SR, P1 2023-04-08

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Bodil väckte mathantverket i Sverige Ostar, charkuteri, sylt, bröd - mathantverket poppar upp över hela landet. Bodil Cornell startade Eldrimner i Jämtland som haft många hantverkare som kursdeltagare. Vi besöker navet i utvecklingen. När Meny pratar med mathantverkare berättar de påfallande ofta att de gått en eller flera kurser på Eldrimner. Där, i Ås utanför Östersund i Jämtland, har de lärt sig eller vidareutbildat sig i ystning av ost, korvtillverkning, syltning, saftning, bageri och mycket mer. Allt började med att Bodil Cornell på 70-talet läste på lantbruksuniversitet och var utbytesstudent i Norge. Där forskades det på getter, getmjölk och getost.  Senare letade hon upp gårdar i Sverige som gjorde getost. De fortsatte i en gammal tradition, men ibland, när det gick fel, fanns inte alltid den kunskap som behövdes.  Kunskapen fanns inte ens i landet. - I Sverige var vi väldigt bra på att rationalisera, säger Bodil. I Frankrike däremot fanns experter på gårdstillverkning av ostar. De togs till Jämtland för att lära ut. 1995 startades Matora (matlust på jämtländska) med kursverksamhet i ost, charkuteri, bröd och bärförädling. 2001 bytte man namn till Eldrimner, efter den ständigt kokande grytan i Valhall. Intresset från andra delar av landet var så stort att Eldrimner 2005 blev nationellt resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling. Tobias Karlsson och Sofia Ågren, branschansvariga för charkuteri och mejeri på Eldrimner, visar och förklarar hur arbetet går till. - Byråkrati, regelverk och avgifter är småskalighetens största utmaningar, säger Tobias. Mathantverkarna har ofta många verksamhetsben att stå på. Djuruppfödning, slakt, förädling och kanske servering. Varje del har sin administration, sitt regelverk och sina tillstånd. - Vi har ett samhälle som är anpassat efter storskalighet, säger Sofia. Till och med Livsmedelsverket och personer som jobbar inom charkindustrin kommer på kurser på Eldrimner. För att ta del av utländska experters kunskaper om produkters hållbarhet och livsmedelssäkerhet, och möta de smaker och kvalitéer som det småskaliga ger. Från torsdagen.

Fritid och hobby, Repris

Gift i gödsel skadar plantor - pyralider fortfarande ett gissel Fritidsodlingens riksorganisation har fått in hundratals vittnesmål från fritidsodlare om hur rester av ogräsmedel från lantbruket i organisk växtnäring och djurgödsel förstört plantor. För några år sen upptäcktes att det fanns rester av bekämpningsmedel från lantbruket i organisk växtnäring och djurgödsel, så kallade pyralider. Växter som tomater, bönor, paprika och potatis är extra känsliga för det och tusentals växter har förstörts. Det var journalisten och författaren Lena Israelsson som larmade om detta först och sen har bland andra FOR, Fritidsodlingens riksorganisation, jobbat med frågan på olika sätt, samlat in vittnesmål, testat olika produkter och skrivit tre rapporter. Ulf Nilsson, en av dem som jobbar mest med det, berättar om läget just nu. Odla med P1's expert Ingela Jagne tar fram pluggbrätten, frön och jord och tar sig ann förodling av luktärtor. Många sommarblommor och grönsaker mår bra av att få starta inne, Ingela berättar hur du går till väga och vad som är bra att tänka på. Växtskyddsexperten Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor, bland annat om idogt duschande av krukväxter för att bli av med trips. Skicka din fråga till odla@sverigesradio.se. Programledare: Gustaf Klarin Producent och reporter: Åsa Wistedt Från i måndags. SÄnds även kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Ann-Helén Laestadius - samisk författare utan förlåtelse Hennes böcker skildrar samisk identitet och trauman som går i arv, ofta berättat genom barnets ögon. För Ann-Helén Laestadius är ilskan den främsta drivkraften, och försoningen omöjlig. 2016 vann hennes roman Tio över ett Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok. Iklädd kolt valde Ann-Helén Laestadius att inleda sitt tacktal på samiska och meänkieli, två språk som format henne, men som hon aldrig fick lära sig som barn. Hennes mor sattes i nomadskola som barn, ett trauma som för Ann-Helén Laestadius gått i arv. Som ung flicka i Kiruna var det samiska en källa till skam. Idag har skammen bytts till stolthet, men också sorg och ilska. "Hur ska jag någonsin kunna förlåta?"I romanen Stöld, som just nu blir till påkostad långfilm, skildras den unga samiska flickan Elsa, som skräms och hotas till tystnad efter att en av hennes renar dödats. De senaste åren har hatbrotten mot renskötare i Sapmí satts i blixtbelysning, inte minst efter HD-domen i Girjasmålet 2020. Samtidigt sker en försoningsprocess, där Svenska kyrkan offentligt har bett om ursäkt för historiska övergrepp mot samer. Hör Ann-Helén Laestadius i Söndagsintervjun om rollen som förebild för en ny generation unga samiska kvinnor, om ilskan mot svenska staten, och om varför ingenting kan få henne att förlåta det förflutna. Programledare: Martin Wicklin. Producent: Fanny Hedenmo. Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Psykiatrikern, opiaterna och patienterna som blev kvar Agnes och Ella fick höga doser av starka mediciner utskrivna av en psykiatriker som plötsligt inte gick att nå. Kaliber om förtvivlade patienter och allvarliga anmälningar som utreds år efter år - samtidigt som läkare får jobba kvar. Annelies dotter Agnes, som egentligen heter något annat, har sedan hon var barn haft svårt att hålla fokus på en sak i taget, och i mellanstadiet börjar hon må dåligt. De söker hjälp från skolan och BUP, men det är inte förrän Annelie får tag i en västsvensk psykiatriker som de känner att de når fram. Agnes blir utredd och får diagnosen ADD, precis det som Annelie misstänkt att hon haft hela tiden. Agnes börjar gå på centralstimulerande mediciner som psykiatrikern skriver ut. Men en tid senare märker Annelie och hennes man Thomas att något är konstigt. - Klockan var framåt halv elva på kvällen och hon satt och gjorde läxor, och hade märkbart svårt att sitta still. Hon hade mycket energi helt enkelt, på ett sätt som aldrig har haft förut. Vi bara "men herregud hon är ju hög. Hon är ju speedad liksom". Psykiatrikern går inte att nåNär Kai Knudsen, överläkare och universitetslektor i klinisk toxikologi, tittar på medicinerna Agnes fick utskrivna till sig kan han konstatera att doserna är höga och att psykiatrikern överskrivit rekommenderad dygnsdos. - Där finns en alldeles särskild fara, det är att man blir hyperaktiv. Man blir speedad, och i värsta fall att man får en akut psykos för det här är alltså amfetamin man förskriver. Och med psykosen, om det blir det, följer en ökad suicidrisk, säger Kai Knudsen. Men när Agnes föräldrar försöker få tag i Agnes läkare för att justera medicindoserna, går han inte längre att nå. Annelie skriver själv ner doserna för sin dotter innan de till slut får fatt i psykiatrikern. Ella är en annan som försökt nå psykiatrikern. Hon har ADHD, har mått dåligt nästan hela sitt liv och i perioder tar hon droger. Den vanliga sjukvården upplever hon som för fyrkantig, men den västsvenska psykiatrikern är annorlunda. Psykiatrikern skriver ut starka mediciner även åt Ella. - Det var ganska liberalt. Aldrig haft så mycket problem på apoteket. Hämta sin chef och liksom står och bara "vi får inte göra såhär". Men ja, det kunde vara tre månader ibland och då kunde det vara gatuvärde på många tiotusentals kronor liksom. Samtidigt som hon börjar må sämre får hon allt svårare att få tag i psykiatrikern. IVO: "Tyvärr långa handläggningstider"Kalibers granskning visar att det finns fler patienter som försöker nå mannen, och att IVO, inspektionen för vård och omsorg, startade en utredning mot honom redan i mars 2021 - som ännu inte är klar. Mannen själv hävdar att han är oskyldigt anmäld, och att han brinner för att hjälpa sina patienter. Han tycker IVO:s utredning tagit alldeles för lång tid och att det påverkat honom negativt. Marie Åberg är avdelningschef på IVO. Hon vill inte svara på några frågor om utredningen av den västsvenske psykiatrikern eftersom den fortfarande pågår, men hon säger att IVO försöker få ner sina handläggningstider. - Det är ju så att vi har tyvärr för långa handläggningstider när det kommer till att utreda legitimerad personal. Och jag kan bara beklaga att IVO:s handläggningstider är långa, och vi ser över arbetssätten. Samtidigt behöver våra utredningar av legitimerad personal vara rättssäkra och tillräckligt underbyggda för att vi ska kunna till exempel anmäla till HSAN. Från i måndags. Sänds även på söndag kl. 13.30.

Aktualiteter, Repris

Från i söndags.

Dokumentärer, Repris

Transhumanismen - en möjlighet att optimera människan eller ett hot mot det mänskliga? I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra? Programmet sändes första gången 29 november 2020. Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan begränsa åldrandet, förbättra vårt intellekt och våra fysiska förmågor. Transhumanismen sätter också det individuella självbestämmandet högt.  Men hur sätter vi i så fall upp de moralistiska måttstockarna för hur långt vi kan driva den mänskliga utvecklingen? Vad händer med de som inte vill förbättra sig själva med vetenskapens hjälp och när slutar människan vara människa? Filosofiska rummet gästas av filosofen Karim Jebari, författaren Lyra Koli och vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt. Programledare: Tithi Hahn Producent Marie Liljedahl Från söndagen.

Kultur, Repris

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen: Dante Alighieri - Dödsrikets resenär På 1300-talet skriver Dante Alighieri Den gudomliga komedin. Genom sitt nyskapande verk formar han det italienska språket och guidar oss genom dödsrikets alla fasor för att till slut möta Gud. UR. Medverkande:  Anders Cullhed, professor emeritus i Litteraturvetenskap vid Stockholms universitet  Philip de Croy, thanatolog (tvärvetenskaplig vetenskap om döden ur medicinska, teologiska, psykologiska och historiska perspektiv)   Reporter, Özgür Karlidag Producent, Elin Iskra Bildningsbyrån - Dante Alighieri Lyssna på alla säsonger av Bildningsbyrån - tänka mot strömmen på UR Play Från i torsdags.

Utbildning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sara Parkman: "Jag får hjärtklappning när jag hör Dansar Edvard sjunga" Folkmusikern Sara Parkman älskar vallåtsmusik och en av hennes stora inspirationskällor är den särpräglade sångaren Dansar Edvard Jonsson: "Det slår an någonting i mig av absolut skönhet." Sara Parkman om Dansar Edvard Jonsson! I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det folkmusikern Sara Parkman som valt att prata om vallåtsmusik. Dansar Edvard Jonsson räknas till de främsta, men varför väcker hans lockrop och kulning så starka känslor i henne? Och hur inspirerar han hennes musik, som till exempel i låten E4 N från solodebuten "Sara Parkmans skog"? Sara Parkman är folkmusiker och kompositör. Hennes unika blandning av folk- och popmusik har nått en stor publik och hittills har hon gett ut tre soloalbum, "Eros agape philia" är den senaste. Hon samarbetar ofta med musikerna Hampus Norén och Samantha Ohlanders. Tillsammans skrev de "Fäboland" för RIksteatern och Ohlanders och Parkman turnerade 2017 med "Matriarkerna", som också blev ett album. Sommaren 2023 sätter Teater Västernorrland upp "Ronja Rövardotter" med musik av Parkman och Norén. Dansar Edvard Jonsson (1893-1976) föddes i Malung. Som ung vistades han på familjens fäbod där han lärde sig att locka på djuren, kula, men också gamla visor. Med tiden blev han känd för sin personliga sångstil som präglades av mycket känsla och att han sjöng i ett högt tonläge. Han har inspirerat många folksångare och är än idag en stor förebild. Kulturlivets Gunnar Bolin Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg". Producent Maria Götselius Från i måndags.

Kultur, Repris

"Blue Monday" - New Orders postmoderna dansgolvsrökare Efter sångaren Ian Curtis självmord 1980 startade Manchester-bandet Joy Division om som svängiga New Order. Tre år senare kom maxisingeln som världen inte kan sluta dansa till: "Blue Monday". "Blue Monday" är egentligen en omöjlig hit. Den går för fort, med sina 130 slag i minuten är den snabbare än en genomsnittlig dansgolvslåt. Den är för lång, sju och en halv minut. Den är också hemskt inåtvänd. Sången kommer för sent i låten och texten är obegriplig. Det sägs att "Blue Monday" skrevs intill en begravningsplats. Det är en fin bild av hur de döda vakade över gänget som just hade upptäckt den nya teknologin. Låten är ett resultat av att en sequencer, en trummaskin och en synthesizer plötsligt börjar prata med varandra. Och naturligtvis blev det en danshit. Den är möjligen historiens mest sålda maxisingel, och det går fortfarande att höra spår av den i ny dansmusik. Men vad är det som gör den så bra? Lyssna på Klassikern av Emma Engström med Jonas Westman, redaktionschef för musiken i P3 och P4. Från i måndags.

Kultur, Repris

Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Christina Herrström - Det som står skrivet verkar så definitivt - Just därför är det så farligt, ja, förödande att tjuvläsa andras dagböcker. Man kan få väldigt fel uppfattning om vad som pågår i den vars dagbok man läser. Om Christina Herrström:Mitt namn är Christina Herrström Schildt. Jag är författare och dramatiker. Varför jag är det vet jag inte. Det är tillfälligheternas spel. Om det är bra eller dåligt vet jag inte heller. Och det är så våra liv ser ut, en blandning av slump och vilja. Men vilket liv man än har försöker man orientera sig i vad det är att vara människa. Ibland är det lätt, ibland är det nästan omöjligt att skapa mening, men vi envisas med att skapa den. Den kraft, de tvivel och den kärlek som dessa komplicerade varelser som är vi besitter, inspirerar mig att skriva. Hur vi hanterar vårt människoskap, tolkar, begränsar och växer. Ibland går det bra, ibland går det dåligt, men en sak är säker, allt är i rörelse. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Vårblommor på Öland - och järvens återtåg till skogen Ulla-Britt Andersson guidar bland vårstjärnor (scillor) och andra tidiga vårblommor på Öland. Vi följer också i järvens spår i södra Gästrikland. Vi möter vårens första blommor på Öland under botanist Ulla-Britt Anderssons ledning. Vårstjärnor (scillor) blommar blått utefter vägarna, och det är flera olika arter. Många av de tidiga vårblommorna är så kallade trädgårdsrymlingar med ursprung i bland annat Iran, Syrien och Turkiet. Hur kommer det sig att de trivs så bra på Öland? Ulla-Britt Andersson berättar också om projektet Ölands flora. Inventeringarna för boken har bjudit på en del överraskningar och ökat på Ölands växtlista rejält. Fältreporter på plats i Vickleby på Öland är Lisa Henkow. Vårt största mårddjur järv är ofta förknippad med fjällen. Egentligen hör den lika mycket hemma i skogen som på fjället, men jakten har gjort att den bara blivit kvar i fjälltrakterna. Men nu har den börjat sitt återtåg till skogslandet. Den här vintern har järven vandrat söderut och observerats både i Gästrikland och norra Uppland. Vår reporter Joacim Lindwall följer med naturbevakaren Göran Vesslén på spaning efter järvspår i södra Gästrikland. Det har varit en motig vår på många håll. Katarina de Verdier blev så glad när hon såg vildbina flyga mellan krokus och vintergäck i trädgården. Men så kom snön. Hur går det för bina då? Vi ber biologen Lina Herbertsson svara på det. Och eftersom det är påskafton blir det lite ägg också. Bland annat ett 200 miljoner år gammalt hajägg som kanske rymmer ett embryo. Det handlar också om de allra första äggen på land. Med fem veckor kvar till Fågelsångsnatten är det hög tid att kolla fågelkunskaperna. Vi tipsar om ett nytt quiz som finns i vår podd Livet enligt Naturmorgon. I veckans kråkvinkel är Maria Westerberg skeptisk till om tekniken kan ersätta naturen. Programledare är Karin Gyllenklev. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Vårblommor på Öland - och järvens återtåg till skogen Ulla-Britt Andersson guidar bland vårstjärnor (scillor) och andra tidiga vårblommor på Öland. Vi följer också i järvens spår i södra Gästrikland. Vi möter vårens första blommor på Öland under botanist Ulla-Britt Anderssons ledning. Vårstjärnor (scillor) blommar blått utefter vägarna, och det är flera olika arter. Många av de tidiga vårblommorna är så kallade trädgårdsrymlingar med ursprung i bland annat Iran, Syrien och Turkiet. Hur kommer det sig att de trivs så bra på Öland? Ulla-Britt Andersson berättar också om projektet Ölands flora. Inventeringarna för boken har bjudit på en del överraskningar och ökat på Ölands växtlista rejält. Fältreporter på plats i Vickleby på Öland är Lisa Henkow. Vårt största mårddjur järv är ofta förknippad med fjällen. Egentligen hör den lika mycket hemma i skogen som på fjället, men jakten har gjort att den bara blivit kvar i fjälltrakterna. Men nu har den börjat sitt återtåg till skogslandet. Den här vintern har järven vandrat söderut och observerats både i Gästrikland och norra Uppland. Vår reporter Joacim Lindwall följer med naturbevakaren Göran Vesslén på spaning efter järvspår i södra Gästrikland. Det har varit en motig vår på många håll. Katarina de Verdier blev så glad när hon såg vildbina flyga mellan krokus och vintergäck i trädgården. Men så kom snön. Hur går det för bina då? Vi ber biologen Lina Herbertsson svara på det. Och eftersom det är påskafton blir det lite ägg också. Bland annat ett 200 miljoner år gammalt hajägg som kanske rymmer ett embryo. Det handlar också om de allra första äggen på land. Med fem veckor kvar till Fågelsångsnatten är det hög tid att kolla fågelkunskaperna. Vi tipsar om ett nytt quiz som finns i vår podd Livet enligt Naturmorgon. I veckans kråkvinkel är Maria Westerberg skeptisk till om tekniken kan ersätta naturen. Programledare är Karin Gyllenklev. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Sverige är ett av de länder i världen som haft längst period av fred. Men när har vi faktiskt varit nära att dras in i en väpnad konflikt? Förra året upplevde många svenskar en snabb omsvängning av vårt lands tidigare alliansfria utrikespolitik. En alliansfrihet som många kanske har förknippat med att Sverige under långa tider har lyckats hålla sig undan krig. Få minns nog att det sista kriget faktiskt var mot Norge. Det utkämpades 1814 och Sverige tvingade in Norge i en union. Tillsammans med historikerna Maria Gussarsson från Försvarshögskolan och Aryo Makko från Stockholms universitet undersöker programledaren Kattis Ahlström hur neutralitet och alliansfrihet har fungerat under de drygt 200 åren av fred sedan dess. Och vi hör om några tillfällen då den svenska freden har varit hotad. Sänds även på ikväll kl. 23.05.

Dokumentärer

Dokumentärer

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Nej tack! Existentiellt stånk & Magisk teknik ... Jessika Gedin: Nej tack! Göran Everdahl: Existentiellt stånk. Helena von Zweigbergk: Magisk teknik. I påskupplagan av Spanarna i P1 vikarierar Johar Bendjelloul som programledare då Ingvar Storm är är påskledig. Spanarna i P1 - samhällsspaning med humorSpanarna är programmet och podden för dig som vill bli både underhållen och utmanad. Vad det ska handla om vet bara spanarna själva. Varje helg är det en ny mix spanare som tar sig an uppdraget att på cirka tio minuter var försöka förutspå framtiden utifrån att med egen och personlig blick tolka tidens tecken. I veckans panel i Spanarna hör vi Jessika Gedin, Göran Everdahl och Helena von Zweigbergk sia om framtiden. Ingvar Storm har härlig semester och som vikarierande programledare denna vecka är det Johar Bendjelloul som håller i taktpinnen. Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv! Spanarnas officiella sida på FacebookPå Spanarnas officiella sida på Facebook kan du prata om programmet med andra spanarlyssnare. Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss! spanarna@sverigesradio.se OBS! Notera ny repristid för Spanarna som du hör en timme tidigare på lördagar från och med 28 januari klockan 09.03. Från gårdagen. Sänds även på måndag kl 03:02.

Underhållning, Repris

Sänds även på lördag kl. 21.35 och söndag kl 18.50.

Vetenskap

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Pengarna bakom porrsajten Pornhub (Repris) Det här är en historia om de som tjänar pengar på gratisporren - och de som betalar priset för det. Programmet sändes första gången 21 januari 2023. Pornhub är större än både Netflix och TikTok. Sajten är en kassako som dragit till sig finanshajar som tjänar miljarder. Men nu ställs ägarna inför rätta anklagade för att ha skott sig på privata sexfilmer där de som syns i bild inte gett sitt godkännande. "Många av dom var bara barn när det hände, andra har blivit våldtagna eller upptäckt att någon i hemlighet har laddat upp bilder på dom", säger den amerikanske affärsjuristen Michael Bowe som driver fallet.  Han företräder ett 80-tal kvinnor som stämmer Mindgeek som äger Pornhub. Filmad i smyg och uthängd på PornhubSvenska Elin och Melissa som har liknande erfarenheter. Melissa smygfilmades när hon hade sex med en kille som sedan laddade upp filmen.  "Jag gjorde en polisanmälan och försökte få tag på dom, Pornhub, och säga att det här är polisanmält. Jag kräver att ni tar bort dom här filmerna omedelbart. Jag har inte godkänt att bli inspelad, jag har inte ens blivit tillfrågad", säger hon.   Hon vet inte hur många gånger filmen har laddats ner. Och varken Elin eller Melissa fick något svar från Pornhub. Även kreditkortsbolaget Visa ställs till svars i stämningen i USA som beskrivs som den första i sitt slag. De anklagas för att ha underlättat exploateringen eftersom Pornhub inte hade kunnat tjäna pengar utan intäkter i form av bland annat annonser som betalats med kreditkort, något som Visa motsätter sig. Medverkande: Elin och Melissa som fått bilder och filmer uppladdade på Pornhub utan sitt godkännande, Laila Micklewait, känd anti-sex-trafficking aktivist, Patricia Nilsson, journalist på tidningen Financial Times, som gjort poddserien Hot Money, Mike Stabile, talesperson för porrindustrins branschorganisation Free Speech Coalition, Michael Bowe, affärsjurist för advokatfirman Brown and Rudnick. Reporter: Paloma Vangpreecha Tekniker Fabian Begnert Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Producent Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Sänds även kl. 22.05 och på måndag kl 02:02.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

REPRIS: Turbulent dansk public service-politik skapar osäkerhet på Danmarks Radio Vi har besökt Danmark för att skildra hur en ombytlig dansk mediepolitik präglat public service-bolaget Danmarks Radios ställning och oberoende. Reporter: Martina Pierrou. Sänds även på måndag kl. 14.03 och samt natt mot tisdag kl 03:55.

Aktualiteter

Rekordhöga lönelyft - men vissa kan bli helt utan Arbetsmarknadens parter har enats om historiskt höga löneökningar för flera miljoner svenskar. För en snittlön kan det bli kring 1500 kronor mer i månaden redan i år. Men över en halv miljon svenskar står utanför överenskommelsen och arbetar i företag utan kollektivavtal. Där riskerar vissa att helt bli utan löneförhöjning. Programledare: Caroline Salzinger Röster och medverkande i programmet: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter, Ekot Marie Wikander, HR-konsult, Wndy Ulrika Lindstrand, ordförande, Sveriges Ingenjörer Thomas Undin, förhandlingschef, Teknikföretagen Irene Wennemo,, generaldirektör, Medlingsinstitutet Malin Ackholt, ordförande Hotell- och restaurangfacket Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Tobias Carlsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även natt mot måndag kl. 00.02.

Ekonomi

Kultur

Månadens diktare: Ilya Kaminsky DIKT: "Envoi" ÖVERSÄTTNING: Lars Gustaf Andersson UPPLÄSNING: Robert Fux Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 började dikter ur Ilya Kaminskys andra diktsamling "De dövas republik" cirkulera flitigt. Det var dikter om krig, våld och motstånd som tycktes tala direkt om dagens situation. Boken, som utgavs i original 2019 och kom på svenska 2021, berättar om en ockuperad stad, där hela befolkningen väljer att sluta höra sedan en döv pojke skjutits till döds av soldaterna. Som i ett drama möter vi ett antal personer som drabbas av förtrycket men vägrar ge upp. Ilya Kaminsky föddes 1977 i Odessa i Ukraina, i dåvarande Sovjetunionen. Vid fyra års ålder förlorade han hörseln, vilket han själv uppger som en förklaring till rikedomen av bilder i hans poesi. Hans familj var judisk och flyttade från Ukraina till USA 1993 på grund av antisemitiska trakasserier. Den mycket uppmärksammade debuten "Dansa i Odessa" från 2004 (i svensk översättning 2023) skildrar såväl barndomsstaden som exilen och anknyter till ryskspråkiga poeter som Joseph Brodsky och Marina Tsvetajeva. Kaminsky är också verksam som översättare och har 2023 tillsammans med kollegan Carolyn Forché publicerat en antologi med ukrainsk poesi, "In the Hour of War". DIKTSAMLING: Dansa i Odessa (Rámus, 2023) MUSIK: Harald Haugaard: Morgen EXEKUTÖR: Harald Haugaard, fiol Sänds även kl. 20.55.

Kultur

Gift i gödsel skadar plantor - pyralider fortfarande ett gissel Fritidsodlingens riksorganisation har fått in hundratals vittnesmål från fritidsodlare om hur rester av ogräsmedel från lantbruket i organisk växtnäring och djurgödsel förstört plantor. För några år sen upptäcktes att det fanns rester av bekämpningsmedel från lantbruket i organisk växtnäring och djurgödsel, så kallade pyralider. Växter som tomater, bönor, paprika och potatis är extra känsliga för det och tusentals växter har förstörts. Det var journalisten och författaren Lena Israelsson som larmade om detta först och sen har bland andra FOR, Fritidsodlingens riksorganisation, jobbat med frågan på olika sätt, samlat in vittnesmål, testat olika produkter och skrivit tre rapporter. Ulf Nilsson, en av dem som jobbar mest med det, berättar om läget just nu. Odla med P1's expert Ingela Jagne tar fram pluggbrätten, frön och jord och tar sig ann förodling av luktärtor. Många sommarblommor och grönsaker mår bra av att få starta inne, Ingela berättar hur du går till väga och vad som är bra att tänka på. Växtskyddsexperten Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor, bland annat om idogt duschande av krukväxter för att bli av med trips. Skicka din fråga till odla@sverigesradio.se. Programledare: Gustaf Klarin Producent och reporter: Åsa Wistedt Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Kerstin Bergeå, Svenska Freds: Ukraina har rätt att försvara sig Hur ser en icke-militär väg ur kriget i Ukraina ut? Står Svenska Freds- och skiljedomsföreningen fast vid att det är fel beslut att skicka svenska vapen till Ukraina ? Svenska Freds- och skiljedomsföreningen är den största aktören i den svenska fredsrörelsen och firade 140 år den 2 april. Idag har organisationen 10 000 medlemmar. Svenska Freds tror på en värld utan krig och jobbar för nedrustning och mot vapenexport. När Ryssland genomförde sin fullskaliga invasion i februari förra året sa Svenska Freds att Sverige inte borde skicka vapen till Ukraina. Nu när kriget är ett faktum har frågan om vapenhjälp lagts på is. -Vi såg att Sverige skulle kunna ta en annan roll och vara medlande part i konflikten. Men nu är vi där vi är, och vi har valt att inte ta ställning i frågan, säger Kerstin Bergeå. Organisationen erkänner Ukrainas rätt till självförsvar, men har sagt nej till att skicka vapen dit. Här finns alltså en motsättning. Istället för att driva frågan om stopp för att skicka vapen till Ukraina säger Svenska Freds nu att deras roll är att driva frågor om nedrustning och medling. Men Kerstin Bergeå säger också att Rysslands invasion är folkrättsvidrig och att Ukraina har rätt att försvara sig. Att det är en svår fråga för fredsrörelsen om Ukraina ska få vapenhjälp eller inte, bekräftar Kerstin Bergeå. Vissa av föreningens medlemmar menar att det inte är fredsrörelsens roll att driva den frågan, andra menar att den här situationen är exceptionell. Vi har behövt samtala och ompröva och acceptera att vi inte har samma åsikt inom rörelsen och att det är ok, säger hon. "Mer osäkert i Nato än utanför"Svenska Freds är emot ett svenskt Natomedlemskap och anser att regeringens beslut att söka medlemskap i försvarsunionen är "en historisk felprioritering" som leder till "ökade spänningar och militarisering". Kerstin Bergeå säger att är mer osäkert att var med i Nato än att stanna utanför. -Nato har presenterats som "den enda vägen", men fredlig konflikthantering fungerar, säger hon. --Svenska insatser har förhandlat fram vapenstillestånd i Yemen och Anna Lindh förebyggde ett utbrott av storkrig i Makedonien 2001. Det finns fredsröster som visar på alternativ. Sverige kan känna sig tryggare om vi investerar i fredsbyggande, nedrustning och avspänning i världen. Det tror jag skulle göra Sverige säkrare. Kan man inte verka både för avspänning och demokratisering och ha ett starkt militärt försvar? -Går vi in i Nato så accepterar vi att ha kärnvapen. Vi har inte alls pratat om vad det innebär. Det är en politisk allians och du måste hålla dig väl med dina alliansvänner, även om de bryter emot folkrätten. Små stater som vi verkar ha lite svårt att hävda oss inom Nato. Jag ser stor risk med att vi går med i den här kärnvapenalliansen så oreflekterat. Lyssna på hela intervjun genom att trycka på pilen under bilden. Gäst: Kerstin Bergeå, ordförande Svenska Freds Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Mats Eriksson, politik och försvarsreporter Ekot Tekniker: Tobias Carlsson Producent: Margareta Svensson Intervjun spelades in torsdagen den 6 april. Sänds även i morgon kl 06:03 och på tisdag kl 04:25.

Aktualiteter

Sänds även kl. 00.02 samt på måndag kl 04:30.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Hembränningsapparater och cannabisoljor säljs på CDON Hembränningsapparater och förbjudna CBD-oljor, som utvinns ur cannabisplantan, säljs på den välkända svenska sajten CDON. Många olagliga varor säljs fritt på nätets marknadsplatser och varken myndigheter eller marknadsplatserna själva har kapacitet att kontrollera allt. Vi pratar också med Ivar Andersen, reporter på Arbetet, om tidningens granskning av snabblånebranschen - företagen lockar med enkla lån till skyhög ränta som får många att fastna i skuldfällor. Från onsdagen.

Ekonomi, Repris

Från i onsdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Teater

Musik: Lorin Sklamberg, sångare i The Klezmatics Lorin Sklamberg är mannen med den personliga rösten i, och en av grundarna av, New York-klezmerbandet The Klezmatics. Här berättar han lite om sig själv och om bandets tillkomst och stil. The Klezmatics skivbolagsdirektör uppmanade bandet att lägga in sina egna personligheter och musikaliska bagage i musiken snarare än att upprepa vad andra gjort före dem. De tog rådet på stort allvar, och i och med andra albumet, Rhythm + Jews från 1993, fick folk upp ögonen för dem. Lorin Sklamberg berättar för producent: Thomas Lunderquist, och vi får höra lite från några av bandets mest kända låtar. Sänds även i morgon kl. 06.40 samt kl. 18.50.

Kultur

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Sverker Sörlin: Norrland skildrades som ett arktiskt Eden I veckans program möter ni idéhistorikern och författaren Sverker Sörlin. Han kommer med boken "Framtidslandet" om bilden av Norrland som nu ges ut på nytt - 35 år senare. Sverker Sörlins "Framtidslandet" är en bok om hur olika visioner av Norrland såg ut under industraliseringens framväxt, mellan 1870 och 1920. Det var en tid då svenska politiker riktade blickarna norrut. I boken skildras dåtidens heta debatt om naturresurserna, människorna och vad makten i söder tänkte att de ville ha Norrland till. I grunden fanns stark förhoppning om att Norrland med sina naturrikedomar skulle rädda nationen och föra Sverige framåt i utvecklingen. Boken "Framtidslandet" var Sverker Sörlins avhandling som kom 1988 och ges nu ut igen med nytt för- och efterord. Berättelsen har starka paralleller till idag då man talar om det "nya gröna Norrland" som ska växa fram. Där är behoven av nya metaller till bilar, batterier och kylskåp stor och industrin i norr efterfrågar arbetskraft. Hör Sverker Sörlin om dåtidens syn på norra Sverige, dagens utveckling och frågan om vad Norrland kommer att vara om trettio år. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Andreas Magnell och Fredrik Wadström

Kultur

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Allt som lever En stunds stillhet inför helgen, med Irma Schulz Snittblommorna i vasen sänker sina huvuden. Snart ligger en ring av frömjöl på bordet. Jag borstar ihop det med handen, öppnar fönstret och låter vinden föra det bort mot bördig jord. Irma Schulz är musiker och verksam vid Katarina församling, i Stockholm Text Lukasevangeliet 24:1-12 Klocka Bergunda kyrka, i Växjö stift Musik O huvud blodigt sårat, med Små blå Producent: Siri Ambjörnsson Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Norska Hilde Sandvik, svenska Åsa Linderborg och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Norsken, svensken och dansken är ett samarbetsprojekt mellan SR och norska NRK inom ramen för Nordvision. Sänds även på måndag kl. 01.02.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Lantzkampen firar tio år - med fyra cola och en giggiloo! Klang och jubel! David Lagercrantz och Lisa Bergström tävlar mot Nadim Ghazale och Christoffer Carlsson. Jo, det är sant. Det har nu gått tio år sedan frågesporten Lantzkampen sändes för första gången. För att fira detta bjöd vi in stjärnförfattaren David Lagercrantz och P1 Kultur-stjärnan Lisa Bergström, som i det allra första avsnittet tävlade mot varandra. Den här gången bildar de lag och utmanas av två något färskare förmågor: polisen Nadim Ghazale och Christoffer Carlsson, författare och kriminolog. Dagens match bjuder på folkkära ronder som Rim i nyheterna, Populärkulturella referenser och, förstås, Hur slutar det. Dessutom bjuder Emil Wengle, flitig Lantzkampen-lyssnare och en jävel på siffror, på häpnadsväckande Lantzkampen-statistik. I programmet hörs även citat som snart kommer bli klassiska (tror vi): "välj prestationsångesten", "jag känner mig som en efterkvinna", samt "det enda jag minns med Lotta Engberg är fyra cola och en giggiloo - vilket ju också är en klassisk beställning man kan göra". Välkomna till Lantzkampen, vecka 14. Domare: Sara Lövestam Redaktör: Anton Jordås Producent: Tommie Jönsson Ljudtekniker: Johanna Carell Lantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering. Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam! Hör du något lustigt i nyheterna som borde komma med i nästa veckas avsnitt? Mejla oss på: lantzkampen@sverigesradio.se Från gårdagen.

Underhållning, Repris

Månadens diktare: Ilya Kaminsky DIKT: "Envoi" ÖVERSÄTTNING: Lars Gustaf Andersson UPPLÄSNING: Robert Fux Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 började dikter ur Ilya Kaminskys andra diktsamling "De dövas republik" cirkulera flitigt. Det var dikter om krig, våld och motstånd som tycktes tala direkt om dagens situation. Boken, som utgavs i original 2019 och kom på svenska 2021, berättar om en ockuperad stad, där hela befolkningen väljer att sluta höra sedan en döv pojke skjutits till döds av soldaterna. Som i ett drama möter vi ett antal personer som drabbas av förtrycket men vägrar ge upp. Ilya Kaminsky föddes 1977 i Odessa i Ukraina, i dåvarande Sovjetunionen. Vid fyra års ålder förlorade han hörseln, vilket han själv uppger som en förklaring till rikedomen av bilder i hans poesi. Hans familj var judisk och flyttade från Ukraina till USA 1993 på grund av antisemitiska trakasserier. Den mycket uppmärksammade debuten "Dansa i Odessa" från 2004 (i svensk översättning 2023) skildrar såväl barndomsstaden som exilen och anknyter till ryskspråkiga poeter som Joseph Brodsky och Marina Tsvetajeva. Kaminsky är också verksam som översättare och har 2023 tillsammans med kollegan Carolyn Forché publicerat en antologi med ukrainsk poesi, "In the Hour of War". DIKTSAMLING: Dansa i Odessa (Rámus, 2023) MUSIK: Harald Haugaard: Morgen EXEKUTÖR: Harald Haugaard, fiol Från kl 12:00.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Skolbibliotek Många barn avskyr att läsa. Vi föräldrar kämpar på med 20 minuter om dagen och läslov men har ändå svårt att nå fram. Hur kan vi vända trenden? Kan skolbibliotekarier bli de som väcker lusten att läsa till liv? UR. Avsnitt 78. Medverkande: Jonna Bruce skolbibliotekarie i Hammarkullsskolan i Göteborg Producerat av Utbildningsradion. Lyssna på Jobbiga föräldrar på UR Play Kontakta redaktionen: jobbigaforaldrar@ur.se

Utbildning

Från i morse. Sänds även i morgon kl. 18.45.

Vetenskap, Repris

Christina Herrström - Det som står skrivet verkar så definitivt - Just därför är det så farligt, ja, förödande att tjuvläsa andras dagböcker. Man kan få väldigt fel uppfattning om vad som pågår i den vars dagbok man läser. Om Christina Herrström:Mitt namn är Christina Herrström Schildt. Jag är författare och dramatiker. Varför jag är det vet jag inte. Det är tillfälligheternas spel. Om det är bra eller dåligt vet jag inte heller. Och det är så våra liv ser ut, en blandning av slump och vilja. Men vilket liv man än har försöker man orientera sig i vad det är att vara människa. Ibland är det lätt, ibland är det nästan omöjligt att skapa mening, men vi envisas med att skapa den. Den kraft, de tvivel och den kärlek som dessa komplicerade varelser som är vi besitter, inspirerar mig att skriva. Hur vi hanterar vårt människoskap, tolkar, begränsar och växer. Ibland går det bra, ibland går det dåligt, men en sak är säker, allt är i rörelse. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från morgonen.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Pengarna bakom porrsajten Pornhub (Repris) Det här är en historia om de som tjänar pengar på gratisporren - och de som betalar priset för det. Programmet sändes första gången 21 januari 2023. Pornhub är större än både Netflix och TikTok. Sajten är en kassako som dragit till sig finanshajar som tjänar miljarder. Men nu ställs ägarna inför rätta anklagade för att ha skott sig på privata sexfilmer där de som syns i bild inte gett sitt godkännande. "Många av dom var bara barn när det hände, andra har blivit våldtagna eller upptäckt att någon i hemlighet har laddat upp bilder på dom", säger den amerikanske affärsjuristen Michael Bowe som driver fallet.  Han företräder ett 80-tal kvinnor som stämmer Mindgeek som äger Pornhub. Filmad i smyg och uthängd på PornhubSvenska Elin och Melissa som har liknande erfarenheter. Melissa smygfilmades när hon hade sex med en kille som sedan laddade upp filmen.  "Jag gjorde en polisanmälan och försökte få tag på dom, Pornhub, och säga att det här är polisanmält. Jag kräver att ni tar bort dom här filmerna omedelbart. Jag har inte godkänt att bli inspelad, jag har inte ens blivit tillfrågad", säger hon.   Hon vet inte hur många gånger filmen har laddats ner. Och varken Elin eller Melissa fick något svar från Pornhub. Även kreditkortsbolaget Visa ställs till svars i stämningen i USA som beskrivs som den första i sitt slag. De anklagas för att ha underlättat exploateringen eftersom Pornhub inte hade kunnat tjäna pengar utan intäkter i form av bland annat annonser som betalats med kreditkort, något som Visa motsätter sig. Medverkande: Elin och Melissa som fått bilder och filmer uppladdade på Pornhub utan sitt godkännande, Laila Micklewait, känd anti-sex-trafficking aktivist, Patricia Nilsson, journalist på tidningen Financial Times, som gjort poddserien Hot Money, Mike Stabile, talesperson för porrindustrins branschorganisation Free Speech Coalition, Michael Bowe, affärsjurist för advokatfirman Brown and Rudnick. Reporter: Paloma Vangpreecha Tekniker Fabian Begnert Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Producent Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Från förmiddagen. Sänds även måndag kl 02:02.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sverige är ett av de länder i världen som haft längst period av fred. Men när har vi faktiskt varit nära att dras in i en väpnad konflikt? Förra året upplevde många svenskar en snabb omsvängning av vårt lands tidigare alliansfria utrikespolitik. En alliansfrihet som många kanske har förknippat med att Sverige under långa tider har lyckats hålla sig undan krig. Få minns nog att det sista kriget faktiskt var mot Norge. Det utkämpades 1814 och Sverige tvingade in Norge i en union. Tillsammans med historikerna Maria Gussarsson från Försvarshögskolan och Aryo Makko från Stockholms universitet undersöker programledaren Kattis Ahlström hur neutralitet och alliansfrihet har fungerat under de drygt 200 åren av fred sedan dess. Och vi hör om några tillfällen då den svenska freden har varit hotad. Från i morse.

Dokumentärer, Repris

Dokumentärer