fiction. Men det pågår här och nu. Den tredje familjen har tagit sina 250 bikupor flera hundra mil bort från gifterna i dalgången. De har blivit ett slags biodlarnomader som flyttar runt mellan blommande ängar i bergen. Men det är bara mamman och pappan och bina som reser omkring. Deras åttaåriga dotter JingJing bor kvar nere i dalen med morföräldrarna. Jag har stämt träff med de tre regissörerna till dokumentären "Earth: Muted" bland fruktträden, just vid bikuporna på Stora Henriksvik på Långholmen i Stockholm. En 1700-talsträdgård full av rosa, gula och röda dahlior, ringblommor och rosenskära. Men det visar sig att bina är döda. Det är lätt att tolka det som ett dåligt tecken när jag och de tre regissörerna: Åsa Ekman, Mikael Kristersson och Oscar Hedin Hetteberg, ses för att prata om bidöden i Kina. Och när jag frågar om filmens titel, varför de valt den, dränks våra röster av flygplan, på väg in mot Bromma flygplats. Inte heller här i den idylliska trädgården på Långholmen, bland noggrant utvalda 1700-talsväxter går det att glömma den moderna världen. Mikael Kristersson försöker i dånet från flygplanen, lägga till att titeln också förhåller sig till Rachel Carsons bok "Tyst vår" från 1962, miljöklassikern som precis kommit i en ny svensk utgåva. För klimatfrågan är mer aktuell än någonsin och den är global. Samtidigt moraliserar dokumentären "Earth: Muted" inte över de kinesiska familjernas val, ska de använda de små påsarna med insektsgift eller inte? Pesticiderna går att köpa över disk på bygatan. Det ser ut som små färgglada chipspåsar. Bara att blanda ut med vatten. Den person som tydligast symboliserar det svåra valet mellan att bespruta fruktträden eller inte är körsbärsbonden Ye uppe i bergen. Filmen följer de olika personerna alldeles nära i vardagen, vid måltiderna i skjulliknande mörka kök och vi förstår att det är skördens storlek som avgör om Ye har råd att köpa mer material till sitt husbygge som verkar ha pågått i en evighet. Hans lilla son cyklar livsfarligt nära kanten på den nymurade terrassen som ännu inte har något räcke. Där pengarna avgör om hans två barn ska få en bra utbildning. Samtidigt är det ganska plågsamt att bevittna hur fruktträden duschas i pesticider. Och alldeles intill stod Mikael Kristersson med sin kamera. Regissören Åsa Ekman vill berätta om miljögifter och biologisk mångfald genom att beröra och kanske är det den yngsta personen i Earth: Muted som betalar det högsta priset för frukterna som odlas i Hanyuandalen. Åttaåriga JingJing får resa flera hundra mil i filmen för att besöka sina föräldrar på platsen där de slagit läger med sina 250 bikupor. Det regnar på tältduken när familjen återförenas framför ett musikprogram på datorn och när jag frågar regissörerna Oscar Hedin Hetteberg och Mikael Kristersson visar det sig att det är de scenerna med JingJing som berört dem mest ? Musiken i filmen är komponerad av Magnus Jarlbo. "Earth: Muted" visas i SVT2 den 9 januari kl 20.00 och även finnas på SVT Play. Från i söndags.

Kultur, Repris

Korta Ring P1! från i går.

Telefonväkteri, Repris

I bibeln finns många berättelser om hjärtat. Ur Ordspråksboken hämtas inspirationen till dagens andakt: Att bevara sitt hjärta, för därifrån utgår livet. "Åt det håll som ditt hjärta pekar, dit kommer du att gå. Det du dagdrömmer om, tänker på, pratar om, där du har dina begär. Ens hjärtas djupaste längtan." Clara Vennman är folkhögskolelärare i Göteborg. Text Ordspråksbokens fjärde kapitel och 23 vers Musik Kom du källa med Erik Tilling och Michael Jeff Johnson Producent Neta Norrmo? Ljudmix Frida Claeson Johansson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Kultur

Restriktionerna har lättat och för första gången på två år får Mona Mörtlund gå på teater. Det är hösten 2021 och tallrikarna i diskhon diskar nästan sig själva. Om Mona Mörtlund:Mona Mörtlund är poet och författare uppvuxen i Kangos. Hon är bosatt i Luleå och skriver både på meänkieli och svenska. Producent Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

2022 kommer att bjuda på mängder av filmupplevelser, både på vita duken och hemma i sofforna. Men vad ska man då hålla lite extra utkik efter? P1 Kulturs Joakim Silverdal har samlat filmerna du inte får missa. Filmer som nämns i reportaget: Spencer, Belfast, Nightmare Alley, C'mon C'mon, Kupé nr 6, Jag är Zlatan, Ur Spår, Triangle of Sadness, The Batman, Moonfall, Knives Out 2, Top Gun: Maverick, Mission Impossible 7, Thor: Love and Thunder, Röd, Pelle Kanin 2, Mamma Mu hittar hem, Minions: The Rise of Gru, Spiderman: Across The Spiderverse, Everything Everywhere All At Once, The Unbearable Weight of Massive Talent, Nope, Jackass Forever, Drive My Car, Memoria, A Hero , Parallella mödrar, Lamm, Hit The Road, Wendell & Wild, The Way of the Wind, Avatar 2, Licorice Pizza. Sänds även kl. 22.50.

Kultur

Längtan och saknad är en stor del av den finska tangon och det var något som de sverigefinska invandrarna kunde relatera till så de gjorde tangon till sin. Under 50-, 60- och 70-talet flyttade flera hundra tusen finnar till Sverige. Finland hade det svårt ekonomiskt efter kriget men i Sverige fanns det gott om arbete. För många nyinflyttade var de finska dansställena en trygghet i det nya landet där språket och kulturen var främmande. Den romantiska bilden av det förra hemlandet genomsyrade den finska tangon i Sverige och gjorde att den bevarade efterkrigstidens melankoli och sound. Vi hör bland annat Darya och Månskensorkestern som spelar sverigefinsk tango idag och Anders Rixer som flyttade till Sverige som 6 åring. Han berättar hur han blev slagen i skolan när han pratade finska och till slut bytte sitt finska namn till ett svenskt, och hur han hittade tillbaka till sina finska rötter långt senare - genom tangon.

Klassisk musik

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Vart är vi på väg? Det är en stor fråga. Vi ställer den ändå -  till våra gäster i studion och till andra som kanske vet eller har tankar kring förändring och framtid. Inte minst i norr blåser förändringens vindar starka. För att de stora investeringarna i nya och mer hållbara industrier ska bli verklighet sägs det att vi måste bli kanske 100 000 fler. Hur ska det gå till? Vi frågar Lotta Finstorp, landshövding i Norrbotten, Ronny Olovsson, kommunikationsstrateg, Emma Laiti, företagare i Luleå och Moa Johansson som utvecklar odling med hjälp av spillvärme från serverhallar. Och hur ska vi bo? Ska vi nå klimatmålen måste vi bor mycket mindre och enklare säger Pernilla Hagbert, forskare i hållbar samhällsbyggnad. VAR vi ska bo är en annan fråga - landsbygden blir ett alltmer attraktivt alternativ säger Björn Hellström, docent i arkitektur. Fler måste få möjlighet att följa sina drömmar säger entreprenören och författaren Siduri Poli, som menar att det finns en stor utveckling i att fler vågar göra verklighet av sina idéer. Vad vi väljer att äta förändras också, vi hör fröodlaren Ove Möller som satsar uteslutande på inhemsk fröodling och som tror att vi kommer att odla mycket mer själva framöver. Programledare: Helene Alm Producent: Ragnhild Herminge Ljudteknik: Mats Jonsson Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Vart är vi på väg? Det är en stor fråga. Vi ställer den ändå -  till våra gäster i studion och till andra som kanske vet eller har tankar kring förändring och framtid. Inte minst i norr blåser förändringens vindar starka. För att de stora investeringarna i nya och mer hållbara industrier ska bli verklighet sägs det att vi måste bli kanske 100 000 fler. Hur ska det gå till? Vi frågar Lotta Finstorp, landshövding i Norrbotten, Ronny Olovsson, kommunikationsstrateg, Emma Laiti, företagare i Luleå och Moa Johansson som utvecklar odling med hjälp av spillvärme från serverhallar. Och hur ska vi bo? Ska vi nå klimatmålen måste vi bor mycket mindre och enklare säger Pernilla Hagbert, forskare i hållbar samhällsbyggnad. VAR vi ska bo är en annan fråga - landsbygden blir ett alltmer attraktivt alternativ säger Björn Hellström, docent i arkitektur. Fler måste få möjlighet att följa sina drömmar säger entreprenören och författaren Siduri Poli, som menar att det finns en stor utveckling i att fler vågar göra verklighet av sina idéer. Vad vi väljer att äta förändras också, vi hör fröodlaren Ove Möller som satsar uteslutande på inhemsk fröodling och som tror att vi kommer att odla mycket mer själva framöver. Programledare: Helene Alm Producent: Ragnhild Herminge Ljudteknik: Mats Jonsson Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Aktualiteter

Ring oss på 020-22 10 10 och tyck till! Sänds även i kortversion kl. 21.29 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Köksmaskiner - fantastiska skapelser som förgyller matlagandet. Eller står och samlar damm. Vi testar de senaste årens stjärna - airfryern. Och frågar oss vilka vi inte kan vara utan. Ludvig Lindelöf önskade sig en airfryer. - Det var det eller en vedklyv, säger han. Och jag har ju ingen kamin... Han fick en airfryer i present av släkten. Airfryern, eller varmluftsfritösen som den också kallas, är de senaste årens nya köksmaskin. - Det lockar att kunna fritera utan en massa olja, säger Ludvig. Ungefär som att man vill äta chips men att de ska vara nyttiga. - Men det är ingen fritös. Det är en effektiv liten varmluftsugn. Så hur blev livet med den nya maskinen? Ludvig berättar och lagar. Matskribenten Jens Linder berättar om köksmaskiner som mest samlat damm och vilka han använder. - Jag är kluven till maskinerna, säger Jens. Jag gillar hantverket, men samtidigt är det fint att folk vill laga mat. Menys reporter Nina Frogneborn inspekterar vilka maskiner som finns hemma hos programledaren Tomas Tengby. Sänds även på lördag kl 01:02 och söndag kl 12:00.

Fritid och hobby

Lilla Paris och Birger Sjöberg - hur väl stämmer visan med verkligheten? Tidigare generationers avtryck imponerar men vår tids avtryck är märkbart frånvarande. För att diskutera arkitekturen tar arkitekturkritiker Mark Isitt hjälp av arkitekten Joakim Lyth från Malmö och Jokkmokks stadsarkitekt Annie Arnqvist. Sänds även på söndag kl. 19.35 samt måndag kl.14.33.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Trettondagsgudstjänst från Göteborgs Domkyrka med predikan av Maria Bergius i en återsändning från januari 2021. Sång och musik med Karin Lindqvist och Mikael Fridén. Trettondagen är den allra äldsta kristna högtiden. I bibeln berättas att stjärntydarna visste att en ny stjärna skulle tändas på himlen när Guds son skulle födas, och därför följde de stjärnan. De fann Jesus i stallet och hyllade honom med guld, rökelse och myrra. Kring den berättelsen, som den förs fram i psalm 130 En stjärna gick på himlen fram, vävs predikan utifrån hur den väcker tankar idag. "Många har försökt förklara stjärnan. Många har deklarerat att den inte funnits. Kanske är det så, jag är varken astrolog eller intresserad av att försöka förklara naturliga fenomen. Men vår längtan efter mening, den är evig, och att det där barnet som föddes skulle bli en angelägenhet för människor över hela världen, det blev sant ganska snart. Halleluja, halleluja."ur predikan TextJes 60:1-6 Matt 2:1-12 Musik Sv ps 175 Den signade dag Sv ps 131 Stå upp, o Sion Sv ps 434 Lagd på strå  Musikvariationer på psalm 130 En stjärna gick på himlen fram  Sv ps 134 Gläns över sjö och strand Himlen i min famn MedverkandeMaria Bergius, präst Henrik Selin, textläsning Mikael Fridén, domkyrkoorganist Karin Lindqvist, sångsolist Producent Neta Norrmo Tekniker Bengt Pettersson och Thor Andersson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Kultur

Dikt: ur "Grön, grön" (2007) Första rad: Vi levde i en skog Uppläsning: författaren Jerker Sagfors är poet och bosatt i Trollhättan, där han också är konstnärlig ledare för Trollhättans poesifestival. Han debuterade 2007 med den Lorca-influerade diktsamlingen Grön, grön. 2015 utkom De döda kommer från Karelen (W&W) som väckte viss uppmärksamhet i Sverige, men kanske ännu mer i Finland.  Sagfors poesi har beskrivits som ekokritisk, suggestiv och lakoniskt humoristisk. I hans dikter riktas blicken på såväl detaljer som helheter för att utröna hur det lilla och det stora förutsätter varandra. I den nya diktsamlingen,"Att lämna sitt hus", skildras en samtid som har för mycket, men ändå inte kan avstå från att begära mer.  2015 tilldelades Jerker Sagfors av Svenska akademien stipendium ur Erik och Stina Lundbergs minnesfond. MUSIK Trad från Sverige: Emigrantvisa EXEKUTÖR Groupa Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid. Han blev rekryterad till USA i slutet av 1950-talet, från ett Japan i kris efter andra världskriget. 1967 skapade han en förenklad klimatmodell, som blev grunden till alla de modeller vi använder idag. Och som visade tydligt att en höjning av koldioxidhalten gör det varmare på jorden. Programmet sändes första gången den 18 november 2021. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Sänds även i kväll kl 20:35 och i morgon kl 05:02.

Vetenskap

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Hösten 2021 förkunnade Kungliga Biblioteket att ytterligare tio av de böcker som stals under många år hade återkommit. Hur gick det egentligen till? Det handlar om Alfons, bläckfläckar och besatthet. Från 1986 och fram till 2004 stal den så kallade "KB-mannen" särskilt värdefulla böcker från biblioteket och sålde till en tysk auktionsfirma. Sedan, när allting uppdagades, tog han sitt liv. Stölderna, och hans öde, fick stor uppmärksamhet och resulterade bland annat i en prisad radiodokumentär och ett tv-drama i tre delar. Men vad hände egentligen med själva böckerna? Kulturredaktionens Mattias Berg har följt det här fallet närgånget och bland annat gjort ett långt kulturreportage om just sökandet efter böckerna världen över.  Nu har han - efter höstens braskande nyhet om de tio återkomna böckerna - uppdaterat och byggt ut sitt reportage. Det har blivit ett nästan antikt ödesdrama: med en förövare, två spanare och en välgörare i en ny huvudroll. Med sina lögner, sina pengar och sin vana att hantera den kufiska samlarvärlden. Sänds även kl 19:03 och på lördag kl 05:02.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Serietecknaren berättar i Människor och tro om arbetet med att gräva fram sitt gömda samiska arv. I årets två första program blickar vi tillbaka på avgörande händelser på religionens och politikens områden under det gångna året. Del 1 av 2. Innehåll: FÖRSONINGSPROCESSEN MELLAN SVENSKA KYRKAN OCH SAMERNA. Intervjuer med Erik-Oscar Oscarsson, pensionerad kyrkoherde och kyrko- och sametingspolitiker och Mats Jonsson, författare och serietecknare. Intervjuer: Lollo Collmar. Sändes första gången 2 december 2021. ORTODOXA KRISTNA OM INBÖRDESKRIGET I ETIOPIEN. Reportage från Sankt Ignatios Tewahedo-seminarium i Södertälje. Medverkande: Fader Afewerki Tessfa, Fader Haileyesus Alebachew, präster och seminarieledare, samt studenter vid seminariet. Intervjuer: Thella Johnson. Sändes första gången 20 maj 2021. MUSIKENS FRAMTID I TALIBANERNAS AFGHANISTAN. Intervju med John Bailey, musiker och musikantropolog. Intervjuare: Åsa Furuhagen. Sändes första gången 28 augusti 2021. Programledare: Thella Johnson Producent: Anders Diamant Sänds även på lördag kl. 17.00.

Aktualiteter

Sänds även på lördag kl 03:32 samt kl. 21.35.

Lättlyssnat

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Programledare: Thomas Nordegren. Intervjuserie där Nordegren & Epstein i P1 undersöker hur det är att vara intellektuell i Sverige just nu. Avsnitt 1: Carl-Michael Edenborg, Horace Engdahl, Elsa Kugelberg och Lena Andersson. Det här avsnittet har publicerats tidigare som podd. Horace Engdahl har till exempel aldrig kallat sig själv för intellektuell. Vad kan det bero på? Och hur ser synen på intellektuella ut i England jämfört med i Sverige? Elsa Kugelberg berättar om sina upplevelser av det. Om poddserien "Därför är jag intellektuell"I serien "Därför är jag intellektuell" får intervjupersonerna förklara vilken roll de tycker att intellektuella spelar, och borde spela, i den svenska samhällsdebatten. För vissa av dem är det självklart att kalla sig intellektuell - andra gör det mer motvilligt. Intervjuerna är gjorda vid olika tillfällen under hösten 2021. Medverkande i specialavsnitt 1Carl-Michael Edenborg, författare, skribent och kritiker Horace Engdahl, författare och ledamot i Svenska akademin Elsa Kugelberg, doktorand i politisk teori och moralfilosofi vid universitetet i Oxford, kulturskribent Dagens Nyheter Lena Andersson, författare och debattör Programledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren Producerat av: Olle Björkman, Amanda Rydman och Ulrika Lindqvist nordegrenepstein@sverigesradio.se Sänds även kl. 00:02.

Underhållning

Från 15/12.

Vetenskap, Repris

Vetenskap

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Aktualiteter

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Vad innebär det för en man att leva i en våldsutsatt relation? Att utsättas för psykisk misshandel men inte våga berätta om det, att själv känna skam och skuld för den situation man befinner sig i Våra gäster runt köksbordet idag är Salar Shalmashi terapeut hos RFSU, Lucas Gottzen professor Sara-Louise Wittström socialsekreterare och med via studio i Göteborg Claes Ekenstam forskare Du som har behov av att prata med någon finns följande organisationer att kontakta Mansjouren i Stockholm 08-303020 Akillesjouren 072-3316399 Organisationen Man har många sammanhang som ger möjligheter till stöd och samtal https://mfj.se/ Producent Susanna Einerstam susanna.einerstam@sr.se

Lättlyssnat

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz Från kl. 12.45.

Aktualiteter, Repris

Från i lördags.

Kultur, Repris

Rymdfarkosten som krockar bort asteroider, och det nya teleskopet som blickar mot stjärnorna. Nya storsatsningar för att lösa jordens problem. Blir 2022 året då vi får bukt på utsläppen? DART-projektet som går ut på att krocka en asteroid ur sin bana, kan vara början på ett planetärt skyddssystem. Och James Webb-teleskopet kommer att ta oss närmare svaret på frågan om universums ursprung och om det finns liv på andra planeter. Här på jorden finns redan förutsättning för liv i överflöd. Men frågan är om vi under året kan pressa ner utsläppen som hotar livets utveckling på vår planet. I podden hörs: Camilla Widebeck, Mona Hambraeus, Ulrika Björkstén, Björn Gunér. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Sänds även på söndag kl 07:03 och på måndag kl 03:45.

Vetenskap

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Hösten 2021 förkunnade Kungliga Biblioteket att ytterligare tio av de böcker som stals under många år hade återkommit. Hur gick det egentligen till? Det handlar om Alfons, bläckfläckar och besatthet. Från 1986 och fram till 2004 stal den så kallade "KB-mannen" särskilt värdefulla böcker från biblioteket och sålde till en tysk auktionsfirma. Sedan, när allting uppdagades, tog han sitt liv. Stölderna, och hans öde, fick stor uppmärksamhet och resulterade bland annat i en prisad radiodokumentär och ett tv-drama i tre delar. Men vad hände egentligen med själva böckerna? Kulturredaktionens Mattias Berg har följt det här fallet närgånget och bland annat gjort ett långt kulturreportage om just sökandet efter böckerna världen över.  Nu har han - efter höstens braskande nyhet om de tio återkomna böckerna - uppdaterat och byggt ut sitt reportage. Det har blivit ett nästan antikt ödesdrama: med en förövare, två spanare och en välgörare i en ny huvudroll. Med sina lögner, sina pengar och sin vana att hantera den kufiska samlarvärlden. Från kl 13:05.

Kultur, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Journalisten och författaren Ludvig "Lubbe" Nordström gör avslöjande reportage om bostadsmisären i 1930-talets Sverige. Men Lubbe menar inte bara lort som smuts, utan också människorna själva. UR. Medverkande: Therese Svensson, litteraturvetare, Göteborgs universitet. Sverker Sörlin, idéhistoriker och författare. Jenny Björkman, historiker. Reporter: Lina Sundahl Djerf  Producent: Elin Iskra Från gårdagen.

Utbildning, Repris

Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid. Han blev rekryterad till USA i slutet av 1950-talet, från ett Japan i kris efter andra världskriget. 1967 skapade han en förenklad klimatmodell, som blev grunden till alla de modeller vi använder idag. Och som visade tydligt att en höjning av koldioxidhalten gör det varmare på jorden. Programmet sändes första gången den 18 november 2021. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Från kl. 12.09. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Läkaren Fredrik Rücker berättar hur covid-vaccinet minskar risken för smittspridning. En annan nyhet är att 700 misstänks för brott efter att USA:s riksdagshus Kapitolium attackerades. I programmet träffar du även hunden Queenie som besöker funktionsnedsatta. På torsdagen sänds Klartext bara i P1.

Nyheter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Kultur

Från morgonen. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Från 1994

Kultur

Restriktionerna har lättat och för första gången på två år får Mona Mörtlund gå på teater. Det är hösten 2021 och tallrikarna i diskhon diskar nästan sig själva. Om Mona Mörtlund:Mona Mörtlund är poet och författare uppvuxen i Kangos. Hon är bosatt i Luleå och skriver både på meänkieli och svenska. Producent Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se Tankar för dagen från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Längtan och saknad är en stor del av den finska tangon och det var något som de sverigefinska invandrarna kunde relatera till så de gjorde tangon till sin. Under 50-, 60- och 70-talet flyttade flera hundra tusen finnar till Sverige. Finland hade det svårt ekonomiskt efter kriget men i Sverige fanns det gott om arbete. För många nyinflyttade var de finska dansställena en trygghet i det nya landet där språket och kulturen var främmande. Den romantiska bilden av det förra hemlandet genomsyrade den finska tangon i Sverige och gjorde att den bevarade efterkrigstidens melankoli och sound. Vi hör bland annat Darya och Månskensorkestern som spelar sverigefinsk tango idag och Anders Rixer som flyttade till Sverige som 6 åring. Han berättar hur han blev slagen i skolan när han pratade finska och till slut bytte sitt finska namn till ett svenskt, och hur han hittade tillbaka till sina finska rötter långt senare - genom tangon. Från i morse.

Klassisk musik, Repris

2022 kommer att bjuda på mängder av filmupplevelser, både på vita duken och hemma i sofforna. Men vad ska man då hålla lite extra utkik efter? P1 Kulturs Joakim Silverdal har samlat filmerna du inte får missa. Filmer som nämns i reportaget: Spencer, Belfast, Nightmare Alley, C'mon C'mon, Kupé nr 6, Jag är Zlatan, Ur Spår, Triangle of Sadness, The Batman, Moonfall, Knives Out 2, Top Gun: Maverick, Mission Impossible 7, Thor: Love and Thunder, Röd, Pelle Kanin 2, Mamma Mu hittar hem, Minions: The Rise of Gru, Spiderman: Across The Spiderverse, Everything Everywhere All At Once, The Unbearable Weight of Massive Talent, Nope, Jackass Forever, Drive My Car, Memoria, A Hero , Parallella mödrar, Lamm, Hit The Road, Wendell & Wild, The Way of the Wind, Avatar 2, Licorice Pizza. Från kl. 07.03.

Kultur, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Vad innebär det för en man att leva i en våldsutsatt relation? Att utsättas för psykisk misshandel men inte våga berätta om det, att själv känna skam och skuld för den situation man befinner sig i Våra gäster runt köksbordet idag är Salar Shalmashi terapeut hos RFSU, Lucas Gottzen professor Sara-Louise Wittström socialsekreterare och med via studio i Göteborg Claes Ekenstam forskare Du som har behov av att prata med någon finns följande organisationer att kontakta Mansjouren i Stockholm 08-303020 Akillesjouren 072-3316399 Organisationen Man har många sammanhang som ger möjligheter till stöd och samtal https://mfj.se/ Producent Susanna Einerstam susanna.einerstam@sr.se Från i eftermiddags.

Lättlyssnat, Repris

Dikt: ur "Grön, grön" (2007) Första rad: Vi levde i en skog Uppläsning: författaren Jerker Sagfors är poet och bosatt i Trollhättan, där han också är konstnärlig ledare för Trollhättans poesifestival. Han debuterade 2007 med den Lorca-influerade diktsamlingen Grön, grön. 2015 utkom De döda kommer från Karelen (W&W) som väckte viss uppmärksamhet i Sverige, men kanske ännu mer i Finland.  Sagfors poesi har beskrivits som ekokritisk, suggestiv och lakoniskt humoristisk. I hans dikter riktas blicken på såväl detaljer som helheter för att utröna hur det lilla och det stora förutsätter varandra. I den nya diktsamlingen,"Att lämna sitt hus", skildras en samtid som har för mycket, men ändå inte kan avstå från att begära mer.  2015 tilldelades Jerker Sagfors av Svenska akademien stipendium ur Erik och Stina Lundbergs minnesfond. MUSIK Trad från Sverige: Emigrantvisa EXEKUTÖR Groupa Från kl 12:00.

Kultur, Repris