SR, P1 2023-04-30

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i går. Sänds även på måndag kl. 04.30.

Aktualiteter, Repris

Från i torsdags. Sänds även tisdag kl. 18.35.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från gårdagen. Sänds även kl.21.03.

Teater, Repris

Så slipper du bråka om arvet Min mamma vill ge allt till min syster och göra mig arvslös, kan hon det? Hör om hur du slipper bli lurad på arvet och vinner en arvstvist. Juristen: Man får ge bort hela sin förmögenhetJurist Tove Lindgren och Nordnets sparekonom Frida Bratt om vem som har rätt till arvet och hur du som förälder bäst skänker pengar till dina barn, både medan du lever och efter din död. Ekonomiakuten är podden som ger dig de bästa tipsen för att spara pengar och svarar på dina frågor om privatekonomi. Programledare är Maja Åström. Från i tisdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Känslan av att få: "Jag känner ingen skam, men jag vill hellre ge än att ta emot" Det är skönt att ge, men hur är det att vara den som får? Anders och Lollo åker till Centrumkyrkan i Farsta för att ta reda på hur det känns att ta del av andras givmildhet. Hit kommer människor för att få gratis lunch. Volontären Ann älskar att hjälpa till, Klaus hatar att gå hit men är tvungen, och Liljana är egentligen inte hungrig, bara ensam.   Vad händer när viljan att dela med sig blir för stark och man utsätts för så kallat godhetsknarkande? Hör Matilda som inte alls ville ha fortsatt hjälp, men som blev fortsatt utsatt för den goda viljan. Hör också Anette Kyhlström, diakon och verksamhetschef för Hela Människan i Stockholms län. När vi ser människor tigga på svenska gator får vi social ångest. Det säger forskaren Erik Hansson, som undersökt saken i en avhandling med titeln: "Det känns fel". Konstnären Cecilia Parsberg hanterade sin egen ångest med att sätta upp ett körverk med de som tigger och de som ger. Reporter och producent: Lollo Collmar och Anders Diamant. Har du egna tankar om att ge eller att få ta emot? Mejla gärna: mot@sverigesradio.se eller ring till vår telefonsvarare: 08 784 15 30 Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Från i måndags.

Nyheter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Killar som halkar efter Det är ett känt faktum att killar som grupp presterar sämre i skolan än tjejer som grupp, och skillnaderna ökar. Vad beror det här på? Och hur kan vi stötta barnen bättre? Vi som föräldrar, som lärare - och som samhälle? UR. Avsnitt 91.  Medverkande: Fredrik Zimmerman, forskare i barn- och ungdomsvetenskap Producerat av Utbildningsradion. Lyssna på Jobbiga föräldrar på UR Play Från i fredags. Sänds även på måndag kväll kl. 19.30.

Utbildning, Repris

Författarnas makt över språket förr och nu Förr skrev språkvetare brev till Selma Lagerlöf för att försöka få igenom språkförändringar. Men dagens språkvård har inga ambitioner att förändra författares språk. Under början av 1900-talet sågs litteraturen som ett verktyg för att förändra språket och det fick dåtidens språkvetare att aktivt försöka få författare att anamma idéer om att modernisera skriftspråket. - Flera språkvetare ansåg att skriftsvenskan var stel och konstlad, och man ville att skriftspråket skulle närma sig talspråket, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet. Just nu pågår ett forskningsprojekt under ledning av David Håkansson vars syfte är att undersöka just hur litteraturen under 1830-1930 gjorde svenskan modern. - Vi fick en enklare meningsbyggnad, pluralböjningen av verb slopades, och kortformer av ord gjorde entré, som att skriva mor istället för moder, säger David Håkansson. Författares språk inte längre norm för skriftspråketEfter 1930 förändrades synen på vilket skriftspråk som skulle ses som norm och tidningarnas texter blev istället intressanta för språkvetare och språkvården. Att språkvetare eller en representant från Språkrådet skulle höra av sig till en nutida författare för att få den att förändra sitt sätt att skriva är otänkbart idag. - Jag hade blivit obstinat och sur om någon hörde av sig till mig på det sättet. Det var storsint av Selma Lagerlöf att överväga ändringsförslagen. Jag är inte säker på att jag hade varit förmögen att ta till mig det, säger författaren Lydia Sandgren, vars debutroman Samlade verk kom ut 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok. Läs och lyssna mer om litteraturens inflytande över språketSpråkliga förändringar i Gösta Berlings saga artikel från Litteraturbanken av Carin Östman. Språktidningens podd avsnitt 44 Språkrådets nya rekommendationer (från januari 2023) med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och Maria Bylin, en av redaktörerna för boken Språkrådet rekommenderar. Gäster: David Håkansson, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Ulrica Skagert och Jessica Söderlund från bokcirkeln Verkö bok och bubbel. Lydia Sandgren, författare, vars debutroman Samlade verk 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok. Programledare Emmy Rasper. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Dokumentärer

Ejderspaning i Oxelösund - och myrornas samspel med andra arter I Oxelösunds gästhamn lyssnar vi efter vårropen från en hotad kustfågel - ejdern. Ny forskning visar att myror spelar stor roll för tallar, bladlöss och barkborrar. Ejderhanens vårrop är ett efterlängtat vårtecken i skärgården. Men den stora dykanden har minskat kraftigt de senaste 20 åren och är numera rödlistad som starkt hotad. Men i Oxelösunds gästhamn är chansen ändå god att få se den - det är ett av de ejdertätaste områdena i Sverige. Här finns morgonens direktsändande reporter Lena Näslund med span på kilformade näbbar, grönsvitsvarta gudingar (hanar) och sofistikerat brunvattrade ådor (honor). I programmet medverkar också Lennart Wahlén från fågelföreningen Tärnan, en av de ansvariga för ejderhusprojektet som försöker skydda ådor och ägg från ungdomsgäng av havsörn på ön Hävringe i Bråvikens inlopp, samt Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet. Han leder ett forskningsprojekt som studerar både häckningsframgång och hur fåglarna rör sig vintertid. Myror kan vara livsfarliga! I alla fall om du är en tallstekellarv. Michelle Nordkvist, ekolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, berättar om de många interaktioner som myrorna är delaktiga i - med bland andra älgar, spindlar, barkborrar och bladlöss. Och på väg hem från städdagen på golfbanan sprang Susanne Beckman på en slingrande hög av minst 20 snokar. Vad var det som hände egentligen? Vi frågar en ormexpert. Vi får också en rapport från Artdatabankens årliga Flora- och faunavårdskonferns i Uppsala. I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt parningsglada paddor i kvarteret - ja till och med bland sneakers och stövlar i hallen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ejderspaning i Oxelösund - och myrornas samspel med andra arter I Oxelösunds gästhamn lyssnar vi efter vårropen från en hotad kustfågel - ejdern. Ny forskning visar att myror spelar stor roll för tallar, bladlöss och barkborrar. Ejderhanens vårrop är ett efterlängtat vårtecken i skärgården. Men den stora dykanden har minskat kraftigt de senaste 20 åren och är numera rödlistad som starkt hotad. Men i Oxelösunds gästhamn är chansen ändå god att få se den - det är ett av de ejdertätaste områdena i Sverige. Här finns morgonens direktsändande reporter Lena Näslund med span på kilformade näbbar, grönsvitsvarta gudingar (hanar) och sofistikerat brunvattrade ådor (honor). I programmet medverkar också Lennart Wahlén från fågelföreningen Tärnan, en av de ansvariga för ejderhusprojektet som försöker skydda ådor och ägg från ungdomsgäng av havsörn på ön Hävringe i Bråvikens inlopp, samt Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet. Han leder ett forskningsprojekt som studerar både häckningsframgång och hur fåglarna rör sig vintertid. Myror kan vara livsfarliga! I alla fall om du är en tallstekellarv. Michelle Nordkvist, ekolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, berättar om de många interaktioner som myrorna är delaktiga i - med bland andra älgar, spindlar, barkborrar och bladlöss. Och på väg hem från städdagen på golfbanan sprang Susanne Beckman på en slingrande hög av minst 20 snokar. Vad var det som hände egentligen? Vi frågar en ormexpert. Vi får också en rapport från Artdatabankens årliga Flora- och faunavårdskonferns i Uppsala. I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt parningsglada paddor i kvarteret - ja till och med bland sneakers och stövlar i hallen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Jimmie Åkesson (SD): "Tidöavtalet ska förverkligas" Ett drygt halvår har gått sedan regeringen och Sverigedemokraterna enades om Tidöavtalet. Hur går samarbetet? Och hur mycket makt har egentligen partiet över regeringens politik? När Tidöavtalet presenterades en månad efter riksdagsvalet i höstas förklarades Sverigedemokraterna som den stora sakpolitiska vinnaren. Idag har sex månader, en höst- och en vårbudget passerat. Hur ser partiets ledare Jimmie Åkesson på samarbetet med regeringen nu? - Jag tycker att det går bra. Hittills går det väl ungefär som förväntat. Det är inte lätt att ta över regeringsmakten och att då för vår del inte sitta med i regeringen utan va ett stödparti men jag tycker att vi har fått de processer på plats som vi har sagt att vi ska ha fått vid det här laget, säger han i Ekots lördagsintervju. En av de största svårigheterna som på förhand pekades ut var Sverigedemokraternas samarbete med Liberalerna. Bland annat har Jimmie Åkesson (SD) kallat partiet för "genuint opålitligt" och partierna skiljer sig åt i många frågor, inte minst vad gäller klimatet. Men hittills fungerar samarbetet väl mellan partierna, enligt Sverigedemokraternas partiledare. - Än så länge går det bra. Sen är vi ju samtidigt fyra partier med fyra olika ingångar många gånger i olika frågor så det är klart att det blir en mandatperiod av förhandlingar. Johan Pehrson, Liberalernas partiledare, sa i en intervju nyligen att Tidöavtalet delvis har misstolkats, att det inte är en lista över saker som ska genomföras under mandatperioden utan snarare en slags arbetsplan eller inriktning. Men det är en beskrivning som Jimmie Åkesson (SD) inte håller med om. - Tidöavtalet är ju grundläggande för att regeringen kunde tillträda och sitter där den sitter så det ska naturligtvis genomföras. Sprickorna i regeringssamarbetet verkar dock vara fler än den mellan Liberalernas och Sverigedemokraternas syn på Tidöavtalet. De senaste veckorna har högt uppsatta Sverigedemokrater hotat att lämna samarbetet om man inte får som man vill i olika frågor, vilket skulle innebära en regeringskris. Men hur allvarliga är egentligen hoten? - Jag tycker inte att man ska se det som varningar utan det här är konstaterande av fakta. Om inte Tidöavtalet genomförs så har vi inte heller något samarbete, säger Jimmie Åkesson (SD). Men att ledande företrädare offentligt talar om möjligheten att hoppa av Tidöavtalet, är det en bra metod i ett politiskt samarbete? - Att använda just begreppet "regeringskris" är väl kanske inte så konstruktivt men man får också sätta det i det sammanhang som det yttrades och jag tycker att det är ganska uppenbart att det finns ingen förestående regeringskris. VallöftenEtt av Sverigedemokraternas stora vallöften inför valet förra året var att sänka bränslepriset kraftigt genom att bland annat helt slopa reduktionsplikten, det vill säga den andel biodrivmedel som blandas in i bensin och diesel. Priset vid pump skulle bli 10 kronor billigare för diesel och 6,50 kronor billigare för bensin. Men löftet till väljarna har hittills inte infriats. - Vi förhandlar om reduktionsplikten just nu och vår utgångspunkt är fortfarande EU:s mininivå, säger Jimmie Åkesson (SD). Ett annat krav som Sverigedemokraterna ställde innan valet var att en regering som partiet kan tänka sig stötta måste satsa minst 20 miljarder årligen på rättsväsendet. - Det är något en regering vi ska stödja måste vara med på, sa Jimmie Åkesson (SD) till Aftonbladet i augusti förra året. Men inte heller det "ultimativa kravet" har hållits. Istället ökade regeringen anslaget till rättsväsendet med knappt 5 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2023. Utöver de exemplen har ett antal Sverigedemokratiska förslag i Tidöavtalet kritiserats för att strida mot olika lagar, konventioner, regleringar och mot EU-rätt. Vad ska partiet göra om deras politiska förslag i hög grad stoppas från att förverkligas? - Det är klart att det måste man förhålla sig till men juridik är ingen exakt vetenskap, juridik är just juridik. Det är klart att vill man någonting politiskt så finns det oftast en möjlighet att ändra lagar så att det man vill också blir möjligt, säger Jimmie Åkesson (SD). VindkraftenI Tidöavtalet står det att "vindkraft har en viktig plats i energimixen" och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har sagt att Sverige behöver "mer vindkraft överallt". Vad tycker Sverigedemokraterna om den saken? - Vindkraft har jag ingenting emot, säger Åkesson (SD) och fortsätter, men jag har också varit tydlig med att min bedömning är att Sverige just nu behöver mer väderberoende kraftproduktion. Enligt en ny rapport från Energimyndigheten beräknas elbehovet kunna fördubblas till 2035, Svenska kraftnät gör en liknande analys och menar att elanvändningen förväntas öka kraftigt fram till 2027. Även Svenskt näringsliv stämmer in och beräknar i sin rapport att elanvändningen kommer att vara 60 procent högre år 2045 jämfört med dagens behov. För att möta det här behovet krävs, enligt Jimmie Åkesson (SD), planerbar energi. - Vi har idag ett överskott av väderberoende kraft. Problemet är när det inte blåser. Hur ska ni då få fart på kärnkraftsbyggandet? - Det tjatar jag om varje gång regeringen och inte minst energiministern men jag kan inte bedöma när man kan se ett första spadtag. Det tar tid att bygga kärnkraft. I veckan presenterades dessutom den statliga vindkraftsutredningen "Stärkta incitament för utbyggd vindkraft" som tillsattes av förra regeringen men som nuvarande regering också har ställt sig bakom. Den kommer fram till att ekonomiska morötter till kommuner, lokalsamhälle och de som bor närmast vindkraftverk krävs för att man ska säga ja till nya vindkraftsetableringar. Också statsminister Ulf Kristersson stämde in och sa i en intervju med Svt att "man måste se till att kommunerna får vettiga incitament". Men Sverigedemokraternas partiledare håller inte med. - Alla vi som är engagerade i kommunpolitiken vet ju att det där förekommer ju redan på olika sätt med mutor och bygdepengar och allt vad de kallar det och det har ju inte hjälpt hittills, säger Jimmie Åkesson (SD). Armlängds avståndPå Dramaten i Stockholm kommer under våren två dragartister att hålla guidade visningar av teatern för barn mellan fem och sju år. Något som Sverigedemokraterna har kritiserat. "Varför låter Dramaten vuxna män i klänning guida barn?" skrev partiet bland annat på sitt Instagram-konto. Vad tycker Jimmie Åkesson om det uttalandet? - Det har ju varit en debatt under senaste halvåret om dragartister och deras olika behov av att samröre med barn på olika sätt med olika sexuella anspelningar och det är klart att det finns många som upplever det som märkligt och olämpligt, säger Åkesson (SD). I Tidöavtalet står det att "principen om armlängdsavstånd ska upprätthållas" i kulturpolitiken vilket brukar tolkas som att politiker sätter ramar med pengar och organisation men att man inte lägger sig i innehållet och konstnärliga bedömningar. Hur väl rimmar partiets återkommande kritik av dragartister som håller i olika kulturevenemang för barn med principen om armlängds avstånd? - Jag tycker inte att det nödvändigtvis står i strid med att man som politiker också har ett ansvar för hur skattepengar används. Men håller du med om den definitionen? - Både ja och nej. Jag menar att definitionen möjligen är mer komplex än så, säger Sverigedemokraternas partiledare. MaktenTrots sitt stora inflytande på sakpolitiken i Tidöavtalet och det utbredda samarbetet med regeringen är Sverigedemokraternas ledare inte nöjd. "Efter nästa val är vi antingen ett regeringsparti eller oppositionsparti", säger han till DN. Och nu säger Jimmie Åkesson (SD) också att han vill att samarbetet ska utvidgas redan innan nästa val. I Tidöavtalet står det att partiledarna kan besluta om nya samarbetsprojekt i slutet av det här året. Vill ni ha nya samarbetsområden med regeringen? - Det är klart att vi har ett intresse av att utvidga samarbetet med regeringen. Det är en förhandling som kommer ske under senhösten. Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna Programledare Johar Bendjelloul Kommentar: Pontus Mattsson, politikreporter Ekot Tekniker: Heinz Wennin och Fredrik Brofalk Producent: Felicia Hassan Intervjun spelades in förmiddagen den 28 april i radiohuset i Stockholm och Kristianstad. Från gårdagen.

Aktualiteter, Repris

Från i fredags.

Dokumentärer, Repris

Självbiografier: Sonja Åkessons är en motdikt "Självbiografi" är en av poeten Sonja Åkessons mest kända dikter, som börjar "Jag lever ett lugnt liv i närheten av tunnelbanan". Man ska dock inte se den som en hemmafrus självbiografi. Den skrevs som replik till den amerikanske poeten Lawrence Ferlinghettis långa dikt femtiotalsdikt "Autobiography" men istället för en man som likt Ikaros flyger för nära solen har vi här en kvinna som skyndar hem för att inte bränna vid potatisen. Ur radioarkivet bland andra Sonja Åkesson, Ingrid Hiort af Ornäs och Carl Magnus von Seth. Från i fredags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från torsdagen.

Vetenskap, Repris

Sänds även på lördag kl. 05.47.

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Ulf Henricsson - sheriffen som stoppade en massaker i Bosnien Han fick ökända krigsförbrytare på Balkan att backa, men lyckades inte försona grannar på den skånska landsbygden. Hör FN-bataljonchefen Ulf Henricsson om våldets logik, om ledarskap och mod. "There is a new sheriff in town. And he is Swedish". Så skrev den amerikanske krigskorrespondenten Kurt Schork i sin rapport från krigets Bosnien, hösten 1993. Han syftade på Ulf Henricsson, överste i första graden och bataljonchef för den första FN-styrkan i Bosnien, Nordbat 2. Med sin säregna auktoritet och hot om våld lyckades han ta sig in i byn Stupni Do, där över 30 civila massakrerats av kroatiska styrkor. Den svenska styrkan avvärjde också hotet om ytterligare en massaker i staden Vare?, med plundringar, våldtäkter och massavrättningar. Smeknamnet "Sheriffen i Vare?" fastnade, och Ulf Henricsson bär det med stolthet. Under hans offensiva ledarskap räddades otaliga civila människors liv. Men varifrån kommer hans mod och beslutsamhet, öga mot öga med ökända krigsförbrytare? Och varför blev utfallet så annorlunda i Srebrenica två år senare, när en holländsk FN-styrka passivt såg på medan över 8 000 muslimska män och pojkar fördes iväg och mördades? "Äh, det är bara att slå ihjäl gubben"Som liten pojke i Järna utanför Stockholm lärde han sig tidigt att inte backa, att sätta hårt mot hårt och att sätta sig i respekt. Våld kan lösa problem, det är hans bestämda uppfattning, och i krigets logik finns ingen plats för sansade samtal. Kanske var det därför han aldrig trivdes som medlare i TV3:s program Grannfejden 2007, där Ulf Henricsson tillsammans med programledare Robert Aschberg förgäves försökte lösa bittra konflikter mellan grannar. Eller varför han inte tror på någon diplomatisk fred mellan Ryssland och Ukraina. Programledare: Martin Wicklin. Producent: Fanny Hedenmo. Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Sänds även kl. 18.00 samt natt mot lördag kl. 01.15.

Aktualiteter

Ormvråken seglar och spanar "Titta! En örn!" Jag vet inte hur många gånger jag hört människor missta ormvråken för en havsörn. Visst ser man ofta även vråken kretsa högt i skyn, men till skillnad från örnen har den rundade vingar och ljusa fält i handflatan. Dessutom är den inte mer än hälften så stor. I den här serien möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med texter om fåglar skrivna av Tomas själv. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson. Kontakta oss gärna på: bbv@sverigesradio.se Producent: Emmy Bergkvist Ljudläggning och slutmix: Andrea Fantuzzi En produktion av Munck Studios. Från i går. Sänds även kl .21.33.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Kriminellas återfall, biografernas uppståndelse och Erdogans svagare ställning Dessutom i Godmorgon världen krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service. Finns det plats för vård när fångarna blir fler?Även den här veckan har skjutningarna och sprängningarna fortsatt i Sverige - och i torsdags presenterade regeringen och Sverigedemokraterna nya detaljer kring straffskärpningar för brott som begås inom kriminella nätverk. Bland annat föreslås straffet för grovt vapenbrott att fördubblas - från minst två år till minst fyra års fängelse. Kriminalvården har beräknat att alla straffskräpningar som ingår i Tidöavtalet kommer att fördubbla antalet intagna i fängelser. Frågan är då om man kommer att kunna ge behandling till de interner som behöver det inne på anstalterna - och vad som händer med återfallen i brott. Vår reporter var med på ett möte hos KRIS - kriminellas revansch i samhället - i Södertälje. Biografernas uppståndelseBiograferna har fått kämpa dom senaste åren. Coronapandemin lamslog branschen å sedan har vi ökningen av strömningstjänster som folk fick vänja sig vid under pandemin. Så det vore inte konstigt om biobranschen skulle ha svårt att locka publik. Men på flera håll i landet verkar bion stå sig ganska bra - flera nya öppnar å biobesökandet ökar igen efter pandemiårens låga nivåer. Så vad är det egentligen som gör att bion alltid tycks klara sig, trots att det nu å tidigare siats om en annalkande "biodöd"? Svagare stöd för Erdo?an inför turkiskt valOm precis två veckor ska Turkiet välja president och parlament. Opinionsundersökningar pekar på ett rysarval och för första gången på årtionden talas det om att president Erdo?an och hans AK-parti riskerar att förlora makten. Vår korrespondent Johan-Mathias Sommarström besökte Istanbuldistriktet Kasimpasa. Ett arbetardistrikt där Erdo?an växte upp och som varit honom trogen- men där det nu syns sprickor i det annars omfattande stödet.. Timme 1: Många intressenter strider om Sudan Så ska färre kriminella återfalla i brott Biografernas återuppstår trots tuff konkurrens Krönika Ulrika Knutson om valborgsballonger och drinken "Pisspotta" Panelen Timme 2: Erdo?ans minskade stöd inför valet - vi besöker hans hemkvarter i Istanbul Public Service Älvarnas ställning - protester på 60-talet, vad händer nu när behovet av el ökar? Film om samer tillgängliggörs på KB Känd djurklinik i Indien fortsätter att rädda fåglar i värmeböljan Kåseri av Mark Levengood Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Joakim Persson Programledare: Svjetlana Pastuhovic Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Kriminellas återfall, biografernas uppståndelse och Erdogans svagare ställning Dessutom i Godmorgon världen krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service. Finns det plats för vård när fångarna blir fler?Även den här veckan har skjutningarna och sprängningarna fortsatt i Sverige - och i torsdags presenterade regeringen och Sverigedemokraterna nya detaljer kring straffskärpningar för brott som begås inom kriminella nätverk. Bland annat föreslås straffet för grovt vapenbrott att fördubblas - från minst två år till minst fyra års fängelse. Kriminalvården har beräknat att alla straffskräpningar som ingår i Tidöavtalet kommer att fördubbla antalet intagna i fängelser. Frågan är då om man kommer att kunna ge behandling till de interner som behöver det inne på anstalterna - och vad som händer med återfallen i brott. Vår reporter var med på ett möte hos KRIS - kriminellas revansch i samhället - i Södertälje. Biografernas uppståndelseBiograferna har fått kämpa dom senaste åren. Coronapandemin lamslog branschen å sedan har vi ökningen av strömningstjänster som folk fick vänja sig vid under pandemin. Så det vore inte konstigt om biobranschen skulle ha svårt att locka publik. Men på flera håll i landet verkar bion stå sig ganska bra - flera nya öppnar å biobesökandet ökar igen efter pandemiårens låga nivåer. Så vad är det egentligen som gör att bion alltid tycks klara sig, trots att det nu å tidigare siats om en annalkande "biodöd"? Svagare stöd för Erdo?an inför turkiskt valOm precis två veckor ska Turkiet välja president och parlament. Opinionsundersökningar pekar på ett rysarval och för första gången på årtionden talas det om att president Erdo?an och hans AK-parti riskerar att förlora makten. Vår korrespondent Johan-Mathias Sommarström besökte Istanbuldistriktet Kasimpasa. Ett arbetardistrikt där Erdo?an växte upp och som varit honom trogen- men där det nu syns sprickor i det annars omfattande stödet.. Timme 1: Många intressenter strider om Sudan Så ska färre kriminella återfalla i brott Biografernas återuppstår trots tuff konkurrens Krönika Ulrika Knutson om valborgsballonger och drinken "Pisspotta" Panelen Timme 2: Erdo?ans minskade stöd inför valet - vi besöker hans hemkvarter i Istanbul Public Service Älvarnas ställning - protester på 60-talet, vad händer nu när behovet av el ökar? Film om samer tillgängliggörs på KB Känd djurklinik i Indien fortsätter att rädda fåglar i värmeböljan Kåseri av Mark Levengood Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Joakim Persson Programledare: Svjetlana Pastuhovic Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ingen hinner fram om vägen till livet, gudstjänst från Carl Johans kyrka i Göteborg. Det är valborgsmässohelg. Kanske en helg med både naturupplevelser och möten med vänner. Predikan hålls av prästkollegorna Pontus Bäckström och Ludvig Lindelöf. Predikan, evangelietext och bön finns som PODD att ladda ner eller lyssna på separat. "Under vintern överlever fjärilar genom att, som larver, gå in i sina puppor eller hitta gömställen där de kan försjunka i djup sömn och invänta våren. De tar sin tillflykt till jordkällare, fågelholkar, trapphus, ladugårdar, under barkbitar, där de får vara ifred. De förbereder sig, som fostret växer till i moderlivet eller som människor som lever i väntan på mörka undanskymda platser. En del fjärilar vaknar till när solljuset tillfälligt kommer och fladdrar yrvaket iväg, avbrutna, inte redo ännu. För fjärilen är vintern att gå i vila, bida sin tid, vänta på ljuset. Det där att våga leva, trots att vi ska dö. Att våga älska, trots att kärleken kan gå förlorad. Att våga flyga, trots att vingarna kanske inte bär. Livet är både tyngd och lätthet. Ännu en kort tid. Lever vi. Älskar vi. Dansar vi." Pontus Bäckström ur predikan  "Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra". Det här nya budet vi får, kanske inte är så nytt. Jag tänker att Jesus snarare påtalar en sorts grundsten i tillvaron. Kärleken som alltings ursprung och mål. Och nu pratar jag inte främst om den romantiska kärleken, eller inte bara om den, utan en mer övergripande kärlek. Jag tänker på det gamla fina ordet älskvärd. Att någon är värd att älska. Det är en tanke som kanske ibland är svår för oss att ta till oss, att vi faktiskt är värda att älska. Och ibland har vi svårt att överföra den på andra, att se vår nästa som värd att älska. Ofta har vi goda skäl, för människor kan vara rätt jobbiga ärligt talat. Men tanken om att någon eller något är värt att älskas är faktiskt grunden för allt. " Ludvig Lindelöf ur predikan Torsdagen den 18 november 1824 lades grundstenen till "Den förenade kustförsamlingens kyrka" vars namn från 1828 blev Carl Johans kyrka, efter Karl XIV Johan. Den ligger i stadsdelen Majorna högt uppe på Sågberget vid Göta älvstranden i Göteborg. Text Johannesevangeliet kapitel 13, vers 31-35 Musik Kärleken väntar (Kent) Psalm 265:1,2,5 Ingen hinner fram (trad/L Linderot) Psalm 219  Jag skulle vilja våga tro (T Littmark) Jag är elden (Helen Sjöholm) Dansa på min grav (Bo Kaspers Orkester) Psalm 766 Trosbekännelse (J Mattsson/Ch Lövestam) Psalm 258:6-7 O liv, som blev tänt (G Aulén/E Liedgren) Psalm 699 O Guds lamm Minnet av ett hav (Lalaeh) Vem om inte vi (Mikael Wiehe) Medverkande Pontus Bäckström, predikan och liturgi Ludvig Lindelöf, predikan och liturgi Gunnel Claesson, diakon, läste evangeliet Rolf-Åke Fält, orgel/psalmer Simon Westman, piano Jonas Franke-Blom, övriga instrument Susanna Modig, sång Producent Neta Norrmo Tekniker Bengt Pettersson och Thor Andersson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Louise försöker bli beroende av snus Louise och Ola tar reda på vad som händer i hjärnan när vi snusar och varför saknaden efter prillorna kan finnas kvar långt efter att en person har slutat. Många brottas med sitt snusberoende. I Sverige snusar 20% av männen och 7% av kvinnorna. I det här avsnittet får vi veta hur nikotinet bygger om hjärnan, både på kort och lång sikt. Trots allt är det ju välkänt att det är mindre farligt att snusa än att röka. Vi diskuterar om det verkligen är värt att ge upp snuset och mista njutningen som känns i hela kroppen. I hjärnan på Louise Epstein är en underhållande podd om hjärnan och samtiden, med inbjudna gäster och bisittarna Anders Hansen och Ola Hermanson. Medverkande: Ola Hermanson, hjärnforskare, Louise Adermark, docent i neurobiologi, Per Englund, författare och snusodlare. Producent: Kicki Möller. Sänds även på måndag kl. 14.03.

Kultur

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Triss i pristagare under Litteraturveckan P1 Kultur söndag summerar festligheterna under Litteraturveckan i P1 där det delats ut tre priser: Novellpriset, Lyrikpriset och Romanpriset. Möt de lyckliga vinnarna. Programledare: Maria Askerfjord Sundeby Sänds även kl. 12.55.

Kultur

Sänds även natt mot måndag kl.00.02.

Aktualiteter

Från måndagen.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Prästkappor, Sverigedräkter och sjuksköterskor i kortkorta rockar - fyra historier om dräkter (och vad de gör med oss) Genom livet bär vi en rad olika dräkter, både i yrkeslivet och privat. I veckans Stil berättar vi historier om några av dem - och vilka vi blir när vi sätter dräkterna på oss. I veckans program träffar vi prästen Camilla Lif, som ser sin yrkesdräkt som något både löftesrikt och stärkande. Vi undersöker varför vissa yrkesgrupper, så som flygvärdinnan, polisen och sjuksköterskan, blir sexualiserade. Har det med kläderna att göra? Vi pratar med Ida De Wit Sandström, doktor i tjänstevetenskap, och den före detta sjuksköterskan Irma Lindström Kjellberg. Historikern Henric Bagerius berättar om hur den så kallade Sverigedräkten kom till och så besöker vi en värld full av kramgoa djurdräkter i mjuk fuskpäls. Vi gör även ett kort återbesök hos skräddaren Inger Löwe, som både syr upp och hyr ut historiska dräkter. Veckans programledare är Erik Sjölin. Från fredagen. Sänds även på onsdag kl 02:02.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sänds även på tisdag kl. 03.02 samt lördag kl 23:05.

Dokumentärer

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Vätgaseran - ny infrastruktur i megaformat Nu kommer de på löpande band: storsatsningarna - inte bara på att producera e-metanol och andra nya bränslen som krävs för den stora klimatomställningen utan även de pipelines och ledningar som krävs för att få fram energin till fartyg, flygplatser, hushåll och industrier. Parallellt med redan befintlig infrastruktur i Sverige som vägar, järnvägar och kraftledningar behöver ytterligare ett distributionsnät byggas upp - för vätgas och så kallade elektrobränslen. För det planeras inom bara några år investeringar över hela landet för mångmiljardbelopp. Och det är bråttom för att täcka de växande energibehoven. Reportage av Christer Sunesson om byggprojekt längs Norrlandskusten och samtal med forskare och med Sveriges Radios Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén om vad som krävs för att gå i mål med några av de riktigt stora infrastrukturprojekten i modern tid i Sverige. Medverkande: Hans Kreisel, vd för Nordion David Kilberg, klimatchef på Naturskyddsföreningen Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH Peter Enå - vice vd Inlandsbanan Claes Fredriksson - vd Liquid wind Rickard Pellny - strateg på infrastruktur Övik energi Magnus Svensson - inköp- och logistikdirektör SCA Cathrine Essén - kapten MV Ortviken Frans Timmermans, EU:s klimatkommissionär Niklas Zachrisson - Programledare: Anders Wennersten - Producent: Information: Från och med denna vecka sänder Klotet nya program i P1 först på söndagar klockan 16:03 till skillnad från tidigare på onsdagar 14:03. Onsdagstiden kvarstår dock som repristid för programmen. Som pod läggs ett nytt Klotet ut varje torsdagskväll. Sänds även på onsdag kl. 14.03 samt natt mot fredag kl. 03.47.

Vetenskap

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Mänskliga faktorn vinner över AI Kommer AI någonsin någonsin kunna ta över? När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen - den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom människan som får den fyrkantiga tekniken att funka? Programmet sändes första gången april 2021. Flygkrascher, tågkrockar och fartyg som går på grund illustrerar hur människan står bakom stora katastrofer trots avancerad teknik och AI. Om vi å andra sidan pratar om det mänskliga bidraget: flygkaptenen som just på grund av sin erfarenhet och förmåga att avläsa det oförutsägbara räddar människor från döden, vårdteamet som har koll på varandra och övervakar utrustningen för att gripa in om det oförutsägbara händer, så handlar det om att aktivt söka lösningar på ett kreativt sätt som många gånger är bortom vad de tekniska systemen klarar av. Så vad är det mänskliga bidraget? Hur ska teknik och människa samspela? Hur ser vi till att vi inte bygger system som skapar distans till det som vi kallar det mänskliga? Och kommer AI någonsin att kunna ersätta människan, ja rent av ta över, som en del hävdar? För att samtala om detta har Filosofiska rummet bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Anders Hedman, docent i människa-datorinteraktion vid KTH i Stockholm. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl Filosofer som tas upp i programmet: John Searle Hubert Dreyfus Filosofiska rummet intervjuar Hubert Dreyfus René Descartes Sänds även på fredag kl 20:03 och lördag kl 03:40.

Kultur

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Ulf Henricsson - sheriffen som stoppade en massaker i Bosnien Han fick ökända krigsförbrytare på Balkan att backa, men lyckades inte försona grannar på den skånska landsbygden. Hör FN-bataljonchefen Ulf Henricsson om våldets logik, om ledarskap och mod. "There is a new sheriff in town. And he is Swedish". Så skrev den amerikanske krigskorrespondenten Kurt Schork i sin rapport från krigets Bosnien, hösten 1993. Han syftade på Ulf Henricsson, överste i första graden och bataljonchef för den första FN-styrkan i Bosnien, Nordbat 2. Med sin säregna auktoritet och hot om våld lyckades han ta sig in i byn Stupni Do, där över 30 civila massakrerats av kroatiska styrkor. Den svenska styrkan avvärjde också hotet om ytterligare en massaker i staden Vare?, med plundringar, våldtäkter och massavrättningar. Smeknamnet "Sheriffen i Vare?" fastnade, och Ulf Henricsson bär det med stolthet. Under hans offensiva ledarskap räddades otaliga civila människors liv. Men varifrån kommer hans mod och beslutsamhet, öga mot öga med ökända krigsförbrytare? Och varför blev utfallet så annorlunda i Srebrenica två år senare, när en holländsk FN-styrka passivt såg på medan över 8 000 muslimska män och pojkar fördes iväg och mördades? "Äh, det är bara att slå ihjäl gubben"Som liten pojke i Järna utanför Stockholm lärde han sig tidigt att inte backa, att sätta hårt mot hårt och att sätta sig i respekt. Våld kan lösa problem, det är hans bestämda uppfattning, och i krigets logik finns ingen plats för sansade samtal. Kanske var det därför han aldrig trivdes som medlare i TV3:s program Grannfejden 2007, där Ulf Henricsson tillsammans med programledare Robert Aschberg förgäves försökte lösa bittra konflikter mellan grannar. Eller varför han inte tror på någon diplomatisk fred mellan Ryssland och Ukraina. Programledare: Martin Wicklin. Producent: Fanny Hedenmo. Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Från morgonen.

Aktualiteter, Repris

Från i går.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Känslan av att få: "Jag känner ingen skam, men jag vill hellre ge än att ta emot" Det är skönt att ge, men hur är det att vara den som får? Anders och Lollo åker till Centrumkyrkan i Farsta för att ta reda på hur det känns att ta del av andras givmildhet. Hit kommer människor för att få gratis lunch. Volontären Ann älskar att hjälpa till, Klaus hatar att gå hit men är tvungen, och Liljana är egentligen inte hungrig, bara ensam.   Vad händer när viljan att dela med sig blir för stark och man utsätts för så kallat godhetsknarkande? Hör Matilda som inte alls ville ha fortsatt hjälp, men som blev fortsatt utsatt för den goda viljan. Hör också Anette Kyhlström, diakon och verksamhetschef för Hela Människan i Stockholms län. När vi ser människor tigga på svenska gator får vi social ångest. Det säger forskaren Erik Hansson, som undersökt saken i en avhandling med titeln: "Det känns fel". Konstnären Cecilia Parsberg hanterade sin egen ångest med att sätta upp ett körverk med de som tigger och de som ger. Reporter och producent: Lollo Collmar och Anders Diamant. Har du egna tankar om att ge eller att få ta emot? Mejla gärna: mot@sverigesradio.se eller ring till vår telefonsvarare: 08 784 15 30 Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sänds även lördag kl. 02.02..

Underhållning

Valborgsmässofirande vid Gunillaklockan i Uppsala Vårsånger, vårtal och studentikost uppsluppen stämning - traditionell sista april i Uppsala. Efter en lång och välfylld festdag i Uppsala på sista april blir det fortsatt uppsluppet men ändå lite mer högtidligt och stillsamt när många Uppsalastudenter framåt kvällen tågar upp till Gunillaklockan utanför Uppsala slott. Där blir det som vanligt vårtal av Curator Curatorum och vårsånger med Allmänna Sången. I år firas också att det är hela 200 år(!) sedan denna tradition startades av några sångglada studenter. Att Sveriges Radio (tidigare Radiotjänst) direktsänder från Uppsalastudenternas firande har också varit en nästan obruten tradition sedan 1920-talet. Medverkande: Allmänna Sången under ledning av Maria Goundorina, Curator Curatorum Elenor Söderberg. Programledare: Håkan Rehn

Kultur

En kväll om våren - om att odla sin egen mat och om nygamla beredskapstider Möt våren tillsammans med programledare Anna Hanspers. Tillsammans med gäster diskuteras odlingsglädje, vårens ankomst och det kommer också bjudas på ett och annat tips från beredskapstiden. Vintern rasar ut och våren tar sin rättmätiga plats. För många börjar längtan efter att köra ner fingrarna i myllan och börja odla komma i takt med att våren gör sitt intåg. Och kanske är det mer aktuellt än någonsin att fylla på matlagret med tanke på höga matkostnader och allt som händer i vår omvärld. I programmet som sänds från kanten av den stora köksträdgården som ligger mitt i Botaniska trädgården i Lund pratar vi om vårens ankomst, om odlingsglädje och nygamla beredskapstider. Medverkar gör Gunnel Carlson, trädgårdsjournalist, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI. Programledare är Anna Hanspers. Producent är Ann-Marie Lindqvist och Johanna Ravhed.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Kriminellas återfall, biografernas uppståndelse och Erdogans svagare ställning Dessutom i Godmorgon världen krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service. Finns det plats för vård när fångarna blir fler?Även den här veckan har skjutningarna och sprängningarna fortsatt i Sverige - och i torsdags presenterade regeringen och Sverigedemokraterna nya detaljer kring straffskärpningar för brott som begås inom kriminella nätverk. Bland annat föreslås straffet för grovt vapenbrott att fördubblas - från minst två år till minst fyra års fängelse. Kriminalvården har beräknat att alla straffskräpningar som ingår i Tidöavtalet kommer att fördubbla antalet intagna i fängelser. Frågan är då om man kommer att kunna ge behandling till de interner som behöver det inne på anstalterna - och vad som händer med återfallen i brott. Vår reporter var med på ett möte hos KRIS - kriminellas revansch i samhället - i Södertälje. Biografernas uppståndelseBiograferna har fått kämpa dom senaste åren. Coronapandemin lamslog branschen å sedan har vi ökningen av strömningstjänster som folk fick vänja sig vid under pandemin. Så det vore inte konstigt om biobranschen skulle ha svårt att locka publik. Men på flera håll i landet verkar bion stå sig ganska bra - flera nya öppnar å biobesökandet ökar igen efter pandemiårens låga nivåer. Så vad är det egentligen som gör att bion alltid tycks klara sig, trots att det nu å tidigare siats om en annalkande "biodöd"? Svagare stöd för Erdo?an inför turkiskt valOm precis två veckor ska Turkiet välja president och parlament. Opinionsundersökningar pekar på ett rysarval och för första gången på årtionden talas det om att president Erdo?an och hans AK-parti riskerar att förlora makten. Vår korrespondent Johan-Mathias Sommarström besökte Istanbuldistriktet Kasimpasa. Ett arbetardistrikt där Erdo?an växte upp och som varit honom trogen- men där det nu syns sprickor i det annars omfattande stödet.. Timme 1: Många intressenter strider om Sudan Så ska färre kriminella återfalla i brott Biografernas återuppstår trots tuff konkurrens Krönika Ulrika Knutson om valborgsballonger och drinken "Pisspotta" Panelen Timme 2: Erdo?ans minskade stöd inför valet - vi besöker hans hemkvarter i Istanbul Public Service Älvarnas ställning - protester på 60-talet, vad händer nu när behovet av el ökar? Film om samer tillgängliggörs på KB Känd djurklinik i Indien fortsätter att rädda fåglar i värmeböljan Kåseri av Mark Levengood Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Joakim Persson Programledare: Svjetlana Pastuhovic Från morgonen.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Kriminellas återfall, biografernas uppståndelse och Erdogans svagare ställning Dessutom i Godmorgon världen krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service. Finns det plats för vård när fångarna blir fler?Även den här veckan har skjutningarna och sprängningarna fortsatt i Sverige - och i torsdags presenterade regeringen och Sverigedemokraterna nya detaljer kring straffskärpningar för brott som begås inom kriminella nätverk. Bland annat föreslås straffet för grovt vapenbrott att fördubblas - från minst två år till minst fyra års fängelse. Kriminalvården har beräknat att alla straffskräpningar som ingår i Tidöavtalet kommer att fördubbla antalet intagna i fängelser. Frågan är då om man kommer att kunna ge behandling till de interner som behöver det inne på anstalterna - och vad som händer med återfallen i brott. Vår reporter var med på ett möte hos KRIS - kriminellas revansch i samhället - i Södertälje. Biografernas uppståndelseBiograferna har fått kämpa dom senaste åren. Coronapandemin lamslog branschen å sedan har vi ökningen av strömningstjänster som folk fick vänja sig vid under pandemin. Så det vore inte konstigt om biobranschen skulle ha svårt att locka publik. Men på flera håll i landet verkar bion stå sig ganska bra - flera nya öppnar å biobesökandet ökar igen efter pandemiårens låga nivåer. Så vad är det egentligen som gör att bion alltid tycks klara sig, trots att det nu å tidigare siats om en annalkande "biodöd"? Svagare stöd för Erdo?an inför turkiskt valOm precis två veckor ska Turkiet välja president och parlament. Opinionsundersökningar pekar på ett rysarval och för första gången på årtionden talas det om att president Erdo?an och hans AK-parti riskerar att förlora makten. Vår korrespondent Johan-Mathias Sommarström besökte Istanbuldistriktet Kasimpasa. Ett arbetardistrikt där Erdo?an växte upp och som varit honom trogen- men där det nu syns sprickor i det annars omfattande stödet.. Timme 1: Många intressenter strider om Sudan Så ska färre kriminella återfalla i brott Biografernas återuppstår trots tuff konkurrens Krönika Ulrika Knutson om valborgsballonger och drinken "Pisspotta" Panelen Timme 2: Erdo?ans minskade stöd inför valet - vi besöker hans hemkvarter i Istanbul Public Service Älvarnas ställning - protester på 60-talet, vad händer nu när behovet av el ökar? Film om samer tillgängliggörs på KB Känd djurklinik i Indien fortsätter att rädda fåglar i värmeböljan Kåseri av Mark Levengood Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Joakim Persson Programledare: Svjetlana Pastuhovic Från morgonen.

Aktualiteter, Repris