SR, P1 2023-06-04

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i går. Sänds även på måndag kl. 04.30.

Aktualiteter, Repris

Från i torsdags. Sänds även tisdag kl. 18.35.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från gårdagen. Sänds även kl.21.03.

Teater, Repris

Från i tisdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Så märks det lutherska arvet idag, 500 år efter det att Sverige blev ett lutherskt land Om vilka spår som den lutherska kyrkan satt och som man fortfarande kan se i dagens Sverige Reformationen i Sverige gick stegvis men resultatet blev att svenskarna gick från att vara katoliker till att bli medlemmar i den svenska lutherska kyrkan. Vilka avtryck har det gjort och hur hade Sverige sett ut om vi behållit den katolska traditionen? Hör Magdalena Dahlborg från den katolska tidningen Signum, Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans Tidning, Martin Berntson, professor i religionsvetenskap och Mustafa Panshiri, samhällsdebattör och tidigare polis. Även David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, medverkar. programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Från i onsdags.

Nyheter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Att leva under hedersnormer Många unga i Sverige lever under hedersförtryck. Var går gränsen för vad en förälder får bestämma? Hur kan skolan stötta de unga? Och om du är en förälder som börjat tänka om, och tänka nytt - hur kan du våga ge ditt barn frihet? UR. Programledaren Bo Sjökvist diskuterar med läraren Catharina Glaas och kuratorn Poya Ashna. Vi får också möta författaren Elaf Ali, som har egen erfarenhet av att leva under hedersnormer. Avsnitt 96.  Producerat av UR. Lyssna på Jobbiga föräldrar på UR Play Från i fredags. Sänds även på måndag kväll kl. 19.30.

Utbildning, Repris

Orden vi använder för att förolämpa varandra Kränkande språk kan vara skällsord som luder, pucko, fikus eller stolle. Men också att säga din idiot, ditt as eller din jävel. Hör om grammatiken och historien bakom några vanliga tillmälen. Förolämpningar är ett känsligt ämne men det är också själva tanken med förolämpningar, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. - Skällsorden har sin funktion i språket. När man är arg på någon och vill säga något nedsättande då måste man ha vissa ord för det. Måste de vara förnedrande? - Ja. Precis som att vi har ord för att hylla någon så har vi ord för att berätta hur illa vi tycker om någon. Språket har vi för att uttrycka alla våra känslor, inte bara de fina känslorna, säger Henrik Rosenkvist. Språkfrågor om skällsord och förolämpningarVarifrån kommer ordet "stolle" i betydelsen en dum person och har det något med den tyska kakan "stollen" att göra? Varför säger man din eller ditt istället för du i förolämpningar? Som till exempel ditt as, din idiot eller ditt rövhål. På andra språk använder man formen du, som "you asshole" på engelska eller "du Arschloch" på tyska. Varifrån kommer skällsordet "fikus" för en homosexuell man? Hur har ordet "luder" bytt betydelse över tid? Har det skånska nedsättande ordet "fyle", i betydelsen "en grupp människor", något att göra med "fyle" från den antika grekiskan, som betydde stam? Varifrån kommer skällsordet "pucko" och kan det ha någon koppling till den persiska förolämpningen "kalepook" som betyder ungefär dumhuvud? Läs mer om tillmälen, skällsord och kränkande ordBok: Kapten Haddocks ordbok, från alabasterskalle till ökenråtta, författare Björn Wahlberg (från 2020) Video: Tennisspelaren Jonas Björkman skriker "luder" med mera till en domare (från 2007) Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Dokumentärer

Blommorna på myren - och Kjell som räknar småkrypen på Omberg Vi undersöker floran på Stora Blomstermyran utanför Umeå. Och möter biologen Kjell Antonsson som inventerat insekter och spindlar med en gigantisk håv på biltaket. Floran på en myr är speciell. Det är ont om näring, ibland alldeles för torrt och ibland alldeles för blött. Vad gör det med växterna, och vilka växter trivs bra på myren? Det undersöker fältreporter Maria Viklands på Stora Blomstermyran utanför Umeå, tillsammans med Åsa Granberg, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län, Åsa Hagner, botanist vid Sveriges Lantbruksuniversitet, och botanist Andreas Press, också vid SLU. Det blir en junimorgon bland hjortronblommor och taniga tallar. Och rosling, sileshår och förhoppningsvis kärrspira, som utsetts till Årets växt 2023 av Svenska botaniska föreningen. Med hjälp av en ljusfälla undersöks också vilka insekter som trivs på myren. Och så tar vi del av ett drömprojekt. Så kallar biologen Kjell Antonsson uppdraget att inventera insekter, spindlar, mångfotingar och landsnäckor på Omberg i Östergötland. Med hjälp av en jättestor håv, fäst på biltaket, har han samlat in och artbestämt småkrypen. Och inte bara det - han har kunnat jämföra resultatet med hur insektslivet såg ut för hundra år sedan. Finns det färre eller fler arter idag? Bengt Lindell hörde ett märkligt ljud i en liten våtmark vid sitt hus i sydöstra Småland. Ett smattrande, entonigt läte. Vem är det som låter? Det tar vi reda på. Förra året fick Martha Vallhagen en hörapparat. Hon berättar om lyckan i att återigen kunna höra fågelsången. I veckans kråkvinkel pratar Jenny Berntson Djurvall med en öronmanet. Som art har den funnits på jorden i 500 miljoner år. Kanske har den svaren på hur vi ska kunna tänka sju generationer framåt? Programledare är Karin Gyllenklev. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Blommorna på myren - och Kjell som räknar småkrypen på Omberg Vi undersöker floran på Stora Blomstermyran utanför Umeå. Och möter biologen Kjell Antonsson som inventerat insekter och spindlar med en gigantisk håv på biltaket. Floran på en myr är speciell. Det är ont om näring, ibland alldeles för torrt och ibland alldeles för blött. Vad gör det med växterna, och vilka växter trivs bra på myren? Det undersöker fältreporter Maria Viklands på Stora Blomstermyran utanför Umeå, tillsammans med Åsa Granberg, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län, Åsa Hagner, botanist vid Sveriges Lantbruksuniversitet, och botanist Andreas Press, också vid SLU. Det blir en junimorgon bland hjortronblommor och taniga tallar. Och rosling, sileshår och förhoppningsvis kärrspira, som utsetts till Årets växt 2023 av Svenska botaniska föreningen. Med hjälp av en ljusfälla undersöks också vilka insekter som trivs på myren. Och så tar vi del av ett drömprojekt. Så kallar biologen Kjell Antonsson uppdraget att inventera insekter, spindlar, mångfotingar och landsnäckor på Omberg i Östergötland. Med hjälp av en jättestor håv, fäst på biltaket, har han samlat in och artbestämt småkrypen. Och inte bara det - han har kunnat jämföra resultatet med hur insektslivet såg ut för hundra år sedan. Finns det färre eller fler arter idag? Bengt Lindell hörde ett märkligt ljud i en liten våtmark vid sitt hus i sydöstra Småland. Ett smattrande, entonigt läte. Vem är det som låter? Det tar vi reda på. Förra året fick Martha Vallhagen en hörapparat. Hon berättar om lyckan i att återigen kunna höra fågelsången. I veckans kråkvinkel pratar Jenny Berntson Djurvall med en öronmanet. Som art har den funnits på jorden i 500 miljoner år. Kanske har den svaren på hur vi ska kunna tänka sju generationer framåt? Programledare är Karin Gyllenklev. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Gunnar Strömmer (M): Terrorlagen förbjuder inte opinionsyttringar i sig Justitieminister Gunnar Strömmer om den nya terrorlagen, om hur fängelserna ska kunna ta emot dubbelt så många interner som idag och om hur läktarvåldet ska stoppas. Den 1 juni började den nya lagstiftningen, som straffar deltagande i en terroristorganisation, att gälla. Från och med nu kan den som "främjar, stärker eller understödjer" en terrororganisation straffas, även om handlingen i sig inte är kopplad till ett terrorbrott. Lagen fick skarp kritik från Lagrådet som avrådde regeringen från att lägga fram lagen. Kritiken går bland annat ut på att lagen är otydlig och att den skulle innebära en alltför långtgående kriminalisering. En ny terrorlag var en av punkterna som Sverige skulle uppfylla för att Turkiet skulle godkänna Sverige som Nato-medlem. Nu när lagen är på plats har den turkiske presidentens kommunikationschef Fahrettin Altun har skrivit på Twitter att han vill att lagen ska användas för att stoppa en planerad anti-Nato-demonstration i Stockholm på söndag den 4 juni där organisationen Rojavakommittéerna deltar. Är den turkiska tolkningen rimlig? Innebär lagen att myndigheter nu kan stoppa söndagens demonstration? "Lagen tar sikte i deltagande i en terroristorganisation och vad det betyder framgår ju av lagens bestämmelser och förarbetena till lagen och det ju tar sikte på att hjälpa eller stödja eller främja en terroristorganisation, utan att den insatsen behöver vara kopplad till en specifik terroristhandling. Däremot är det inte så att det är en lagstiftning som förbjuder opinionsyttringar i sig. En sådan fråga har ju gällt, 'får man man vifta med terroristflaggor?' och det får man ju, MEN, och det är i sig inget som kriminaliseras genom den här lagstiftningen, sen är det naturligtvis så att en flagga eller en symbol som är kopplad till en viss terroristorganisation kan ju förstås användas som ett bevis bland andra för att styrka en koppling till en organisation, men själva opinionsyttringen i sig kriminaliseras ju inte genom den här lagstiftningen", säger justitieminister Gunnar Strömmer. Dubbelt så många fångarKriminalvården har på regeringens uppdrag räknat på vad Tidöavtalets alla förslag om fler och hårdare straff och längre fängelsevistelser kommer att innebära för myndigheten. Slutsatsen är att dubbelt så många människor kommer att sitta i fängelse, jämfört med idag. Det kommer att behövas mellan 11 och 16 nya stora anstalter och tusentals mer personal, och Kriminalvården kommer att behöva dubbelt så mycket pengar i statliga anslag som idag. Hur ska det gå till när det redan i dag är trångt på anstalter och svårt att rekrytera personal? Gunnar Strömmer säger att anstalterna kommer att behöva förtätas, med fler modulhus på fängelseområdena och att fler interner ska dela cell. "Idag är det en fjärdedel som delar cell, och den fjärdedelen kan nog behöva bli en hälft eller kanske tre fjärdedelar", säger Gunnar Strömmer. Regeringen ska också undersöka om andra länder kan ta emot svenska interner. Är ni beredda att lägga de pengar som Kriminalvården har sagt behövs? "Det är ju min utgångspunkt som justitieminister. Jag har fått i uppdrag att förverkliga innehållet i en överenskommelse som i sin tur är baserat på en analys av hur samhället utvecklar sig och vi ska kunna vända den här utvecklingen", säger Gunnar Strömmer. Hur ska fotbollshuliganer stoppas?I förra veckan uppträdde supportrar våldsamt under en allsvensk fotbollsmatch mellan Djurgården och AIK. Bengaliska eldar och olagliga kraftfulla smällare (bangers) kastades in på planen, flera poliser och ordningsvakter skadades när de försökte hindra maskerade huliganer från att storma planen. Gunnar Strömmer säger att det är uppenbart att fotbollsklubbarnas strategi för att förhindra läktarvåld inte fungerar. Han säger att politiken kan se över regleringar kring tex kamerabevakning, maskeringsförbud och tillträdesförbud, men att arrangörerna och klubbarna också måste ta ansvar för att få slut på arenavåldet, bland annat genom att stänga av fler våldsamma supportrar. "Varje polis som måste sättas in mot huliganer på en fotbollsmatch skulle egentligen kunna bekämpa gängkriminaliteten", säger Gunnar Strömmer. Gäst: Gunnar Strömmer (M), justitieminister Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Simon Andrén, rättsreporter på Ekot Tekniker: Christer Tjernell Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades eftermiddagen in fredag den 2 juni. Från gårdagen.

Aktualiteter, Repris

Från i fredags.

Dokumentärer, Repris

Beppe åker båt och träffar Sten på däck I den allra lika överraskande serien "Du-plattor" åker har Beppe Wolgers båt och träffar en orakad man på däck, Sten. Det är på Queen Elisabeth, Beppe har vunnit 78 000 på Täby och ska äntligen åka jorden runt. Något måste väl ändå hända en före 40? Och vem Beppe egentligen träffar får man veta nästa vecka. Från i fredags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Människan tar ett nytt stort tekniksprång Vi lever mitt i ett tekniksprång. Ny teknik ska ställa om våra samhällen och artificiell intelligens har potential att förändra våra liv i grunden. Hur mycket kontroll har människan över sitt öde? Just nu pågår snabba och stora förändringar som väcker frågor om vad som är rätt kurs mot framtiden.    Vi samlar oss till en säsongsavslutning i Vetenskapspodden, med en extra blick på innovationslandet Sverige nu när nationaldagen är på uppsegling. I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, producent Vetenskapsradion På djupet, Harald Andersson, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark Från torsdagen.

Vetenskap, Repris

Sänds även på lördag kl. 05.47.

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Sänds även kl. 18.00 samt natt mot lördag kl. 01.15.

Sport

Skrattmåsens skräniga liv Är detta en bild av helvetet på jorden? Hundratals fåglar, kanske tusen, och ett skränande oväsen utan slut, ett larmande kaos med föräldrar och nykläckta ungar om vartannat i en enda röra. I den här serien möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med texter om fåglar skrivna av Tomas själv. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson. Kontakta oss gärna på: bbv@sverigesradio.se Producent: Emmy Bergkvist Ljudläggning och slutmix: Andrea Fantuzzi En produktion av Munck Studios. Från i går. Sänds även kl. 21.33.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Krig om vattnet? Gustav Vasa - nationsbildare och despot och så den eviga Nato-processen Dessutom i Godmorgon världen krönika av Katarina Barrling och kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service. Räcker vattnet?Det är torrt på många håll i världen. Och tidigare har det förutspåtts att vattenbrist kommer orsaka konflikter. Men hur är det med den saken? Godmorgon Världens Lena Bejerot har pratat med vattenanvändare och forskare Gustav Vasa - nationsbildare och despotPå Nationaldagen är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. På vilket sätt gjorde han Sverige till en nation? Och var det en plan han följde, med pr-talang och ett större mått av grymhet? Reportage av Annika Selin Den eviga Nato-processenNato-utrikesministermöte i Oslo, EU+-möte i Chisniau i Moldavien och ett EU-handelsmöte med USAs utrikesminister i Luleå, den gångna veckan har på många sätt handlat om de olika konstellationerna av västvärldens samarbeten. Har dessa möten fört Sverige närmare ett Nato-medlemskap? Vi försöker reda ut med våra korrespondenter Andreas Liljeheden och Johan-Mattias Sommarström Timme ett Läget i Ukraina Leder vattenbrist till väpnade konflikter? Politisk och ekonomisk turbulens i Pakistan Kan djur vara spioner? Krönika: Katarina Barrling Panelen Timme två Gustav Vasa - nationsbildare eller despot? Hur ligger opinionen i nationalstaten Sverige? Public Service Hur långt är det kvar till Nato? Ett år till EU-valet, men väljarna kan lite om besluten som tas där Kåseri Mark Levengood Programledare: Sara Stenholm Producent: Luise Steinberger Tekniker: Joachim Persson Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Krig om vattnet? Gustav Vasa - nationsbildare och despot och så den eviga Nato-processen Dessutom i Godmorgon världen krönika av Katarina Barrling och kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service. Räcker vattnet?Det är torrt på många håll i världen. Och tidigare har det förutspåtts att vattenbrist kommer orsaka konflikter. Men hur är det med den saken? Godmorgon Världens Lena Bejerot har pratat med vattenanvändare och forskare Gustav Vasa - nationsbildare och despotPå Nationaldagen är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. På vilket sätt gjorde han Sverige till en nation? Och var det en plan han följde, med pr-talang och ett större mått av grymhet? Reportage av Annika Selin Den eviga Nato-processenNato-utrikesministermöte i Oslo, EU+-möte i Chisniau i Moldavien och ett EU-handelsmöte med USAs utrikesminister i Luleå, den gångna veckan har på många sätt handlat om de olika konstellationerna av västvärldens samarbeten. Har dessa möten fört Sverige närmare ett Nato-medlemskap? Vi försöker reda ut med våra korrespondenter Andreas Liljeheden och Johan-Mattias Sommarström Timme ett Läget i Ukraina Leder vattenbrist till väpnade konflikter? Politisk och ekonomisk turbulens i Pakistan Kan djur vara spioner? Krönika: Katarina Barrling Panelen Timme två Gustav Vasa - nationsbildare eller despot? Hur ligger opinionen i nationalstaten Sverige? Public Service Hur långt är det kvar till Nato? Ett år till EU-valet, men väljarna kan lite om besluten som tas där Kåseri Mark Levengood Programledare: Sara Stenholm Producent: Luise Steinberger Tekniker: Joachim Persson Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Gud - Fader, Son och Ande Ekumenisk gudstjänst på Heliga Trefaldighets dag från Jesu Moder Marias kloster i Mariavall. Systrar från Mariavall och medlemmar i Killans bönegemenskap reflekterar och tillber inför Guds väsens mysterium - Den Heliga Treenigheten. 12 benediktinnunnor i Jesu Moder Marias kloster på Österlen och fem medlemmar i Killan, en ekumenisk bönegemenskap med rötter i Svenska kyrkan och som driver Killans bönegård i närheten av klostret, samlas för att dela tankar om Treenigheten. Gudstjänsten bygger på den tidebönstradition som både klostret och Killans bönegård har gemensamt  och innehåller moment ur både katolsk och svenskkyrklig tradition. Inledningsvis får vi också höra de Fem imperativen, eller löftena, om hur katoliker och lutheraner ska verka för enhet som skrevs under i samband med påve Franciskus besök i Lund 2016. Det var en berörande stund. Som om 500 år av längtan äntligen besvarades. Dessa dagar av nåd i oktober 2016 helade något i vår splittrade kyrka. Vänskap började spira. Och hela tiden får vi kraft och mod att fortsätta vänskapens väg med hjälp av de fem imperativ som Lutherska världsförbundet och påven Franciskus undertecknade vid mötet i Lund. Anna Alebo Medverkande: Moder Christa, intervju, solosång och bibeltext Anna Alebo, inledning och förbön Sr Laurentia, läsning bibeltext Sr Maria, läsning imperativ och tilltal Ingrid Norén Nilsson, läsning imperativ och bibeltext Alexandra Hibolin, läsning imperativ och tilltal Lars Axelsson Alebo, tilltal May Heldal, böneledare och solosång Sr Laurentia och Sr Scolastica, leder sången Texter: 1 Mos 18:1-8 Matteusevangeliet 11:25-27 2 Kor 13:13 Musik: Ingång I min Gud har jag funnit styrka (Taizé) Psaltarpsalm 63 Psaltarpsalm 148 Hymn O väldiga Treenighet s 12 Lær meg å kjenne dine veie Psalm 319 i norsk psalmbok Kyrie (Taizé) Fader vår Psalm 338: Som ett klockspel Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson liv@sverigesradio.se Vill du veta mer om Mariavalls kloster kan du läsa mer om det på deras hemsida. Där beskrivs bland annat klosterlivet och klostrets historia. Man kan också få information om gästhemmet som är öppet större delen av året och få kontakt om man vill göra en reträtt på klostret.

Andliga frågor

Hur pennan kan hjälpa din hjärna Louise har förlorat sin förmåga att skriva läsligt för hand. Hon undrar om något i hennes hjärna går förlorat när handskriften försvinner alltmer. Det råder delade meningar om hur viktigt det är att skolan lär sina elever att skriva för hand. Om handens rörelser hjälper oss att tänka klart och minnas bättre, eller om digitalt skrivande går lika bra. Penna eller tangentbord, det är frågan i detta avsnitt. I hjärnan på Louise Epstein är en underhållande podd om hjärnan och samtiden, med inbjudna gäster och bisittarna Anders Hansen och Ola Hermanson. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Anders Hansen Gäster: Göran Lundborg, handkirurg och professor emeritus vid Lunds universitet, Barbro Westlund, fd lektor i läs och skrivutveckling, David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarshögskolan Producent: Kicki Möller Sänds även på måndag kl. 14.03.

Kultur

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Sverige 500 år: Fem sekel, fem böcker På nationaldagen fyller Sverige 500 år - räknat från när Gustav Vasa valdes till kung. Vi bad fem litteratursjälar välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Programledare: Maria Askerfjord Sundeby. Sänds även kl. 12.55.

Kultur

Sänds även natt mot måndag kl.00.02.

Aktualiteter

Från måndagen.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Snälla killar - töntiga eller trendiga stilbildare 2023? Talesättet "Snälla pojkar får inte kyssa vackra flickor" behöver revideras, för i Hollywood talas det om ett nytt mjukare mansideal. Säg 'bye bye' till bad boys - nu våras det för snälla killar. Ted Lasso, Keanu Reeves och Pedro Pascal, för att nämna några av de många exempel som lyfts fram på hur snälla män nu premieras inom film och i tv-serier. Veckans Stil tittar närmare på stilen hos (några av) de fiktiva och högst verkliga män som uppmärksammas lite extra just nu. Det är män som får pulsen att höjas på somliga, genom att vara just snälla och schyssta killar, utan något besvärande bagage i fråga om taskig kvinnosyn. För efter #MeToo - då de mer sjaskiga sidorna av flera av forna tiders sexsymboler avslöjades - gäller det att hitta mer oproblematiska killar att lyfta fram. Stjärnor med fläckfritt rykte såsom Keanu Reeves har fått en revival, och manusförfattare till filmer och tv-serier kämpar med att skapa manliga karaktärer som är sexiga, men som på samma gång inte får kvinnor att vilja lägga benen på ryggen och springa så långt bort som möjligt - eller att vilja ge dem en snyting. Under årets första halva är det ett namn som återkommit som huvudsakligt exempel på det nya mansidealet. Nämligen skådespelaren Pedro Pascal, som efter en lång och trägen karriär, vid 47 års ålder lyckades slå igenom stort. Med en av huvudrollerna i tv-serien The last of us satte han både hjärtan, såväl som internet i brand. Med nöjesjournalisterna Michelle Hallström och Markus Larsson diskuterar vi vårens Pedro Pascal-feber, och vad den beror på. Vid sidan av filmen och tv-seriernas sfär, så syns naturligtvis även män inom modevärlden. Vi tittar närmare på hur idealen för den manliga modellen utvecklats, och pratar med tidningen Café modechef Daniel Lindström och modellagenturen Nisch medgrundare Mathias Fältmarsch. Medan det bland kvinnliga modeller tillkommit vad som kallas för en 'curve' kategori, så är det ännu högst ovanligt att kurviga manskroppar syns på modevisningarna. Vi får också lära oss mer om förförelsens konst. För när det kommer till att vara en tjejtjusare, charmör eller casanova så handlar det långt ifrån bara om utseende, pengar eller makt. Det kunde författaren Betsy Prioleau konstatera efter att hon försökt gå till botten med vad det är som gör att vissa tillsynes ordinära män lyckas få mängder av kvinnor på fall. Hennes upptäckter går att läsa i boken Swoon: Great Seducers and Why Women Love Them. Vi ringer upp henne och ber henne berätta om dessa män med närmast en superkraft när det kommer till att förföra. Dessutom djupdyker vi in i pappastilen, för på senare år försöker fler fäder stå emot det traditionella funktionella pappamodet, för att istället fortsätta hålla stilen. Något som kan vara svårare sagt än gjort. Från fredagen. Sänds även på onsdag kl 02:02.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sänds även på tisdag kl. 03.02 samt lördag kl 23:05.

Dokumentärer

Beppe åker båt och träffar Sten på däck I den allra lika överraskande serien "Du-plattor" åker har Beppe Wolgers båt och träffar en orakad man på däck, Sten. Det är på Queen Elisabeth, Beppe har vunnit 78 000 på Täby och ska äntligen åka jorden runt. Något måste väl ändå hända en före 40? Och vem Beppe egentligen träffar får man veta nästa vecka. Från i fredags.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Svenskarnas syn på naturen under 500 år Sedan nationen Sveriges födelse i samband med valet av Gustav Vasa som kung år 1523 har vårt förhållande till naturen varit i ständig förändring. Med allt från den skrämmande vilda urskogen till den tämjda, mer konstruerade naturen som ett berikande andaktsrum. Vetenskapsradion Klotet gör flera nedslag i historien; under 15-, 17- och 1900-tal, där religionshistorikern David Thurfjell och miljöhistorikern Sverker Sörlin beskriver hur vi under de senaste 500 åren ser på och förvaltar den miljö vi lever i. Dessutom reportage från fjällvärlden vid en trädgräns som nu hela tiden förflyttas till följd av klimatförändringarna och besök i en modern skog utanför Uppsala med planterade tallar på rad. Programmet är en del av att Sveriges Radio uppmärksammar firandet av Sverige 500 år. Medverkande: Lisa Öberg - fjällekolog Tomas Roslin - ekolog David Thurfjell - religionshistoriker Sverker Sörlin - miljöhistoriker Sara Sällström - reporter Anna-Karin Ivarsson - reporter Niklas Zachrisson - programledare Anders Wennersten - producent

Vetenskap

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Kan du tänka dig? Om föreställningar, fantasi och verklighet Tankarna swishar förbi därinne varje sekund, varje dag utan stopp. Trots att vi tänker jämt vet vi förvånansvärt lite om hur tänkandet går till. Så vad gör vi när vi tänker? Filosofen Pär Sundström beskriver det som att tanken har vingar, för att den är inte bunden av tid, rum eller vår perception. Men hur hänger tänkandet ihop med språket? Och hur kan vi tänka på det vi inte har ord för? I det här avsnittet hör vi Pernilla Berglund, poet och författare samt Pär Sundström, filosofiprofessor vid Umeå universitet och Nils Franzén, lektor i filosofi med fokus på språk- och medvetandefilosofi, också han vid Umeå universitet.  Programledare är Lars Mogensen, research av Paulina Witte och producent är Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl 20:03 och lördag kl 03:40.

Kultur

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Från morgonen.

Sport, Repris

Från i går.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Så märks det lutherska arvet idag, 500 år efter det att Sverige blev ett lutherskt land Om vilka spår som den lutherska kyrkan satt och som man fortfarande kan se i dagens Sverige Reformationen i Sverige gick stegvis men resultatet blev att svenskarna gick från att vara katoliker till att bli medlemmar i den svenska lutherska kyrkan. Vilka avtryck har det gjort och hur hade Sverige sett ut om vi behållit den katolska traditionen? Hör Magdalena Dahlborg från den katolska tidningen Signum, Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans Tidning, Martin Berntson, professor i religionsvetenskap och Mustafa Panshiri, samhällsdebattör och tidigare polis. Även David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, medverkar. programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sänds även lördag kl. 02.02..

Underhållning

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i går.

Teater, Repris

Skrattmåsens skräniga liv Är detta en bild av helvetet på jorden? Hundratals fåglar, kanske tusen, och ett skränande oväsen utan slut, ett larmande kaos med föräldrar och nykläckta ungar om vartannat i en enda röra. I den här serien möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med texter om fåglar skrivna av Tomas själv. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson. Kontakta oss gärna på: bbv@sverigesradio.se Producent: Emmy Bergkvist Ljudläggning och slutmix: Andrea Fantuzzi En produktion av Munck Studios. Från i går.

Fritid och hobby, Repris

Från i fredags.

Lättlyssnat, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Krig om vattnet? Gustav Vasa - nationsbildare och despot och så den eviga Nato-processen Dessutom i Godmorgon världen krönika av Katarina Barrling och kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service. Räcker vattnet?Det är torrt på många håll i världen. Och tidigare har det förutspåtts att vattenbrist kommer orsaka konflikter. Men hur är det med den saken? Godmorgon Världens Lena Bejerot har pratat med vattenanvändare och forskare Gustav Vasa - nationsbildare och despotPå Nationaldagen är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. På vilket sätt gjorde han Sverige till en nation? Och var det en plan han följde, med pr-talang och ett större mått av grymhet? Reportage av Annika Selin Den eviga Nato-processenNato-utrikesministermöte i Oslo, EU+-möte i Chisniau i Moldavien och ett EU-handelsmöte med USAs utrikesminister i Luleå, den gångna veckan har på många sätt handlat om de olika konstellationerna av västvärldens samarbeten. Har dessa möten fört Sverige närmare ett Nato-medlemskap? Vi försöker reda ut med våra korrespondenter Andreas Liljeheden och Johan-Mattias Sommarström Timme ett Läget i Ukraina Leder vattenbrist till väpnade konflikter? Politisk och ekonomisk turbulens i Pakistan Kan djur vara spioner? Krönika: Katarina Barrling Panelen Timme två Gustav Vasa - nationsbildare eller despot? Hur ligger opinionen i nationalstaten Sverige? Public Service Hur långt är det kvar till Nato? Ett år till EU-valet, men väljarna kan lite om besluten som tas där Kåseri Mark Levengood Programledare: Sara Stenholm Producent: Luise Steinberger Tekniker: Joachim Persson Från morgonen.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Krig om vattnet? Gustav Vasa - nationsbildare och despot och så den eviga Nato-processen Dessutom i Godmorgon världen krönika av Katarina Barrling och kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service. Räcker vattnet?Det är torrt på många håll i världen. Och tidigare har det förutspåtts att vattenbrist kommer orsaka konflikter. Men hur är det med den saken? Godmorgon Världens Lena Bejerot har pratat med vattenanvändare och forskare Gustav Vasa - nationsbildare och despotPå Nationaldagen är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. På vilket sätt gjorde han Sverige till en nation? Och var det en plan han följde, med pr-talang och ett större mått av grymhet? Reportage av Annika Selin Den eviga Nato-processenNato-utrikesministermöte i Oslo, EU+-möte i Chisniau i Moldavien och ett EU-handelsmöte med USAs utrikesminister i Luleå, den gångna veckan har på många sätt handlat om de olika konstellationerna av västvärldens samarbeten. Har dessa möten fört Sverige närmare ett Nato-medlemskap? Vi försöker reda ut med våra korrespondenter Andreas Liljeheden och Johan-Mattias Sommarström Timme ett Läget i Ukraina Leder vattenbrist till väpnade konflikter? Politisk och ekonomisk turbulens i Pakistan Kan djur vara spioner? Krönika: Katarina Barrling Panelen Timme två Gustav Vasa - nationsbildare eller despot? Hur ligger opinionen i nationalstaten Sverige? Public Service Hur långt är det kvar till Nato? Ett år till EU-valet, men väljarna kan lite om besluten som tas där Kåseri Mark Levengood Programledare: Sara Stenholm Producent: Luise Steinberger Tekniker: Joachim Persson Från morgonen.

Aktualiteter, Repris