SR, P1 2022-12-17

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Sedan 1960-talet har hon befunnit sig i modebranschens toppskikt. Om kläder som kulturuttryck och maskulinitet under omförhandling. Efter att Ingrid Giertz-Mårtenson utbildat sig vid den främsta modeskolan i Paris inledde hon sin karriär på det ledande modehuset Givenchy. Därefter har de prestigefyllda uppdragen avlöst varandra och hon har bland annat verkat som vd för Svenska moderådet och Skobranschrådet. Nu är Ingrid Giertz-Mårtensson aktuell med boken "Manligt mode - en okänd historia". Om synen på mannen, det manliga modet under 500 år och varför hon tycker att Harry Styles är en utmärkt förebild för sin generation. Modets låga statusMode är ett av våra största kulturuttryck, fullt jämförbar med poesi och musik, menar Ingrid Giertz-Mårtensson. Men det är inte lika erkänt som andra kulturyttringar, vilket hon har velat vara med och förändra. Bland annat genom att se till att modevetenskap blivit ett akademiskt ämne på Stockholms universitet. Hör Ingrid Giertz-Mårtenson i Söndagsintervjun. Om klädindustrins skadliga miljöpåverkan, hur 68-rörelsen dödade intresset för svenskt mode och ett liv i Haute couture - den högsta sömnadskonsten. Programledare: Martin Wicklin. Producent: Ulrika Stenström. Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Gravlax, rimmad julskinka och lutfisk finns på många julbord. Gamla metoder att konservera, som nu mest är smaksättning. Kocken och matskribenten Jens Linder visar och förklarar hur det funkar. - Det är kärnan i svensk och nordisk matlagning, säger Jens Linder, kock, matskribent, chefsredaktör för tidskriften Gastronaut och författare till kokboken Mat för hand som beskriver olika metoder i köket. Saltet drar ut vattnet ur ett livsmedel och skapar en miljö där otrevliga bakterier inte trivs, vilket gör att det håller längre. Jens gillar att rimma, gärna hel kyckling. Han sänker ner en rå kyckling i saltlag ett par dagar före den ska tillagas. Köttet blir lite fastare och genomsaltat. Saltet framkallar också andra smaker.  - Jag har sällan fått så många positiva kommentarer som för min rimmade kyckling, säger han. Innan man hade tillgång till mycket salt fermenterades maten. Surströmming och surmört är exempel på det. Till det krävs bara lite salt för att starta processen. - Man kanske fiskade i en norrlandsälv där man inte bodde året runt. Så saltade man lite på fisken, slog in den i skinn eller blad och grävde ner den. Därav namnet "grava". När man skulle fiska nästa gång, grävde man upp den fermenterade fisken och åt. Surfisk har byggt vår nation, berättar Jens Linder. När vi fick tillgång till socker, på 1700-, 1800-talet gick många över från att fermentera fisken till att sockersalta den.  - Vi ändrade metoden men behöll namnet "grava", säger Jens Linder. En paradox: Vi äter gärna gravlax och rimmad skinka på jul. Det gjorde man sällan förr. Hade man en gris, slaktades den till jul, och då kunde man för en gångs skull lyxa till det med färskt kött. Jens hjärta klappar lite extra för lutfisk. - Det är få grejer som jag kan bli så rörd över. Det är en subtil, extremt mild smak. Den är ju så lös som nåt kan vara. Fortfarande materia. Misslyckas man så blir det bara vatten.  Saltad och torkad fisk, s k klippfisk, som läggs i lutblandning och sen vattnas ur under flera dagar. Och sen tillagas lutfisken. Från torsdagen. Sänds även söndag kl 12:00.

Fritid och hobby, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Richard föddes under enkla förhållanden och fick med tiden den viktigaste förtroendeposten i sin kommun. Men han använde samma plånbok både för sin egen och kommunens ekonomi. Det blev hans fall. Richard Modig föddes 1879 som enkel soldatson på det lilla torpet Heden strax utanför Katrineholm. När han växte upp blev han politiskt engagerad och snart var han en viktig person inom socialdemokratin. Först inom Lantarbetareförbundet och vidare genom ett antal förtroendeposter för att slutligen 1927 väljas till ordförande i kommunalnämnden i Stora Malms kommun. Hans sonson Arne Modig har fördjupat sig i Richards öde. Vid den här tiden sköttes mycket av det politiska arbetet ideellt och det var fortfarande bara i undantagsfall som kommunerna hade anställda tjänstemän, berättar Lars Nilsson som är professor emeritus i historia vid Stockholms universitet. Det viktiga arbetet med att ta in skatter från medborgarna sköttes av förtroendevalda, som ganska ofta hade kommunens kassa mer eller mindre på fickan. Den dag skatten skulle betalas gick medborgaren till kommunalnämndens ordförande där de lämnade över kontanter och fick ett kvitto. Richard slarvade med bokföringen i flera år och till sist gick det inte längre. Revisorerna insåg att det fattades stora summor och skandalen var ett faktum. I Arne Modigs familj pratade man aldrig om förskingringen men med hjälp av arkiven fann han historien om sin farfar och skrev därefter boken "Livet är en strid Månne döden är en vila". Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se Från måndagen. Sänds även kl 12:05.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

I veckans Lundströms Bokradio lyxar vi till det med två romanaktuella författare. Khashayar Naderehvandi har skrivit "Hemsökelse" om terapeuten Rakel som blir vittne till något som får henne att totalt tappa fotfästet. I Negar Nasehs roman "En handfull vind" följer vi Minou och hennes son Nima, som från en balkong i Teheran 1978 ser protesterna tillta mot Shahens regim. Mer olika kan två romaner inte bli, men en sak har författarna gemensamt: De har under hösten skrivit artiklar mot bakgrund av protesterna i Iran, där de båda har rötter. Hur påverkas man som författare av så omvälvande nyheter? Vad vågar man hoppas på av framtiden? Och hur läser de varandras böcker? "Min roman handlar ju inte om Iran, men den hade heller inte sett som den gör om inte jag var jag, med den bakgrund jag har," säger Khashayar Naderehvandi. Hans roman utspelar i en namnlös stad, dit människor kommit över en gräns för att söka trygghet. "Iranska revolutionen är numera en del av det svenska kollektiva minnet, eftersom vi är som många här", säger Khashayar Naderehvandi. Negar Naseh påbörjade sin roman redan som sjuttonåring. Riktigt vad hon sökte då visste hon inte. "Jag bara såg framför mig en kvinna på en balkong och valde då att försöka följa henne", säger Negar Naseh. I romanen som nu blivit klar nästan tjugo år senare, följer vi huvudpersonen Minou när hon till slut lämnar Teheran och kommer till Uppsala. Men vi följer också Shahen av Iran under dennes sista månader i livet. Under hösten har båda författarna skrivit artiklar mot bakgrund av protesterna i Iran. Att dessa kan leda till en ny framtid för landet är något som båda författarna föreställer sig. Khashayar Naderehvandi har inte varit Iran sedan han kom till Sverige som sexåring. Negar Naseh har själv aldrig varit i landet. "Jag har fantasier nu", säger Negar Naseh. "Om att jag i vår befinner mig i Iran på Nouruz." Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby, Andreas Magnell och Daniel Sjölin Från i lördags.

Kultur, Repris

Från i söndags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. Kaliber om en illaluktande bransch där stora pengar är inblandade och risken för upptäckt är liten. - De kom från golvet, för det var ju hål i golvet, de kom från väggarna, de satt bakom hönornas lådor och de satt och åt i deras matskålar. När Annie kommer ut till sitt hönshus en kväll får hon smått panik. Det är stora råttor överallt och hon fångar 55 stycken på två veckor. Råttinvasionen har sitt ursprung i stora avfallshögar en bit bort. I Marhult, där Annie bor med höns och hästar, har de här avfallshögarna vuxit sig större och större de senaste åtta åren. Hennes granne Micael Ängman är uppgiven. - Det ligger lite av varje här blandat. Allt från byggavfall till? jag ser det ligger en liten tub med silikon och aluminium, plast och till och med en sko, så man kan tro att de har jämnat ett hus med marken och sen bara lagt det här. (...) Och du har ju kretskort och det är ju både kvicksilver och allt möjligt i sådan här grejer. (...) Det måste nog vara fyra fotbollsplaner stort och en hel byggnad där det ligger skräp inne i också, säger Micael Ängman. Avfallsbrottsligheten ökarUnder senare år har ett par olika sopskandaler uppdagats i Sverige. Förra hösten började det brinna i avfallshögar utanför Botkyrka. En stor polisutredning pågår, den är kopplad bland annat till händelserna där och gäller misstänkt grovt miljöbrott. Och i Örebro avslöjades en annan avfallsskandal där fyra män dömdes för att ha dumpat och grävt ner giftigt avfall från batterier.   I Sverige är målet att avfall ska vara en del av kretsloppet. Miljöfarligt avfall ska tas om hand på ett ansvarsfullt sätt, resten ska i första hand återvinnas. Det som blir över efter det, bränns och förvandlas till energi. Först i sista hand ska det läggas på deponi, det som förr kallades för soptipp. Men det här kostar pengar - ofta mycket pengar. Och för den som vill fuska finns stora pengar att tjäna. Affärsidén är enkel: att erbjuda sig att ta om hand avfallet till ett lite lägre pris, men sen strunta i att hantera det på ett korrekt sätt. Finns exempel på organiserad brottslighetMyndigheter som Naturvårdsverket, polis och åklagare ser att avfallsbrottsligheten ökar, och att det finns exempel på organiserad brottslighet. Det är brott där det finns stora pengar att tjäna - samtidigt är risken för upptäckt liten och straffen låga. Det saknas statistik över hur stort problemet med avfallsbrott är, men flera myndigheter bedömer att det är en brottslighet som ökar. I Kalibers enkät som 230 kommuner svarat på uppger 131 kommuner, alltså mer än hälften, att de har kännedom om olaglig avfallshantering. 128 av dem har anmält till polis eller åklagare.  Kaliber kollar idag närmare på en brottslighet som har visat sig vara svår att komma åt. Från i måndags. Sänds även på söndag kl. 13.30.

Aktualiteter, Repris

En radiobrevväxling om VVS, Earth, Wind & Fire och pensionen som ett slags ekonomiskt oberoende. Med Annika Lantz och tv-producenten/trombonisten Anders G Carlsson. Från i torsdags. Sänds även op söndag kl. 21.35.

Lättlyssnat, Repris

40 minuter om människan, moralen och existensen. Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd,  vara lite "aspiga", eller drabbas av PTSD. Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället? Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Från söndagen.

Kultur, Repris

Kultur

Elise har tre söner. Två blev narkomaner och dog av missbruket. Skammen över att vara en misslyckad mamma sitter djupt. Elise levde vad hon bon beskriver som "ett vanligt liv", med radhus, fotboll och mycket kärlek till barnen. Men så letade sig drogerna hem till dem och livet vändes upp och ner. - Många tänker att det måste vara något fel i familjen men det kan verkligen drabba vem som helst, säger Elise. Från i torsdags. Sänds även i kväll kl 21:03

Sociala frågor, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Pia Johansson visste som sjuåring att hon ville bli skådespelare och Margaretha Krook var förebilden: "Det är hennes fullständiga närvaro, den magnifika tekniken i allt hon gör, humor eller drama. " MARGARETHA KROOK - MAGNIFIK OCH FOLKKÄR Margaretha Krook (1925-2001) föddes i Stockholm, men bodde som liten i Norrtälje. Hon spelade skolteater och drömde tidigt om att bli skådespelare, men jobbade först som flygvärdinna några år innan hon började på Dramatens elevskola 1948. Redan året därpå filmdebuterade hon i "Bara en mor" och varvade filmroller med jobb på olika teatrar under hela 50-talet. Tidigt fick hon krävande karaktärsroller som passade hennes spelsätt och det var med en sådan roll, Medea, som hon gjorde succé på TV-teatern. Det ledde till fast jobb på Dramaten och där kom hennes stora genombrott med rollen som Mor Courage. Det var dock inte bara i de tragiska rollerna som Margaretha Krook briljerade, hon gjorde även mycket komedi med stor framgång - det blev många underhållningsprogram på TV och hon medverkade i radions "På minuten" i hela 18 år. Margaretha Krook anses vara en av 1900-talets främsta svenska skådespelare och blev mycket folkkär. Hon dog i lungcancer 2001, 75 år gammal. PIA JOHANSSON BEUNDRAR MARGARETHA KROOKS SKÅDESPELARTEKNIK Pia Johansson är skådespelare, komiker, regissör och manusförfattare. Hon avslutade sin skådespelarutbildning på Teaterhögskolan i Stockholm 1985 och under många år tillhörde hon den fasta ensemblen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. I dag arbetar hon som frilans och har medverkat i uppsättningar på bland annat Malmö opera och Uppsala Stadsteater. Pia Johansson har gjort stort antal roller, bland annat som Molly i Suzanne Ostens berömda uppsättning av "I lusthuset", Alice i "Dödsdansen", Martha i "Vem är rädd för Virginia Woolf", Golde i "Spelman på taket" och nyligen syster Martha i "Arsenik och gamla spetsar". Pia Johansson har ägnat sig åt improvisationsteater, bland annat på Klara Soppteater, medverkat i en mängd TV- och långfilmer, deltagit i TV4:s "Parlamentet", varit kommentator i "Halv åtta hos mig" och, liksom Margaretha Krook, ofta återkommande i radioprogrammet "På minuten". GUNNAR BOLIN - KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg". Producent: Maria Götselius Från i måndags.

Kultur, Repris

De två tapetmakarna Sara Lundström och Mats Qwarfordt arbetar med att rekonstruera gamla tapeter utifrån små och stora pappersfragment. I verkstaden på Långholmen i Stockholm återskapar de mönsterskatter från både slott och koja. I snart fyrtio år har Sara Lundström och Mats Qwarfordt arbetat med att återskapa historiska tapeter. Ibland handmålar de vackra bladmönster på tjockt papper, ibland tar de till schabloner - men allra oftast handlar det om handtryckta tapeter i två olika tekniker - blocktryck eller screentryck. Till den röda fångvaktarbostaden "Lilla Knapersta" på Långholmen i Stockholm, där "Handtryckta Tapeter" ligger, vallfärdar tapetintresserade människor från hela världen. Ibland är det bara själva tapetfragmenten som kommer dit i en papplåda, för att de båda tapetmakarna ska kunna skapa en kopia av någons gamla 1800-talstapet. Men bland är det vuxna barnbarn som vill återskapa mormors grälla 70-talsmönster från ett älskat sommarställe. "Vi arbetar helst med har-lim när vi klistrar ihop tapetarken", säger Sara Lundström och Mats Qwarfordt, "då luktar det gott av köttsoppa i hela verkstaden när vi värmer det". Producent och reporter: Nina Asarnoj Från i måndags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

-  Det är därför jag älskar de gamla stentrapporna, de med mjukt fasade kanter och trilobiter och ortoceratiter i stegen, årmiljonerna svindlar under skosulorna. Om Annelie Bränström-Öhman:Annelie Bränström-Öhman är professor i litteraturvetenskap och kulturskribent. Hon är bosatt i Umeå men uppvuxen i byn Svärtträsk i Storuman, Västerbotten. Annelies forskning är främst inriktad på litteratur och kärlek, feminism och kreativt skrivande. Producent: Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor. Experterna i Naturpanelen sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården för att ge lyssnarna ett gäng tidiga julklappar: svar på frågor om natur. Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning bland annat på frågor om hur gråsuggorna hittar till de blöta badbyxorna, hur vissa djur gör för att se skarpt både under och över vatten och varför grankåda ibland får en blå färg. Eller så svarar de på just din fråga! Skicka den på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor. Experterna i Naturpanelen sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården för att ge lyssnarna ett gäng tidiga julklappar: svar på frågor om natur. Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning bland annat på frågor om hur gråsuggorna hittar till de blöta badbyxorna, hur vissa djur gör för att se skarpt både under och över vatten och varför grankåda ibland får en blå färg. Eller så svarar de på just din fråga! Skicka den på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 21.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Välkomna till säsongens sista Lundströms! Man är ju faktiskt fri att fira året som gått redan nu och lite hur man vill. Vad var det som då hände här i studion under 2022? Tillsammans med Lundströms Bokradios producent Daniel Sjölin, summerar Marie Lundström bokåret som gått med utvalda klipp ur samtal och intervjuer. Redan i början av året kom en bok som Marie hade mycket svårt att släppa ifrån sig, varpå författaren bjöds in till studion. "Det visste vi inte då", säger Daniel Sjölin. "Men innan året var slut skulle Ia Genberg hålla tacktal på Konserthuset i Stockholm inför Augustprispubliken när hennes roman "Detaljerna" fick priset som årets skönlitterära bok." Under våren skickade också lyssnarna in sina favoritkärleksdikter och så bokcirklade Mark Levengood och Lotta Olsson om Enid Blytons "Fem på rymmarstråt". Fem-böckerna firade nämligen 80 år. "De har varit lika stenhårt kritiserade som de samtidigt varit älskade", säger Marie Lundström. "Min egen favorit i Fem-gänget var alltid hunden Timmy..." Hösten rymde både bokmässan i Göteborg och årets Nobelpris i litteratur. Direkt efter tillkännagivandet klockan ett i Börssalen i Stockholm, sattes författarna Balsam Karam och Jesper Högström att sträckläsa "Omständigheter" av den nykläckta pristagaren Annie Ernaux. Sedan gick de rätt in studion och bokcirklade tillsammans med Marie Lundström. "Det var ett experiment", säger Daniel Sjölin. "Det är inte alltid så lätt att tala om en bok man just har tryckt i sig, men det gick ju bra!" Vilken bok från året med Lundströms passar då allra bäst till glögg och barr? Ja, i år är svaret enkelt: Norska Ingvild Rishøis "Stargate"! Det är en berättelse om två flickor och deras pappa som dricker så pass mycket att flickorna får ta över hans jobb som julgransförsäljare. Här skildras både utsatthet men också mänsklig godhet. "Nog märks det att Ingvild Rishöi har Astrid Lindgren som förebild", säger Marie Lundström. Tack alla ni som lyssnar! God jul och gott nytt år. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby, Andreas Magnell och Daniel Sjölin Sänds även på måndag kl. 13.05 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Den var kanske det märkligaste däggdjuret på land, som hoplappad av en gris, en hare och en igelkott. Men sedan mitten av 1900-talet är 30 miljoner år av unik evolution puts väck. Medverkande: Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för biologisk mångfald. Sänds även lördag kl.16.35 samt onsdag kl. 01.50.

Vetenskap

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum? I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig. För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i  Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren M?rti?? Daugulis  förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur. Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle  leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han. Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål.  Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet. Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig. Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner.  David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid  resterna av  segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs. Men det håller statsvetaren M?rti?? Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Kl?vs Sedlenieks  anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där. Programmet avslutas i Marijampol? i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad.  Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos ?auli? s?junga som är förberedda på ett ryskt angrepp. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reporter: Carina Holmberg Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér Producent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se Sänds även kl. 22.05 och på måndag kl 02:02.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Calle Norlén: Sluta korrigera, agera! Jessika Gedin: Cynisk Onsdag. Per Naroskin: Gränserna luckras upp. Calle Norlén, Jessika Gedin & Per Naroskin är veckans panel i SpanarnaI panelen i Spanarna hör vi denna krispiga decemberhelg manusförfattaren Calle Norlén, kulturjournalisten Jessika Gedin & psykologen Per Naroskin sia om framtiden. Programledare och ciceron är som vanligt Ingvar Storm. Spanarna i Sveriges Radio P1Ingen helg utan Spanarna brukar vi ju säga. För vilket sätt att inleda helgen passar väl inte bättre än ihop med trion i spanarpanelen och programledaren Ingvar Storm förstås. Spanarna är ett radioprogram och en podd med fredagskänsla för dig som vill bli både underhållen och utmanad i sinnet. Exakt vad det ska handla om är det bara spanarna själva som vet och de får absolut inte avslöja sina ämnen vare sig för varandra eller programledaren Ingvar Storm. Varje vecka är det en ny mix spanare som tar sig an uppdraget att på cirka tio minuter var försöka förutspå framtiden utifrån att med egen och personlig blick försöka tolka tidens tecken. Varmt välkommen att hänga med på resan! Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv! Spanarnas officiella sida på FacebookPå Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare. Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss! spanarna@sverigesradio.se Från gårdagen. Sänds även på måndag kl 03:02.

Underhållning, Repris

Sänds även i morgon kl. 02.50 samt kl. 18.45.

Dokumentärer

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

P4 Göteborg publicerade nyhetsinslag som gav sken av att Börje Salming fick aktiv dödshjälp. Två tidningar i sårigt bråk på minimal mediemarknad i Mariefred. Och så om Bonnier News fullständiga klädhaveri när medarbetarna skulle få en värmande gåva i det fria ordets namn. När programmet sändes i Sveriges Radio P1 fick Per Maritz fel namn. Poddfilen är uppdaterad. Vi ber om ursäkt för det här. SÄnds även i morgon kl 19:30 och på tisdag kl 03:50.

Aktualiteter

Den amerikanska inflationen har blivit allt lägre sedan i somras. Men räntehöjningarna är ännu inte över, enligt Federal Reserve. Och den amerikanska stora klimatreformen Inflation Reduction Act får både ris och ros av omvärlden. På sikt hotas jobb i Europa. Programledare: Claes Aronsson Röster och medverkande i programmet Elisabet Kopelman, USA-ekonom, SEB Lena Sellgren, chefekonom, Business Sweden. Anna Stellinger, utrikesansvarig, Svenskt Näringsliv Jerome Powell, chef, Federal Reserve Joe Biden, president, USA Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Joar Jonsson ekonomiekotextra@sverigesradio.s Sänds även i natt kl. 01.35 samt på tisdag kl 18:35.

Ekonomi

Kultur

Första rad: Vad är vi? Fartyg som passerar varandra i natten Översättning: Henrik Nilsson Uppläsning: Amanda Ooms Diktsamling: "Mitt hjärta är lite större än hela universum" Förlag: h:ström - Text & Kultur (2022) MUSIK John Abercrombie: Lisa EXEKUTÖR John Abercrombie, gitarr

Tillagt av KB: ur "Mitt hjärta är lite större än hela universum" av Fernando Pessoa

Kultur

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Richard föddes under enkla förhållanden och fick med tiden den viktigaste förtroendeposten i sin kommun. Men han använde samma plånbok både för sin egen och kommunens ekonomi. Det blev hans fall. Richard Modig föddes 1879 som enkel soldatson på det lilla torpet Heden strax utanför Katrineholm. När han växte upp blev han politiskt engagerad och snart var han en viktig person inom socialdemokratin. Först inom Lantarbetareförbundet och vidare genom ett antal förtroendeposter för att slutligen 1927 väljas till ordförande i kommunalnämnden i Stora Malms kommun. Hans sonson Arne Modig har fördjupat sig i Richards öde. Vid den här tiden sköttes mycket av det politiska arbetet ideellt och det var fortfarande bara i undantagsfall som kommunerna hade anställda tjänstemän, berättar Lars Nilsson som är professor emeritus i historia vid Stockholms universitet. Det viktiga arbetet med att ta in skatter från medborgarna sköttes av förtroendevalda, som ganska ofta hade kommunens kassa mer eller mindre på fickan. Den dag skatten skulle betalas gick medborgaren till kommunalnämndens ordförande där de lämnade över kontanter och fick ett kvitto. Richard slarvade med bokföringen i flera år och till sist gick det inte längre. Revisorerna insåg att det fattades stora summor och skandalen var ett faktum. I Arne Modigs familj pratade man aldrig om förskingringen men med hjälp av arkiven fann han historien om sin farfar och skrev därefter boken "Livet är en strid Månne döden är en vila". Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se Från måndagen.

Fritid och hobby, Repris

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

När Sverige blir ordförandeland i EU från årsskiftet ligger inre säkerhet, enighet kring sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina högst upp på agendan, säger EU-minister Jessika Roswall. På EU:s toppmöte i torsdags enades man om ett nionde sanktionspaket mot Ryssland. Men det var svårt att hålla ihop alla medlemsländernas regeringschefer under mötet. Under det svenska ordförandeskapet kommer den svenska regeringen jobba för att bibehålla den enighet som präglade EU efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Protektionism eller frihandel? Diskussionen om huruvida EU ska ge stöd till europeiska företag blir en annan stor fråga när Sverige är ordförande i EU efter årsskiftet. Det finns röster för att EU ska stötta företagen, som ett svar på USA:s satsning på klimatinvesteringar. Men den svenska regeringen, som ska hålla i ordförandeskapet, är egentligen emot den typen av stöd. - Vi tror ju inte att lösningen är statsstödskapprustning eller handelskrig eller något sånt, däremot är det ett högt tryck från många medlemsstater om att göra något för att stötta även europeiska företag. Hur detta kommer att landa vet inte jag men jag tror att det kommer att bli en stor fråga för det svenska ordförandeskapet att hantera, säger Jessika Roswall. En av regeringens prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet i EU är ökad konkurrenskraft genom frihandel och genom att vässa EU:s inre marknad. Men nu när ordförandeskapet närmar sig har statliga pengar till gröna investeringar i USA seglat upp som en av de stora frågorna. EU-länder som Frankrike kräver att europeiska företag ska få stöd som gör att de inte halkar efter, i januari ska kommissionen lägga förslag om bland annat en ny fond och öppningar för statsstöd.Så hur ska den svenska regeringen hantera den här frågan som ordförande? EU-minister Jessika Roswall tror att man kan använda frågan om företagsstöd till att lyfta regeringens linje om frihandel, inre marknaden och att stärka företag med forskning och utveckling: - Vi har halkat efter när det gäller våra företag, att vara konkurrenskraftiga och robusta och därför måste Europa prata mer om detta än vad man gjort de senaste åren. De här två sakerna kopplar i varandra. Det ger oss möjlighet att lyfta varför vi tycker att det är viktigt, lyfta frågan om konkurrenskraft på hög nivå och ha ett långsiktigt tänk när det gäller detta, säger Jessika Roswall. Grön omställning En annan av regeringens era prioriteringar under ordförandeskapet är grön omställning och energiomställning. Men den senaste veckan har Sverige  gått emot EU i flera miljöfrågor: Sverige ville ha kortare stopp för ålfiske, regeringen pausade miljöprövningen av småskalig vattenkraft, och regeringen har antagit en dystrare syn på förslaget om att restaurera naturen. Flera svenska ledamöter i EU-parlamentet har luftat en oro för att den nya svenska regeringen inte kommer att prioritera klimatet tillräckligt mycket som ordförande i EU. Jessika Roswall håller inte med om att den bilden har satt sig i Europa. Så hur drivande kommer regeringen att vara för att få igenom förslag på klimat- och miljöområdet? - Klimatfrågan är ju vår stora gränsöverskridande utmaning, var har en klimatkris. Det är därför som regeringen prioriterar grön omställning och vi har flera olika delar som vi kommer vilja jobba framåt med under ordförandeskapet, säger Jessika Roswall. Gäst: EU-minister Jessika Roswall (M) Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Tekniker: Elvira Björnfot Kommentar: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator Sänds även i morgon kl 06:03 och på tisdag kl 04:25.

Aktualiteter

Sänds även på måndag kl 04:30.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Krig, klimathot, vintermörker och pandemi. Det är svårt att inte påverkas av den oroliga omvärlden vi lever i. Men varför är så svårt att hålla kriserna på avstånd? Och hur ska man göra för att hantera känslorna? Ett av 2021 års nyord var doomscrolling, eller domedagsskrollande, alltså att man inte kan låta bli att överkonsumera negativa nyheter. Under pandemins första och värsta period gick psykologer ut och rådde allmänheten till att kolla på nyheterna en gång om dagen, inte att sitta och ständigt uppdatera sig om antalet IVA-inläggningar och smittotal.  - Vi människor är evolutionärt utrustade med ett negativt filter. Hot och faror har varit extra viktigt för oss att bry oss om för att säkra överlevnaden. Det är det som gör att vi bland annat är intresserade av true crime, säger psykologen Siri Helle.  - Om det är ett problem för en att man gör på det här sättet är det viktigt att ersätta det med något annat, som ger glädje. Det ger automatiskt mindre tid till att leta efter hemska nyheter, säger hon.  Gäster i programmet: Siri Helle, psykolog, Kata Nylén, psykolog och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker och författare.  Programledare: Ninos Chamoun Producent: Alice Lööf Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Hur länge kommer matpriserna fortsätta rusa? Blir elkrisen värre 2023? Finns det något man kan göra för att sänka sina bolånekostnader? Och hur länge kommer bopriserna falla? Vi pratar med flera experter om hur elpriser, boräntor och inflation kommer påverka våra plånböcker nästa år: Hur tuff blir krisvintern 2023? Och så repriserar vi den andra delen i vår serie om hur unga vuxna påverkats av den långa tiden av ekonomisk uppgång, och rusande bostadspriser som tog slut i år. Vår pensionsexpert Mikael Nyman svarar på veckans lyssnarfrågor. Från onsdagen.

Ekonomi, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Sänds även söndag kl. 01.02 och kl. 21.03.

Teater

Den var kanske det märkligaste däggdjuret på land, som hoplappad av en gris, en hare och en igelkott. Men sedan mitten av 1900-talet är 30 miljoner år av unik evolution puts väck. Medverkande: Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för biologisk mångfald. Från morgonen. Sänds även kl. 01.50.

Vetenskap, Repris

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Sagan om Södertälje är berättelsen om när Mellanösterns kristna kom till Sverige och till Södertälje. En serie i tre delar om en av Sveriges största invandrargrupper. Södertälje är unikt eftersom där finns hela kartan av Mellanösterns kyrkor. Många kristna från Mellanöstern har inte så god kännedom om Sverige men man känner absolut till Södertälje. Vad är förklaringen och hur har detta kommit att prägla staden? "Sagan om Södertälje" är en serie i tre delar. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant Reporter: Paloma Vangpreecha Från torsdagen.

Aktualiteter, Repris

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Susanne Dahl Alla de tusen sätt den dagliga kärleken kommer till uttryck på. Vidbränd risgrynsgröt och en renbäddad säng. Susanne Dahl är studentpräst I Umeå Text Luk 1:39-45 Klocka Låssa kyrka, i Uppsala stift Musik Frid på jord, med Sofia Karlsson Producent: Siri Ambjörnsson Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Glimrande hovliv, smarriga kolbullar, kloka korpar och fjälliga sjömänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias julklappsboktips! Och så testar vi brädspelet i Jane Austens herrgårds-England! Missa inte Vetenskapsradion Historias julklappstips där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om böcker om glimrande hovliv och kungligheter, om kolning, saffran, korpar och mycket, mycket annat. Och så testar Spelpanelen att navigera i Englands Downton Abbey-miljö i spelet Obsession och att överleva Första världskriget i The Grizzled. Böckerna och spelen som nämnts i programmet: Sagan om Saffran av Gunnel Carlsson Karl XV av Thorsten Sandberg Från Savolaxbrigden till Särskilda skyddsgruppen av Fredrik Eriksson, Lars Ericson Wolke och Gunnar Åselius Anfallskrigens argument av Ove Bring Till eftervärlden av Marianne Molander Beyer Dödens idéhistoria av Karin Dirke, Andreas Hellerstedt och Martin Wiklund (red) Mumier av Sofia Häggman De utomordentliga av Maja Bondestam Hovet av Björn Asker Kolning av Gunnar Nygren Korpen av Bengt-Erik Engholm och Lina Blixt Europas mödrar av Karin Bojs Järnålderns symboler och dolda budskap av Kent Andersson Obsession av Dan Hallagen The Grizzled av Fabien Riffaud och Juan Rodriguez Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

I fredagens avsnitt tävlar programledarstjärnorna Kristian Luuk och Andres Lokko mot filosofstjärnan Åsa Wikforss och fysikerstjärnan Ulf Danielsson! Programledarparet Kristian Luuk och Andres Lokko möter filosofi- och fysikerfusionen Åsa Wikforss och Ulf Danielsson! För vilken vecka vi har haft! Det blir programledare i både digital och analog form! Verkligheten som fiende och bästa vän! Ett socialrealistiskt luciatåg! Ett nytt land! Ny aforism med Ulf Kristersson! Musikhjälpens auktioner! Och hur vet man egentligen om man finns i december? Varmt välkomna till ännu en vecka med Lantzkampen! Lantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering. Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam! Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: lantzkampen@sverigesradio.seom Från gårdagen.

Underhållning, Repris

Första rad: Vad är vi? Fartyg som passerar varandra i natten Översättning: Henrik Nilsson Uppläsning: Amanda Ooms Diktsamling: "Mitt hjärta är lite större än hela universum" Förlag: h:ström - Text & Kultur (2022) MUSIK John Abercrombie: Lisa EXEKUTÖR John Abercrombie, gitarr Från kl 12:00.

Kultur, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Danmark har fått en ny regering, Norge har fått nya ord och i Sverige rasar ett kulturkrig som påminner om både dansk och sovjetisk historia. Hilde Sandvik, Åsa Linderborg och Hassan Preisler sammanfattar året som gått i Norge, Sverige och Danmark. Nyordet krympflation vinner mark i Norge. Danskarna har i år upptäckt orden "transfob", "russofobi" och "n-ordet". Men varför älskar svenskarna att sjunga om en stad i juice? Ett kulturkrig rasar i Sverige. En icke-binär lucia får inte lussa, Jimmie Åkesson (SD) får inte komma på Nobelfesten och Nobelstiftelsens tillgång till Stadshuset i Stockholm ifrågasätts. - Organisatoriska lösningar på något som man tycker är ett ideologiskt problem, det är det som är stalinism, säger Åsa Linderborg som också tycker att Ivar Arpis plan för den nya högern låter som Lenin. Danmark har fått en ny, blocköverskridande mittenregering. Är den modigt ansvarstagande eller en ohållbar politisk högergir? Åsa Linderborg (Sverige), Hilde Sandvik (Norge) och Hassan Preisler (Danmark) diskuterar veckans händelser för att ge dig bättre koll på grannländerna och fler perspektiv på vad som händer i Sverige. Podden produceras av NRK. Sänds även på måndag kl. 01.02.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Elise har tre söner. Två blev narkomaner och dog av missbruket. Skammen över att vara en misslyckad mamma sitter djupt. Elise levde vad hon bon beskriver som "ett vanligt liv", med radhus, fotboll och mycket kärlek till barnen. Men så letade sig drogerna hem till dem och livet vändes upp och ner. - Många tänker att det måste vara något fel i familjen men det kan verkligen drabba vem som helst, säger Elise. Från torsdagen.

Sociala frågor, Repris

En radiobrevväxling om VVS, Earth, Wind & Fire och pensionen som ett slags ekonomiskt oberoende. Med Annika Lantz och tv-producenten/trombonisten Anders G Carlsson. Från i torsdags.

Lättlyssnat, Repris

-  Det är därför jag älskar de gamla stentrapporna, de med mjukt fasade kanter och trilobiter och ortoceratiter i stegen, årmiljonerna svindlar under skosulorna. Om Annelie Bränström-Öhman:Annelie Bränström-Öhman är professor i litteraturvetenskap och kulturskribent. Hon är bosatt i Umeå men uppvuxen i byn Svärtträsk i Storuman, Västerbotten. Annelies forskning är främst inriktad på litteratur och kärlek, feminism och kreativt skrivande. Producent: Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se Från morgonen.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum? I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig. För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i  Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren M?rti?? Daugulis  förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur. Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle  leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han. Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål.  Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet. Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig. Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner.  David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid  resterna av  segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs. Men det håller statsvetaren M?rti?? Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Kl?vs Sedlenieks  anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där. Programmet avslutas i Marijampol? i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad.  Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos ?auli? s?junga som är förberedda på ett ryskt angrepp. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reporter: Carina Holmberg Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér Producent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se Från förmiddagen. Sänds även måndag kl 02:02.

Aktualiteter, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Daniel, Gustav, Lars och Adam försöker hitta sig själva som män. Genom livsval, relationer och separationer - och under en manskväll. Männen samlas i vardagsrummet och ger varandra långa kramar. De sätter sig i en halvcirkel och berättar om det som ligger närmast hjärtat. Det här är en dokumentär om fyra män som söker ny manlighet i en tid då gamla samhällsnormer håller på att luckras upp. Om personlig utveckling, intimitet och att möta sig själv på en sexkurs. Daniel, Gustav, Lars och Adam heter egentligen någonting annat. Reporter: Elin von Wright Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams En P1 Dokumentär från 2021 Från söndagen.

Dokumentärer, Repris