SR, P1 2022-11-07

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Från gårdagen.

Aktualiteter, Repris

Från i fredags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Rysarval i Danmark, nazistdemonstration i Norge och ett kungligt skämt om elpriset kritiseras - ett nytt avsnitt pan-skandinavisk familjeterapi är här. Statsminister Mette Frederiksen vann det danska valet: Socialdemokratiet blir största parti och det röda blocket får egen majoritet. Hassan Preisler berättar om det danska tålamodet för politiker som reser sig gång på gång. Nazister demonstrerade utanför stortinget i Norge. Det visade sig att majoriteten av demonstranterna var svenska medborgare. Hilde Sandvik har en tes om varför Norge har så få nazister. Kung Haralds elprisskämtHilde Sandvik berättar även om taxiresan i Oslo som gjorde henne fullständigt rasande. Dessutom diskuteras elpriset, Kung Haralds kritiserade elskämt och det påstådda förbudet mot att ladda sin mobil på jobbet i Danmark. Åsa Linderborg (Sverige), Hilde Sandvik (Norge) och Hassan Preisler (Danmark) diskuterar veckans händelser för att ge dig bättre koll på grannländerna och fler perspektiv på vad som händer i Sverige. Podden produceras av NRK. Från i lördags.

Kultur, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det? Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare. David Rasmusson åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare Jacob Trøst och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön. Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. Paloma Vangpreecha träffar Niklas Rossbach säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten. Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar Niklas Granholm , forskningsledare vid FOI.  Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten Tobias Liebetrau vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage. Flera länder satsar nu  på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar Alexandre Marchis vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten. Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup.  Hans Liwång docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem. Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, Ewa Skoog Haslum, anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reportrar: Paloma Vangpreecha, Anja Sahlberg Tekniker: Joar Jonsson Producent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Ingen helg utan Spanarna brukar vi ju säga. För vilket sätt att inleda helgen passar väl inte bättre än ihop med trion i spanarpanelen. Denna vecka har Ingvar Storm semester och vikarierar som programledare gör Johar Bendjelloul. I panelen: Helena von Zweigbergk, Po Tidholm och Per Naroskin. Smart underhållning med härlig helgkänsla utlovas i Spanarna när författaren Helena von Zweigbergk, psykologen Per Naroskin och journalisten Po Tidholm bjuder på sina reflektioner om samtiden med framtidsperspektiv. Ingvar Storm som har semester har dessutom denna vecka med varm hand lämnat över programledaruppdraget till kollegan Johar Bendjelloul. Visst hänger du med? I veckans panel i Spanarna hör vi Helena von Zweigbergk, Po Tidholm och Per Naroskin.Per Naroskin: Största möjliga tystnad. Helena von Zweigbergk: Mellanhandsmelankoli. Po Tidholm: Oxytocinvalet. Spanarna i Sveriges Radio P1Spanarna är ett radioprogram och en podd med fredagskänsla för dig som vill bli både underhållen och utmanad i sinnet. Exakt vad det ska handla om är det bara spanarna själva som vet och de får absolut inte avslöja sina ämnen vare sig för varandra eller programledaren Ingvar Storm. Varje vecka är det en ny mix spanare som tar sig an uppdraget att på cirka tio minuter var försöka förutspå framtiden utifrån att med egen och personlig blick försöka tolka tidens tecken. Varmt välkommen att hänga med på resan! Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv! Spanarnas officiella sida på FacebookPå Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare. Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss! spanarna@sverigesradio.se Från fredagen.

Underhållning, Repris

Ett utsuddat pergament från Katarinaklostret på Sinaihalvön har visat sig innehålla den förlorade stjärnkatalogen som den antika astronomen Hipparchos skapade. Med multispektral fotografi kunde forskare avläsa den dolda texten som ligger till grund för den västerländska astronomin. Dessutom förfasar sig många över ljudböckerna ökande dominans på bekostnad av läsandet. Men vad är det för skillnad på att läsa och lyssna egentligen? Och nu råder det "brådska och möjligheter" i klimatfrågan, menar klimatminister Romina Pourmokhtari. Frågan är vilken roll Sverige ska spela på det kommande klimatmötet i Egypten. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark Från i torsdags.

Vetenskap, Repris

Från lördagen.

Aktualiteter, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent.  Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet.  Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad. Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige.  Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare. Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto  kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos.   Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer.  74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn.  Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna.   Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Korta Ring P1! från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

Veckans morgonandakter tar avstamp i de fem världsreligionerna och har "uppgivenhet" som tema. I dag med universitetspräst Susanne Dahl från Umeå. I andakten beskriver Susanne Dahl uppgivenhet som en smak av död mitt i livet. - Att ge upp är desperation men också ett frö till tillit. Jag klarar mig inte på egen hand. Kan du hjälpa mig? Jag tänker på behovet av ett vi, att ha en annan människa intill. Som Guds händer och tillvända ansikte, säger Susanne Dahl i andakten. TextPsaltaren 22:2-3, 10-12 MusikUndone - Òlafur Arnalds Producent Helena Andersson Holmqvist liv@sverigesradio.se Moskit media för Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB: Oro för dyrare fjärrvärme i många bostadsrättsföreningar. United Nations Climate Change Conference 2022 (Cop 27) inleddes i Egypten igår, där Ulf Kristersson pratar idag. Imorgon möter Ulf Kristersson Turkiets president Erdogan i Ankara.

Aktualiteter

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

- Min mamma och min svärmor är båda födda 1939. När dom föddes var det krig och ransonering. Hela deras liv har präglats av detta. Om Carin Ahlqvist:Carin Ahlqvist är journalist. Arbetar på Sveriges Televisions samhällsredaktion i Göteborg. Kommer från Småland, är intresserad av politik och relationer. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om klimatmötet i Egypten, försvaret och samåkning för att minska utsläppen. Programledare: Emma Engström, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Sänds även i kortversion kl. 21.29 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. Sverige står inför en elkris, och gamla oljepannor väcks till liv för att producera el. Kaliber om myndigheten med elberedskapsuppdrag, som lät ett kraftverk försvinna. Svenska Kraftnät är systemansvarig myndighet som ansvarar för stamnätet i Sverige, för överföringen av el och för driftsäkerheten i elsystemet. De ansvarar också för elberedskapen, i tider av kris och eller krig. Svenska Kraftnät har inget inflytande över situation i Europa, som har drivit upp elpriserna under 2022. Men de har långtgående möjligheter och skyldigheter att påverka det svenska elsystemet i rätt riktning, vilket ingår i deras uppdrag. 2019 hade Svenska Kraftnät chansen att bygga upp en kraftreserv för att säkra eltillgången i södra Sverige. Det handlar om Öresundsverket, som ligger ett par kilometer från centrala Malmö och som skulle kunna försörja hela Malmöområdet och lite till med el. Men turbinerna står stilla. Svenska kraftnät avstod från köpet av ÖresundsverketMikael Nilsson, chef för Öresundsverket, berättar att det var en kombination av låga elpriser och höga fasta kostnader som gjorde att ägaren Sydkraft Thermal Power, 2018 tog beslutet att lägga ner verksamheten och sälja kraftverket. Svenska Kraftnät godkände nedläggningen, trots att Öresundverket sedan starten var en del av den svenska elberedskapen. Men innan försäljningen av Öresundsverket hade gått igenom uppstod en ny möjlighet. - Under tiden där så annonserade Svenska Kraftnät i slutet på, väldigt sent 2019, en kompletterande effektreservsupphandling. Och vi kände att den här finns en sista livlina för Öresundsverket. Men tyvärr så avbröts den upphandlingen, på grund av bristande konkurrens. Enligt Svenska Kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe var priset för högt: - Vi menade då att det här var ett bud som vi inte såg att vi ville ta.  Hade ni inte råd med det? Eller vill ni inte ta det?  - Ja, vi tyckte att det var ett bud som inte vi ville, som var högt i den kontexten att vi därför ville vi inte ta det, säger Lotta Medelius-Bredhe. I beslutet som jag har här, då skriver ni att motiveringen till beslutet är bristande konkurrens, eftersom endast en leverantör inkommit med anbud. Det står ju ingenting här om en kostnad.  - Nej, men, och det var ju som sagt, det är svårt om man har en upphandling, om man får in ett anbud, så är det ju svårt att bedöma relevansen i den kostnadsbilden.   Det uttalade behovet av en extra effektreserv löstes alltså inte. - Nej, jag tycker att det är anmärkningsvärt. Och är speciellt när man uttrycker att behovet kvarstår, menar Mikael Nilsson. Per Wikström på branschorganisationen Energiföretagen håller med. - Här lyfter man ju fram ett problem. Att tala om att det finns ett problem. Och sen löste man det inte. Och liksom frågan är så här. Vem ska lösa problemet? Säger Per Wikström. Antog att företagen själva skulle minska sin förbrukningNär Kaliber idag frågar hur Svenska Kraftnät löste behovet svarar generaldirektören i ett mejl: citat "Det är rimligt att anta att de aktörer som tidigare varit beredda att koppla bort sig sannolikt skulle komma att agera på prissignaler framöver och därmed minska belastningen vid topplast." slutcitat. Det betyder att Svenska Kraftnät antog att samma industriföretag själva skulle ta ansvar för att minska sin elförbrukning vid risk för elbrist. Tidigare har dessa företag haft avtal om att göra det mot ersättning, men idag finns inte de avtalen kvar. Ett av industriföretagen Svenska Kraftnät syftar på är pappersmassafabriken Rottneros Bruk. Lennart Eberleh är VD för Rottneros AB.  - Jag tycker inte det är en bra strategi där man hoppas på att de stora tar sitt ansvar. För det är ju förknippat med förluster när vi stänger ner, för vi kan ju inte producera och leverera till våra kunder. Svenska Kraftnät skriver i ytterligare ett mail att man inte räknar med att industriföretagen anpassar sin förbrukning i samma utsträckning som tidigare, när de hade avtal. Men att de, och andra företag ändå skulle agera på höga priser, citat: "i vilken utsträckning kan vi inte veta." Får kritik från EU-nivåI slutet på oktober får Svenska Kraftnät kritik från EU-nivå. ACER, en samarbetsorganisation för EU:s tillsynsmyndigheter inom energiområdet, menar i en rapport att Svenska Kraftnät har brutit mot den så kallade 70-procentssregeln, genom att de har strypt överföringen i elsystemet så att den ibland ligger under 70 procent.   Carl Berglöf, expert på elnätsteknik på branschorganisationen Energiföretagen, som var remissinstans i ärendet. - Det ACER:s beslut säger är att Svenska Kraftnät inte får sitt undantag för den här 70-procentsregeln, och det innebär att Svenska Kraftnät kan inte fortsätta att begränsa kapaciteten på så sätt som man har gjort, utan ACER menar att det finns andra åtgärder som ska vidtas. Det har ju varit mycket kritik mot Svk tidigare för att de har gjort för lite för att stävja flaskhalsarna i systemet, då bekräftar den här rapporten det? - Just det, det är det som ACER också säger, att här finns det åtgärder som Svk har kunnat vidta, och uppmanar Svenska Kraftnät att arbeta mer för att säkerställa den typ av resurser. De resurser som ACER menar att Svenska Kraftnät i större utsträckning kunde köpa upp är exempelvis förbrukningsreduktion eller elproduktion, i syfte att stötta elsystemet och öka överföringen av el, vilket också hade minskat risken för bortkoppling av elkunder i södra Sverige. Som försvar skriver Svenska Kraftnät på sin hemsida att det har varit svårt att få tag på de resurser som behövts. Idag säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe att hon ångrar beslutet att upphandlingen med Öresundsverket lades ner. - Ja, det är klart att det hade ju underlättat, all elproduktion hade ju underlättat givet det läge vi har idag. Sänds även på lördag kl. 03.02 samt på söndag kl.13:30.

Aktualiteter

Sänds även på lördag kl 01:35 och kl 12:05.

Dokumentärer

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Tidigare elitskidåkaren och samen Emilia Eliasson kämpar för ett nytt hem bort från den växande gruvan i Malmberget: "Jag tänker varje dag på hur det påverkar barnen". I Malmberget en halv mil från Gällivare har den statliga gruvjätten LKAB bråttom med att gräva fram det järn som ska ligga till grund för den fossilfria stålproduktionen - ett flaggskepp för Sverige i klimatomställningen. En hel stad har växt fram tack vare gruvan. Samtidigt har hus fått rivas och flyttas i takt med att gruvan växer och sprickorna i berget blir fler. Rasrisken gör allt större områden obeboeliga. Genom åren har LKAB ersatt de flesta husen i Malmberget och byggt nya på andra håll i kommunen. Men nu har en gräns dragits i östra Malmberget, 130 meter från Emilia Eliassons villa. Här ersätts inga hus längre, trots att gatorna är spruckna, vattnet i kranen är grumligt och gatubelysningen inte fungerar. Emilias kamp handlar inte bara om att få ett nytt hem i trygghet, bort från den expanderande gruvan, utan också om att ta tillbaka en identitet som många släktingar tvingats dölja. - Mommo var på ett sätt stolt över att vara same, men hon sa alltid: säg det inte till någon. Emilias historia är ett exempel på hur människor kommer i kläm samtidigt som industrierna växer, för klimatets skull, i det nya Norrland. Programmet gjordes 2022 Reporter: Niklas Zachrisson, Anna Westin Producent: Niklas Zachrisson Musik och Slutmix: Olle Sjöström

Dokumentärer

Nyheter

Sänds även kl. 21:03.

Kultur

Kultur

DIKT ur sviten Luleå + UPPLÄSNING Mattias Alkberg DIKTSAMLING: Inga bekymmer-bekymret (Teg Publishing, 2022) MUSIK Eiwor Kjellberg: Polarpolskan EXEKUTÖR Eiwor Kjellberg band Mattias Alkberg föddes 1969 i Boden. Efter att som barn flyttat runt i Sverige med familjen hamnade han till slut i Luleå där han blivit kvar. Han debuterade som poet 1992 med "Separerade ägg"och har sedan dess utkommit med ytterligare nio diktsamlingar. Är även musiker/artist och gett ut ett trettiotal album under eget namn och tillsammans med The Bear Quartet. Som fo?rfattare och la?tskrivare go?r Alkberg ofta en slags balansakt vid ruinens brant, pa? ba?de ett personligt och ett samha?lleligt plan. Han har fått flera stipendier, bl a Svenska akademiens Gerard Bonniers stipendiefond, Taubestipendiet, Stig Sjödinpriset, Norrlands litteraturpris och Rubus Arcticus. Sänds även kl. 22.55.

Tillagt av KB: Månadens diktare: Mattias Alkberg

Kultur

Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt. Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sen vet vi inte idag. Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov. Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?     Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket. Reporter: Tomas Lindblad Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Björn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Kultur

I veckans Lundströms Bokradio special möter ni den ryske författaren Arkadij Babtjenko. Han är aktuell med en rasande uppgörelse med det Ryssland som han själv tvingades lämna för flera år sedan. Arkadij Babtjenkos nya bok på svenska, "Rysslands förlorade seger", består till stora delar av texter skrivna efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina den 24 februari i år. Men Babtjenko har längre varit en skarp kritiker av sitt hemland. Han varnade för många år sedan för att Ryssland slagit in på en väg som skulle leda till krig. Ingen trodde honom. - Om jag för tio år sedan skrev: kära vänner, det kommer att bli krig, nya arbetsläger och fascism så sa många jag känner: är du sjuk i huvudet? Du borde skrivas in på en psykiatrisk avdelning, säger Arkadij Babtjenko. - Nu har de kommit till insikt. Men det är så dags nu. Det är Fredrik Wadström som träffar Arkadij Babtjenko. De har mötts regelbundet genom åren ända sedan debutboken för 15 år sedan. Fredrik har till och med en gång skrivit en minnestext över Babtjenko när hela världen trodde att författaren var död. Arkadij Babtjenkos böcker:"Krigets färger" (2007) "Bilder av ett litet krig" (2009) "Dagar i Alchan-Jurt" (2014) "Rysslands förlorade seger" (2022) (Samtliga titlar är översatta från ryskan av Ola Wallin, utom "Bilder av ett litet krig" som är översatt av Maxim Grigoriev och Ola Wallin.) Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby, Fredrik Wadström och Daniel Sjölin Från lördagen.

Kultur, Repris

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Dokumentärer

Johan och Hannah frågar sig hur det är att bli vuxen i skuggan av ett världskrig. Historieprofessorn Yvonne Hirdman beskriver hur saklighet, känslokyla och ett evinnerligt dansande utmärker tidsandan mellan krigen. Avsnittet gästas också av författaren Henrik Berggren som jämför upproriskheten bland 30-talets swingpjattar med den hos 50-talets raggare. Från i torsdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Är det moraliskt försvarbart att mörda en tyrann för att rädda en demokrati? Och hur stor är risken för en palatskupp i Ryssland? Dessutom: följ med när Louise testar att köra A-traktor! Antalet A-traktorer har fördubblats på de svenska vägarna de senaste åren och rapporter från polisen visar att många av dessa fordon är trafikfarliga. Vi lät Louise prova på att köra A-traktor. Vad tycker Louise om att sitta bakom ratten på det förtalade fordonet? Med oss för att reda ut vad som är tjusningen och faran med A-traktorer, är Markus Flyman,15 år, och besiktningsingenjör Ulf Tykosson. Häromdan förutspådde en f.d. KGB-agent att det enda sättet att stoppa kriget i Ukraina kriget är att giftmörda president Putin. Hur stor är risken för en palatskupp i Ryssland? När är det moraliskt försvarbart med tyrannmord? Hugo von Essen, Utrikespolitiska Institutet, och Torbjörn Tännsjö, moralfilosof, resonerade md Thomas och Louise. Dessutom handlar det om de mer udda kandidaterna som kan avgöra det amerikanska mellanårsvalet imorgon. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman Sänds även kl. 00:02.

Underhållning

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Rapport från COP27, kemikalieutsläpp i dricksvattnet i Unnaryd i Hylte, C-kandidaterna, strejker i Storbritannien, tankesmedjorna om förväntningar COP27 och regeringens klimatarbete, intervju med klimat- och miljöministern, regeringens ansträngningar att få Turkiet att ratificera den svenska Natoansökan,fyra våldsdåd på kort tid i Gävleborg och debatt om friskvårdsbidraget.

Aktualiteter

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Rapport från COP27, kemikalieutsläpp i dricksvattnet i Unnaryd i Hylte, C-kandidaterna, strejker i Storbritannien, tankesmedjorna om förväntningar COP27 och regeringens klimatarbete, intervju med klimat- och miljöministern, regeringens ansträngningar att få Turkiet att ratificera den svenska Natoansökan,fyra våldsdåd på kort tid i Gävleborg och debatt om friskvårdsbidraget.

Aktualiteter

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

För konstnären Karin Mamma Andersson är Carl Fredrik Hills konst något mycket särskilt: "Frågar man mig sätter jag Hill högst, han är helt klart den viktigaste i den svenska konsthistorien". CARL FREDRIK HILL - EN AV SVERIGES FRÄMSTA LANDSKAPSMÅLARE Carl Fredrik Hill (1849-1911) föddes i Lund. Hans tecknartalang upptäcktes tidigt och trots motstånd från fadern, började han på Konstakademien i Stockholm. Hans landskapsmåleri uppmärksammades och Hill var själv helt övertygad om att han skulle bli en hyllad konstnär. 1873 reste han till Paris och fick bland annat med ett verk på Salongen, dåtidens främsta konstutställning. Men något större genombrott blev det inte, Hill blev alltmer paranoid, ansåg sig motarbetad och övergav landskapsmåleriet för mer symboliska fantasivärldar. 1878 drabbades Hill av ett psykiskt sammanbrott och togs in på mentalsjukhus. Efter fem år på olika sjukhus blev han hämtad för att bo med sin mor och syster Hedda i Lund. Under hela sjukdomstiden gjorde han tusentals teckningar och skrev texter som bevarats till eftervärlden och han anses bland annat ha förebådat expressionismen. Carl Fredrik Hill dog 1911 och hans konst började ställas ut strax därefter. I dag räknas han till en av Sveriges mest framstående konstnärer. KARIN MAMMA ANDERSSON GREPS AV HILLS KONST FÖR FÖRSTA GÅNGEN FÖR 30 ÅR SEDAN Karin Mamma Andersson är en av Sveriges internationellt mest erkända konstnärer och hennes konst finns på bland annat Moderna museet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum Nasjonalmuseet i Oslo och MoMA i New York. Separatutställningen "Humdrum days" visades på Louisiana 2021 och det var en unik händelse - ingen annan nu levande svensk konstnär hade tidigare haft en separatutställning på det danska museet och det slog väl ut, kritikerna var genomgående mycket positiva. Mamma Andersson har också representerat Sverige på Venedigbiennalen 2003 och var en av sju konstnärer som medverkade som co-curatorer på 33:e São Paolo Biennalen 2018. Mamma Andersson har bland annat ägnat sig åt landskapsmåleri och just konstnären Carl Fredrik Hill är i fokus på en utställning tillsammans med Tal R på Kunsten Museum of Modern Art i Aalborg hösten 2022. I avsnittet medverkar också Pedro Westerdahl, konstexpert och konsthistoriker. GUNNAR BOLIN - KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg". Producent: Maria Götselius Sänds även på onsdag kl. 01.02 samt på lördag kl. 05.02.

Kultur

Isabel Löfgren Roberts på Norrbottensteatern föredrar extrema peruker framför de vardagliga. Isabel Löfgren Roberts gillar att ta ut svängarna. Till pjäsen Orlando har hon byggt en flera decimeter hög laxrosa peruk. "Perukmakeri är mycket mer än bara peruker, det kan vara mustascher, skägg, ögonbryn eller nån som ska ha hår på bröstet. Det intressanta är hur man kan förändra en karaktär bara med hjälp av hår." Vi träffar Isabel Löfgren Roberts i ateljén på Norrbottensteatern när hon tamburerar, klipper, lockar och ångar peruker. Reporter och producent: Helene Alm

Kultur

FN:s klimatmöte har inletts och budskapet är tydligt - utsläppen av växthusgaser måste minsta drastiskt. Samtidigt gör oljebolagen rekordvinster. Flygbranschen är en av oljebolagens viktiga kunder. Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Ylva Tidevall, reporter och Kristian Åström, ekonomikommentator

Ekonomi

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Från lördagen.

Fritid och hobby

Maja Åström och återbruksproffset Isabelle McAllister diskuterar kläder, shopping och identitet, kopplat till hållbar konsumtion och familjeliv. Vilka alternativ finns, vem har ansvar och hur är det egentligen med konsumentmakt? UR. Susanne Sweet, Handelshögskolan, pratar om vad som funkar bäst - aktiva köpbeslut eller att avstå helt från köp. Marcus Gianneschi, lektor i företagsekonomi, pratar om barn och ungas tankar kring klimatpåverkan och shopping och Mats Johansson, Science Park Borås, tar upp hampans klimatmässiga fördelar. Lyssna på Klimatarvet på UR Play Producerat av Utbildningsradion.

Utbildning

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Tidigare elitskidåkaren och samen Emilia Eliasson kämpar för ett nytt hem bort från den växande gruvan i Malmberget: "Jag tänker varje dag på hur det påverkar barnen". I Malmberget en halv mil från Gällivare har den statliga gruvjätten LKAB bråttom med att gräva fram det järn som ska ligga till grund för den fossilfria stålproduktionen - ett flaggskepp för Sverige i klimatomställningen. En hel stad har växt fram tack vare gruvan. Samtidigt har hus fått rivas och flyttas i takt med att gruvan växer och sprickorna i berget blir fler. Rasrisken gör allt större områden obeboeliga. Genom åren har LKAB ersatt de flesta husen i Malmberget och byggt nya på andra håll i kommunen. Men nu har en gräns dragits i östra Malmberget, 130 meter från Emilia Eliassons villa. Här ersätts inga hus längre, trots att gatorna är spruckna, vattnet i kranen är grumligt och gatubelysningen inte fungerar. Emilias kamp handlar inte bara om att få ett nytt hem i trygghet, bort från den expanderande gruvan, utan också om att ta tillbaka en identitet som många släktingar tvingats dölja. - Mommo var på ett sätt stolt över att vara same, men hon sa alltid: säg det inte till någon. Emilias historia är ett exempel på hur människor kommer i kläm samtidigt som industrierna växer, för klimatets skull, i det nya Norrland. Programmet gjordes 2022 Reporter: Niklas Zachrisson, Anna Westin Producent: Niklas Zachrisson Musik och Slutmix: Olle Sjöström Från kl. 11.04. Sänds även natt mot onsdag kl. 04.30.

Dokumentärer, Repris

Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt. Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sen vet vi inte idag. Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov. Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?     Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket. Reporter: Tomas Lindblad Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Björn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad Från kl 12:09. Sänds även tisdag kl 05:02.

Vetenskap, Repris

Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19.00 i P4 + 20.55-21.00 i P1.

Nyheter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Från förmiddagen

Kultur, Repris

Från morgonen. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Kultur

- Min mamma och min svärmor är båda födda 1939. När dom föddes var det krig och ransonering. Hela deras liv har präglats av detta. Om Carin Ahlqvist:Carin Ahlqvist är journalist. Arbetar på Sveriges Televisions samhällsredaktion i Göteborg. Kommer från Småland, är intresserad av politik och relationer. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från morgonen.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Intervju med klimat- och miljöministern. Regeringens ansträngningar inför mötet med Erdogan. Flera våldsdåd i Gävleborg. Meddelar Trump sin kandidatur redan i natt? Debatt om friskvårdsbidraget.

Aktualiteter

FN:s klimatmöte har inletts och budskapet är tydligt - utsläppen av växthusgaser måste minsta drastiskt. Samtidigt gör oljebolagen rekordvinster. Flygbranschen är en av oljebolagens viktiga kunder. Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Ylva Tidevall, reporter och Kristian Åström, ekonomikommentator Från kl. 18.50.

Ekonomi, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Intervju med klimat- och miljöministern. Regeringens ansträngningar inför mötet med Erdogan. Flera våldsdåd i Gävleborg. Meddelar Trump sin kandidatur redan i natt? Debatt om friskvårdsbidraget.

Aktualiteter

DIKT ur sviten Luleå + UPPLÄSNING Mattias Alkberg DIKTSAMLING: Inga bekymmer-bekymret (Teg Publishing, 2022) MUSIK Eiwor Kjellberg: Polarpolskan EXEKUTÖR Eiwor Kjellberg band Mattias Alkberg föddes 1969 i Boden. Efter att som barn flyttat runt i Sverige med familjen hamnade han till slut i Luleå där han blivit kvar. Han debuterade som poet 1992 med "Separerade ägg"och har sedan dess utkommit med ytterligare nio diktsamlingar. Är även musiker/artist och gett ut ett trettiotal album under eget namn och tillsammans med The Bear Quartet. Som fo?rfattare och la?tskrivare go?r Alkberg ofta en slags balansakt vid ruinens brant, pa? ba?de ett personligt och ett samha?lleligt plan. Han har fått flera stipendier, bl a Svenska akademiens Gerard Bonniers stipendiefond, Taubestipendiet, Stig Sjödinpriset, Norrlands litteraturpris och Rubus Arcticus. Från kl. 12.

Kultur, Repris