SR, P1 2022-12-26
Fullständig tablå
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Anmärkning
Dokumentärer
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Anmärkning
Vetenskap
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Den första av två inspelningar av På minuten i Berwaldhallen den 12 december.Programledare: Hans Rosenfeldt I panelen: Pia Johansson, Fredrik Lindström, Helena Lindegren och Olof Wretling. Musik: Erland von Heijne Inspelning: Susanne Martinsson och Fredrik von Der Pahlen Redigering: Susanne Martinsson Producent: Mette Göthberg Vi drog in 59 000 kr till Musikhjälpen den här kvällen! Priset i form av massage skänktes av lyssnaren Martin Forstner. Från i lördags.
Anmärkning
Underhållning, Repris
Tablåinnehåll
Från i fredags.
Anmärkning
Dokumentärer, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Spanarna med Ingvar Storm bjuder på spaningar i julhelgen. I veckans panel: Jessika Gedin: Jul i juli. Göran Everdahl: Talisman-mani! Katarina Barrling: Glitteration. Katarina Barrling, Göran Everdahl och Jessika Gedin är veckans panel i SpanarnaDagen före dopparedagen bjuds det på spaningar av docenten och statsvetaren Katarina Barrling, samt kulturjournalisterna och spanarveteranerna Göran Everdahl & Jessika Gedin. Programledare och ciceron är som vanligt Ingvar Storm. Spanarna i Sveriges Radio P1Ingen helg utan Spanarna brukar vi ju säga. För vilket sätt att inleda helgen passar väl inte bättre än ihop med trion i spanarpanelen och programledaren Ingvar Storm förstås. Spanarna är ett radioprogram och en podd med fredagskänsla för dig som vill bli både underhållen och utmanad i sinnet. Exakt vad det ska handla om är det bara spanarna själva som vet och de får absolut inte avslöja sina ämnen vare sig för varandra eller programledaren Ingvar Storm. Varje vecka är det en ny mix spanare som tar sig an uppdraget att på cirka tio minuter var försöka förutspå framtiden utifrån att med egen och personlig blick försöka tolka tidens tecken. Varmt välkommen att hänga med på resan! Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv! Spanarnas officiella sida på FacebookPå Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare. Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss! spanarna@sverigesradio.se Från fredagen.
Anmärkning
Underhållning, Repris
Tablåinnehåll
Fyra schimpanser sköts till döds efter att de tagit sig ut från sitt hägn i Furuviksparken, vilket väckte frågor om det rimliga i djurparkstanken. Samtidigt kom världens länder i veckan överens om en plan för att rädda livet på jorden. Målbilden vid Montrealmötet handlade om att stoppa och vända förlust av den biologiska mångfalden till 2030. Och leva i harmoni med naturen vid 2050. Högt ställda mål, men där man faktiskt lyckats få fram en handlingsplan. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator och Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Från i torsdags.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
På Julafton drömmer sig Ulla Skoog tillbaka till sommaren då hon besökte både ett finhus och ett fulhus - men det bor som tur är finingar i båda. Plötsligt en dag upptäckte Ulla Skoog ett hus som hon gått förbi många gånger men som nu stod där som en skinande Fågel Fenix. Det visade sig att huset hade bytt ägare och Sandra Tillman med familj hade varsamt renoverat det hundraåriga huset. Det blev ett riktigt finhus, tyckte Ulla. Ett stenkast bort låg dock ett hus som en gång varit vackert, men som nu hade fått plåtfasad, tjocka pivotfönster och betongtegel på taket. Ett riktigt fulhus, tyckte Ulla. Tur då att ägarna Unni Brandeby och Ola Fransson var riktiga finingar. Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata. Från i lördags.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent. Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet. Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad. Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige. Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare. Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos. Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer. 74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna. Programmet sändes första gången 4 nov. Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Från i fredags.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Både artisten Laleh och biskopen Olaus Magnus har ett extra gott öga till den lilla fyren på den höga klippan. Och nu får fyren en välbehövlig renovering. Följ med under huven på Bjuröklubb! I augusti 2022 startade renoveringen av fyren som är byggnadsminnesmärkt. Det innebär att hantverkarna måste gå otroligt varsamt fram och det är ett detektivarbete för att reda ta på hur fyren såg ut när den byggdes. Platsen på den höga klippan upptäcktes flera hundra år innan fyren tändes, redan på 1500-talet var biskopen Olaus Magnus här och beskrev platsen i sin loggbok. I modern tid har artisten Laleh upptäckt platsen och genom hennes låt "Bjurö klubb" har fyren fått sin egen signaturmelodi. Medverkande: Staffan Markström, förvaltare på Bjuröklubb. Gustav Grönlund och Pär Lundgren, hantverkare Sänds även den 4/1 kl. 18.50.
Anmärkning
Dokumentärer
Tablåinnehåll
Korta Ring P1! från i fredags.
Anmärkning
Telefonväkteri, Repris
Tablåinnehåll
Veckans morgonandakter hålls av prästen och satirtecknaren Kent Wisti från Lund. - Tillhörigheten, hemlängtan och igenkännandet är ohjälpligt sammanflätade. Ur dagens andakt Text Markus 6:50 Musik Visa från Utanmyra, Jan Lundgren och Mattias Svensson Waves, A Treehouse wait Producent Agneta Nordin, Lokatt Media liv@sverigesradio.se För Sveriges Radio Malmö
Anmärkning
Andliga frågor
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Anmärkning
Kultur
Tablåinnehåll
- Det är ju också en ventil, fantasin att kunna fly. Repris från 23 september 2022. Sänds även kl. 21.45.
Anmärkning
Andliga frågor
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Sänds även natt mot lördag kl. 00.02.
Anmärkning
Dokumentärer
Anmärkning
Vetenskap
Tablåinnehåll
Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Vad betyder snö för oss människor i Norden? Och vad är det som går förlorat när den försvinner? Möt Britta Marakatt-Labba, Klas Östergren, Björn Wiman och Sverker Sörlin i denna specialsändning. Titta, det snöar! Barn och vuxna flockas kring fönstret i förundran. Men vad är det med snö som väcker så mycket känslor? På annandagens morgon kommer vi i P1 att ägna oss helt åt snö - åt dess betydelse, historia och kultur. Hur tonsätter man snö? Vad har snön symboliserat i konsten? Och vad händer med oss när snön försvinner? Vi tar hjälp av bland andra konstnären Britta Marakatt-Labba, idéhistorikern Sverker Sörlin, tonsättaren Andrea Tarrodi och klimatforskaren Gustav Strandberg i den här direktsändningen om vår känsla för snö. Medverkande: Karin Alfredsson, Saman Bakhtiari, Linda Fagerström, Britta Marakatt-Labba, Gustav Strandberg, Sverker Sörlin, Andrea Tarrodi, Björn Wiman, Klas Östergren. Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Karin Arbsjö
Anmärkning
Aktualiteter
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Vad betyder snö för oss människor i Norden? Och vad är det som går förlorat när den försvinner? Möt Britta Marakatt-Labba, Klas Östergren, Björn Wiman och Sverker Sörlin i denna specialsändning. Titta, det snöar! Barn och vuxna flockas kring fönstret i förundran. Men vad är det med snö som väcker så mycket känslor? På annandagens morgon kommer vi i P1 att ägna oss helt åt snö - åt dess betydelse, historia och kultur. Hur tonsätter man snö? Vad har snön symboliserat i konsten? Och vad händer med oss när snön försvinner? Vi tar hjälp av bland andra konstnären Britta Marakatt-Labba, idéhistorikern Sverker Sörlin, tonsättaren Andrea Tarrodi och klimatforskaren Gustav Strandberg i den här direktsändningen om vår känsla för snö. Medverkande: Karin Alfredsson, Saman Bakhtiari, Linda Fagerström, Britta Marakatt-Labba, Gustav Strandberg, Sverker Sörlin, Andrea Tarrodi, Björn Wiman, Klas Östergren. Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Karin Arbsjö
Anmärkning
Aktualiteter
Tablåinnehåll
Ring P1 från Malmö om bland annat Sveriges agerande mot Iran, digitaliseringen i skolan och kontanthanteringen här jämfört med Europa. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö Sänds även i kortversion kl. 21.29 och i morgon kl. 05.35.
Anmärkning
Telefonväkteri
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Anmärkning
Dokumentärer
Tablåinnehåll
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. När Suzanne Jonsson Lindström upptäckte att hennes farfars farfars farfar varit skarprättare blev hon minst sagt förvånad. Nu försöker hon ta reda på allt om honom och hans liv. Olof Olofsson Häll föddes 1776 i byn Medle strax väster om Skellefteå. Han blev först soldat men senare senare i livet fick han titeln skarprättare, vilket innebar att han skulle utföra kroppsstraff och avrättningar på de människor som staten dömt till sådana straff. Hans distrikt blev Västerbotten och Norrbotten vilket betyder att han hade halva Sverige som sitt arbetsfält. Ulf Andersson som är arkivchef i Region Värmland har forskat i skarprättarnas historia, och han menar att det finns många myter om deras liv och villkor som mer hör hemma i medeltiden. De beskrivs som ljusskygga varelser med avskurna öron, speciella bödelshättor och allmänt avskydda. Men när skarprättare Häll var verksam sökte man tjänsten som andra statliga jobb och hade en mer respekterad position i det lokala samhället. -Den siste skarprättaren i Sverige, Anders Gustaf Dahlman (1848-1920) hade till och med namn och yrkestitel på sin dörrskylt vilket visar att han inte skämdes för sitt yrke, säger Ulf Andersson. När Olof Olofsson häll dog 1836 utlystes tjänsten efter honom med följande text. "Som skarprättare Olof Häll den 14:de innevarande månad aflidit. Så äga hugade sökande till den ledigblefne skarprättaretjänsten, sig härstädes anmäla, inom en månad eller Trettio dagar härefter. LandsCancelliet i Umeå den 18:te april 1836." Ur Västerbottens läns allmänna kungörelser Digitala samlingar Umeå universitet. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se Sänds även på lördag kl 01:35 och kl 12:05.
Anmärkning
Fritid och hobby
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Sänds även i kväll kl. 20.03 samt natt mot onsdag kl. 04.30.
Anmärkning
Dokumentärer
Tablåinnehåll
Sänds även kl. 21:03.
Anmärkning
Kultur
Anmärkning
Kultur
Tablåinnehåll
Avsnitt: ur Sång 13 Uppläsning: Peter Andersson Diktsamling: "Aniara" , Bonniers, 1956 MUSIK Eduard Tubin: Elegi för stråkkvartett (1946). EXEKUTÖR Tallinn-kvartetten Sänds även kl. 22.55.
Tablåinneh. kompl.
Tillagt av KB: Rymdpoesi! ur "Aniara" av Harry Martinson
Anmärkning
Kultur
Tablåinnehåll
Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår. Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig. Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna. Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022. Programmet är en repris från 5 december 2022. Reportrar: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.
Anmärkning
Vetenskap
Tablåinnehåll
Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
Anmärkning
Aktualiteter
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Mathistorikern om maten på svenska julbord och julbordsgeneralernas makt. Måltidsforskare som ofta medverkar i olika medier för att berätta om svensk matkultur. Richard Tellström har bidragit med sin kunskap i olika tv-program, bland annat i form av expert i "Historieätarna" och julkalendern "Tusen år till julafton". Just nu skriver han en bok om svensk måltidshistoria från medeltiden till pandemin. Richard Tellström om sitt Vinterprat:- Jag kommer berätta allt om det svenska julbordet, varför vi äter just sill, skinka och köttbullar. Och om varför fler och fler börjar pynta i november, varför julfirmafesten är avdragsgill och varför svenska barn fick vänta på rummet medan kompisens familj åt middag. Om Richard TellströmMåltidsforskare, författare, 62 år Född i Sollefteå, bosatt i Uppsala Tidigare Sommarvärd 2017 Producent: Karin af Klintberg
Anmärkning
Underhållning
Tablåinnehåll
Hur vet man att snällhet inte bara är en fasad för att bli omtyckt? Peter Almsenius Vad går gränsen för åldersskillnad i en relation? Madina Beror det på skuldkänslor att vi tycker synd om funktionsnedsatta? Edit Hur ska man sträva efter att bli sitt bästa jag när det inte finns ideal utan bara idoler? Hannes Härfast Musiken vald i samarbete med Anton Karis Susanna Einerstam producent susanna.einerstam@sverigesradio.se
Anmärkning
Sociala frågor
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Det är annandag jul och vi är lediga, så ni får lyssna på några höjdpunkter från hösten istället. Det blir Pete Davidssons sexuella magi, AI-fusk, vilka psalmer ska ut ur psalmboken, och så lite härlig juljazz. Sänds även kl. 00:02.
Anmärkning
Underhållning
Tablåinnehåll
Från 07.54.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Anmärkning
Vetenskap
Tablåinnehåll
Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Att vara vacker innebär det att bli inkluderad, godkänd, vinna respekt? Får man vara vackrare än väninnorna på tjejträffen eller blir man bortvald, varför är det så mycket moraliserande kring fåfänga? Gäster idag är Lisa Nilsson sångerska, primadonna, Johar Bendjelloul programledare, journalist Sveriges Radio Christopher Toll, kommunikatör, Iida Kokkonen forskare Åbo universitet
Anmärkning
Lättlyssnat
Tablåinnehåll
Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Sänds även på lördag kl. 05.02.
Anmärkning
Kultur
Tablåinnehåll
Gustaf von Heidenstam smyckade Sveriges kuster med den röda fackverksfyren i järn. Men mitt ute i Östersjön kunde inte Heidenstams sista fyr stå pall för vädrets makter. Mest känd är Gustaf von Heidenstam för sina röda öppna fyrar i järn som bland annat finns på Pater Noster på västkusten och på Sandhammaren i Skåne. Sandhammaren blev den första typiska Heidenstammaren då den restes år 1862. Men få känner nog till att han även konstruerade fyrar utanför Sveriges gränser. Bland annat i Finland där fyren Bogskär invigdes 1882. Men fyren var dåligt byggd och lyckades inte stå pall för vädrets makter. Medverkande: Kenneth Gustavsson, historiker Pekka Väisänen, Finlands fyrsällskap Sänds även den 5/1 kl. 18.50.
Anmärkning
Dokumentärer
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Från lördagen.
Anmärkning
Fritid och hobby
Tablåinnehåll
Fästingen har existerat i miljontals år. Med avstamp i forskningen, närstuderar Malin och Marcus spindeldjuret. De diskutera också dess existensberättigande. Bör den utrotas och i så fall hur? UR. Trots att den existerat på jorden i miljontals år så tycks det lilla spindeldjuret fästing vara mer avskytt nu än någonsin. Inte minst för att människan idag är mer medveten om att den sprider sjukdomar, som Borrelia och TBE. Dessutom sprider sig fästingen, i takt med ett varmare klimat, till allt fler platser. I Sverige har hela 20 olika arter påträffats. Den vanligaste heter Ixodes ricinus på latin och är en så kallad hård fästing. Trots att vissa fåglar och myror kan äta fästingar, så verkar de inte fylla någon egentlig funktion i ekosystemet. Med avstamp i forskningen, närstuderar programledarna Malin Olofsson och Marcus Hansson fästingen. De diskutera också dess existensberättigande. Bör den utrotas och i så fall hur? Medverkande: Lars Råberg, biolog vid Lunds universitet, Otto Latva, kulturhistoriker vid Åbo universitet. Programledare: Malin Olofsson, Marcus Hansson Lyssna på alla avsnitt av Besserwisser på UR Play Referenser i urval: Hitta till Lars Råberg https://portal.research.lu.se/en/persons/lars-r%C3%A5berg Hitta till Otto Latva https://www.utu.fi/en/people/otto-latva Mer på sjukdomen borrelia hittar du på 1177 och folkhälsomyndigheten https://www.1177.se/Skane/sjukdomar-besvar/hud-har-och-naglar/infektioner-pa-huden/borrelia/ https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/tick-borne-encephalitis-tbe/ Mer om TBE hittar du på 1177 https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar-besvar/hjarna-och-nerver/infektioner-i-hjarna-och-nerver/tbe--fastingburen-hjarninflammation/ Nya fästingar i och med förändrat klimat https://www.sva.se/amnesomraden/klimatforandring/en-omvarld-i-forandring/smittor-och-smittbarare/fastingar-i-ett-forandrat-klimat/ SLU-studie från fästingar insamlade i Norrland https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/slu-future-one-health/forskning/OHprojekt/infektioner/okar-smittspridningen-med-fastingar-till-djur-och-manniska-i-norra-sverige/ Läs mer om fästingar https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/insekterochspindeldjur/spindeldjur/fastingar.12595.html Informationen om borreliavaccinet har vi fått i samtal med vaccinsamordnare Johan Sanmartin Berglund, mer info nedan https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2022/03/borreliavaccin-testas-i-sverige-i-ar/ SLU om vilka arter av vilt påverkar borrelia-spridning mest Artikel: https://www.slu.se/ew-nyheter/2022/3/stor-variation-i-olika-klovviltsarters-betydelse-for-smittspridning/ Avhandling: https://www.slu.se/ew-kalender/2022/4/disputation-nannet-fabri/ Läs mer om försöken att genmodifiera myggor https://www.nature.com/articles/d41586-022-01070-x Läs mer om den gamla luskammen https://www.nytimes.com/2022/11/09/science/ivory-comb-beard-lice.html Sänds även på torsdag kl. 20.03.
Anmärkning
Utbildning
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Från kl. 11.04. Sänds även natt mot onsdag kl. 04.30.
Anmärkning
Dokumentärer, Repris
Tablåinnehåll
Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår. Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig. Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna. Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022. Programmet är en repris från 5 december 2022. Reportrar: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Från kl 12:09. Sänds även tisdag kl 05:02.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör, fullastad med paket. 1941 hälsade Gösta Knutsson på den då 87-åriga konstnären. Författaren Viktor Rydberg sa att Jenny Nyström kunde "giva själsuttryck även åt de minsta figurer." Jenny Nyström hade gått på Kungliga Konstakademien och studerat måleri Paris i många år innan hon kom tillbaka till Sverige, gifte sig och försörjde en hel familj på sina många illustrationer av tomten. Från i onsdags.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Från förmiddagen
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Från morgonen. Sänds även i morgon kl. 05.35.
Anmärkning
Telefonväkteri
Anmärkning
Vetenskap
Tablåinnehåll
- Det är ju också en ventil, fantasin att kunna fly. Repris från 23 september 2022. Från morgonen.
Anmärkning
Andliga frågor, Repris
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Mathistorikern om maten på svenska julbord och julbordsgeneralernas makt. Måltidsforskare som ofta medverkar i olika medier för att berätta om svensk matkultur. Richard Tellström har bidragit med sin kunskap i olika tv-program, bland annat i form av expert i "Historieätarna" och julkalendern "Tusen år till julafton". Just nu skriver han en bok om svensk måltidshistoria från medeltiden till pandemin. Richard Tellström om sitt Vinterprat:- Jag kommer berätta allt om det svenska julbordet, varför vi äter just sill, skinka och köttbullar. Och om varför fler och fler börjar pynta i november, varför julfirmafesten är avdragsgill och varför svenska barn fick vänta på rummet medan kompisens familj åt middag. Om Richard TellströmMåltidsforskare, författare, 62 år Född i Sollefteå, bosatt i Uppsala Tidigare Sommarvärd 2017 Producent: Karin af Klintberg Från kl. 13.00.
Anmärkning
Underhållning, Repris
Tablåinnehåll
Hur vet man att snällhet inte bara är en fasad för att bli omtyckt? Peter Almsenius Vad går gränsen för åldersskillnad i en relation? Madina Beror det på skuldkänslor att vi tycker synd om funktionsnedsatta? Edit Hur ska man sträva efter att bli sitt bästa jag när det inte finns ideal utan bara idoler? Hannes Härfast Musiken vald i samarbete med Anton Karis Susanna Einerstam producent susanna.einerstam@sverigesradio.se Från kl. 14.30.
Anmärkning
Sociala frågor, Repris
Utgivning
Exemplar
Ljud
stereo
Filbeskrivning
48 kHz, 320 kbit/s
Leverantör
SR
Arkivnummer
XA_sr_p1_2022-12-26

