Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Från i går. Sänds även på måndag kl. 04.30.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Från i torsdags. Sänds även tisdag kl. 18.35.
Anmärkning
Dokumentärer, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Från gårdagen. Sänds även kl.21.03.
Anmärkning
Teater, Repris
Tablåinnehåll
Därför ska du inte vara sambo Om varför du riskerar att bli av med din bostad om du inte gifter dig och hur du skriver ett giltigt testamente så billigt som möjligt. "Plötsligt har du en tvååring som ska ärva halva bostaden"Gemensamma barnet, särkullbarnet eller partnern - vem kommer att få mina pengar och ägodelar när jag dör? Jurist Tove Lindgren och Nordnets sparekonom Frida Bratt om hur du ser till att arvet går till rätt person och undviker de vanligaste misstagen när du skriver testamente. Ekonomiakuten är podden som ger dig de bästa tipsen för att spara pengar och svarar på dina frågor om privatekonomi. Programledare är Maja Åström. Från i tisdags.
Anmärkning
Dokumentärer, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Koranen och jag Om olika personliga förhållningsätt till islams heliga skrift Koranen, en både älskad och hatad bok I skuggan av alla Koranbränningar som skett i Sverige den senaste tiden försöker vi istället vända på bladen i denna bok. Safiyya Gustafsson bor i Örnsköldsvik och har nyligen konverterat till islam och försöker nu lära sig att läsa Koranen på arabiska. Vi besöker även Aishamoskén i Stockholm där imamen Nasir Ahmad Arif har valt ut ett stycke ur Koranen till fredagsbönen. Hör också Omar Makram, islamkritisk debattör, som brände Koranen för 7 år sen för att få uppehållstillstånd i Sverige och som har förändrat sin uppfattning om Koranen efter att ha lämnat islam. Religionsvetaren Frederic Brusi som även arbetar på Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, medverkar också. programledare: Åsa Furuhagen reporter: Lama Alshehaby producent: Anders Diamant Från i torsdags.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Varför behövs sanningskommissioner? Just nu pågår två sanningskommissioner i Sverige. En av dem ska reda ut övergrepp och diskriminering som den svenska staten begått mot samer. En utredning med ett ansvar om förändring. UR. Hur gör man för att komma tillrätta med statens övergrepp mot urfolk eller andra minoriteter? Ett sätt är att tillsätta en sanningskommission. Under våren 2023 pågick två sanningskommissioner i Sverige, en för det samiska folket och den andra för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Sanningskommissionerna ska utreda övergrepp, men också ta fram handlingsplaner för att historien inte ska upprepa sig. Medverkande: Laila Susanne Vars - jurist, urfolksexpert samt ledamot i Sanningskommissionen för det samiska folket. Malin Arvidsson, historiker och ledamot i Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Programledare: Malin Olofsson och Marcus Hansson. Producent: Lina Sundahl Djerf Lyssna på alla avsnitt av Besserwisser på UR Play Referenser i urval: Hitta till Malin Arvidssons forskning https://liu.se/medarbetare/malar22 och avhandling http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1727594&dswid=767 Ursäkt av Per Westerberg 2011 https://sverigesradio.se/artikel/4813285 Ursäkt av ärkebiskop Antje Jackelén 2021 https://sverigesradio.se/artikel/arkebiskopen-vi-ber-om-ursakt Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/kommitteberattelse/sannings-och-forsoningskommission-for-kvaner-och_H8B2Ku01 https://komisuuni.se/ Sanningskommissionen för det samiska folket https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2021/11/dir.-2021103/ https://www.sametinget.se/162210 Förberedelser inför sanningskommissionen för det samiska folket https://www.sametinget.se/157488 Regeringen pressmeddelande återlämnande av samiska föremål https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/12/aterlamnande-av-samiska-foremal-och-manskliga-kvarlevor/ Lyssna på podd från UR om Victor Jara https://urplay.se/program/218676-kunskapsverket-historia-story-victor-jara Human rights watch-rapport om militärkuppen i Chile https://www.hrw.org/reports/1992/WR92/AMW-03.htm Läs mer om sydafrikas historia https://www.britannica.com/topic/Truth-and-Reconciliation-Commission-South-Africa/Challenges-and-limitations Mer om den kanadensiska sanningskommissionen https://www.cbc.ca/news/politics/truth-and-reconciliation-final-report-1.3361148 https://nctr.ca/records/reports/ Delbetänkande av sanningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset https://www.regeringen.se/49b9c1/contentassets/66241a7e3e8a4559b0b5ec11a1e10530/ko-ihmisarvoa-mitathiin.-da-manniskovardet-mattes-sou-202232.pdf Från i fredags. Sänds även på måndag kl. 19.30.
Anmärkning
Utbildning, Repris
Tablåinnehåll
Hemligheten bakom en naturlig röst En oväntad betoning eller ett röstläge som sjunker på fel ställe kan få lyssnaren att reagera. Språkmelodi och intonation är avgörande för hur vi uppfattar vad någon säger. När vi pratar med varandra använder vi oss av språkmelodi och intonation för att signalerar vad som är viktigt, vad som hänger ihop och när vi är på väg att att sluta prata. - Intonationen och språkmelodi fungerar som vägvisare i samtalet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. När människor pratar med varandra hemma vid köksbordet fungerar ofta intonationen helt perfekt. Men när det talade ordet förbereds, skrivs ner och framförs i monolog kan språkmelodi och intonationer hamna fel. - Det handlar om skillnaden på hur tal och skrift fungerar. Det skrivna språket har ofta en mer komplicerad syntax med fler bisatser medan det talade språket oftare har en ganska enkel huvudsats som följs av en annan enkel huvudsats, Det manusstyrda talet i radioNär radioreportrar spelar in det de säger i ett nyhetsinslag följer de ett skrivet manus. Det kallas att "sätta en prata" på radiospråk. - Det kan vara rätt svårt för du har ju faktiskt en text framför dig som du läser ifrån men du ska inte läsa den utan du ska prata in den, säger Andreas Liljeheden Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. En del lyssnare reagerar på att radioreportrar låter olika beroende på om de pratar i ett nyhetsinslag eller i ett direktsänt samtal. - Det upplästa radiospråket är en skrivet språk som förmedlas genom en röst, det är inte talspråk egentligen, säger Susanna Karlsson. - Det är lättare att prata naturligt om du har någon att prata med än om du ska prata med ett papper, säger Andreas Liljeheden. Språkfrågor om språkmelodi och intonationVarför går en del, ofta tjejer, upp i slutet av men mening och vad signalerar det? Varför är "mm" inte ett ord i Svenska akademiens ordbok och vad kan mm betyda beroende på hur det uttalas? Varför låter reportrar på ett sätt i nyhetsinslag och på ett annat sätt i direktsända samtal? Varför har en del reportrar på radio en intonation som går neråt? Vad händer med det som sägs om intonationen känns fel? Varför är det populärt att läsa upp dikter med en monoton stämma som varken går upp eller ner? Läs, lyssna och se mer om språkmelodi och intonationFilm Hur fungerar språkmelodi Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien förklarar (Från UR 2020) Artikel om uptalk: The unstoppable march of the upward inflection? (från BBC 2014) Artikel om uptalk: The Real Purpose of Uptalk Is to Get You to Shut Up and Listen (från The Cut 2017) Film: In a World om en röstcoach från 2013. Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Programledare Emmy Rasper. Från i tisdags.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Fiskgjusarna vid sjön Fegen - och den livsviktiga underjorden Konstnären ÅsaLisa Linnman och svampprofessor Anders Dahlberg gräver i jorden som är så viktig för skogen ovanför. Och om att fiskgjusen minskar på en del håll i landet. Konstnären och illustratören ÅsaLisa Linnmans kärlek till träden har lett henne på en resa ner i underjorden. Insikten att en spade skogsjord kan innehålla fler arter av mikrober än det finns växt- och djurarter i hela den tropiska regnskogen blev en ögonöppnare till hur viktig jorden är för hur hela skogen mår. Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar ÅsaLisa Linnman i Herrhagsskogen utanför Uppsala. Där finns också svampprofessorn Anders Dahlberg som tar med oss ner i världen av mycel och mykkorhiza där svampar och träd hjälps åt. Han har bland annat studerat vad som händer i jorden när träden avverkas. Efter utbrottet av afrikansk svinpest hos vildsvin i Västmanland har ett nästan tusen kvadratkilometer stort området stängts av. Vi ringer upp Solveig Wadelius i Virsbo som ligger i det område där såväl skogspromenader som svampplockning nu är förbjudna. Vi tar oss också tillbaka till de sista dagarna i juni. Då paddlade ornitologerna Göran Johansson och Thomas Andersson ut till en ö i sjön Fegen i östra Halland, för att ringmärka månadsgamla fiskgjuseungar högst uppe i en tall. I 55 år har ornitologer hållit koll på fiskgjusarna där. De har märkt att de senaste 20 åren har de minskat avsevärt - från 19 häckande par år 2000 till 6 par nu. Det finns flera hot mot fiskgjusarna: Brunare vatten gör det svårare att fånga fisk, störning från friluftslivet, konkurrens från havsörnar och brist på boträd. Men hur går det för fiskgjusarna i Sverige som helhet? Vi ringer upp fågelforskare Martin Green, på Fågeltaxeringen vid Lunds universitet. Det visar sig att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet. Den som ofta återvänder till samma svampställe märker att svamparna växer och förändras fort. Men det är svårt att se med blotta ögat. Men i en så kallad time-lapse-film går det! Robin Malmsten Havervall berättar hur han gör sina fascinerande svampfilmer. Som den när en gul brödkorgssvamp först ser ut som när ytan bränns på en crème brûlée, och sedan spricker upp och avslöjar små, små frallor därunder. Och hur uppfattar björnen den stora jakten som varit i år, och vilka ekologiska konsekvenser kan det få? Jonas Kindberg, björnforskare vid norska Norsk Institutt for Naturforskning, svarar. I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad poängen med kön är egentligen. Och förundras över den enorma könsvariation som finns i naturen. Finns det till exempel herr och fru Kantarell? Programledare är Karin Gyllenklev. Från gårdagen.
Anmärkning
Fritid och hobby, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Fiskgjusarna vid sjön Fegen - och den livsviktiga underjorden Konstnären ÅsaLisa Linnman och svampprofessor Anders Dahlberg gräver i jorden som är så viktig för skogen ovanför. Och om att fiskgjusen minskar på en del håll i landet. Konstnären och illustratören ÅsaLisa Linnmans kärlek till träden har lett henne på en resa ner i underjorden. Insikten att en spade skogsjord kan innehålla fler arter av mikrober än det finns växt- och djurarter i hela den tropiska regnskogen blev en ögonöppnare till hur viktig jorden är för hur hela skogen mår. Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar ÅsaLisa Linnman i Herrhagsskogen utanför Uppsala. Där finns också svampprofessorn Anders Dahlberg som tar med oss ner i världen av mycel och mykkorhiza där svampar och träd hjälps åt. Han har bland annat studerat vad som händer i jorden när träden avverkas. Efter utbrottet av afrikansk svinpest hos vildsvin i Västmanland har ett nästan tusen kvadratkilometer stort området stängts av. Vi ringer upp Solveig Wadelius i Virsbo som ligger i det område där såväl skogspromenader som svampplockning nu är förbjudna. Vi tar oss också tillbaka till de sista dagarna i juni. Då paddlade ornitologerna Göran Johansson och Thomas Andersson ut till en ö i sjön Fegen i östra Halland, för att ringmärka månadsgamla fiskgjuseungar högst uppe i en tall. I 55 år har ornitologer hållit koll på fiskgjusarna där. De har märkt att de senaste 20 åren har de minskat avsevärt - från 19 häckande par år 2000 till 6 par nu. Det finns flera hot mot fiskgjusarna: Brunare vatten gör det svårare att fånga fisk, störning från friluftslivet, konkurrens från havsörnar och brist på boträd. Men hur går det för fiskgjusarna i Sverige som helhet? Vi ringer upp fågelforskare Martin Green, på Fågeltaxeringen vid Lunds universitet. Det visar sig att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet. Den som ofta återvänder till samma svampställe märker att svamparna växer och förändras fort. Men det är svårt att se med blotta ögat. Men i en så kallad time-lapse-film går det! Robin Malmsten Havervall berättar hur han gör sina fascinerande svampfilmer. Som den när en gul brödkorgssvamp först ser ut som när ytan bränns på en crème brûlée, och sedan spricker upp och avslöjar små, små frallor därunder. Och hur uppfattar björnen den stora jakten som varit i år, och vilka ekologiska konsekvenser kan det få? Jonas Kindberg, björnforskare vid norska Norsk Institutt for Naturforskning, svarar. I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad poängen med kön är egentligen. Och förundras över den enorma könsvariation som finns i naturen. Finns det till exempel herr och fru Kantarell? Programledare är Karin Gyllenklev. Från gårdagen.
Anmärkning
Fritid och hobby, Repris
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Så vill chefen för Sis få stopp på våld och övergrepp på ungdomshemmen Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör för Statens institutionsstyrelse, frågas ut om våldet mellan placerade barn och unga - och övergreppen från den egna personalen. I veckan har Ekot rapporterat att våldet inne på Sis-hemmen mellan ungdomarna har blivit grövre och att personalen inte klarar av att skydda ungdomarna. Sedan flera år har Ekot också rapporterat om övergrepp från personalen, som otillåten isolering och sexuella övergrepp, som särskilt drabbar unga placerade tjejer. I IVO:s rapport från januari uppgav en av fyra placerade tjejer att personalen tafsat eller gjort andra sexuella handlingar mot de själva eller mot andra. Flera anställda män har dömts för att ha våldtagit placerade tjejer. Varför får Sis inte stopp på övergreppen på de barn som de ska skydda och vårda? - När det gäller sexuella övergrepp så är det en kriminell handling, det får inte och ska inte förekomma hos oss. Det polisanmäls, det utreds och medarbetaren jobbar inte under utredningstiden, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark. Men det har förekommit. - Efter de här granskningarna som var tidigare i år så gick jag ut oerhört tydligt i myndigheten, att det här är inte acceptabelt, är det så att en medarbetare är föremål för en polisutredning så jobbar man inte nära barn och unga. Och så är det idag. Vill kunna neka placeringarElisabet Åbjörnsson Hollmark säger att det blivit vanligare att de får ta emot barn och unga med allvarliga psykiatriska problem eller funktionsnedsättningar, barn som hon menar skulle behöva vård inom psykiatrin istället för att placeras på ungdomshem. Idag får Sis inte neka att ta emot placerade barn och unga. - Jag har ett väldigt färskt exempel på en dialog där det handlade om en pojke med Down syndrom som man ville placera hos oss där våra placeringshandläggare var väldigt nogsamma med att beskriva vilken miljö vi kan använda och vårda och behandla de här barnen och det kanske inte är så att det här är rätt miljö men det här barnet då, var väldigt våldsamt och då är det ju svårt, det finns ingen annan instans som egentligen får utöva de särskilda befogenheter som vi har, Elisabet Åbjörnsson Hollmark. Placerade och dömda På Sis ungdomshem tvångsvårdas omkring tusen barn och unga om året. Barnen kan ha allvarliga familjeproblem eller lida av psykisk ohälsa, missbruk eller vara inblandade i kriminalitet. Även unga under 18 som är dömda för brott till sluten ungdomsvård finns på Sis-hem. Gäst: Elisabet Åbjörnsson Hollmark generaldirektör för Statens institutionsstyrelse (SiS) Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Daniel Velasco, grävreporter på Ekot Tekniker: Matilda Eriksson Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 8 september 2023. Från gårdagen.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
"Har jag kastat ett telegram som kan förändra världen?" Stig Dagerman om nattstämningen på en tidning i Klara 1953 Stig Dagerman var född 1923 i Älvkarleby. Året innan han dog 1954, 31 år gammal, gör han denna inläsning om en hektisk natt på en tidningsredaktion. 1953 tolkade tolv författare syner och stämningar under ett dygn i Stockholm. Vi hör Stig Dagerman skildra nattstämningen på en tidning i Klara. Han var förutom författare också en tid kulturredaktör för Arbetaren, där han också in i det sista skrev sina Dagsedlar. Från i fredags.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Sänds även på lördag kl. 05.47.
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Tablåinnehåll
Marika Carlsson - gör upp med sitt sista monster För utsålda hus har hon skämtat om rasism, om sin sexualitet och om sin kristna bakgrund. Men en kamp har varit svårare att prata om än någon annan - det livslånga kriget mot sockret. Hur kan begäret av en bulle bli så starkt att det slår ut allt annat, att det blir som ett avgrundsdjupt hål? För komikern Marika Carlsson, som utnämnts till Sveriges roligaste kvinna två gånger, programlett Melodifestivalen och gjort flera hyllade standup-turnéer är det en central fråga som hon länge inte vågade röra vid. Det har funnits för mycket skam där. Vad beror hennes oförmåga att hantera mat och sockret på? Vad har hon försökt bedöva med maten under alla dessa år? Och går det att skämta om det, utan att skämta bort det? "Skicka tillbaks mig, ingen vill ha mig här"Knappa året gammal hittas hon svårt undernärd och en hårsmån från döden i ett dike i norra Etiopien, mitt under pågående svältkatastrof som skördar hundratusentals liv. Långsamt återvänder den lilla Marikas liv i den svenska biståndsarbetaren Ernas varma famn. Men adoptionen till Sverige blir lika livsavgörande som den blir krävande - mötet med de vita klasskamraterna, mellanförskapet och den både trygga och stränga gemenskapen i pingstkyrkan. Hör komikern Marika Carlsson i Söndagsintervjun om att en gång för alla bestämma sig för var hon hör hemma, om att hitta kärleken i London men sedan försöka glömma den i tjugo år, och om att acceptera sitt eget inre mörker. Programledare: Martin Wicklin Producent: Fanny Hedenmo Kontakt: sondagsintervjun@sr.se
Tablåinnehåll
Varför studera jiddisch? Med professor Justin Cammy Jiddisch är ett språk, men på sätt och vis inte bara. Liksom alla andra språk bär det på en hel lång historia, och en stor mängd mänskliga erfarenheter har iklätt sig dess språkdräkt, varav massor finns bevarat i nedskrivna texter på dikt, såväl som skön- och fackprosa. Jiddischprofessor Justin Cammy vill få sina studenter att fundera över vad jiddisch varit, vad det är och vad det kan komma att bli i framtiden. Thomas Lunderquist har gått på hans föreläsningar och också fått en pratstund med honom. Från i går. Sänds även kl. 21.33.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Jordskalvet i Marocko, G20-mötet avslutas och Stig Dagerman 100 år Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I första timmen:Senaste nytt från Marocko efter jordskalvet. Dödstalen fortsätter stiga. Reportage från Västmanland där efterarbetet fortfarande pågår efter översvämningarna. Svinpesten upptäckt i Sverige - hör om smittspridning bland djur och kopplingen till den globala uppvärmningen Ett år sedan riksdagsvalet. Går det att vända politiska kriser till vinster? Krönika Amat Levin Panelen I andra timmen:G20-mötet i New Delhi avslutas. Hur lyckades världens ledare komma överens? Reportage från Hatayprovinsen i Turkiet, ett halvår efter den förödande jordbävningen där Satir med Utkantssverige Tonläget kring islam har skruvats upp i samband med koranbränningarna - hur påverkas svenska muslimer? 100 år sedan hyllade författaren Stig Dagerman föddes. "Tysk höst" sätts nu upp på scen. Kåseri Augustin Erba Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Cecilia Tengmark Tekniker: Fabian Begnert Sänds även kl. 22.05.
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Jordskalvet i Marocko, G20-mötet avslutas och Stig Dagerman 100 år Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I första timmen:Senaste nytt från Marocko efter jordskalvet. Dödstalen fortsätter stiga. Reportage från Västmanland där efterarbetet fortfarande pågår efter översvämningarna. Svinpesten upptäckt i Sverige - hör om smittspridning bland djur och kopplingen till den globala uppvärmningen Ett år sedan riksdagsvalet. Går det att vända politiska kriser till vinster? Krönika Amat Levin Panelen I andra timmen:G20-mötet i New Delhi avslutas. Hur lyckades världens ledare komma överens? Reportage från Hatayprovinsen i Turkiet, ett halvår efter den förödande jordbävningen där Satir med Utkantssverige Tonläget kring islam har skruvats upp i samband med koranbränningarna - hur påverkas svenska muslimer? 100 år sedan hyllade författaren Stig Dagerman föddes. "Tysk höst" sätts nu upp på scen. Kåseri Augustin Erba Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Cecilia Tengmark Tekniker: Fabian Begnert Sänds även kl. 22.05.
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Friheten i Kristus Om att leva i samvaro och att få det att fungera utan att fastna i regler och gränsdragningar, talar Tobias Ålöw i sin predikan. Och Jesus sade till dem: Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten. Vad har dessa ord från en tid långt tillbaka med oss idag att göra? Matteuskyrkan firar ekumenisk gemenskap i hjärtat av Majorna, och är anslutna till både Evangeliska Frikyrkan (EFK) och EFS (som är en del av Svenska Kyrkan). Själva kyrkobyggnaden är i trä och ligger i gamla 1800-talskvarter med små vackra gårdar. Tyvärr är den träangripen och inkapslad i väntan på renovering och till dess hålls gudstjänster i ett caférum en trappa upp. Text Psaltaren 145:13-18 Moses kapitel 23:10-12 Markusevangeliet kapitel 2:23-28 Musik Vid min viljas bro (David Wirzén) Brustna hjärtans samklang (Peter Hallström) Kom Stilla (Pia Samuelsson) Du är det levande vattnet (Paul Biktor Börjesson) Den vackraste sången (Börje Ring) Medverkande Tobias Ålöw predikade Ida Kvissberg välkomnade och bad med Pia Samuelsson som även läste psaltarpsalmen Agneta Vernon evangeliet Mikael Wahlström, elgitarr och sång Bo Erlandsson, sång och textläsning ur Gamla testamentet Harald Stenström, elbas Producent Neta Norrmo Tekniker Thor Andersson för Sveriges Radio liv@sverigesradio.se
Anmärkning
Andliga frågor
Tablåinnehåll
Återvänd till stupet bli fri från höjdrädslan Louise och Ola tar reda på hur höjdrädsla bäst kan botas. Måste man utsätta sig för obehaget i verkligheten eller går det lika bra med modern VR-teknik? Är du en av dem som skyr höga höjder? Då är du inte ensam. En av fem upplever hög höjd som obehagligt och det är den näst vanligaste fobin efter orm. Men är det i hjärnan eller någonstans som fobin för höjder sitter? Hör hur Louise tar till både hemgjord KBT-behandling och modern VR-teknik för att få bukt med sin höjdrädsla. Programledare: Louise Epstein. Bisittare: Ola Hermanson, hjärnforskare. Gäst: Per Carlbring, specialist i klinisk psykologi vid Stockholms universitet. Sänds även på måndag kl. 14.03.
Tablåinnehåll
Ekot 12:30 : Evakuering i Grekland från översvämningsområden Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Efter nobben i Sverige - nu filmar han världsstjärnor i "Mother, couch" Flera svenska filmer får världspremiär på filmfestivalen i Toronto. "Mother, Couch" är Niclas Larssons långfilmsdebut - baserad på Jerker Virdbords roman "Mamma i soffa"- och på rollistan syns Ewan McGregor, Rhys Ifans och Ellen Burstyn. Sänds även kl. 12.55.
Tablåinnehåll
Sänds även natt mot måndag kl.00.02.
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Tjuv, trans och trendsättare - Sveriges första stora kändis, Lasse-Maja Lasse-Maja har kallats för Sveriges första stora mediala kändis och var en av tiderna mest bästsäljande författare här i landet - och allt det genom att leka med kläder och könsroller. Lasse-Maja (1785-1845) var enormt uppskattad, för att inte säga folkkär, både under och efter sin livstid. Och det beror just på hans livsstil. Och skojfriska sätt att berätta på, förstås. 1833 utkom självbiografin: "Den vidtberyktade Äfventyraren Lasse Majas, egentligen Lars Molins, besynnerliga Öden och Lefnadshändelser" och blev en enorm framgång. En bestseller, skulle man kunna säga. Ännu populärare blev den efter att ha fått "Den byxlöse äventyraren" som tillägg i titeln. Och än idag kan man häpna över hur öppenhjärtigt Lasse-Maja berättar om hur han gillade att klä sig i kjol och krusa sitt hår, och inte bara som en förklädnad för att komma undan lagens långa arm. Men, Lasse-Maja åkte till slut fast för sina stölder. Han dömdes till livstids fängelse och kom att tillbringa 26 år på Carlstens fästning. I veckans program pratar vi med Maria Danielsson, som arbetar på Kriminalvården, om vilka kläder som bärs på svenska anstalter idag. Vi ringer också upp Eiwe Svanberg, kommendant på Carlstens Fästning, för att höra hur fängelsekläderna såg ut där, på Lasse-Majas tid. Vi tar också en närmare titt på 1700-talets "fjolla" och vem hon ansågs vara. Och så tar vi reda om Lasse-Maja hade gått hem i den svenska föreläsarbranschen i idag. Veckans gäst är Sam Holmqvist, genusvetare vid Södertörns högskola som skriver på en bok om Lasse-Maja. Från fredagen. Sänds även på onsdag kl 02:02.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Glöm inte Olle Ljungström Olle Ljungströms mamma mailar nattradion och önskar Olles låtar. På hans dödsbädd lovade hon honom att han aldrig skulle bli bortglömd. Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker. Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort. Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år. Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv. - När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén. Dokumentären gjordes 2021. Reporter: Jacob Frössén Producenter: Håkan Engström och Magnus Arvidson Slutmix: Nima Shams Sänds även på tisdag kl. 03.02 samt lördag kl 23:05.
Tablåinnehåll
"Har jag kastat ett telegram som kan förändra världen?" Stig Dagerman om nattstämningen på en tidning i Klara 1953 Stig Dagerman var född 1923 i Älvkarleby. Året innan han dog 1954, 31 år gammal, gör han denna inläsning om en hektisk natt på en tidningsredaktion. 1953 tolkade tolv författare syner och stämningar under ett dygn i Stockholm. Vi hör Stig Dagerman skildra nattstämningen på en tidning i Klara. Han var förutom författare också en tid kulturredaktör för Arbetaren, där han också in i det sista skrev sina Dagsedlar. Från i fredags.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Från gruva till superbatteri - så kan gamla stenbrott bli hela Sveriges powerbank Den gröna omställningen kommer kräva att energi går att lagra på ett enkelt sätt när exempelvis sol och vindkraft inte ger tillräckligt. Vatten och pumpkraft blir då en möjlig räddare i nöden! Vattenkraftverk kan byggas om så att vatten, efter att det gått igenom turbiner, pumpas tillbaka till en högre nivå för att därigenom gång på gång kunna ge ny energi. Tekniken har använts tidigare men ser nu ut att kunna få en renässans. Motsvarande princip kan användas genom att vatten får falla fritt genom en turbin mellan en sjö och intilliggande nedlagda gruvhål. Medverkande: Anders Jonsson - vd Sundsvall Energi Ingrid Esbjörnsson - Vattenfall Per-Erik Persson - Vattenfall Håkan Johansson - markägare Norberg Thomas Johansson - vd gruvlagringsbolaget Mine Storage Anna Wolf - doktor i energisystem, vice vd Power Circle Niklas Zachrisson - programledare Anna-Karin Ivarsson - reporter Christer Sunesson - reporter Anders Wennersten - producent Sänds även på onsdag kl 14:03 och fredag kl 03:02.
Tablåinnehåll
Ekot 16:45 : Fler pestsmittade svin har hittats Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Tablåinnehåll
Yttrandefrihet eller hädelse? Om att bränna heliga skrifter Bokbål var länge någonting som associerades med Nazityskland. Nu är det i Sverige som böckerna brinner. Men vad handlar det om i grunden - är det yttrandefriheten kontra skyddet av heliga symboler? Eller är det helt enkelt rädsla för terrorister och trubbel för svenska intressen utomlands, som gör att allt fler ropar efter förbud mot koranbränning? I det här avsnittet av Filosofiska rummet försöker vi ta ett steg tillbaka för att granska och väga några av grundkomponenterna i debatten; hur principiella och hur pragmatiska bör vi vara, vilka är de bästa argumenten för och emot ett förbud mot skändandet av heliga skrifter? Gäster är Kashif Virk, imam vid Islams Ahmadiyya församling med en masterexamen i religionshistoria vid Stockholms universitet, prästen och etikprofessorn vid Lunds universitet Elisabeth Gerle och Per Bauhn som är filosof, professor emeritus vid Linnéuniversitetet. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl 20:03 och lördag kl 03:40.
Tablåinnehåll
Ekot 17:45 : Internationell hjälp på väg till Marocko Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Tablåinnehåll
Marika Carlsson - gör upp med sitt sista monster För utsålda hus har hon skämtat om rasism, om sin sexualitet och om sin kristna bakgrund. Men en kamp har varit svårare att prata om än någon annan - det livslånga kriget mot sockret. Hur kan begäret av en bulle bli så starkt att det slår ut allt annat, att det blir som ett avgrundsdjupt hål? För komikern Marika Carlsson, som utnämnts till Sveriges roligaste kvinna två gånger, programlett Melodifestivalen och gjort flera hyllade standup-turnéer är det en central fråga som hon länge inte vågade röra vid. Det har funnits för mycket skam där. Vad beror hennes oförmåga att hantera mat och sockret på? Vad har hon försökt bedöva med maten under alla dessa år? Och går det att skämta om det, utan att skämta bort det? "Skicka tillbaks mig, ingen vill ha mig här"Knappa året gammal hittas hon svårt undernärd och en hårsmån från döden i ett dike i norra Etiopien, mitt under pågående svältkatastrof som skördar hundratusentals liv. Långsamt återvänder den lilla Marikas liv i den svenska biståndsarbetaren Ernas varma famn. Men adoptionen till Sverige blir lika livsavgörande som den blir krävande - mötet med de vita klasskamraterna, mellanförskapet och den både trygga och stränga gemenskapen i pingstkyrkan. Hör komikern Marika Carlsson i Söndagsintervjun om att en gång för alla bestämma sig för var hon hör hemma, om att hitta kärleken i London men sedan försöka glömma den i tjugo år, och om att acceptera sitt eget inre mörker. Programledare: Martin Wicklin Producent: Fanny Hedenmo Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Från morgonen.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Koranen och jag Om olika personliga förhållningsätt till islams heliga skrift Koranen, en både älskad och hatad bok I skuggan av alla Koranbränningar som skett i Sverige den senaste tiden försöker vi istället vända på bladen i denna bok. Safiyya Gustafsson bor i Örnsköldsvik och har nyligen konverterat till islam och försöker nu lära sig att läsa Koranen på arabiska. Vi besöker även Aishamoskén i Stockholm där imamen Nasir Ahmad Arif har valt ut ett stycke ur Koranen till fredagsbönen. Hör också Omar Makram, islamkritisk debattör, som brände Koranen för 7 år sen för att få uppehållstillstånd i Sverige och som har förändrat sin uppfattning om Koranen efter att ha lämnat islam. Religionsvetaren Frederic Brusi som även arbetar på Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, medverkar också. programledare: Åsa Furuhagen reporter: Lama Alshehaby producent: Anders Diamant Från i torsdags.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Sänds även lördag kl. 02.02..
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Varför studera jiddisch? Med professor Justin Cammy Jiddisch är ett språk, men på sätt och vis inte bara. Liksom alla andra språk bär det på en hel lång historia, och en stor mängd mänskliga erfarenheter har iklätt sig dess språkdräkt, varav massor finns bevarat i nedskrivna texter på dikt, såväl som skön- och fackprosa. Jiddischprofessor Justin Cammy vill få sina studenter att fundera över vad jiddisch varit, vad det är och vad det kan komma att bli i framtiden. Thomas Lunderquist har gått på hans föreläsningar och också fått en pratstund med honom. Från i går.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Tablåinnehåll
Jordskalvet i Marocko, G20-mötet avslutas och Stig Dagerman 100 år Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I första timmen:Senaste nytt från Marocko efter jordskalvet. Dödstalen fortsätter stiga. Reportage från Västmanland där efterarbetet fortfarande pågår efter översvämningarna. Svinpesten upptäckt i Sverige - hör om smittspridning bland djur och kopplingen till den globala uppvärmningen Ett år sedan riksdagsvalet. Går det att vända politiska kriser till vinster? Krönika Amat Levin Panelen I andra timmen:G20-mötet i New Delhi avslutas. Hur lyckades världens ledare komma överens? Reportage från Hatayprovinsen i Turkiet, ett halvår efter den förödande jordbävningen där Satir med Utkantssverige Tonläget kring islam har skruvats upp i samband med koranbränningarna - hur påverkas svenska muslimer? 100 år sedan hyllade författaren Stig Dagerman föddes. "Tysk höst" sätts nu upp på scen. Kåseri Augustin Erba Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Cecilia Tengmark Tekniker: Fabian Begnert Från morgonen.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Jordskalvet i Marocko, G20-mötet avslutas och Stig Dagerman 100 år Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I första timmen:Senaste nytt från Marocko efter jordskalvet. Dödstalen fortsätter stiga. Reportage från Västmanland där efterarbetet fortfarande pågår efter översvämningarna. Svinpesten upptäckt i Sverige - hör om smittspridning bland djur och kopplingen till den globala uppvärmningen Ett år sedan riksdagsvalet. Går det att vända politiska kriser till vinster? Krönika Amat Levin Panelen I andra timmen:G20-mötet i New Delhi avslutas. Hur lyckades världens ledare komma överens? Reportage från Hatayprovinsen i Turkiet, ett halvår efter den förödande jordbävningen där Satir med Utkantssverige Tonläget kring islam har skruvats upp i samband med koranbränningarna - hur påverkas svenska muslimer? 100 år sedan hyllade författaren Stig Dagerman föddes. "Tysk höst" sätts nu upp på scen. Kåseri Augustin Erba Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Cecilia Tengmark Tekniker: Fabian Begnert Från morgonen.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
