SR, P1 2023-04-01

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Den magiska löken Lök finns nästan alltid med. Men sällan i huvudrollen, förutom en gång i Årets kock. Om lökens kemi och möjligheter. Och om den svenska potatislöken. I Årets Kock 2021 fick finalisterna laga en varm huvudrätt med gul lök som huvudråvara.  Det var kocken Stefan Eriksson som bestämde det. Han är råvaruansvarig för Årets kock, och vann själv tävlingen 2005.  - Jag tror att alla som tävlade det året blev extra taggade, säger han. Stefan älskar lök, precis som många andra kockar. - Den är så grundläggande. Den finns alltid med oss. Den gula löken står för basen och låter de andra råvarorna skina. Stefans favoriter bland tillagningsmetoder är karamelliserad lök och fermenterad lök. Och bland sorterna vill han slå ett slag för den svenska potatislöken. - Potatislök är ett gammalt svensk namn på schalottenlök. De lökar som man odlat till husbehov, säger Erik de Vahl, genbankskurator vid Nationella genbanken. Han berättar om potatislökens historia. Vi förklarar lökens kemi, smaker, och vad som händer när den tillagas. Och provsmakar några lökar. Från torsdagen. Sänds även söndag kl 12:00.

Fritid och hobby, Repris

Så gör du en varmbänk I säsongspremiären gör Ingela Jagne en varmbänk - en odlingsbädd med gödsel och halm som ger värme i kylan för den som vill börja odla tidigt. Odla med P1's expert Ingela Jagne berättar hur du kan komma igång tidigt på säsongen med en varmbänk där hästbajs och halm skapar go värme för växterna när temperaturen utomhus är låg. Maj-Lis Pettersson är också hon tillbaka och svarar på lyssnarfrågor, om svavelbehandling mot mjöldagg och gallkvalster på vinranka bland annat. Har du en fråga? Mejla den till odla@sverigesradio.se. Och för att skapa lite sommarkänsla och inspiration för varmare tider får du höra när vi besökte Anna Hermanssons balkong i Linköping förra sommaren. Hon njuter dagligen av de jordgubbar och hallon som hon odlar där. Odla med P1's expert Kimmo Rumpunen ger tips om vilka fler bär som passar på balkong. Från i måndags. Sänds även kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Mats Lindström - polisen som knäcker gängen Få poliser vet lika mycket om Stockholms gängvärld som Mats Lindström. Som spaningsledare utreder och vittnar han mot de kriminella - men har också deras respekt. När spaningsledaren Mats Lindström griper misstänkta i Stockholms kriminella miljö händer det att de kommenterar hans namn. De har hört talas om honom, ibland "sedan de var små". 57-årige Mats Lindström är serviceteknikern som fick höra att han var för social för att bli polis. Trots det hittade han sin roll i den blå uniformen. Som spaningsledare inom polisens särskilda satsning mot skjutvåld i Järvaområdet jobbar han på högvarv, och betraktas av kollegorna som en ovanligt påhittig och passionerad polis. "De som hamnar hos mig ska få det svettigt"Mats Lindström ger sällan intervjuer. Men hans gedigna kunskap om gängkopplingarna och mordens natur har i flera fall lett till långa domar. Riskerna finns ständigt närvarande. Men medan få vågar sätta sig i rättssalen för att vittna, anser Mats Lindström att han har ett ansvar. Om inte han vågar, vem ska då våga? Hör Mats Lindström i Söndagsintervjun om vad som driver honom att lösa brott, om varför yrket som spaningsledare känns meningsfullt, och om hur det finns plats för både respekt och humor i mötet med de kriminella. Programledare: Martin Wicklin. Producent: Fanny Hedenmo. Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

"Djävulstabletterna" - Linus och oxikodonvågen Allt fler svenskar dör av det narkotikaklassade läkemedlet oxikodon. Utskrivningarna ökar och fler illegala tabletter upptäcks. Linus är en av dem som blev beroende av "djävulstabletten", som Linus pappa kallar den. Lasses son Linus växer upp i Karlshamn och kommer i kontakt med oxikodon på en fest. Han blir snabbt beroende. Läkemedlet oxikodon, som är en syntetisk opioid, skrivs ut för användning vid till exempel svår smärta. Men det finns vissa bieffekter med oxikodon, bland annat att den som tar det kan få svårt att andas. Överdoser kan leda till koma, blodtrycksfall, andningsuppehåll och vara dödliga. Missbruket av opioider och oxikodon ökar på flera platser i Sverige och världen. I USA har över en halv miljon människor dött sedan millennieskiftet till följd av opioidanvändning. Trots kännedomen om detta menar Paulina Tuvendal, klinisk utredare vid Läkemedelsverket, att läkemedel likt oxikodon är nödvändiga. - Att ha tillgång till starka opioider så som morfin och oxikodon är helt oumbärligt för en modern sjukvård. Sedan måste vi också göra vårt bästa för att minska riskerna för illegal användning och även att man av misstag tar för hög dos eller så. Utskrivningarna av oxikodon ökarAllt fler illegala oxikodontabletter kommer över gränsen till Sverige. På bara ett par år har antalet beslagna tabletter tiodubblats. Förutom den illegala importen av oxikodon så finns det även problem inom sjukvården med läkare som skriver ut stora mängder Oxikodon, enligt polisen. - Det här är en ju en fråga som Socialstyrelsen måste ta på allvar. Man får ju hoppas att de följer utvecklingen väldigt noga, och att man ser till att man håller en restriktivitet kring förskrivningen utav den här typen av preparat, säger Stewe Alm på polisens Nationella operativa avdelning. "Ersätter Tramadol"Socialstyrelsen har i uppdrag att följa utvecklingen i vården. De menar att utskrivningar nödvändigtvis inte är problemet, istället kan det bland annat handla om insmugglade tabletter. Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen, ser samtidigt siffrorna för antalet döda ökar i samma takt som utskrivningarna - Det finns helt enkelt mera tillgängligt ute i samhället och då kommer förekomsten av dödsfallen att öka andelsmässigt, det är ungefär det vi ser också. Vi behöver de här läkemedlen efter vissa operationer och så vidare, det är inte läkemedlet i sig som är problemet i sig utan det är hanteringen återigen. Lasse märkte efter en tid att tabletterna tagit ett grepp om hans son. - Jag menar, får du inte oxin i dig?du kan inte duscha, du kan inte äta. Jag sa till honom många gånger att "detta kommer till att bli din död". Jag kände det på mig. Jag förstod det liksom när jag förstod hur allvarlig tabletten var. Från i måndags. Sänds även på söndag kl. 13.30.

Aktualiteter, Repris

Musik: Jac Weinsteins sångskatt i Helsingfors Årets tema i Jiddisch far alle är musik. Jiddischlider, klezmer, kleinkunst-kupletter med mera. Först ut bland årets program hör vi om Jac Weinstein, vars sånger från första halvan av 1900-talets Helsingfors, främst till olika jiddisch-cabareter och -revyer, upptäcktes av Simo Muir i en källare i samma stad 2005. Här berättar Simo Muir lite om Weinstein och hans sånger, som nyligen blivit till en skiva med världsartister som Sasha Lurje och Lorin Sklamberg (sångare i The Klezmatics). Producent: Thomas Lunderquist Från i lördags.

Kultur, Repris

Ju mer vi är tillsammans. Om kollektiv upprymdhet. Pandemin lärde oss att en hel del kan vi vara med om hemma från soffan: All världens musik kan strömmas in i våra telefoner; arbete och fest kan ske på länk. Men vad ensamt det skulle bli i längden! Tänk dig istället euforin på den fullsatta VM-läktaren sekunderna efter mål eller att svettig klappa i takt till jublet av ditt favoritband. Där blomstrar gemenskap och empati mellan människor. Även fast samma kraftfulla vi-känsla kan få folk att storma Kapitolium och göra attentat i gruppens namn. Vad gör dessa starka gemensamma upplevelser med oss? Det diskuterar vi i Filosofiska rummet: Ju mer vi är tillsammans. Om kollektiv upprymdhet. Vid mikrofonerna Anna Gavanas, dj och socialantropolog vid Uppsala universitet med fokus på kulturen i den elektroniska dansmusiken, sociologiprofessor Mikael Klintman vid Lunds universitet och Nadin Al Khalidi, sångerska i Malmöbandet Tarabband. Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist. Från söndagen.

Kultur, Repris

Bildningsbyrån- tänka mot strömmen: Oscar Wilde - fake it till you make it Berömmelse var själva nyckeln till framgång för Oscar Wilde. Med sin klädstil och kvicka kommentarer lyckades han skapa den moderna kändisen. Men hans hybris kom senare att bli hans fall. UR. Medverkande:  Elisabeth Mansén, professor emeritus i idéhistoria, Stockhoms universitet Kristoffer Leandoer, författare, översättare och litteraturkritiker Reporter, Mikael Funke Producent, Elin Iskra Bildningsbyrån - Oscar Wilde Lyssna på alla säsonger av Bildningsbyrån - tänka mot strömmen på UR Play Från i torsdags.

Utbildning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Fredrik Lindström: "Det är frigörande att läsa Tranströmers metaforer" För Fredrik Lindström är Tomas Tranströmers förtätade poesi oslagbar:"Jag älskar allt med hög densitet, i hans dikter är varenda stavelse uttänkt och befogad." Fredrik Lindström om Tomas Tranströmer! I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det mångsysslaren Fredrik Lindström som valt Tomas Tranströmer, en poet han läst om och om igen sedan han var i 20-årsåldern. Varför drabbas han av Tranströmers ofta hisnande liknelser och metaforer? Och hur inspireras han av Tranströmers blick på världen? Fredrik Lindström är språkhistoriker, programledare, regissör, komiker, författare och föreläsare. Han har gett ut dikter, noveller, historiska och språkhistoriska böcker, gjort flera framgångsrika tv-serier som till exempel "Värsta språket" och är domare i "På spåret" sedan 2009. Han har också gjort scenshow, både på egen hand och tillsammans med Henrik Schyffert, många "På Minuten", "Sommar" och "Vinter" i Sveriges Radio, där han blev känd som en av busringarna i P3:s "Hassan". Tomas Tranströmer (1931-2015) föddes i Stockholm. Han var verksam som psykolog och kombinerade det med författarskapet under flera decennier. Tranströmer debuterade 1954 med diktsamlingen "17 dikter" och räknas till de främsta svenska poeterna. Han är översatt till ett 60-tal språk och hyllad av läsare och kritiker. Han gav ut sin sista diktsamling"Den stora gåtan" 2004 och 2011 tilldelades han nobelpriset i litteratur. Kulturlivets Gunnar Bolin Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg". Producent Maria Götselius Från i måndags.

Kultur, Repris

"En kärlekshistoria" - ung kärlek och uppgivna vuxna i Roy Anderssons debutfilm 1970 hade"En kärlekshistoria" premiär. Roy Anderssons första långfilm om ung spröd kärlek i befintligt ljus. Regissören var 27 år och hade just gått ut Filmskolan. "En kärlekshistoria" handlar också om vuxenvärldens uppgivenhet och krossade livsdrömmar. Och om den stora ensamheten som breder ut sig mellan människorna. Den här ensamma tillsammans-känslan manifesteras i bilderna. Lägenheterna är trånga som tvångströjor, kameran flyttar sig längs klungorna av medelålders som bara staterar i varandras liv, skrattar på fel ställen. Och så har vi tonåringarna, kärlekshistorien, Annika och Pär. Också de har varsin klunga, moppekillarna som planlöst brummar runt, och tjejerna som hänger bakom sina luggar, tuggar, tittar. De där ögonkasten som kommer en sekund för sent för att mötas. Deras kärlek så spröd i den makabra vuxenvärlden. En Klassiker av Katarina Wikars från 2014. Intervju med Roy Andersson från 1969 av Jan Olof Ullén. Från i måndags.

Kultur, Repris

Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Bo R Holmberg - Att säga hej - Redan när vi ser någon vi tycker oss känna igen åker ögonbrynen upp, ett litet leende är på väg, ett hej formas i munnen. Om Bo R Holmberg:Är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. - Sommartid brukar jag ägna mig åt amatörteater, både som författare och skådespelare. Producent: Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Rovdjursmorgon i Vålådalen och fagning av ett gotländskt änge Vi möter vårvintern i Jämtlandsfjällen med fokus på fjällräv och andra rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson. Och räfsar bland vitsipporna i Hejnum. Vår fältreporter Joacim Lindwall besöker Vålådalen i Jämtlandsfjällen dit ljuset har återvänt men fortfarande är vinter - så kallad vårvinter. Han spänner på sig skidorna för att upptäcka spår av rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson från Vallbo. 1994 arrangerade de det första vargsymposiet, det som i 25 år framåt blev en årlig mötesplats för kunskap och diskussion om de stora rovdjuren. Mats och Karin Ericson har tillsammans vigt en stor del av sina liv åt rovdjuren - varför? Det är en av frågorna vi vill ha svar på. Men också hur det går för våra stora svenska rovdjur som varg, brunbjörn, lo, järv - och även fjällräven. Så här i april är det dags att faga. Faga? Ja, att räfsa och elda på ängen. Förr gjordes det för att ge bästa förutsättningar för fodret till djuren, men det gav också en osedvanligt rik blomprakt. På Gotland fagas det fortfarande, även om i mycket mindre skala än förr. Gun-Britt Boberg och Lena Almqvist har i många år fagat på Hejnum högården. Det är ett gotländskt änge - en löväng där det finns både blommande örter, hasselbuskar och stora lövträd. När spillkråkan ropar är det dags att ta in tvätten. Det fick vi tips om i förra avsnittet av Naturmorgon. Vi gräver vidare - varför kallas både spillkråka och gröngöling för regnfågel? Etnobiolog Ingvar Svanberg svarar. Inte bara gamla herbarier och äggsamlingar är intressanta för museer och för vetenskapen. Det gäller även gamla djurben. Elisabeth Iregren, professor emerita i historisk osteologi, vet vad ett ben kan berätta och slår ett slag för att de inte ska slängas. I veckans kråkvinkel ger Helena Söderlundh oss sin morgon. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Rovdjursmorgon i Vålådalen och fagning av ett gotländskt änge Vi möter vårvintern i Jämtlandsfjällen med fokus på fjällräv och andra rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson. Och räfsar bland vitsipporna i Hejnum. Vår fältreporter Joacim Lindwall besöker Vålådalen i Jämtlandsfjällen dit ljuset har återvänt men fortfarande är vinter - så kallad vårvinter. Han spänner på sig skidorna för att upptäcka spår av rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson från Vallbo. 1994 arrangerade de det första vargsymposiet, det som i 25 år framåt blev en årlig mötesplats för kunskap och diskussion om de stora rovdjuren. Mats och Karin Ericson har tillsammans vigt en stor del av sina liv åt rovdjuren - varför? Det är en av frågorna vi vill ha svar på. Men också hur det går för våra stora svenska rovdjur som varg, brunbjörn, lo, järv - och även fjällräven. Så här i april är det dags att faga. Faga? Ja, att räfsa och elda på ängen. Förr gjordes det för att ge bästa förutsättningar för fodret till djuren, men det gav också en osedvanligt rik blomprakt. På Gotland fagas det fortfarande, även om i mycket mindre skala än förr. Gun-Britt Boberg och Lena Almqvist har i många år fagat på Hejnum högården. Det är ett gotländskt änge - en löväng där det finns både blommande örter, hasselbuskar och stora lövträd. När spillkråkan ropar är det dags att ta in tvätten. Det fick vi tips om i förra avsnittet av Naturmorgon. Vi gräver vidare - varför kallas både spillkråka och gröngöling för regnfågel? Etnobiolog Ingvar Svanberg svarar. Inte bara gamla herbarier och äggsamlingar är intressanta för museer och för vetenskapen. Det gäller även gamla djurben. Elisabeth Iregren, professor emerita i historisk osteologi, vet vad ett ben kan berätta och slår ett slag för att de inte ska slängas. I veckans kråkvinkel ger Helena Söderlundh oss sin morgon. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

P1 Morgon lördag - om avtalsrörelsen och märket, nylonstrumpan som gav färg-tv och hotet mot civilisationen från AI Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare. I dagens program: I går kväll kom beskedet att fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal. Det blir en löneökning på 7,4 procent över två år. Vi hör Ekots arbetsmarknadsreporter Anders Jelmin, industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten och Unionens ordförande Martin Linder. I dag får man vara extra vaksam om man hör saker som låter lite för konstiga för att vara sanna - för det är de troligen inte. Den stora skämtdagen, 1 april, är här och tillsammans med Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet reder vi ut varför man skämtar just 1 april och om det verkligen är så bra att skämta i tider av informationskrig. Inrikeskrönika signerad Lisen Elowson Tosting: Tack för arvet, Östergötland Ska vi människor riskera att tappa kontrollen över vår civilisation? Ja den frågan ställdes i ett öppet brev i veckan där forskare och ledande personer som arbetar med AI - artificiell intelligens - uppmärksammar att utvecklingen av AI går för fort och nu kräver en paus i utvecklingen av AI-system. Vi pratar med en av dem som skrivit under. Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Trots att vintern fortfarande håller ett hårt grepp om stora delar av landet så är det dags för ett riktigt vårtecken - fotbollsallsvenskan drar igång. Radiosportens kommentator Susanna Andrén berättar om förutsättningarna inför säsongen. I USA förbereder flera delstater lagar som ska begränsa dragshower. Men en lag, som skulle träda i kraft idag, stoppade i sista stund av en federal domare. Hör reportage av Roger Wilson. Svenska Fäktförbundets ordförande Otto Drakenberg skapade rubriker när han under Internationella Fäktförbundets kongress försökte lyfta frågan om hbtq-personers och kvinnors rättigheter i Saudiarabien. Han berättar om sina tankar kring när kongressen försökte tysta honom genom att föra oväsen. Programledare: Elias Wahlberg Producent: Pontus Håkansson Tekniker: Adam Alvin

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från gårdagen. Sänds även på måndag kl 03:02.

Underhållning, Repris

Sänds även i morgon kl. 02.50 samt kl. 18.45.

Vetenskap

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Statshemligheterna som inte får avslöjas En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter. Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten. De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta. Hög spionchef inför rätt för landsförräderiDen där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister. Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA. Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet. Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reporter: Fernando Arias Tekniker: Adam Alvin Sänds även kl. 22.05 och på måndag kl 02:02.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Oroväckande grävtrend, besatthet av siffror och riksdagsledamot skapar namngivningsdilemma Knivigt läge för medierna när en riksdagsman både misstänks för brott och är brottsoffer i samma historia. Hur länge kan man egentligen tröska en granskning innan det blir orimligt? Medieombudsmannen spår en oroväckande trend. Och så har vi tagit fram rödpennan och satt medierna i skolbänken om när redaktionerna gör egna undersökningar. Sänds även på måndag kl. 14.03 och samt natt mot tisdag kl 03:55.

Aktualiteter

Så undviker du farorna med en stressad ekonomi Ekonomisk stress och oro för privatekonomin ökar risken för att dö en för tidig död och att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Men psykologi och ekonomi hänger ihop på fler sätt - när makthavare vill påverka ekonomin är det ofta befolkningens tankar om ekonomi som de försöker påverka. Hur ser sambandet mellan ekonomi och psykologi ut? Programledare: Hanna Malmodin Röster och medverkande i programmet: Susanne Spector, chef för makroanalys, Nordea Axel Carlsson, docent i epidemiologi, Karolinska institutet Daniel Barr, generaldirektör, Finansinspektionen Ylva Hedén-Westerdahl, prognoschef, Konjunkturinstitutet Karin Tegmark Wisell, generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Lisa Abrahamsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även i natt kl. 01.35.

Ekonomi

Kultur

"Furioso" av Majken Johansson UPPLÄSNING: Monica Wilderoth DIKTSAMLING: Otroheten och andra dikter (Ellerströms 2016) MUSIK: Philip Glass: Mishima/closing ur Stråkkvartett nr 3 EXEKUTÖR: Kronos-kvartetten Sänds även kl. 20.55.

Kultur

Så gör du en varmbänk I säsongspremiären gör Ingela Jagne en varmbänk - en odlingsbädd med gödsel och halm som ger värme i kylan för den som vill börja odla tidigt. Odla med P1's expert Ingela Jagne berättar hur du kan komma igång tidigt på säsongen med en varmbänk där hästbajs och halm skapar go värme för växterna när temperaturen utomhus är låg. Maj-Lis Pettersson är också hon tillbaka och svarar på lyssnarfrågor, om svavelbehandling mot mjöldagg och gallkvalster på vinranka bland annat. Har du en fråga? Mejla den till odla@sverigesradio.se. Och för att skapa lite sommarkänsla och inspiration för varmare tider får du höra när vi besökte Anna Hermanssons balkong i Linköping förra sommaren. Hon njuter dagligen av de jordgubbar och hallon som hon odlar där. Odla med P1's expert Kimmo Rumpunen ger tips om vilka fler bär som passar på balkong. Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Jonas Gahr Støre: Norge kommer exportera olja och gas ett par decennier till Hur förändras relationen mellan Sverige och Norge när Sverige går med i Nato? Börjar det bli dags för Norge att gå med i EU? Och hur länge ska Norge pumpa upp ny olja och gas? Jonas Gahr Støre har varit statsminister i Norge sedan 2021. Han är partiledare för Arbeiderpartiet och leder en regering tillsammans med Senterpartiet. Tidigare har han bland annat varit utrikesminister i Jens Stoltenbergs regering.  I Ekots lördagsintervju välkomnar Jonas Gahr Støre att Finland nu blir medlem i Nato efter Turkiets ratificering under torsdagen, och han tror att Sverige kommer att bli medlem till Nato-mötet i Vilnius i juli, eftersom Sverige uppfyller alla krav.  "Sverige och Finland uppfyller kriterierna, det är färdigpratat", säger Jonas Gahr Støre. Ökat samarbete med Sverige När både Finland och Sverige gått med i Nato hoppas Jonas Gahr Støre att det militära, ekonomiska och politiska samarbetet mellan länderna kommer att öka, exempelvis när det gäller industrierna som ingår i den gröna omställningen i norr.  "När Norge nu ser att vår grannrelation till Ryssland har kylts ned och kommer att ha låg aktivitet de närmsta åren så har min signal som statsminister varit att vi ska öka intensiteten i samarbetet med Sverige och Finland i norr", säger Jonas Gahr Støre. Europas största gasleverantör Under det senaste året har Norge fått en viktigare roll som gasleverantör till Europa, när de flesta länder stoppar eller begränsat sin gasimport från Ryssland. Norge gjorde enorma vinster på sin gas under 2022 eftersom priset steg kraftigt som följd av Rysslands krig i Ukraina.  Nyligen kom FN:s senaste klimatrapport som visar att utsläppen av växthusgaser måste minska mycket drastiskt om världen ska ha möjlighet att nå klimatmålen i Parisavtalet. Hur länge tänker då Norge fortsätta att pumpa upp olja och gas? Ett par decennier till, är statsministerns svar, och det är inte aktuellt att sätta något slutdatum. Gäst: Jonas Gahr Støre, Norges statsminister och partiledare för Arbeiderpartiet Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Carina Holmberg, Sveriges Radios korrespondent i Norge Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in på Jonas Gahr Støres statsministerkontor i Oslo fredag den 31 mars 2023. Sänds även i morgon kl 06:03 och på tisdag kl 04:25.

Aktualiteter

466: Politikernas lätta verktygslåda i krisen Regeringen tampas med klimatkritik, matprisuppläxning, amorteringsproblem, bolåneräntor och förtroendetapp. Klimatpolitiska Rådets rapport gör tummen ner för regeringens klimatpolitik, både denna och den förra regeringen får svidande kritik. För första gången på 20 år leder de politiska besluten till ökade utsläpp. Regeringen sitter i en rävsax när det gäller den ekonomiska krisen, rekordhög inflation, rekordhög ränta, rekordhöga matkostnader och rekordsvag krona, men agerar man på ett håll får det konsekvenser på andra. Fredrik Furtenbach har grottat ner sig i SOM-institutets senaste undersökning om svenskarnas politiska preferenser. Kärnkraft och NATO alltmer populära. Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Mats Eriksson, politikreporter på Ekot, och Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot. Programledare: Parisa Höglund Producent: Lena Bejerot Tekniker: Jarri Hänninen Sänds även kl. 00.02 samt på måndag kl 04:30.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från onsdagen.

Ekonomi, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Teater

Svensk jiddisch i Finland med Simo Muir Judarna som kom till Helsingfors runt förra sekelskiftet lärde sig oftare svenska än finska. Deras brytning och det mischmasch som uppstod av svenska och jiddisch parodierades gärna. Judarna gav gärna varandra smeknamn utifrån hur de uttalade ord på svenska med brytning på jiddisch. Så till exempel kallades en man som hade en bod med tillhörande "bakhus" på den judiska marknaden Narinke (se bild) för... Lyssna på programmet så får du höra! Enligt jiddischisten Simo Muir så kallas hans släkt så än idag. Producent: Thomas Lunderquist Sänds även i morgon kl. 06.40 samt kl. 19.50.

Kultur

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Ann-Helén Laestadius: Mammas berättelse gjorde mig hämndlysten I veckans program möter ni författaren Ann-Helén Laestadius vars roman "Straff" skildrar ett mörkt kapitel i svensk historia: De samiska nomadskolorna. Nomadskolan infördes i början av 1900-talet och var en statlig form av internatskola för barn till renskötande samer. Fram till 1962 var samerna skyldiga att skicka sina barn till dessa skolor där undervisningen skedde enbart på svenska och där eleverna under terminen bodde på elevhem. En av dem som gick på nomadskola är Ann-Helén Laestadius egen mamma, och många i hennes släkt. I romanen följer vi en hel grupp barn på skolan: Else-Maj, Jon-Ante, Nilsa, Aslak, Marge och Anne-Risten. Vi följer dem genom de svåra åren på internatskolan i början på 1950-talet. Men även som vuxna, 30 år senare, då upplevelserna från skolan satt djupa spår i dem på olika sätt. Sedan "Straff" kom ut har hon mött många fler som gått på nomadskolan men som än idag har svårt att prata om sina trauman. Ann-Helén Laestadius romandebuterade 2007 med ungdomsromanen "SMS från Sopporo" och 2016 fick hon Augustpriset. Hennes förra roman "Stöld" ska bli film på Netflix. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Andreas Magnell och Fredrik Wadström

Kultur

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Änglar i vår väg En stunds stillhet inför helgen, med Mikael Kurkiala Som en påminnelse om vår inneboende möjlighet och vårt gudomliga kall sänder Gud ibland änglar i vår väg. På oss vilar ansvaret att upptäcka dem. Mikael Kurkiala är författare och kulturantropolog  Text Filipperbrevet 2:5-11 Klockor Filipstads kyrka, i Karlstads stift Musik Se vi gå upp till Jerusalem, med Sigmund Groven och Iver Kleive Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Norska Hilde Sandvik, svenska Åsa Linderborg och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Norsken, svensken och dansken är ett samarbetsprojekt mellan SR och norska NRK inom ramen för Nordvision. Sänds även på måndag kl. 01.02.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

"Ett intellektuellt rage room!" Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn möter Max V Karlsson och Kristin McMillen i en sagolik och superladdad match! Det börjar med grisar, proteinrika dieter och särskilda rum där en kvinna kan avreagera sig på döda föremål. Det slutar med en modig minister som söker upp tre matjättar. Och ständigt råder raffel! I den vänstra ringhörnan hittar vi den guldspadenominerade grävreportern Max V Karlsson och kulturreportern Kristin McMillen, bägge från tidningen Dagens ETC. På högra sidan finns motståndarna, kolumnisten och debattören Ivar Arpi flankerad av Anna-Karin Wyndhamn, debattvillig doktor i pedagogiskt arbete. Dessa tappra kämpar drabbar i samman i ronder såsom Hur slutar det - inrikes, Ja/Nej eller annat, Glosförhöret och Enkäten. Framåt slutet av programmet plockar Annika Lantz läsglasögon och sagobok och bjuder på en unik berättelse sammansatt av nyhetsrester från veckan. Inte missa! Programledare: Annika Lantz Domare: Sara Lövestam Redaktörer: Alexandra Andersson/Anton Jordås Tekniker: Maria Stockhaus Lantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering. Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam! Hör du något lustigt i nyheterna som borde komma med i nästa veckas avsnitt? Mejla oss på: lantzkampen@sverigesradio.se Från gårdagen.

Underhållning, Repris

"Furioso" av Majken Johansson UPPLÄSNING: Monica Wilderoth DIKTSAMLING: Otroheten och andra dikter (Ellerströms 2016) MUSIK: Philip Glass: Mishima/closing ur Stråkkvartett nr 3 EXEKUTÖR: Kronos-kvartetten Från kl 12:00.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Dokumentärer

Från i måndags.

Lättlyssnat, Repris

Moa Berglöf: "Är din språkanvändning ett rop på hjälp?" En radiobrevväxling om gigekonomi, alliansfrihet och Malmöhatare. Med Moa Berglöf och Annika Lantz. Från i fredags.

Lättlyssnat, Repris

Bo R Holmberg - Att säga hej - Redan när vi ser någon vi tycker oss känna igen åker ögonbrynen upp, ett litet leende är på väg, ett hej formas i munnen. Om Bo R Holmberg:Är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. - Sommartid brukar jag ägna mig åt amatörteater, både som författare och skådespelare. Producent: Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se Från morgonen.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Statshemligheterna som inte får avslöjas En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter. Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten. De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta. Hög spionchef inför rätt för landsförräderiDen där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister. Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA. Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet. Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reporter: Fernando Arias Tekniker: Adam Alvin Från förmiddagen. Sänds även måndag kl 02:02.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från söndagen.

Dokumentärer, Repris