SR, P1 2022-12-25

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Från förra söndagen.

Underhållning, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Den första av två inspelningar av På minuten i Berwaldhallen den 12 december.Programledare: Hans Rosenfeldt I panelen: Pia Johansson, Fredrik Lindström, Helena Lindegren och Olof Wretling. Musik: Erland von Heijne Inspelning: Susanne Martinsson och Fredrik von Der Pahlen Redigering: Susanne Martinsson Producent: Mette Göthberg Vi drog in 59 000 kr till Musikhjälpen den här kvällen! Priset i form av massage skänktes av lyssnaren Martin Forstner. Från kl. 16.03.

Underhållning, Repris

Matpriserna har skjutit i höjden, och många har ägnat julhandeln åt att hitta röda prislappar. Varför är maten så dyr, och när blir den billigare igen? Plus, gör det här att Sverige blir mer som Norge? Programledare: Claes Aronsson Röster och medverkande i programmet Torbjörn Jansson, docent i nationalekonomi Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel Mikael Jeppsson, spannmålschef Lantmännen Joakim Wirén, analytiker HUI Producent: Philip Ramqvist Tekniker: Susanne Martinsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från i går.

Ekonomi, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Från onsdagen.

Aktualiteter, Repris

För mer än 100 år sedan blev ungdomarna Klara och Lars kvar ensamma på Djurö fyr i Vänern. Isen varken bar eller brast och det blev en lång väntan på deras föräldrar. I mars 1915 påbörjade fyrfamiljen Persson en flytt från Djurö, som ligger mitt ute i det mäktiga innanhavet. Man flyttade i omgångar men när föräldrarna skulle hämta ungdomarna Klara och Lars så frös Vänern till. Isen varken bar eller brast. Det blev en lång väntan på föräldrarna, i hela sex veckor var de ensamma på den ödsliga fyrplatsen. Medverkande: Benny Jansson, barnbarn till Lars Klara Eriksson, en av ungdomarna som var ensam på fyren, arkivintervju från 1983. I programmet hörs även radioreportern Claes Astin. Från i går.

Dokumentärer, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Vi möter Jana. Hon bor i Sverige, men hennes mamma bor i Ukraina där det är krig. Jana längtar efter sin mamma och är orolig för henne. När ska de kunna ses igen? UR. Psykologen Shervin Shahnavaz berättar om hur man kan tänka och agera när ens anhöriga drabbas av krig. Om vad psykologiska första hjälpen är för något. Och om att hitta balansen mellan att ta hand om sig själv och att hjälpa andra. Lyssna på Väntan på UR Play

Utbildning

Inför jul bjuds på en språklig gott-och-blandat-påse. Hör frågor och svar om bl a anglicismer och frasen "med det sagt". Därtill excellerar vår egen språktomte i parallellhomonymi - vad kan det vara? Veckans språkfrågorEn lyssnare har skrivit ner hundratals engelska uttryck från senaste säsongen av tv-såpan Farmen. Varför väcker anglicismer och engelska ord i svenska språket så starka känslor? Svenskans såg och engelskans saw har samma två betydelser på båda språken (verktyget man sågar med och preteritumformen av verbet se). Finns det fler liknande fall, och finns det någon benämning för ord som har samma dubbla betydelser på olika språk? Hur kommer det sig att vi i svenskan använder negationer i positiva fraser, t ex "nej, vad kul!"? Eller "kan inte du räcka mig saltet?" Varför är vi negativa helt i onödan? Finns det någon regel för vad man kallar ortsbor i en stad, till exempel göteborgare eller Trollhättebo? Flera lyssnare upplever frasen "med det sagt" som en trend bland t ex politiker och journalister. Vad har uttrycket för innebörd? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Till julen 1843 kom den ut sagan som alla läste, som bär sitt budskap om julglädje utanpå rocken. Det här är inte boken att leta undertext i. Eller? Där satt han, Englands mest uppburne författare Charles Dickens och bet sig fundersamt på nagelbandet. Vid 31 års ålder var livet perfekt. Den unga drottning Victoria låg och sträckläste hans Oliver Twist till långt in på nätterna och han sålde som smör, finare kunde det liksom inte bli. Men ändå ? Alla bara talade om pengar nuförtiden. De som hade några. Rastlöst bläddrande i en rapport om barnarbete och nödbostäder bland de fattigaste kom han på det: Kanske en julsaga om orättvisa? Så föddes han, figuren Ebenezer Scrooge, en trästelt vresig, obeskrivligt girig gammal herre, kurande över sina guldmynt, för snål för att att ens tända i spisen. Julen avskyr han. Och allt annat med. Men en natt får han besök av julens tre andar ? Vad vann Scrooge och julen på den natten? Och vad förlorade kanske vi undrar Jenny Teleman i denna jul-Klassikern. Från i fredags. Sänds även natt mot tisdag.

Kultur

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. En junimorgon i Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog, Tjeggelvas, och om hur Jielkká-Rijmagåbbå blev skyddad efter 45 års ideellt arbete. Det är julafton och i vår julklappssäck ligger två riktigt fina skogar: Tjeggelvas och Jielkká-Rijmagåbbå. Tjeggelvas är en sjö fem mil norr om Arjeplog i Norrbotten. På andra sidan sjön finns en gammal tallskog med samma namn. Och inte vilken tallskog som helst, utan enligt forskarna är det Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog. Vi får följa med Naturmorgons reporter Joacim Lindwall, skogsekologen Lars Östlund och jägmästarstudenten Elle Eriksson under en junimorgon, bland silverfuror och spår från människor som levt här under tusentals år. Några mil åt nordost ligger det nybildade naturreservatet Jielkká-Rijmagåbbå. Jenny Berntson Djurvall vandrar bland skrovellav och doftticka och berättar ett stycke svensk naturvårdshistoria: Om hur bland andra Lars-Ture Lindholm, Apmut-Ivar Kuoljok, Sonja Kuoljok och Mats Karström arbetat i 45 års tid för att få skogen skyddad. Så här på julafton ber vi paleontolog Lars Werdelin svara på frågan: Herdarna som vaktade sina får i Betlehem på julnatten - vad fanns det för vilda djur där på den tiden, och som de behövde vakta fåren ifrån? Och vi har frågat lyssnarna om deras mesta juldjur. Ett självklart val för många är domherren. Vi ger oss ut och spanar efter den klassiska julkortsfågeln. I veckans kråkvinkel sätter Tina-Marie Qwiberg ut gröt och ett litet glas julmust till tomten. Och försöker komma ihåg hur man gör för att lyssna efter di sma unda jordi. Programledare är Mats Ottosson. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. En junimorgon i Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog, Tjeggelvas, och om hur Jielkká-Rijmagåbbå blev skyddad efter 45 års ideellt arbete. Det är julafton och i vår julklappssäck ligger två riktigt fina skogar: Tjeggelvas och Jielkká-Rijmagåbbå. Tjeggelvas är en sjö fem mil norr om Arjeplog i Norrbotten. På andra sidan sjön finns en gammal tallskog med samma namn. Och inte vilken tallskog som helst, utan enligt forskarna är det Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog. Vi får följa med Naturmorgons reporter Joacim Lindwall, skogsekologen Lars Östlund och jägmästarstudenten Elle Eriksson under en junimorgon, bland silverfuror och spår från människor som levt här under tusentals år. Några mil åt nordost ligger det nybildade naturreservatet Jielkká-Rijmagåbbå. Jenny Berntson Djurvall vandrar bland skrovellav och doftticka och berättar ett stycke svensk naturvårdshistoria: Om hur bland andra Lars-Ture Lindholm, Apmut-Ivar Kuoljok, Sonja Kuoljok och Mats Karström arbetat i 45 års tid för att få skogen skyddad. Så här på julafton ber vi paleontolog Lars Werdelin svara på frågan: Herdarna som vaktade sina får i Betlehem på julnatten - vad fanns det för vilda djur där på den tiden, och som de behövde vakta fåren ifrån? Och vi har frågat lyssnarna om deras mesta juldjur. Ett självklart val för många är domherren. Vi ger oss ut och spanar efter den klassiska julkortsfågeln. I veckans kråkvinkel sätter Tina-Marie Qwiberg ut gröt och ett litet glas julmust till tomten. Och försöker komma ihåg hur man gör för att lyssna efter di sma unda jordi. Programledare är Mats Ottosson. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Från i går.

Aktualiteter, Repris

Från gårdagen.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Julottan i år firas i Mörrums kyrka i Blekinge. Kyrkoherde Carina Wallace predikar och det blir stämningsfull sång av Håkan Windahl och Nina Silander tillsammans med kören Voice. Maria och Josef är nog lättade över att barnet fick födas utan komplikationer, de är glada och stolta. Och då är ju barnet egentligen inte deras eget, för just det här barnet tillhör alla människor och kommer att älskas, hatas, beundras och fördömas. Han kommer att få miljontals anhängare, människor som vill följa honom, vara lika honom, som tror. Men också de som tvivlar, förnekar och slutligen döda honom. Om det vet Maria och Josef ingenting. Ur predikan, som finns att ladda ner eller lyssna på separat på SR Play efter gudstjänsten. Medverkande:Carina Wallace, kyrkoherde Gunnel Börjesson, kyrkvärd Håkan Windahl och Nina Silander, solosång Jan Wallin, kyrkomusiker Johan Harding, pianist Kören Voices under ledning av kantor Nina Silander Texter:Jesaja 9:2-7 Lukas 2:1-20 Musik:O Helga natt Var hälsad sköna morgonstund Ett barn är fött på denna dag Önskar dig en stilla natt  När juldagsmorgon glimmar Jul, jul strålande jul Julens tid är här I väntan på julen Dagen är kommen  Det är en ros utsprungen Tekniker: Kristoffer Hjälmberg och Simon Tinggren Producent: Ingrid Elfstråhle Sveriges Radio liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Hans Rova begravdes i snömassorna under en lavin. Nannie Fredriksson sögs upp i luften av en tromb i den svenska fjällvärlden. Ulf Rydberg var på fisketur utanför Vinga då blixten slog ner i honom. Det handlar om naturkrafter som skrämmer, fascinerar och inspirerar. Många är metaforerna; dikterna och musiken som handlar om starka vindar, laviner och blixtnedslag. Nu får vi höra berättelser inifrån; om hur det bokstavligt talat är att hamna i närgångna och livsfarliga möten med naturfenomen. Vi möter: Hans Rova, officer på helikopterskvadronen på F21 i Luleå. På fritiden har han ett brinnande intresse för toppturer på skidor. Den tur han gjorde i italienska alperna hade kunnat bli hans sista. Han hamnade i en lavin och under en halvtimme låg Hans begravd i snömassorna. "Det blev plötsligt knäpptyst och det var som om någon placerat mig i betong." Jenny Råghall, lavinexpert, fjällräddare och ansvarig lavinprognoser i Kebenekaisefjällen. Jenny var 23 år och skidpatrullör när hon tillsammans med sin kollega hamnade i en lavin under ett rutinupprag. Jenny klarade sig, men hon förlorade sin kollega och sen dess har hon vigt sitt liv åt fjällsäkerhet. Ulf Rydberg som under en fisketur hamnade mitt i ett åskväder utanför Vinga fyr i Göteborg. "Jag hann notera ett par blixtar på avstånd, sen minns jag ingenting". Läkare uppskattar att Ulf fick 1000 ampere genom överkroppen. Han räddades av sonen Victor, som utförde hjärt- och lungräddning i väntan på sjöräddningen. Nannie Fredriksson fjällguiden som under en tur i Saltoluokkta befann sig i ögat av en tromb. Hon befann sig vid ett tält där en av turdeltagarna låg och sov. "Instinktivt höll jag fast i tältet och hängde under den som en fallskärm", berättar Nannie. I programmet möter vi även Andreas Livbom, meteorolog vid försvarsmaktens vädertjänstcentrum i Enköping som förklarar hur väderfenomenen uppstår. Ett program av Lena Callne Ljuddesign: Maths Källqvist Specialmusik: Album: Gongbad för djup avslappning. Kompositör: Frida Helsing Ohlsson/GongbadOnline. Bolag: YogaKloster AB Från i går.

Dokumentärer, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom om Sloveniens Public Service-bolag som först nedmonterades för att nu återuppbyggas, Myanmar fördöms för första gången av FN, Sorin Masifi om sin hyllade diktsamling , Juldagen är årets bästa dag, krönikör författaren Lisa Alexandrova Zorina och kåsör Emil Jensen Första timmen: Julafton i Cherson hårda attacker mot en marknad i staden Ukrainska flyktingar i Sverige har sämre villkor än i våra grannländer Juldagen är den skönaste dagen på året Politiska löften kan straffa sig Krönika av Lisa Alexandrova Zorina Panelen Andra timmen: Ensamstående mamma, från utsatt till självvalt Satir med Utkantssverige FN markerar för första gången mot militärjuntan i Myanmar I Slovenien försöker man återuppbygga landets sargade Public Service-bolag Sorin Masifi om sin hyllade diktsamling Kåsör Emil Jensen Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom om Sloveniens Public Service-bolag som först nedmonterades för att nu återuppbyggas, Myanmar fördöms för första gången av FN, Sorin Masifi om sin hyllade diktsamling , Juldagen är årets bästa dag, krönikör författaren Lisa Alexandrova Zorina och kåsör Emil Jensen Första timmen: Julafton i Cherson hårda attacker mot en marknad i staden Ukrainska flyktingar i Sverige har sämre villkor än i våra grannländer Juldagen är den skönaste dagen på året Politiska löften kan straffa sig Krönika av Lisa Alexandrova Zorina Panelen Andra timmen: Ensamstående mamma, från utsatt till självvalt Satir med Utkantssverige FN markerar för första gången mot militärjuntan i Myanmar I Slovenien försöker man återuppbygga landets sargade Public Service-bolag Sorin Masifi om sin hyllade diktsamling Kåsör Emil Jensen Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. I dessa juletider ska vi inte ägna oss åt det söta och snälla, utan istället åt det salta och svarta - och skräckinjagande - som just nu har en sorts renässans, inte minst inom modet. Men inte bara. Många modeskapare har under den senaste tiden trålat i de mörkaste av vatten för inspiration till sina nya kollektioner. Eller snarare - de har tittat en hel del skräckisar på film och tv. Designern JW Anderson släppte tidigare i år en kollektion inspirerade av filmen Carrie. Tv-serien Stranger Things har gett upphov till en drös så kallade "modemerch"-samarbeten, med allt från H&M till Balmain. Men det allra ruggigaste är kanske att den har fått ännu fler modeskapare att ta till sig hela den grälla 80-talsestetik som genomsyrar serien. Den senaste lätt skräckinjagande serie-succén Wednesday har även uppmärksammats för sin garderob. Titelkaraktären Wednesday Addams klär sig bara i svart, med mindre inslag av vitt och grått, och hennes klädsel har av modeskribenter utropats till stilförebild. Kulturjournalisten Lotta Olsson inspirerades redan på 1960-talet av den komiskt rysliga familjen Addams, till att vilja klä sig i svart. Vi ringer upp henne och pratar om tjusningen med den skräckinjagande estetiken. Tv-serien Wednesdays succé har även fått vissa modeskribenter att gå så långt som att slå fast att Goth-stilen ska vara tillbaka, fast nu under namnet 'Gothcore'. Vi beger vi oss till en obskyr och mörk butik, med bara svarta kläder, och ber butiksägaren Anna Hanni bedöma om det nya modet verkligen kan klassificeras som Goth. Kläder kan inte bara se skrämmande ut, de kan också kännas rysliga att bära. Vi berättar historien om ett textilt material tillverkat av nermalda granar, som ska gav många minst sagt obehagliga upplevelser. Ryktet säger även, då och då, att det kunde dyka upp granskott på plaggen. Vi tittar även närmare på hur ofrivilligt julmusik-lyssnande kan vara ett fasansfullt arbetsmiljöproblem, i klass med tortyr. Och så lyfter vi fram den sura, ilskna och dåliga tomten. I en lång rad filmer har den skäggiga mannen fått visa upp sina mindre smickrande sidor. Men rent historiskt är det en fullt rimlig skildring, för länge var tomten långt från en mysig figur. Från i fredags.

Kultur, Repris

Philipp Weiss odlar nötter. Och vill att det ska odlas mycket mer i Sverige. I städerna, och bland vete och raps. Han berättar om alla nötter som kan odlas här. Och varför vi äter nötter till jul. Philipp Weiss älskar nötter. Som barn bodde han i en by i södra Tyskland där det fanns mycket nötter. Hassel, kastanj och valnötter. Idag har nötträden fröat av sig och spridit sig, så när han hälsar på familjen kan han lätt fylla resväskorna med nötter och ta med sig hem. - Det är väl det jag försöker återskapa här i Dalarna, säger Philipp. Nu bor han och familjen i Stjärnsund i södra Dalarna. De första nötträden planterade han för 15 år sedan i en så kallad skogsträdgård. En bit mark på 2,5 hektar där det växer vilda träd och buskar blandat med frukt- och nötträd och bärbuskar. En plats där växtligheten samverkar och ger fin avkastning utan alltför mycket insatser.  Nötträden är ett slags experiment för att se vilka träd som klarar sig i det svenska klimatet. Alla erfarenheter har nu blivit en bok: Nötodlarens handbok.  Det här går att odla i Sverige: Äkta valnöt, grå valnöt, svart valnöt, hickory, äkta kastanj, olika hasselnötter, pinjenötter och ginko. I Skåne har det odlats en del valnötter. Annars har vi inga starka nötodlartraditioner i Sverige. Däremot har det skördats vilda hasselnötter.  - Vi har brukat de vilda hasselbestånden. På Öland hade man en nötplockardag i kalendern. Då fick drängar och pigor gå ut i skogarna och plocka så mycket nötter de ville. Det var som en gåva från markägaren.  Nötter torkades och njöts på jul. En ovanlig lyx. Dagens julnötter med skal som brukar dyka upp i affärerna kring jul är en rest av det. Sverige har också exporterat en hel del hasselnötter. Idag kommer det mesta från USA, Turkiet, Italien och Frankrike.  Philipp tror att nötodlingar kommer att bli vanligare i Sverige i framtiden. Mest tror han på odling i grönområden i städerna och mark som håller på att växa igen. - De klarar sig bra på egen hand och kommer sen att sprida sig själva. Det går också bra att odla nötter i raka rader på en åker. Eller komplettera befintliga odlingar av vete och raps med rader av nötträd. - Träden skapar ett bra mikroklimat och bryter vinden. Den här typen av samodling har också Jordbruksverket börjat utreda. Från torsdagen.

Fritid och hobby, Repris

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott. H.M. Konungens jultal, 25 december 2022Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige. Från Stockholms slott till Ukraina är det bara hundra mil fågelvägen. Även där firar man jul. Men för många som bor där är det mörkt, kallt och svårt. Delar av samhällets infrastruktur är utslagna. Människor har dödats, skadats och utsatts för fruktansvärt lidande. Första gången jag var i Ukraina var det fortfarande en del av Sovjetunionen. Drottningen och jag besökte då Sofiakatedralen i Kiev, där den svenska prinsessan Ingegerd ligger begravd. Ingegerd var dotter till sveakungen Olof Skötkonung i Sigtuna. Hon giftes bort med storfursten Jaroslav av Kiev år 1019, och var senare känd som ett helgon, Sankta Anna. Hon blev en historisk person och är än i dag en länk mellan våra länder. Under ett senare besök till Ukraina, ett statsbesök 2008, reste vi till Gammalsvenskby, ett litet samhälle i södra delen av landet. Ända sedan 1700-talet har byn varit hem åt svenska ättlingar med rötter från det då svenska Dagö, i nuvarande Estland. Genom seklerna har de utstått svåra prövningar: krig och tvångsförflyttningar. Ändå har de lyckats bevara sina svenska traditioner. I byns kyrka möttes vi av en kör som sjöng psalmer på ålderdomlig svenska, med texter och melodier som förts vidare från generation till generation. Det är ett starkt minne, som jag har burit med mig ända sedan dess. Den ryska aggressionen mot Ukraina har slagit hårt mot byn. Vägen jag invigde vid statsbesöket har förstörts. Det är ont om elektricitet, vatten och bränsle. Det känns tungt att tänka på det här. Därför vill jag i dag sända en särskild hälsning till invånarna i Gammalsvenskby: Mina och min familjs tankar är hos er - och hos alla era landsmän.  Framför oss ligger nu 2023. Ett särskilt år, på flera sätt. Vi står som land inför betydande utmaningar. Detta kommer att påverka många, framför allt dem med små marginaler. Och det kommer att ställa krav på oss alla. Som medborgare, och som medmänniskor. Vid nyår tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. En viktig och ansvarsfull uppgift för vårt land.   Nästa år är också ett jubileumsår: Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Och i september har jag själv haft förmånen att vara Sveriges statschef i 50 år. Ja, det är en lång tid! Med anledning av jubileet kommer Drottningen och jag att besöka Sveriges alla län. Efter snart ett halvsekel av resor till olika delar av vårt land så vet jag att varje län har sin egen karaktär, natur och historia. Det är en rik mångfald, där varje del är med och bygger en helhet. Vi ser fram emot dessa besök, och att få möta alla er, unga som gamla, runtom i landet. Min förhoppning är att ni blir många som deltar. För det här jubileet handlar om Sverige. Om Sverige i tiden. Ända sedan jag var liten och lekte med modelltåg har jag fascinerats av tekniska uppfinningar och framsteg. Det har alltid varit naturligt för mig att rikta blicken framåt, mot horisonten. Under de 500 år som gått sedan Gustav Vasa blev kung har vårt land haft en helt enastående utveckling. Och under det halvsekel som jag har varit kung, har jag ofta fyllts av stolthet när jag sett hur svenska idéer och innovationer gör livet bättre för många människor. Både här i Sverige och ute i världen, där svenska produkter ofta har ett gott renommé. Denna positiva utveckling och dessa framsteg hör till det som vi firar 2023. Men, ett jubileum kan också vara ett bra tillfälle för eftertanke och tacksamhet. Åkrarna vi skördar. Skogarna vi bygger våra hus av. Träden vi får våra juläpplen från. I generationer har människor planterat och sått, tagit hand om skog och mark - och lämnat det vidare till oss att förvalta. På samma sätt kan man se på konsten, språket, arkitekturen. Den tekniska och medicinska utvecklingen. Allt det som vi i dag kan åstadkomma - kanske till och med tar för givet - bygger på en grund som andra har lagt. I dag, på juldagens morgon, firades julotta i hundratals svenska kyrkor. De psalmer som sjöngs där har sjungits av många före oss. De är en del av vår historia och vårt kulturarv. Av det som binder oss samman och som tillhör alla i Sverige. Jag väljer därför att avsluta denna julhälsning med några rader ur "Härlig är jorden" - en psalm som sjöngs vid vårt besök i Gammalsvenskby, och som jag själv tycker mycket om. Den sjungs gärna vid begravningar, men också i juletid, och den har ett tryggt och trösterikt budskap. "Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följa släktens gång. Aldrig förstummas tonen från himlen i själens glada pilgrimssång." Oavsett hur du firar din jul så hoppas jag att den kan ge dig en stund av lugn och ro och eftertanke. Och att du kan ta fasta på det som ger dig glädje och hopp. Låt oss alla skänka en tanke till dem som behöver det bäst, och ta hand om varandra - nu i jul och under året som kommer. Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2023! Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Komikern bekänner sitt beroende och ber om förståelse. Aktuell med showen "Smalast när man dör vinner" där hon pratar om sitt sockerberoende. Marika Carlsson har tidigare gjort showerna "En negers uppväxt" och "Jag är Gud". Utsedd till Årets kvinnliga ståuppkomiker på Svenska Stand up-galan och har medverkat i bland annat "Bäst i Test", "Stjärnorna på Slottet" och "Den stora hälsoresan". Marika Carlsson om sitt Vinterprat:- Jag Vinterpratar som vore jag i ett biktbås där lyssnaren är prästen. Jag söker inte förlåtelse, däremot hoppas jag på förståelse för hur det kan vara att leva med ett beroende. När jag berättat vad mitt sockerberoende har gjort med mig, vad kommer du att säga då? Om Marika CarlssonKomiker, författare, 49 år Född i Etiopien, uppväxt i Mönsterås och Lund, bosatt i Stockholm Tidigare Sommarvärd 2012 Producent: Henrik Johnsson. Marika Carlsson pratar om beroende och hetsätning i sitt Vinterprogram. Känner du igen dig och behöver hjälp kan du vända dig hit: Frisk och Fris Ätstörningslinje. Tel 020-20 80 18 Vårdguiden 1177, tel 1177. Sänds även kl. 22.05.

Underhållning

En lekfull bokstavsresa rätt in i musikens hemligheter.

Lättklassiskt

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Sänds även på fredag kl. 01.02 samt lördag kl 23:05.

Dokumentärer

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel. Programmet sändes första gången 17 oktober 2021. Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall? Filosofiska rummet gästas av Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och  forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl Sänds även på fredag kl 20:03 och lördag kl 03:40.

Kultur

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott. H.M. Konungens jultal, 25 december 2022Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige. Från Stockholms slott till Ukraina är det bara hundra mil fågelvägen. Även där firar man jul. Men för många som bor där är det mörkt, kallt och svårt. Delar av samhällets infrastruktur är utslagna. Människor har dödats, skadats och utsatts för fruktansvärt lidande. Första gången jag var i Ukraina var det fortfarande en del av Sovjetunionen. Drottningen och jag besökte då Sofiakatedralen i Kiev, där den svenska prinsessan Ingegerd ligger begravd. Ingegerd var dotter till sveakungen Olof Skötkonung i Sigtuna. Hon giftes bort med storfursten Jaroslav av Kiev år 1019, och var senare känd som ett helgon, Sankta Anna. Hon blev en historisk person och är än i dag en länk mellan våra länder. Under ett senare besök till Ukraina, ett statsbesök 2008, reste vi till Gammalsvenskby, ett litet samhälle i södra delen av landet. Ända sedan 1700-talet har byn varit hem åt svenska ättlingar med rötter från det då svenska Dagö, i nuvarande Estland. Genom seklerna har de utstått svåra prövningar: krig och tvångsförflyttningar. Ändå har de lyckats bevara sina svenska traditioner. I byns kyrka möttes vi av en kör som sjöng psalmer på ålderdomlig svenska, med texter och melodier som förts vidare från generation till generation. Det är ett starkt minne, som jag har burit med mig ända sedan dess. Den ryska aggressionen mot Ukraina har slagit hårt mot byn. Vägen jag invigde vid statsbesöket har förstörts. Det är ont om elektricitet, vatten och bränsle. Det känns tungt att tänka på det här. Därför vill jag i dag sända en särskild hälsning till invånarna i Gammalsvenskby: Mina och min familjs tankar är hos er - och hos alla era landsmän.  Framför oss ligger nu 2023. Ett särskilt år, på flera sätt. Vi står som land inför betydande utmaningar. Detta kommer att påverka många, framför allt dem med små marginaler. Och det kommer att ställa krav på oss alla. Som medborgare, och som medmänniskor. Vid nyår tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. En viktig och ansvarsfull uppgift för vårt land.   Nästa år är också ett jubileumsår: Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Och i september har jag själv haft förmånen att vara Sveriges statschef i 50 år. Ja, det är en lång tid! Med anledning av jubileet kommer Drottningen och jag att besöka Sveriges alla län. Efter snart ett halvsekel av resor till olika delar av vårt land så vet jag att varje län har sin egen karaktär, natur och historia. Det är en rik mångfald, där varje del är med och bygger en helhet. Vi ser fram emot dessa besök, och att få möta alla er, unga som gamla, runtom i landet. Min förhoppning är att ni blir många som deltar. För det här jubileet handlar om Sverige. Om Sverige i tiden. Ända sedan jag var liten och lekte med modelltåg har jag fascinerats av tekniska uppfinningar och framsteg. Det har alltid varit naturligt för mig att rikta blicken framåt, mot horisonten. Under de 500 år som gått sedan Gustav Vasa blev kung har vårt land haft en helt enastående utveckling. Och under det halvsekel som jag har varit kung, har jag ofta fyllts av stolthet när jag sett hur svenska idéer och innovationer gör livet bättre för många människor. Både här i Sverige och ute i världen, där svenska produkter ofta har ett gott renommé. Denna positiva utveckling och dessa framsteg hör till det som vi firar 2023. Men, ett jubileum kan också vara ett bra tillfälle för eftertanke och tacksamhet. Åkrarna vi skördar. Skogarna vi bygger våra hus av. Träden vi får våra juläpplen från. I generationer har människor planterat och sått, tagit hand om skog och mark - och lämnat det vidare till oss att förvalta. På samma sätt kan man se på konsten, språket, arkitekturen. Den tekniska och medicinska utvecklingen. Allt det som vi i dag kan åstadkomma - kanske till och med tar för givet - bygger på en grund som andra har lagt. I dag, på juldagens morgon, firades julotta i hundratals svenska kyrkor. De psalmer som sjöngs där har sjungits av många före oss. De är en del av vår historia och vårt kulturarv. Av det som binder oss samman och som tillhör alla i Sverige. Jag väljer därför att avsluta denna julhälsning med några rader ur "Härlig är jorden" - en psalm som sjöngs vid vårt besök i Gammalsvenskby, och som jag själv tycker mycket om. Den sjungs gärna vid begravningar, men också i juletid, och den har ett tryggt och trösterikt budskap. "Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följa släktens gång. Aldrig förstummas tonen från himlen i själens glada pilgrimssång." Oavsett hur du firar din jul så hoppas jag att den kan ge dig en stund av lugn och ro och eftertanke. Och att du kan ta fasta på det som ger dig glädje och hopp. Låt oss alla skänka en tanke till dem som behöver det bäst, och ta hand om varandra - nu i jul och under året som kommer. Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2023! Från kl. 12.40.

Aktualiteter, Repris

På Julafton drömmer sig Ulla Skoog tillbaka till sommaren då hon besökte både ett finhus och ett fulhus - men det bor som tur är finingar i båda. Plötsligt en dag upptäckte Ulla Skoog ett hus som hon gått förbi många gånger men som nu stod där som en skinande Fågel Fenix. Det visade sig att huset hade bytt ägare och Sandra Tillman med familj hade varsamt renoverat det hundraåriga huset. Det blev ett riktigt finhus, tyckte Ulla. Ett stenkast bort låg dock ett hus som en gång varit vackert, men som nu hade fått plåtfasad, tjocka pivotfönster och betongtegel på taket. Ett riktigt fulhus, tyckte Ulla. Tur då att ägarna Unni Brandeby och Ola Fransson var riktiga finingar. Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata. Från i går.

Vetenskap, Repris

Sent en julafton tar 16 örskärsbor plats i den båt som ska ta dem till julottan i Gräsö kyrka i norra Uppland. Bara en återkommer. Örskärs fyr är en av Sveriges äldsta fyrplatser som anlades på 1680-talet. Vid jul 1877 tar fyr- och lotsfolket på den lilla ön Öskär en paus från arbetet. 16 av de cirka 70 invånarna på ön tar en båt för att fira julotta i Gräsö kyrka, två mil söder om fyren. Bara en kommer tillbaka. De övriga 15 förliser på havet. Olyckan är den värsta som har drabbat fyrsverige och la sig som en mörk skugga över fyrplatsen många år framåt i tiden. Sänds även 29/12 kl. 00.45 samt kl. 18.50.

Dokumentärer

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Det är juletider och till denna helg har Mediernas programledare plockat ihop tre riktigt fryntliga julreportage från Mediernas arkiv. Om den så kallade julsäcken på redaktionerna, om satiren som avslöjade Uppdrag Granskning och om julresan som ifrågasatte oberoendet hos Dagens Industris chefredaktör. Sänds även på tisdag kl 03:50.

Aktualiteter

Om folktro förr och nu. I det första avsnittet av tre berättar folkloristen Tora Wall om den farliga julnatten, om hur djävulen dök upp som en skrämmande bock och om den nattliga ritualen att gå årsgång runt kyrkor för att kunna skåda in i framtiden. Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata. Från i torsdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom om Sloveniens Public Service-bolag som först nedmonterades för att nu återuppbyggas, Myanmar fördöms för första gången av FN, Sorin Masifi om sin hyllade diktsamling , Juldagen är årets bästa dag, krönikör författaren Lisa Alexandrova Zorina och kåsör Emil Jensen Första timmen: Julafton i Cherson hårda attacker mot en marknad i staden Ukrainska flyktingar i Sverige har sämre villkor än i våra grannländer Juldagen är den skönaste dagen på året Politiska löften kan straffa sig Krönika av Lisa Alexandrova Zorina Panelen Andra timmen: Ensamstående mamma, från utsatt till självvalt Satir med Utkantssverige FN markerar för första gången mot militärjuntan i Myanmar I Slovenien försöker man återuppbygga landets sargade Public Service-bolag Sorin Masifi om sin hyllade diktsamling Kåsör Emil Jensen Från morgonen.

Aktualiteter, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom om Sloveniens Public Service-bolag som först nedmonterades för att nu återuppbyggas, Myanmar fördöms för första gången av FN, Sorin Masifi om sin hyllade diktsamling , Juldagen är årets bästa dag, krönikör författaren Lisa Alexandrova Zorina och kåsör Emil Jensen Första timmen: Julafton i Cherson hårda attacker mot en marknad i staden Ukrainska flyktingar i Sverige har sämre villkor än i våra grannländer Juldagen är den skönaste dagen på året Politiska löften kan straffa sig Krönika av Lisa Alexandrova Zorina Panelen Andra timmen: Ensamstående mamma, från utsatt till självvalt Satir med Utkantssverige FN markerar för första gången mot militärjuntan i Myanmar I Slovenien försöker man återuppbygga landets sargade Public Service-bolag Sorin Masifi om sin hyllade diktsamling Kåsör Emil Jensen Från morgonen.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Komikern bekänner sitt beroende och ber om förståelse. Aktuell med showen "Smalast när man dör vinner" där hon pratar om sitt sockerberoende. Marika Carlsson har tidigare gjort showerna "En negers uppväxt" och "Jag är Gud". Utsedd till Årets kvinnliga ståuppkomiker på Svenska Stand up-galan och har medverkat i bland annat "Bäst i Test", "Stjärnorna på Slottet" och "Den stora hälsoresan". Marika Carlsson om sitt Vinterprat:- Jag Vinterpratar som vore jag i ett biktbås där lyssnaren är prästen. Jag söker inte förlåtelse, däremot hoppas jag på förståelse för hur det kan vara att leva med ett beroende. När jag berättat vad mitt sockerberoende har gjort med mig, vad kommer du att säga då? Om Marika CarlssonKomiker, författare, 49 år Född i Etiopien, uppväxt i Mönsterås och Lund, bosatt i Stockholm Tidigare Sommarvärd 2012 Producent: Henrik Johnsson. Marika Carlsson pratar om beroende och hetsätning i sitt Vinterprogram. Känner du igen dig och behöver hjälp kan du vända dig hit: Frisk och Fris Ätstörningslinje. Tel 020-20 80 18 Vårdguiden 1177, tel 1177. Från kl. 13.00.

Underhållning, Repris

En lekfull bokstavsresa rätt in i musikens hemligheter. Från kl. 14.30.

Lättklassiskt, Repris