SR, P1 2023-01-14

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Med anledning av SR:s nya poddrama - Vikingar - har P3 Historia gjort ett specialavsnitt. Hur många hornhjälmar får den nya serien? Vikingen? Det är väl en hårig, okuvlig karl som älskar machoguden Oden? Och förutom att han har en blank hjälm med horn på, går han klädd i lump och badar så sällan han bara kan? Nja, kanske inte riktigt. Den stereotypa bilden av vikingen - och överhuvudtaget vikingatiden som en specifik del av vår forntid - skapas i själva verket på 1800-talet. Men varför då? Och om vikingen och vikingatiden är ett slags efterhandskonstruktion; vad kan vi då faktiskt veta om de människor som levde under den här tiden? I det här specialavsnittet av P3 Historia dyker programledare Cecilia Düringer ner i denna populära och mytomspunna period av vår historia och nagelfar samtidigt det nysläppta poddramat Vikingar från Sveriges Radio. Vi gästas av Lollo Collmar, seriens manusförfattare, och Anna Lihammer och Ted Hesselbom, författarna bakom boken Vikingen - En historia om 1800-talets manlighet. Producent: David Rune Slutmix: Viktor Bergdahl Från i söndags.

Dokumentärer, Repris

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Matinfluencern Karin Lei gör två enkla dim sum-rätter. Förklarar vad dim sum och dumplings är. Och berättar om sin uppväxt på asiatisk restaurang i Malmö. - Om man översätter dim sum ordagrant så betyder det "beröra hjärtat", säger Karin. Älskade rätter helt enkelt. Ursprungen finns i det kantonesiska köket i Kina.  - Ett lättare mellanmål eller snacks kallas också för dim sum. Det är helt enkelt smårätter, som främst äts till frukost, lunch och mellanmål, men också kan ätas som middag. Vi besöker Karin Lei i hennes hem i Malmö. Hon är författare till kokboken Dumplings & annan dim sum. Hon är också matkreatör och matinspiratör på sociala medier.  Hennes pappa kom till Sverige från Taiwan på 70-talet. Mamma kom lite senare. Pappan var utbildad japansk kock. I Sverige fick han jobb på Kina-restauranger. Familjen öppnade en restaurang i Malmö med förhoppning att servera japansk mat, men tiden var inte mogen, och det fick istället bli en kombination av kinesiskt och japanskt. - Man tror att det finns över 1000 dim sum-rätter, berättar Karin. Dumplings är en stor del av dessa rätter. Dumplings definierar hon som olika typer av fyllda knyten. Och det behöver inte bara vara inneslutet i deg. Karin besökte Hong Kong och Taiwan först efter studenten. Under sin uppväxt var det tv-serier från Hong Kong som skapade bilden av föräldrarnas ursprung. I programmet lagar Karin två dim sum rätter. Recepten finner du nedan. Från torsdagen. Sänds även söndag kl 12:00.

Fritid och hobby, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. När Johanna födde sitt och Eriks första barn väntade också Eriks fru Hilma barn. Erik hade två familjer samtidigt, en officiell med fyra barn och en hemlig med tre. Anders Jörle har alltid vetat att hans mormors mor Johanna levde ogift och hade tre barn med en gift man. Allt han visste var att mannen hette Erik Carlsten. Det var först när Anders började släktforska som han kunde sig sätta in i hur Johannas livsvillkor såg ut i Stockholm i slutet av 1800-talet. Erik hade det gott ställt och titulerade sig direktör och grosshandlare. Han gifte sig med Hilma, en ung kvinna vars far var fabrikör. Hilma kom ur samma samhällsklass som Erik. Samtidigt som Hilma väntade deras första barn var även Johanna gravid. Hon kom från betydligt enklare omständigheter och försörjde sig bland annat som tvätterska. Det här var ingen tillfällig affär. Johanna och Erik fick tre barn som föddes 1886, 1893 och 1898. Hilma fick fyra barn med Erik och de föddes 1886, 1888, 1890 och 1894. Anders har i sin ägo en dikt som Johanna skrev när hon väntade sitt första barn, och av dikten framgår det tydligt att barnet hon bar var önskat och efterlängtat. Att två personer med så olika klasstillhörighet som Erik och Hilma ens kunde träffas är lite av en gåta, säger Hans Nilsson som är professor i historia vid Linköpings universitet. - Det var ett jätteglapp mellan Erik och Johanna och de rörde sig i helt olika kretsar. Ändå skulle de sannolikt kunnat gifta sig om nu inte Erik redan hade varit gift, menar Hans Nilsson. Det här skedde ju vid tiden för liberalismens genombrott och då utövades också en slags praktisk liberalism och det hände att framgångsrika borgerliga personer gifte sig med personer ur "lägre klass". Men huvudregeln var givetvis att man höll sig inom sin egen krets. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se Från måndagen. Sänds även kl 12:05.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

En stekhet sensommardag på Louisianas litteraturfestival i Danmark träffade Lundströms Bokradio Linn Ullman för att samtala om hennes nya bok. (Sändes första gången 15 oktober 2022.) "Flicka, 1983" är den andra delen i en tänkt trilogi med självbiografisk bakgrund. Romanen "De oroliga" skildrade föräldrarna medan den nya boken har två plan: Ett som utspelar sig 1983 när flickan är sexton och ett som utspelar sig 2019 när författaren är drygt femtio. "Det som händer både 1983 och 2019 - alltså flickan och den vuxna kvinnan - det är att båda går vilse", säger Linn Ullmann i Lundströms Bokradio "De far vilse i sinnets och hjärnans irrgångar. Både fysiskt och själsligen. I romanen är det vinter 1983 när en 16-åring flicka följer med en fotograf till Paris, för att han ska ta en bild av henne. En händelse som kommer att påverka hennes liv. När hon som vuxen 2019 går in i en depression kommer händelsen tillbaka i minnet. Flickan i boken är en blandning av fiktion och Linn Ullmanns egen bakgrund. "Jag kallar henne Skuggsystern, det är ett du i boken som nog representerar både ångesten, minnet och glömskan och allting. Jag behövde den här dialogen med skuggsystern, det här duet." Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin Från i lördags.

Kultur, Repris

Från i söndags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Från i måndags. Sänds även på söndag kl. 13.30.

Underhållning, Repris

En radiobrevväxling om romanskrivandets våndor. Med författaren Sara Lövestam och Annika Lantz. Från i torsdags. Sänds även op söndag kl. 21.35.

Lättlyssnat, Repris

Från söndagen.

Kultur, Repris

Kultur

Från i torsdags. Sänds även i kväll kl. 21.03.

Dokumentärer, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

I valet mellan att bli författare eller läkare var Lars Gyllensten den självklara förebilden för den unge PC Jersild: "Han var både medicinare och författare, så jag satsade på det." LARS GYLLENSTEN - LÄKARE OCH STRIDBAR FÖRFATTARE Lars Gyllensten (1921-2006) föddes i Stockholm. Han utbildade sig till läkare och blev på 50-talet professor i vävnadslära, men ägnade sig redan tidigt åt att skriva. 1946 gav han och en studiekamrat under pseudonym ut diktsamlingen Camera Obscura som var en parodi på 40-talisternas lyrik. Gyllensten blev känd för att vara frispråkig och inte rädd för att ta strid om sådant han ogillade. "Moderna myter" 1949 var hans första bok under eget namn och den skulle följas över nästan 40 böcker, mest romaner. Han skrev också essäer och debattartiklar, engagerad bland annat i kärnvapenmotstånd och miljöfrågor. Gyllenstens författande rör sig kring de existentiella frågorna, ett sökande och prövande av olika livshållningar inför dödens ofrånkomlighet. 1966 valdes han in i Svenska Akademien och var under en period dess ständige sekreterare, men lämnade den1989, kritisk till att Akademien inte stöttade den dödshotade Salman Rushdie. Lars Gyllensten dog 2006, 84 år gammal. PC JERSILD LÄSTE GYLLENSTEN FÖR FÖRSTA GÅNGEN 1952 Författaren och läkaren PC Jersild debuterade med novellsamlingen "Räknelära" 1960. Samma år publicerade han tillsammans med bland annat Sonja Åkesson ett litterärt manifest i Dagens Nyheter med rubriken "Front mot formens tyranni". Jersild har gett ut ett fyrtiotal romaner, flera har blivit läsarsuccéer, som t ex "Grisjakten", "Barnens ö", "Babels hus", "En levande själ" och "Efter floden". 1989 kom hans självbiografiska "Fem hjärtan i en tändsticksask". Flera av romanerna har filmatiserats som till exempel är "Barnens ö" som hade premiär 1980 i regi av Kay Pollak, en film som överlag fick fin kritik och belönades med Guldbaggar för bästa film, bästa regi och bästa manliga huvudroll. PC Jersilds författarskap har prisats många gånger om med bland annat De Nios stora pris och Övralidspriset. Han är ledamot av Kungliga vetenskapsakademien och hedersdoktor vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan. I avsnittet medverkar och författaren och kulturskribenten Ulrika Knutson. GUNNAR BOLIN - KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg". Producent: Maria Götselius Från i måndags.

Kultur, Repris

Från i måndags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

- Han fotograferar deras ansikten så att det som uppfyller dem blir synligt: sorgen över det som de har förlorat, hoppet om att kunna få ett nytt drägligt liv någonstans, glädjen när de har fått det. Om Astrid Seeberger:Astrid Seeberger, som är född och uppvuxen i Sydtyskland, kom till Sverige som ensam sjuttonåring för att bli författare. Hon blev läkare först vilket inte var så dumt: Man kan lära sig mycket när man lyssnar på patienternas livsberättelser. Och hon blev forskare och docent vid Karolinska Institutet, och ledare för ett forum på de fyra undervisningssjukhusen i Stockholm som är en mötesplats mellan konst och vetenskap. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vad gör växterna i midvinterns Abisko? Vi sänder direkt från en brygga vid Torneträsk. Dessutom om en återställd skogsälv och massor av skogslämlar. För ett halvår sedan var vår reporter Ingrid Engstedt Edfast i Abisko för att berätta om hur djur och växter klarar att leva i midnattssolens land. Nu är hon tillbaka på samma brygga vid Torneträsk, med den motsatta frågan: Hur klarar djur och växter vinterns påfrestningar och frånvaron av ljus? Hittills har väldigt lite varit känt om växternas aktivitet under vintern, men det är nu föremål för ny forskning som leds av Ellen Dorrepaal, växtekolog vid Umeå universitet. Hon medverkar i programmet, tillsammans med Rebekka Gullvåg, doktorand i växtekologi vid Umeå universitet och Lo Fischer, föreståndare för naturum i Abisko. Vi stannar kvar i fjällvärlden genom att ringa upp Martin Green på Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. I måndags kom en ny rapport om hur det går för Sveriges fåglar - och trenden ser faktiskt positiv ut för många av fjällfåglarna. Hur bygger man natur? Det vet Anders Persson från Länsstyrelsen i Gävleborg. Vi följer med honom i arbetet med att återställa skogsälven Voxnan så som den såg ut och fungerade innan flottningens tid. I somras hittade Clemens Ludvigsson massor av döda skogslämlar i Härjedalen. Varför var det så? Vi ber gnagarexperten Frauke Ecke förklara. Allting har ett pris. Eller, hur funkar det här med prissättning i naturen? Lisa Henkow funderar i veckans kråkvinkel. Programledare är Joacim Lindwall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vad gör växterna i midvinterns Abisko? Vi sänder direkt från en brygga vid Torneträsk. Dessutom om en återställd skogsälv och massor av skogslämlar. För ett halvår sedan var vår reporter Ingrid Engstedt Edfast i Abisko för att berätta om hur djur och växter klarar att leva i midnattssolens land. Nu är hon tillbaka på samma brygga vid Torneträsk, med den motsatta frågan: Hur klarar djur och växter vinterns påfrestningar och frånvaron av ljus? Hittills har väldigt lite varit känt om växternas aktivitet under vintern, men det är nu föremål för ny forskning som leds av Ellen Dorrepaal, växtekolog vid Umeå universitet. Hon medverkar i programmet, tillsammans med Rebekka Gullvåg, doktorand i växtekologi vid Umeå universitet och Lo Fischer, föreståndare för naturum i Abisko. Vi stannar kvar i fjällvärlden genom att ringa upp Martin Green på Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. I måndags kom en ny rapport om hur det går för Sveriges fåglar - och trenden ser faktiskt positiv ut för många av fjällfåglarna. Hur bygger man natur? Det vet Anders Persson från Länsstyrelsen i Gävleborg. Vi följer med honom i arbetet med att återställa skogsälven Voxnan så som den såg ut och fungerade innan flottningens tid. I somras hittade Clemens Ludvigsson massor av döda skogslämlar i Härjedalen. Varför var det så? Vi ber gnagarexperten Frauke Ecke förklara. Allting har ett pris. Eller, hur funkar det här med prissättning i naturen? Lisa Henkow funderar i veckans kråkvinkel. Programledare är Joacim Lindwall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 21.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Sju diktsamlingar hann hon med, den amerikanska poeten Anne Sexton. Hon kallades för bekännelsepoet och sa själv att hon var den enda bekännelsepoeten. Katarina Wikars träffar Jenny Tunedal, en av översättarna till samlingsvolymen "Sanningen de döda vet". (Sändes första gången 31 oktober 2015) Radioproducenten Katarina Wikars ögon glöder när hon talar om sin nyförälskelse i den amerikanska poeten Anne Sexton. Född 1928 i Newton, Massachussets, död 1974. Välkommen att återhöra eller lära känna Anne Sextons omisskännliga röst, i hennes texter och i hennes egna uppläsningar. En människa som i hela sitt liv brottades med psykisk sjukdom, och fick rådet av sin terapeut att pröva skriva poesi. En poet som ogenerat och gärna skrev om otrohet, droger, mens, abort, incest och onani, men som också hämtade inspiration hos Bröderna Grimm eller Bibeln. Hör hennes svenska översättare Jenny Tunedal, poeten Helena Eriksson och lyrikoraklet Göran Sommardal. Uppläsare är Anne-Li Norberg. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Sänds även på söndag kl. 21.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Engelska drottningen Mary fängslade sin egen halvsyster Elizabeth1544. När Elizabeth fruktade för sitt liv fick hon oväntad hjälp av en astrolog. Astrologen förutsåg att den fängslade, mot alla odds, skulle själv snart bli drottning. En förutsägelse som kom att stämma överens med verkligheten. Intervjuperson: Docent Martin Gansten, forskar på astrologihistoria vid Lunds universitet. Sänds även lördag kl.16.35 samt onsdag kl. 01.50.

Dokumentärer

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Konflikt följer spåren efter den tjetjenske regimkritikern Tumso Abdurachmanov som försvann från Sverige ifjol - och finner livrädda exiltjetjener som vissa nu söker trygghet och mening i Ukrainakriget. Medverkande: Tumso Abdurachmanov, i en intervju med Konflikt från 2021, "Maria", tjetjen i Sverige, grundare av människorättsorganisationen "Vayfond", "Idris", tjetjen i Sverige som lejts av Kadyrovregimen för att utföra mord i Turkiet, som nu fått avslag på sin asylansökan i Sverige, Sabbah, regimkritisk tjetjen som i dag strider mot Ryssland i Ukraina, Grigory Shvedov, chefredaktör för nättidningen "Caucasian Knot", Alexandr Tjerkasov, på ryska människorättsorganisationen Memorial, Gabriel Wernstedt, presstalesperson på Säpo, Tomas Fridh, advokat som företrätt tjetjener i Sverige i 15 år mfl Den regimkritiske bloggaren Tumso Abdurachmanov är försvunnen I den ryska delrepubliken Tjetjenien styr ledaren Ramzan Kadyrov med järnhand. Tumso Abdurachmanov brukar kallas Kadyrovs fiende nummer 1, efter att han häcklat Kadyrovstyret sedan han lämnade Tjetjenien 2015. Tumso Abdurachmanov är omåttligt populär i Tjetjenien och hans kanal på Youtube har runt en halv miljon följare. 2020 utsattes han för ett mordförsök i sitt hem i Gävle. Han lyckades övermanna angriparen, som dömdes i hovrätten till 12 års fängelse. Efter det har Tumso fortsatt med sin kritik mot Kadyrovregimen, fram till november förra året då han försvann spårlöst. Varken Säpo eller hans advokat säger något. Europas livrädda tjetjener Konflikt söker svar på vad som kan ha hänt med Tumso Abdurachmanov hos personer som kände honom väl och finner fler som han, livrädda tjetjener som lever under dödshot. "Maria", som varit med och startat upp människorättsorganisationen "Vayfond" kände Tumsu Abdurachmanov väl. Hon märkte inte något konstigt med bloggaren dagarna innan han försvann. Inte heller "Idris" som ofta träffade den kände bloggaren i Gävle där de båda bodde. Regimkritiska tjetjener strider i Ukraina Vad får en person som fått asyl och skydd i ett europeiskt EU-land att bege sig till kriget i Ukraina? Konflikt får tag i Sabbah, en regimkritisk tjetjen som valde att åka till Ukraina redan 2014, då Ryssland annekterade Krim. , på Konflikt når Sabbah leder idag en undergrupp i den tjetjendominerade frivilligbataljonen Sheikh Mansur. Han drivs framför allt av hämnd mot Vladimir Putin. Flera tjetjener från Sverige strider i samma bataljon, bekräftar Sabbah och även fler i bataljonen och personer i Sverige, men ingen vill ställa upp på en intervju då de är rädda att klassas som säkerhetshot av svenska Säkerhetspolisen. Antalet personer som säkerhetsklassats av Säpo blir fler Enligt Säpo har antalet personer som klassats som säkerhetshot blivit fler i Sverige, då utvisningsbeslut inte alltid kan verkställas, på grund av hotbilden i hemlandet. Advokat Tomas Fridh i Göteborg berättar om en av hans klienter, klassad som säkerhetshot med utvisningsbeslut, som greps vid ett planerat möte av Säpo-agenter utklädda till byggnadsarbetare i maj 2022. Agenterna försökte övertala honom att åka till kriget i Ukraina för att strida mot Ryssland - ett sätt att "bli av med honom", tror Tomas Fridh. Säpo vill varken bekräfta eller dementera händelsen. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reporter: Johanna Melén Tekniker: Heinz Wennin och Lisa Abrahamsson Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Sänds även kl. 22.05 och på måndag kl 02:02.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Calle Norlén: Narrativens kollaps. Jessika Gedin: Mamma: ett måste. Göran Everdahl: Hej, nostalgonauter! Underhållning med framtidsperspektiv bjuds det på hos Spanarna i P1. Programledare Ingvar Storm. Spanarna i Sveriges Radio P1 - ett program och en podd med fredagskänsla!Spanarna är programmet och podden för dig som vill bli både sinnligt underhållen och utmanad. Vad det ska handla om vet bara spanarna själva. Det enda vi kan vara säkra på är att siktet och blicken ska vara inställd på framtiden. Varje helg är det en ny mix spanare som tar sig an uppdraget att på cirka tio minuter var försöka förutspå framtiden utifrån att med egen och personlig blick tolka tidens tecken. Varmt välkommen att hänga med på resan! Den här veckan bjuds vi på spaningar av manusförfattaren Calle Norlén och kulturjournalisterna Jessika Gedin och Göran Everdahl. Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv! Spanarnas officiella sida på FacebookPå Spanarnas officiella sida på Facebook kan du prata om programmet med andra spanarlyssnare. Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss! spanarna@sverigesradio.se Från gårdagen. Sänds även på måndag kl 03:02.

Underhållning, Repris

Algeriets nationalsång är resultatet av en ovanligt blodig skapelseprocess. I brist på papper och penna, sägs den fängslade textförfattaren ha präntat ned den på cellens väggar - i sitt eget blod. Sången om ett land är serien där vi tittar närmare på historierna bakom världens nationalsånger. Medverkar i programmet gör Kholod Saghir, översättare och projektledare för poesiutbytet Shaerat, samt Mattias Lundberg, musikprofessor vid Uppsala Universitet. Programledare och reporter: Elina Perdahl Exekutiv producent: Susan Myrdal Slutmix: Peter Jonason Sången om ett land görs av produktionsbolaget Munck. Sänds även i morgon kl. 02.50 samt kl. 18.45.

Dokumentärer

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Totalförvirrad rapporteringen i veckan om att alla människor går lika fort. SVT och SR ökar sin närvaro på TikTok samtidigt som säkerhetsbristerna i den kinesiska appen blir allt mer tydliga. Svenska Dagbladets ledarskribent gick till storms mot TT, men missade att artikeln var skriven av en kollega. SÄnds även i morgon kl 19:30 och på tisdag kl 03:50.

Aktualiteter

Stockholmsbörsen har börjat året med en kraftig uppgång efter det dystra 2022. Men experter ser stora risker ändå. Är sparkontot och amortering en säkrare hamn om man har pengar över? Programledare: Anders Jelmin Röster och medverkande i programmet Kristian Åström, ekonomikommentator, Ekot Maria Landeborn, senior strateg, Danske Bank Philip Scholtzé, sparekonom, Fondbolagens förening Emil Brodin, ekonom, Konjunkturinstitutet Peter Malmqvist, oberoende börsanalytiker Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Heinz Wennin ekonomiekotextra@sverigesradio.s Sänds även i natt kl. 01.35 samt på tisdag kl 18:35.

Ekonomi

Kultur

ÖVERSÄTTNING: Kerstin Lindqvist UPPLÄSNING:  Amanda Ooms FÖRSTA RAD: Där ute ligger min drake DIKTSAMLING: Tack för igår (Bonniers, 1997) MUSIK: Johannes Kapsberger: L'arpeggiata EXEKUTÖR: L'arpeggiata

Tillagt av KB: Ur "Tack för igår" av Eeva Kilpi

Kultur

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. När Johanna födde sitt och Eriks första barn väntade också Eriks fru Hilma barn. Erik hade två familjer samtidigt, en officiell med fyra barn och en hemlig med tre. Anders Jörle har alltid vetat att hans mormors mor Johanna levde ogift och hade tre barn med en gift man. Allt han visste var att mannen hette Erik Carlsten. Det var först när Anders började släktforska som han kunde sig sätta in i hur Johannas livsvillkor såg ut i Stockholm i slutet av 1800-talet. Erik hade det gott ställt och titulerade sig direktör och grosshandlare. Han gifte sig med Hilma, en ung kvinna vars far var fabrikör. Hilma kom ur samma samhällsklass som Erik. Samtidigt som Hilma väntade deras första barn var även Johanna gravid. Hon kom från betydligt enklare omständigheter och försörjde sig bland annat som tvätterska. Det här var ingen tillfällig affär. Johanna och Erik fick tre barn som föddes 1886, 1893 och 1898. Hilma fick fyra barn med Erik och de föddes 1886, 1888, 1890 och 1894. Anders har i sin ägo en dikt som Johanna skrev när hon väntade sitt första barn, och av dikten framgår det tydligt att barnet hon bar var önskat och efterlängtat. Att två personer med så olika klasstillhörighet som Erik och Hilma ens kunde träffas är lite av en gåta, säger Hans Nilsson som är professor i historia vid Linköpings universitet. - Det var ett jätteglapp mellan Erik och Johanna och de rörde sig i helt olika kretsar. Ändå skulle de sannolikt kunnat gifta sig om nu inte Erik redan hade varit gift, menar Hans Nilsson. Det här skedde ju vid tiden för liberalismens genombrott och då utövades också en slags praktisk liberalism och det hände att framgångsrika borgerliga personer gifte sig med personer ur "lägre klass". Men huvudregeln var givetvis att man höll sig inom sin egen krets. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se Från måndagen.

Fritid och hobby, Repris

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Den första nationella säkerhetsrådgivarens uppdrag är att samordna landets säkerhetspolitiska agerande. Hur ska det göra Sverige säkrare? Och hur ska det nya nationella säkerhetsrådet fungera? Det är Henrik Landerholm som har fått uppdraget som landets första nationella säkerhetsrådgivare. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska hantera frågor som rör krishantering såväl civilt som militärt. Han ska sitta i statsrådsberedningen, det vill säga nära statsministern. - Vi måste organisera oss för att se till att vi har möjlighet att se hoten, att tolka det som händer riktigt. Och göra klart för oss själva vad vi ska göra och skapa underlag för det, säger Henrik Landerholm. Den nya posten är opolitisk säger han. Tidigare har han varit riksdagsledamot för Moderaterna och har nära band till statsminister Ulf Kristersson. Att han fått tjänsten utan att den först har utlysts, har på förhand väckt kritik om möjlig vänskapskorruption. Försäkringar från NatoSen Ryssland inledde ett angreppskrig mot Ukraina den 24 februari förra året har omvärldsläget blivit mera allvarligt och svårhanterligt. Under konferensen Folk & Försvar som avslutades i veckan, varnade Natos chef Jens Stoltenberg men även ÖB Mikael Bydén för risken att kriget i Ukraina eskalerar till ett storkrig mellan Nato och Ryssland. - Bara risken, även om vi skulle bedöma den som liten, är ett tillräcklig stort problem, säger Henrik Landerholm. Det är en fördel att vidta så omfattande förberedelser som nånsin är möjligt. Tiden mellan Natoansökan och medlemskap har pekats ut som en tid av sårbarhet för Sverige. Men i söndags sa Natochefen Stoltenberg att "Det är helt otänkbart att Nato inte skulle agera om Finlands och Sveriges säkerhet hotas". Henrik Landerholms bedömning är att Stoltenbergs så tydliga offentliga uttalande innebär ett ökat skydd för Sverige. - Uttalandet från Stoltenberg är naturligtvis både politiskt och militärt förankrat i Nato och en tydlig signal om at vår säkerhet är bättre än vad många bedömare hade föreställt sig, säger han. Ett nytt nationellt säkerhetsrådDet har tidigare funnits ett säkerhetspolitiskt råd. Nu vidareutvecklas det genom inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd, som ska ledas av statsministern. I rådet ska även utrikesministern, försvarsministrarna, justitieministern och finansministern och partiledarna för regeringspartierna sitta. Målet är att ge en mer samlad lägesbild och att förse säkerhetsrådet och regeringen med underlag för att kunna fatta bra beslut snabbare. Enligt Henrik Landerholm behöver ett trettiotal personer rekryteras, utöver de 45 som finns i dagens krishanteringskansli och det före detta säkerhetspolitiska rådet. Gäst: Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivare Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter med inriktning på försvarsfrågor på Ekot Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Margareta Svensson Tekniker: Alma Segerholm Sänds även i morgon kl 06:03 och på tisdag kl 04:25.

Aktualiteter

Sänds även på måndag kl 04:30.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då? Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten.  Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Alice Lööf Detta är en repris från hösten 2022. Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Skidsäsongen är igång och många laddar för att ge sig ut i skidbackarna. Men utförsåkning är en riskfylld sport, och skulle olyckan vara framme är det viktigt att ha en bra försäkring. Men vad täcker hemförsäkringen? Och vad kan man göra om något händer som inte täcks av sin försäkring? Vi reder ut med experter. Vi har lämnat 2022 - ett år med krig, hög inflation och stigande mat- och elpriser. Även 2023 ser ut att bli tufft ekonomiskt med lågkonjuktur och fortsatta prisökningar och räntehöjningar. Vi intervjuar en sparekonom som ger sina bästa tips och råd för hur konsumenter ska få ekonomin att gå ihop. Lyssna också på reportaget där träningsprofilen Sofia Ståhl tipsar om hur man på det nya året kan komma igång med träningen på ett billigare sätt. Vår försäkringsexpert svarar på lyssnarnas frågor. Från onsdagen.

Ekonomi, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. I det här avsnittet av På minuten:Programledare: Hans Rosenfeldt I panelen: Pia Johansson, Fredrik Lindström, Susanna Dzamic och Eric Stern. Musik: Erland von Heijne Inspelning och redigering: Elvira Björnfot Producent: Mette Göthberg

Underhållning

Engelska drottningen Mary fängslade sin egen halvsyster Elizabeth1544. När Elizabeth fruktade för sitt liv fick hon oväntad hjälp av en astrolog. Astrologen förutsåg att den fängslade, mot alla odds, skulle själv snart bli drottning. En förutsägelse som kom att stämma överens med verkligheten. Intervjuperson: Docent Martin Gansten, forskar på astrologihistoria vid Lunds universitet. Från morgonen. Sänds även kl. 01.50.

Dokumentärer, Repris

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Ett halvt sekel har gått sen de första kristna från Mellanöstern kom till Sverige - vilka frågor är centrala i Södertälje idag? Om Seyfo, folkmordet 1915, som förenar assyrier/syrianer i Södertälje. Följ med på fotbollsderby. Om kriminaliteten som splittrar och om nya identiteter och konservativa värderingar. programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Paloma Vangpreecha, Anders Diamant och Märta Kero. Från torsdagen.

Aktualiteter, Repris

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Pernilla Landin Det är något fint med det tänker jag, med idén om att vi får vara varandras kraftverk. Är du trött, kom ta min hand tillsammans orkar vi mer. Pernilla Landin är diakon i Stockholms domkyrkoförsamling Text Johannesevangeliet 5:31-36 Klocka Dalby kyrka, i Karlstads stift Musik Gud kärlek är som stranden (psalm 289) med Stockholm storkyrkokör

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Följ med Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren på en resa i etruskernas värld. Vad var det för folk som föregick romarna som Italiens härskare och varifrån kom de? De dominerade de italienska halvön hundratals år innan romarna steg upp på scenen, och de utvecklade en kultur som än idag fascinerar och förbryllar. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser med arkeologen Richard Holmgren till etruskernas värld för att ta reda på vilka detta mytomspunna folk egentligen var. I gravkammare, djupa raviner och bland etruskiska ruiner och lämningar diskuteras bland annat frågan om etruskernas mystiska ursprung och språk. Var kom de egentligen ifrån? Och så diskuteras en teori till varför etruskerna kom att få en så dominant position runt Medelhavet för 2 500 år sedan. Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Lantzkampen rusar in i 2023 med en järndopad Emma Molin som tävlar tillsammans med Hanna Dorsin mot en något förkyld Björn Wiman som tävlar tillsammans med Hanna Fahl. För vilken start på året vi har haft: Det blir ett kärt återhörande av kebabbråket på Kungsholmen! Tillika Ebba Buschs norrländska! Pengatvätt och post-Avatar-depression! Magdalena Anderssons möjliga nya karriär! Spa-avdelningen man hamnar i efter döden! Le snus i Paris och klimakteriesäkring i Partille! Men viktigaste av allt: Vilket elområde är DU? Varmt välkomna till ännu en fredag och ännu ett år med Lantzkampen! Redaktör: Alexandra Andersson Producent: Tommie Jönsson Ljudtekniker: Jari Hänninen. Lantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering. Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam! Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: lantzkampen@sverigesradio.se Från gårdagen.

Underhållning, Repris

ÖVERSÄTTNING: Kerstin Lindqvist UPPLÄSNING:  Amanda Ooms FÖRSTA RAD: Där ute ligger min drake DIKTSAMLING: Tack för igår (Bonniers, 1997) MUSIK: Johannes Kapsberger: L'arpeggiata EXEKUTÖR: L'arpeggiata Från kl 12:00.

Kultur, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Norska Hilde Sandvik, svenska Åsa Linderborg och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Norsken, svensken och dansken är ett samarbetsprojekt mellan SR och norska NRK inom ramen för Nordvision. Sänds även på måndag kl. 01.02.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Från i torsdags.

Dokumentärer, Repris

En radiobrevväxling om romanskrivandets våndor. Med författaren Sara Lövestam och Annika Lantz. Från i torsdags.

Lättlyssnat, Repris

- Han fotograferar deras ansikten så att det som uppfyller dem blir synligt: sorgen över det som de har förlorat, hoppet om att kunna få ett nytt drägligt liv någonstans, glädjen när de har fått det. Om Astrid Seeberger:Astrid Seeberger, som är född och uppvuxen i Sydtyskland, kom till Sverige som ensam sjuttonåring för att bli författare. Hon blev läkare först vilket inte var så dumt: Man kan lära sig mycket när man lyssnar på patienternas livsberättelser. Och hon blev forskare och docent vid Karolinska Institutet, och ledare för ett forum på de fyra undervisningssjukhusen i Stockholm som är en mötesplats mellan konst och vetenskap. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från morgonen.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Konflikt följer spåren efter den tjetjenske regimkritikern Tumso Abdurachmanov som försvann från Sverige ifjol - och finner livrädda exiltjetjener som vissa nu söker trygghet och mening i Ukrainakriget. Medverkande: Tumso Abdurachmanov, i en intervju med Konflikt från 2021, "Maria", tjetjen i Sverige, grundare av människorättsorganisationen "Vayfond", "Idris", tjetjen i Sverige som lejts av Kadyrovregimen för att utföra mord i Turkiet, som nu fått avslag på sin asylansökan i Sverige, Sabbah, regimkritisk tjetjen som i dag strider mot Ryssland i Ukraina, Grigory Shvedov, chefredaktör för nättidningen "Caucasian Knot", Alexandr Tjerkasov, på ryska människorättsorganisationen Memorial, Gabriel Wernstedt, presstalesperson på Säpo, Tomas Fridh, advokat som företrätt tjetjener i Sverige i 15 år mfl Den regimkritiske bloggaren Tumso Abdurachmanov är försvunnen I den ryska delrepubliken Tjetjenien styr ledaren Ramzan Kadyrov med järnhand. Tumso Abdurachmanov brukar kallas Kadyrovs fiende nummer 1, efter att han häcklat Kadyrovstyret sedan han lämnade Tjetjenien 2015. Tumso Abdurachmanov är omåttligt populär i Tjetjenien och hans kanal på Youtube har runt en halv miljon följare. 2020 utsattes han för ett mordförsök i sitt hem i Gävle. Han lyckades övermanna angriparen, som dömdes i hovrätten till 12 års fängelse. Efter det har Tumso fortsatt med sin kritik mot Kadyrovregimen, fram till november förra året då han försvann spårlöst. Varken Säpo eller hans advokat säger något. Europas livrädda tjetjener Konflikt söker svar på vad som kan ha hänt med Tumso Abdurachmanov hos personer som kände honom väl och finner fler som han, livrädda tjetjener som lever under dödshot. "Maria", som varit med och startat upp människorättsorganisationen "Vayfond" kände Tumsu Abdurachmanov väl. Hon märkte inte något konstigt med bloggaren dagarna innan han försvann. Inte heller "Idris" som ofta träffade den kände bloggaren i Gävle där de båda bodde. Regimkritiska tjetjener strider i Ukraina Vad får en person som fått asyl och skydd i ett europeiskt EU-land att bege sig till kriget i Ukraina? Konflikt får tag i Sabbah, en regimkritisk tjetjen som valde att åka till Ukraina redan 2014, då Ryssland annekterade Krim. , på Konflikt når Sabbah leder idag en undergrupp i den tjetjendominerade frivilligbataljonen Sheikh Mansur. Han drivs framför allt av hämnd mot Vladimir Putin. Flera tjetjener från Sverige strider i samma bataljon, bekräftar Sabbah och även fler i bataljonen och personer i Sverige, men ingen vill ställa upp på en intervju då de är rädda att klassas som säkerhetshot av svenska Säkerhetspolisen. Antalet personer som säkerhetsklassats av Säpo blir fler Enligt Säpo har antalet personer som klassats som säkerhetshot blivit fler i Sverige, då utvisningsbeslut inte alltid kan verkställas, på grund av hotbilden i hemlandet. Advokat Tomas Fridh i Göteborg berättar om en av hans klienter, klassad som säkerhetshot med utvisningsbeslut, som greps vid ett planerat möte av Säpo-agenter utklädda till byggnadsarbetare i maj 2022. Agenterna försökte övertala honom att åka till kriget i Ukraina för att strida mot Ryssland - ett sätt att "bli av med honom", tror Tomas Fridh. Säpo vill varken bekräfta eller dementera händelsen. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reporter: Johanna Melén Tekniker: Heinz Wennin och Lisa Abrahamsson Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Från förmiddagen. Sänds även måndag kl 02:02.

Aktualiteter, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Från söndagen.

Dokumentärer, Repris