SR, P1 2023-09-09

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Pastans historia i Italien Den italienska pastan är både gammal och ganska ny. Marco Polo tog inte pastan till Italien från Kina. Och mycket av det vi ser idag dök inte upp förrän i andra halvan av 1900-talet. I programmet berättas om pastans historia, men också om dess ställning i dagens Italien. Sara Berg, journalist och författare till kokboken Pasta på italienska, berättar om sina resor genom landet under arbetet med boken. Menys Tomas Tengby berättar om sommarens besök till regionen Basilicata i hålfoten på den italienska stöveln, och mötet med en lokal pastarätt. Pastans historia i Italien går tillbaks till etruskerna och Romarriket. Har man haft vete så har man också gjort något som kan kallas pasta. Men just begreppet "pasta" är ganska sent, också i Italien. Länge kallades olika sorters pasta istället för maccheroni. Torkad pasta gjordes på Sicilien åtminstone 100 år före Marco Polos födelse. Det finns beskrivet i en bok från 1154. Pastan liknande spaghetti (ett ord som dök upp först på 1800-talet) och togs dit från Nordafrika när Sicilien styrdes av muslimska härskare.  Gnocchi, lasagne, tagliatelle och tortellini har funnits med sedan medeltiden. Men tillagningen och kryddningen var annorlunda. Sent 1700-tal blir pasta folkligt i Neapel. Torkad pasta började tillverkas under industriliknande former och blev billigare. Pasta började också pressas till olika former. Inte förrän i mitten på 1800-talet dök ett recept på tomatsås upp i en napoletansk kokbok. Det var också på 1800-talet som man började servera pastan al dente. Efter andra världskriget kom industrialiseringen igång på riktigt i Italien. Det var först då som pastan blev riktigt stor och allmänt spridd. Många av de pastarätter som idag räknas som klassiska fick då sina recept. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Mera färg ger nyttigare frukt Kimmo visar ett äpple som är knallrött inuti och Maj-Lis ger råd vid ovälkommen svampinvasion. Frukt- och bärexperten Kimmo Rumpunen skär ett äpple mitt i tu och insidan som blottas är helt röd. Julröd tycker han själv beskriver färgen bäst. Det här är ett brittiskt äpple av sorten Rosette som har gott om de nyttiga färgämnena antocyander inte bara i skalet utan även i fruktköttet. Det pågår en hel del växtförädling och forskning runt om i världen för att ta fram frukt och grönt som innehåller mer av de här ämnena, som blålila tomater till exempel, för att vi ska få i oss mer nyttigheter via mat som vi redan är vana att äta. Vill du höra mer om antocyaner, lyssna på Odla med P1 från 24 juli i år. Växtskyddsexperten Maj-Lis Pettersson svarar på frågor om sköldlöss på krukväxter och vilda blåbär. Och så tipsar hon om vad som kan göras om gräsmattan och rabatten invaderas av svampar. Har du en fråga? Skriv till odla@sverigesradio.se Medverkande: Kimmo Rumpunen och Maj-Lis Pettersson Programledare: Gustaf Klarin Reporter och producent: Åsa Wistedt Från måndagen. Sänds även kl 12:05.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Mahmoud Khalfi - imamen om koranbränningar och islamist-anklagelser I Sameh Egyptsons doktorsavhandling anklagas han för att vara Muslimska brödraskapets hemliga språkrör i Sverige. Hur svarar Mahmoud Khalfi på det? Avhandlingen "Global politisk islam?" blev våren 2023 veritabelt sprängmedel i den svenska debatten. I den över 700 sidor långa boken säger sig Sameh Egyptson, som i 20 år kartlagt Islamiska förbundet och dess dotterorganisationer, veta att den islamistiska rörelsen Muslimska brödraskapet finns i Sverige. Och att dess anhängare verkar i det fördolda, med svenska politikers goda minne. Mahmoud Khalfi, imam och direktör vid Stockholms stora moské på Södermalm, nämns över 30 gånger i boken. Själv hävdar han att han aldrig försökt gömma sina åsikter, och sin syn på Muslimska brödraskapet som en inspiration, en "gyllene medelväg". Men vilken plats har egentligen politisk islam i ett svenskt, sekulärt samhälle? "Jag kämpar från vaggan till graven"Mahmoud Khalfi föds på en gård på den fattiga tunisiska landsbygden i mitten av femtiotalet. Att få chansen att utbilda sig är på intet sätt självklart, och för sexårige Mahmoud är det slumpen - och ett par för små skor - som avgör hela hans framtid. Eller är det ödet? Hör Mahmoud Khalfi i Söndagsintervjun om flykten från diktaturens Tunisien med ett hemmasnickrat pass, om att motta både hat och kärlek som imam i Sverige, och om varför en brinnande koran kan göra så ont. Programledare: Martin Wicklin Producent: Fanny Hedenmo Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Polismästaren: "Det går åt fel håll och gör oss oroliga" 2010 varnade Carin Götblad att tusentals unga riskerade hamna i kriminalitet. Men varningarna hörsammades inte. I ett samtal med kriminologen Amir Rostami pratar de om samhällets utmaningar. I sista avsnittet av I lagens namn för i år möts polismästaren för polisens nationella operativa avdelning, Carin Götblad och professorn i kriminologi Amir Rostami i ett samtal om gängens framväxt, varningarna som inte hörsammades, möjliga orsaker till det eskalerande våldet och framtidens utmaningar. Progamledare: Martin Wicklin Producent: Viktor Papini & Lars Truedson Ansvarig utgivare: Nina Glans Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se Från i söndags.

Sociala frågor, Repris

Från förra fredagen.

Dokumentärer, Repris

Historien - en lång rad av förluster? Om sparande, bevarande och viljan att återuppleva det som förlorats. Med Hans Ruin, Maja Hagerman och Ola Larsmo. Djurarter dör ut. Byggnader blir ruiner. Kulturarv glöms eller till och med bombas bort. Historien kan beskrivas som en lång rad av förluster. Men vad händer när vi sörjer det som försvunnit? Vem avgör vad som bevaras och vad som raderas? Går det att återuppväcka det som förlorats? Med utgångspunkt i Judith Schalanskys bok Förteckningar över några förluster diskuterar Maja Hagerman och Ola Larsmo, bägge författare som ägnat sig åt historia, tillsammans med Hans Ruin, professor i filosofi vid Söderstörns högskola. Programmet spelades in live inför publik på Elverket Dansens Hus i Stockholm i samarbete med Kompani Giraff som gör en koreografisk och metaforisk tolkning av Schalanskys texter. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin. Producent: Tommie Jönsson Från söndagen.

Kultur, Repris

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen: Baltzar von Platen - gränslös uppfinnare Baltzar von Platen har gjort vår vardag enklare. 1922 uppfann han kylskåpet, en världssensation! Han skiljde inte mellan vetenskap och andlighet, det gjorde honom både framgångsrik och utskrattad. UR. Medverkande:  Bo Willén, överläkare i invärtesmedicin. Författare till boken Baltzar von Platen - Uppfinnaren som förenklade vår vardag.  Anders Johnson, nationalekonom, författare till flera böcker om svenska entreprenörer och innovatörer. Reporter, Micha Arlt Producent, Elin Iskra Bildningsbyrån - Baltzar von Platen Lyssna på alla säsonger av Bildningsbyrån - tänka mot strömmen på UR Play Från i torsdags.

Utbildning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Nina Zanjani: "Monica Zetterlunds sång skjuter rakt in i hjärtat" Nina Zanjani upptäckte Monica Zetterlund när hon gick scenskolan och fångades direkt: "Hennes närvaro och förmåga att vara så sann i det hon förmedlar, är användbart för mig som skådespelare." I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Nina Zanjani som valt jazzsångerskan Monica Zetterlund. Det var på skådespelarutbildningen som hon fick i uppgift att sjunga en låt som Zetterlund gjort och det kom att bli en upplevelse som hon bär med sig än idag - varför? Och hur kan Monica Z:as sätt att sjunga inspirera henne som skådespelare? Nina Zanjani är skådespelare och regissör. Efter examen från Teaterhögskolan i Stockholm 2007 arbetade hon i många år på Göteborgs stadsteater, där hon bland annat gjorde huvudrollerna i "Klaras resa" och "Hedda Gabler". Hon har också medverkat i uppsättningar på Backateatern och Stockholms stadsteater, idag tillhör hon Dramatens fasta ensemle. Det har också blivit många tv- och filmroller i till exempel "Wallander", "Hamilton", "Älska mig" och "Selma". Hon ågnar sig också åt musik, bl a regisserade hon First Aid Kits scenuppsättning med musik och text av Leonard Cohen på Dramaten 2017 och har också samarbetet med gruppen Tonbruket. I programmet medverkar också Nils Landgren, trombonist, sångare och och konstnärlig ledare för Jazzradion Monica Zetterlund (1937-2005) föddes i Hagfors i Värmland. Hon upptäcktes i slutet av 50-talet och 1958 började hon i Arne Domnérus band på Nalen. Samma år albumdebuterade hon och lanserades runt om i Europa och USA. 1962 inledde hon sitt långa och nära samarbete med i Hasse och Tage. Monica Z arbetade intensivt med scen- och tv-framträdanden, skivinspelningar, revyer och som skådespelare både på scen och i film - 1972 fick hon en Guldbagge för sina roller i "Nybyggarna" och "Äppelkriget". Hon arbetade redan från början med de främsta musikerna och hennes låtkatalog rymmer allt från jazzstandards och folkvisor, till schlager och revynummer. Kulturlivets Gunnar Bolin Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg". Producent: Maria Götselius Från i måndags.

Kultur, Repris

Kultur

Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sven Teglund- Tanke, känsla och handling - Jag tycker att jag under min levnadstid har märkt en stor förändring av vad som prioriteras i samhällslivet, att vi gått från tanke och förnuft till att bli allt mer känslostyrda. Om Sven Teglund:Sven Teglund är konstnär och pensionerad socionom bosatt i Luleå. Utställningar av hans akvarellmåleri visas återkommande runt om i landet. Sven har gett ut boken "Ensamheten värst" med sin mors dagboksanteckningar och medverkar även i podcasten "Hemmafru". Producent: Camilla Blomqvist tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Fiskgjusarna vid sjön Fegen - och den livsviktiga underjorden Konstnären ÅsaLisa Linnman och svampprofessor Anders Dahlberg gräver i jorden som är så viktig för skogen ovanför. Och om att fiskgjusen minskar på en del håll i landet. Konstnären och illustratören ÅsaLisa Linnmans kärlek till träden har lett henne på en resa ner i underjorden. Insikten att en spade skogsjord kan innehålla fler arter av mikrober än det finns växt- och djurarter i hela den tropiska regnskogen blev en ögonöppnare till hur viktig jorden är för hur hela skogen mår. Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar ÅsaLisa Linnman i Herrhagsskogen utanför Uppsala. Där finns också svampprofessorn Anders Dahlberg som tar med oss ner i världen av mycel och mykkorhiza där svampar och träd hjälps åt. Han har bland annat studerat vad som händer i jorden när träden avverkas. Efter utbrottet av afrikansk svinpest hos vildsvin i Västmanland har ett nästan tusen kvadratkilometer stort området stängts av. Vi ringer upp Solveig Wadelius i Virsbo som ligger i det område där såväl skogspromenader som svampplockning nu är förbjudna. Vi tar oss också tillbaka till de sista dagarna i juni. Då paddlade ornitologerna Göran Johansson och Thomas Andersson ut till en ö i sjön Fegen i östra Halland, för att ringmärka månadsgamla fiskgjuseungar högst uppe i en tall. I 55 år har ornitologer hållit koll på fiskgjusarna där. De har märkt att de senaste 20 åren har de minskat avsevärt - från 19 häckande par år 2000 till 6 par nu. Det finns flera hot mot fiskgjusarna: Brunare vatten gör det svårare att fånga fisk, störning från friluftslivet, konkurrens från havsörnar och brist på boträd. Men hur går det för fiskgjusarna i Sverige som helhet? Vi ringer upp fågelforskare Martin Green, på Fågeltaxeringen vid Lunds universitet. Det visar sig att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet. Den som ofta återvänder till samma svampställe märker att svamparna växer och förändras fort. Men det är svårt att se med blotta ögat. Men i en så kallad time-lapse-film går det! Robin Malmsten Havervall berättar hur han gör sina fascinerande svampfilmer. Som den när en gul brödkorgssvamp först ser ut som när ytan bränns på en crème brûlée, och sedan spricker upp och avslöjar små, små frallor därunder. Och hur uppfattar björnen den stora jakten som varit i år, och vilka ekologiska konsekvenser kan det få? Jonas Kindberg, björnforskare vid norska Norsk Institutt for Naturforskning, svarar. I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad poängen med kön är egentligen. Och förundras över den enorma könsvariation som finns i naturen. Finns det till exempel herr och fru Kantarell? Programledare är Karin Gyllenklev. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Fiskgjusarna vid sjön Fegen - och den livsviktiga underjorden Konstnären ÅsaLisa Linnman och svampprofessor Anders Dahlberg gräver i jorden som är så viktig för skogen ovanför. Och om att fiskgjusen minskar på en del håll i landet. Konstnären och illustratören ÅsaLisa Linnmans kärlek till träden har lett henne på en resa ner i underjorden. Insikten att en spade skogsjord kan innehålla fler arter av mikrober än det finns växt- och djurarter i hela den tropiska regnskogen blev en ögonöppnare till hur viktig jorden är för hur hela skogen mår. Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar ÅsaLisa Linnman i Herrhagsskogen utanför Uppsala. Där finns också svampprofessorn Anders Dahlberg som tar med oss ner i världen av mycel och mykkorhiza där svampar och träd hjälps åt. Han har bland annat studerat vad som händer i jorden när träden avverkas. Efter utbrottet av afrikansk svinpest hos vildsvin i Västmanland har ett nästan tusen kvadratkilometer stort området stängts av. Vi ringer upp Solveig Wadelius i Virsbo som ligger i det område där såväl skogspromenader som svampplockning nu är förbjudna. Vi tar oss också tillbaka till de sista dagarna i juni. Då paddlade ornitologerna Göran Johansson och Thomas Andersson ut till en ö i sjön Fegen i östra Halland, för att ringmärka månadsgamla fiskgjuseungar högst uppe i en tall. I 55 år har ornitologer hållit koll på fiskgjusarna där. De har märkt att de senaste 20 åren har de minskat avsevärt - från 19 häckande par år 2000 till 6 par nu. Det finns flera hot mot fiskgjusarna: Brunare vatten gör det svårare att fånga fisk, störning från friluftslivet, konkurrens från havsörnar och brist på boträd. Men hur går det för fiskgjusarna i Sverige som helhet? Vi ringer upp fågelforskare Martin Green, på Fågeltaxeringen vid Lunds universitet. Det visar sig att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet. Den som ofta återvänder till samma svampställe märker att svamparna växer och förändras fort. Men det är svårt att se med blotta ögat. Men i en så kallad time-lapse-film går det! Robin Malmsten Havervall berättar hur han gör sina fascinerande svampfilmer. Som den när en gul brödkorgssvamp först ser ut som när ytan bränns på en crème brûlée, och sedan spricker upp och avslöjar små, små frallor därunder. Och hur uppfattar björnen den stora jakten som varit i år, och vilka ekologiska konsekvenser kan det få? Jonas Kindberg, björnforskare vid norska Norsk Institutt for Naturforskning, svarar. I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad poängen med kön är egentligen. Och förundras över den enorma könsvariation som finns i naturen. Finns det till exempel herr och fru Kantarell? Programledare är Karin Gyllenklev. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från gårdagen. Sänds även på måndag kl 03:02.

Underhållning, Repris

Lobotomera de psykiskt sjuka António Egas Moniz belönas med nobelpriset för sin upptäckt av lobotomin. Året är 1949 och i Stockholm ska nobelpriset delas ut. Krigets decennium går mot sitt slut och framtidstron är stor. Många vetenskapsmän hoppas kunna göra människan bättre än någonsin tidigare. En av dem är kvällens nobelpristagare i medicin och fysiologi: António Caetano de Abreu Freire Egas Moniz. Han belönas för sin upptäckt av leuktomin, senare känd som lobotomin. Under åren som följer blir 4500 patienter i Sverige lobotomerade. Två tredjedelar av dem var kvinnor. Många av dem dog. Programledare: Hans Kristian Dúran Gäst: Ulrika Björkstén Producent: Lisen Däldborg Ljud och musik: Julia Öjbrandt Sänds även kl. 21.35 samt i morgon kl. 18.50.

Dokumentärer

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Israel och hotet inifrån Israel står inför det största hotet någonsin - värre än alla våra krig, säger en israelisk stridpilot. Hör hur rättsreformer nu väcker rädsla - och hopp. Israels högerregering driver nu igenom lagförändringar steg för steg. Vissa pratar om en juridisk kupp, om att demokratin i Israel vittrar sönder inifrån. Andra applåderar reformerna. Vad är det egentligen som pågår? Konflikts Simon Moser tar med oss på en resa genom landet där striden nu står mellan de som vill bevara den liberala demokratin - och de som vill ge större utrymme för religionen. Vi hälsar på hemma hos Ruven Plevinski i en lägenhet i den ultra-ortodoxa stadsdelen Bnei Brak strax utanför Tel Aviv. Det är inte bara vi som har en gud - för er i väst och för många här i Israel är den liberala demokratin upphöjd till religion, säger han. 4 kilometer därifrån, i centrala Tel Aviv, hörs demonstrationstågen dån. Bland aktivisterna finns Mika Almog, barnbarn till Shimon Peres. Hon är rädd att alla israeler nu kommer att få rätta sig efter religiösa extremisters sätt att leva. Allt står på spel, från kvinnors rättigheter till freden, tror hon. Militär: Större hot än Israels alla krigMen det är inte bara studenter och aktivister som höjer sina röster nu. Även militärer protesterar mot regeringens reformförslag. Vi är vana vid hot som kommer utifrån - de kan vi hantera, säger den tidigare stridspiloten Micha Laurens. Den här gången kommer hotet inifrån och det är mycket värre än de hot Israel genomlevt tidigare, menar han. Men i bosättningarna på Västbanken, i Judéen och Samarien, väcker det som nu händer hopp. Det system vi haft tidigare har varit ett problem, Högsta domstolen har inte rättat sig efter folkviljan, säger bosättaren Boaz Haetsni. Hör också Sveriges Radios Mellanöstern korrespondent Cecilia Uddén som följt utvecklingen över tid och nyligen publicerat en dokumentärserie om Israel. Programledare: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Producent och reporter: Simon Moser simon.moser@sr.se Tekniker: Tim Kellerman Sänds även kl. 22.05 och på måndag kl 02:02.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sitter fotbollsjournalister i spelaragenternas knä? Transferjournalistiken väcker frågan om vem som egentligen styr vad som hamnar i tidningen. Viral video på kvinna som tar killars basketboll. Vilket ansvar har medierna när det digitala drevet går? Sänds även i kväll kl. 21.03 samt natt mot tisdag kl 03:55.

Aktualiteter

Misstänkta krigsbrott, insiderhärvor och bonusskandaler - kriserna som får bolagen att satsa I veckan har ett antal Ica-handlare och två toppchefer från Lundin Oil fått stå till svars i rätten för misstänkta insideraffärer och misstänkt medhjälp till krigsbrott. När skandalen är ett faktum kan företagen ha svårt att värja sig. Därför satsar allt fler på krishantering - och behoven kan öka när vi går mot bistrare ekonomiska tider. Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Paul Ronge, PR-konsult Stefan Arora-Jonsson, professor i företagsekonomi Uppsala universitet Adam Karseland, pr-chef Mynewsdesk Henrik Olsson Lilja, advokat Torgny Wetterberg, advokat Tony Hayward, tidigare vd BP Carl-Henric Svanberg, tidigare ordförande BP Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Hanna Melander ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även natt mot måndag kl. 00.02.

Ekonomi

Kultur

Ur "Medicin mot melankoli" av Pamela Jaskoviak MÅNADENS DIKTARE (SEPTEMBER) Första rad: Blossande vindar UPPLÄSNING: Pamela Jaskoviak I Pamela Jaskoviaks debutbok "Svart tulpan (Polycolor)" från 1995 skrevs det med "läppstift på spegelglas". Med urbana scenerier, ironiska undertoner och referenser till plast och polaroid, hyperrymden och Stjärnornas krig, kom hon att kallas för en postmodern lyriker. Titelns tulpan är inte i första hand en blomma utan en hårfärgningsnyans, med doft av metall. Färgerna och blommorna, artificiella eller inte, liksom det oförutsägbara, starkt laddade bildspråket har fortsatt känneteckna Jaskoviaks dikt. I andra diktsamlingen "På stranden" (1996) kan en färja vara svavelgul och havet snorgrönt. I den följande "Suburbia" (2001), en lyrisk berättelse eller ett slags poetisk kollektivroman i förortsmiljö, är himlen blåmärksblå och grillarna grå skelett. Motiv och bilder återkommer i Pamela Jaskoviaks dikter, samtidigt som de förflyttar sig i takt med livet. I "Regnet och gräset" (2011) är det ett familjeliv från sommar till höst som skildras i ett stilla regn av sinnesintryck och stämningar. Anslaget är dovare och tyngre i senaste diktsamlingen "Medicin mot melankoli", där kropp och sinnestillstånd flyter samman med en natur som ångar av sensommarens förruttnelse. Pamela Jaskoviak har också gett ut dramatik, barnböcker och romaner, som "Agadir, my Love" (1999). 2022 utkom novellsamlingen "Kvinnor utan män". Hon medverkar regelbundet i Sveriges Radio som kåsör i Godmorgon världen. DIKT: Ur "Medicin mot melankoli" av Pamela Jaskoviak DIKTSAMLING: Medicin mot melankoli (Pequod, 2023) MUSIK: Claude Debussy: La fille aux cheveux de lin EXEKUTÖR: Jean-Efflam Bavouzet, piano Sänds även kl. 20.55.

Kultur

Mera färg ger nyttigare frukt Kimmo visar ett äpple som är knallrött inuti och Maj-Lis ger råd vid ovälkommen svampinvasion. Frukt- och bärexperten Kimmo Rumpunen skär ett äpple mitt i tu och insidan som blottas är helt röd. Julröd tycker han själv beskriver färgen bäst. Det här är ett brittiskt äpple av sorten Rosette som har gott om de nyttiga färgämnena antocyander inte bara i skalet utan även i fruktköttet. Det pågår en hel del växtförädling och forskning runt om i världen för att ta fram frukt och grönt som innehåller mer av de här ämnena, som blålila tomater till exempel, för att vi ska få i oss mer nyttigheter via mat som vi redan är vana att äta. Vill du höra mer om antocyaner, lyssna på Odla med P1 från 24 juli i år. Växtskyddsexperten Maj-Lis Pettersson svarar på frågor om sköldlöss på krukväxter och vilda blåbär. Och så tipsar hon om vad som kan göras om gräsmattan och rabatten invaderas av svampar. Har du en fråga? Skriv till odla@sverigesradio.se Medverkande: Kimmo Rumpunen och Maj-Lis Pettersson Programledare: Gustaf Klarin Reporter och producent: Åsa Wistedt Från måndagen.

Fritid och hobby, Repris

Ekot 12:30 : Dödssiffran stiger efter skalvet i Marocko Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Så vill chefen för Sis få stopp på våld och övergrepp på ungdomshemmen Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör för Statens institutionsstyrelse, frågas ut om våldet mellan placerade barn och unga - och övergreppen från den egna personalen. I veckan har Ekot rapporterat att våldet inne på Sis-hemmen mellan ungdomarna har blivit grövre och att personalen inte klarar av att skydda ungdomarna. Sedan flera år har Ekot också rapporterat om övergrepp från personalen, som otillåten isolering och sexuella övergrepp, som särskilt drabbar unga placerade tjejer. I IVO:s rapport från januari uppgav en av fyra placerade tjejer att personalen tafsat eller gjort andra sexuella handlingar mot de själva eller mot andra. Flera anställda män har dömts för att ha våldtagit placerade tjejer. Varför får Sis inte stopp på övergreppen på de barn som de ska skydda och vårda? - När det gäller sexuella övergrepp så är det en kriminell handling, det får inte och ska inte förekomma hos oss. Det polisanmäls, det utreds och medarbetaren jobbar inte under utredningstiden, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark. Men det har förekommit. - Efter de här granskningarna som var tidigare i år så gick jag ut oerhört tydligt i myndigheten, att det här är inte acceptabelt, är det så att en medarbetare är föremål för en polisutredning så jobbar man inte nära barn och unga. Och så är det idag. Vill kunna neka placeringarElisabet Åbjörnsson Hollmark säger att det blivit vanligare att de får ta emot barn och unga med allvarliga psykiatriska problem eller funktionsnedsättningar, barn som hon menar skulle behöva vård inom psykiatrin istället för att placeras på ungdomshem. Idag får Sis inte neka att ta emot placerade barn och unga. - Jag har ett väldigt färskt exempel på en dialog där det handlade om en pojke med Down syndrom som man ville placera hos oss där våra placeringshandläggare var väldigt nogsamma med att beskriva vilken miljö vi kan använda och vårda och behandla de här barnen och det kanske inte är så att det här är rätt miljö men det här barnet då, var väldigt våldsamt och då är det ju svårt, det finns ingen annan instans som egentligen får utöva de särskilda befogenheter som vi har, Elisabet Åbjörnsson Hollmark. Placerade och dömda På Sis ungdomshem tvångsvårdas omkring tusen barn och unga om året. Barnen kan ha allvarliga familjeproblem eller lida av psykisk ohälsa, missbruk eller vara inblandade i kriminalitet. Även unga under 18 som är dömda för brott till sluten ungdomsvård finns på Sis-hem. Gäst: Elisabet Åbjörnsson Hollmark generaldirektör för Statens institutionsstyrelse (SiS) Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Daniel Velasco, grävreporter på Ekot Tekniker: Matilda Eriksson Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 8 september 2023. Sänds även i morgon kl 06:03 och på tisdag kl 04:25.

Aktualiteter

Sänds även kl. 00.02 samt på måndag kl 04:30.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från onsdagen.

Ekonomi, Repris

Från i onsdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sänds även i natt kl. 01.02 samt söndagkväll kl. 21.03.

Teater

Varför studera jiddisch? Med professor Justin Cammy Jiddisch är ett språk, men på sätt och vis inte bara. Liksom alla andra språk bär det på en hel lång historia, och en stor mängd mänskliga erfarenheter har iklätt sig dess språkdräkt, varav massor finns bevarat i nedskrivna texter på dikt, såväl som skön- och fackprosa. Jiddischprofessor Justin Cammy vill få sina studenter att fundera över vad jiddisch varit, vad det är och vad det kan komma att bli i framtiden. Thomas Lunderquist har gått på hans föreläsningar och också fått en pratstund med honom. Sänds även i morgon kl. 08.50 samt kl. 21.33.

Kultur

Ekot 16:45 : Två nya fall av afrikansk svinpest bekräftade Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Faysa Idle: Jag skriver för att se vem jag är bortom gängmorden Poeten Faysa Idle har förlorat vänner och familjemedlemmar i gängkrig. Nu kommer hon med boken "Ett ord för blod", som skildrar hennes liv och uppväxt som lillasyster i tungt kriminella sammanhang. Faysa Idle, född 1998 och uppvuxen i Tensta, har skrivit boken "Ett ord för blod". Den berättar om en systers liv, en vanligtvis osynlig familjemedlem i de här sammanhangen. Hennes bror är en av gängledarna i en av de rivaliserande grupperingarna i Järvakonflikten. I programmet berättar hon om sin uppväxt där heder och kultur begränsar flickors och kvinnors liv, om närheten till skjutningar och mord och drömmen om ett liv i lyx. Hon beskriver även sin egen väg till skrivande och fantasi, som ett sätt att ta sig bort och hitta sig själv. - Jag skrev boken för att jag ville få reda på vem jag är, bortsett från de här morden. Vem är jag utan mitt efternamn. Jag är trött på att jag hamnar i skit på grund av min familj men ändå ska jag inte få följa min dröm och göra vad jag vill, säger hon i Lundströms Bokradio. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Märta Kero och Andreas Magnell (producent)

Kultur

Ekot 17:45 : G20:s kommuniké om Ukraina nämner inte Ryssland Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Det tär på krafterna att låtsas En stunds stillhet inför helgen, med Are Norrhava Är det något som våra egon har svårt att stå ut med, så är det ärlighet, självdistans - och humor. Are Norrhava är präst i Katarina församling, i Stockholm Text Johannesevangeliet 17:18-23 Klockor                             Bjurholms kyrka, i Luleå stift  Musik Nåt som är på riktigt, med Vera Vinter Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Norska Hilde Sandvik, svenska Åsa Linderborg och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Norsken, svensken och dansken är ett samarbetsprojekt mellan SR och norska NRK inom ramen för Nordvision. Sänds även på måndag kl. 01.02.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

"En liten tallefjant" Andres Lokko och Johannes Klenell mot Fritte Fritzson och Anders Sparring Äntligen fredag! Lantzkampen är tillbaka i dina broskparaboler från studio 8 i radiohuset. Och vilken vecka vi har haft! Högtidsstund för alla oss som både älskar och skrattar åt svensk inrikespolitik eftersom rosenbad äntligen har öppnat upp igen efter renovering. I veckans avsnitt tävlar kulturjournalisterna Andres Lokko och Johannes Klenell mot komikerna Fritte Fritzson och Anders Sparring. Det blir rim och nästan-rim! Dansbandet Jannez James Joyce-lika flöde! Den deppiga likheten mellan räkan och älgen! Och är föräldraförsäkringsdebatten en spinoff på Barbiefilmen?! Veckans citat måste nog ändå vara: "Jag är ett stenansikte med lite lyster" - Annika Lantz Programledare: Annika Lantz Domare: Sara Lövestam Tekniker: Jari Hänninen Producent: Rille Nerbe Redaktör: Anton Jordås Från gårdagen.

Underhållning, Repris

Ur "Medicin mot melankoli" av Pamela Jaskoviak MÅNADENS DIKTARE (SEPTEMBER) Första rad: Blossande vindar UPPLÄSNING: Pamela Jaskoviak I Pamela Jaskoviaks debutbok "Svart tulpan (Polycolor)" från 1995 skrevs det med "läppstift på spegelglas". Med urbana scenerier, ironiska undertoner och referenser till plast och polaroid, hyperrymden och Stjärnornas krig, kom hon att kallas för en postmodern lyriker. Titelns tulpan är inte i första hand en blomma utan en hårfärgningsnyans, med doft av metall. Färgerna och blommorna, artificiella eller inte, liksom det oförutsägbara, starkt laddade bildspråket har fortsatt känneteckna Jaskoviaks dikt. I andra diktsamlingen "På stranden" (1996) kan en färja vara svavelgul och havet snorgrönt. I den följande "Suburbia" (2001), en lyrisk berättelse eller ett slags poetisk kollektivroman i förortsmiljö, är himlen blåmärksblå och grillarna grå skelett. Motiv och bilder återkommer i Pamela Jaskoviaks dikter, samtidigt som de förflyttar sig i takt med livet. I "Regnet och gräset" (2011) är det ett familjeliv från sommar till höst som skildras i ett stilla regn av sinnesintryck och stämningar. Anslaget är dovare och tyngre i senaste diktsamlingen "Medicin mot melankoli", där kropp och sinnestillstånd flyter samman med en natur som ångar av sensommarens förruttnelse. Pamela Jaskoviak har också gett ut dramatik, barnböcker och romaner, som "Agadir, my Love" (1999). 2022 utkom novellsamlingen "Kvinnor utan män". Hon medverkar regelbundet i Sveriges Radio som kåsör i Godmorgon världen. DIKT: Ur "Medicin mot melankoli" av Pamela Jaskoviak DIKTSAMLING: Medicin mot melankoli (Pequod, 2023) MUSIK: Claude Debussy: La fille aux cheveux de lin EXEKUTÖR: Jean-Efflam Bavouzet, piano Från kl 12:00.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sitter fotbollsjournalister i spelaragenternas knä? Transferjournalistiken väcker frågan om vem som egentligen styr vad som hamnar i tidningen. Viral video på kvinna som tar killars basketboll. Vilket ansvar har medierna när det digitala drevet går? Från kl. 11.03.

Aktualiteter, Repris

Lobotomera de psykiskt sjuka António Egas Moniz belönas med nobelpriset för sin upptäckt av lobotomin. Året är 1949 och i Stockholm ska nobelpriset delas ut. Krigets decennium går mot sitt slut och framtidstron är stor. Många vetenskapsmän hoppas kunna göra människan bättre än någonsin tidigare. En av dem är kvällens nobelpristagare i medicin och fysiologi: António Caetano de Abreu Freire Egas Moniz. Han belönas för sin upptäckt av leuktomin, senare känd som lobotomin. Under åren som följer blir 4500 patienter i Sverige lobotomerade. Två tredjedelar av dem var kvinnor. Många av dem dog. Programledare: Hans Kristian Dúran Gäst: Ulrika Björkstén Producent: Lisen Däldborg Ljud och musik: Julia Öjbrandt Från i morse. Sänds även i morgon kl. 18.45.

Dokumentärer, Repris

Sven Teglund- Tanke, känsla och handling - Jag tycker att jag under min levnadstid har märkt en stor förändring av vad som prioriteras i samhällslivet, att vi gått från tanke och förnuft till att bli allt mer känslostyrda. Om Sven Teglund:Sven Teglund är konstnär och pensionerad socionom bosatt i Luleå. Utställningar av hans akvarellmåleri visas återkommande runt om i landet. Sven har gett ut boken "Ensamheten värst" med sin mors dagboksanteckningar och medverkar även i podcasten "Hemmafru". Producent: Camilla Blomqvist tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Israel och hotet inifrån Israel står inför det största hotet någonsin - värre än alla våra krig, säger en israelisk stridpilot. Hör hur rättsreformer nu väcker rädsla - och hopp. Israels högerregering driver nu igenom lagförändringar steg för steg. Vissa pratar om en juridisk kupp, om att demokratin i Israel vittrar sönder inifrån. Andra applåderar reformerna. Vad är det egentligen som pågår? Konflikts Simon Moser tar med oss på en resa genom landet där striden nu står mellan de som vill bevara den liberala demokratin - och de som vill ge större utrymme för religionen. Vi hälsar på hemma hos Ruven Plevinski i en lägenhet i den ultra-ortodoxa stadsdelen Bnei Brak strax utanför Tel Aviv. Det är inte bara vi som har en gud - för er i väst och för många här i Israel är den liberala demokratin upphöjd till religion, säger han. 4 kilometer därifrån, i centrala Tel Aviv, hörs demonstrationstågen dån. Bland aktivisterna finns Mika Almog, barnbarn till Shimon Peres. Hon är rädd att alla israeler nu kommer att få rätta sig efter religiösa extremisters sätt att leva. Allt står på spel, från kvinnors rättigheter till freden, tror hon. Militär: Större hot än Israels alla krigMen det är inte bara studenter och aktivister som höjer sina röster nu. Även militärer protesterar mot regeringens reformförslag. Vi är vana vid hot som kommer utifrån - de kan vi hantera, säger den tidigare stridspiloten Micha Laurens. Den här gången kommer hotet inifrån och det är mycket värre än de hot Israel genomlevt tidigare, menar han. Men i bosättningarna på Västbanken, i Judéen och Samarien, väcker det som nu händer hopp. Det system vi haft tidigare har varit ett problem, Högsta domstolen har inte rättat sig efter folkviljan, säger bosättaren Boaz Haetsni. Hör också Sveriges Radios Mellanöstern korrespondent Cecilia Uddén som följt utvecklingen över tid och nyligen publicerat en dokumentärserie om Israel. Programledare: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Producent och reporter: Simon Moser simon.moser@sr.se Tekniker: Tim Kellerman Från förmiddagen. Sänds även måndag kl 02:02.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från söndagen.

Dokumentärer, Repris