Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2023-09-12

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Är stoicismen den nya killreligionen? Varför lockas unga män av en flera tusen år gammal filosofi som hyllar behärskning och uthållighet? Hur köper man en guldtacka och finns det någon fördel att investera i den fysiska metallen? Daniel Sjölin tar sig an stoicismen som är på frammarsch - och särskilt hos unga män. You tubern PewDiePie är en av dem. Hur är man en bra stoiker och hur speglar det här växande intresset vår tids mansroller? Bo Lindberg, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, hjälper till att reda ut. På havsbotten utanför Alaska har forskare funnit något något okänt och mystiskt. Det kan röra sig om någon slags nytt levande stadium, som liknar gyllene ägg. Kennet Lundin, docent i marinbiologi vid Göteborgs naturhistoriska museum, tror att det skulle kunna vara ett svampdjur, en äggmassa - men Kennet tror mest på nakensnäckans äggkapslar. Nu ska fyndet DNA-testas. Dessutom undrar Daniel varför det ska vara så svårt och snudd på ljusskyggt att köpa lite guld. Hur köper man en guldtacka? Varför vill inte bankerna ha guldet hos sig längre? Och var ska man förvara en guldtacka? Jan Bolmeson från poden "Rika Tillsammans" vet. Programledare: Daniel Sjölin Bisittare: Katherine Zimmerman Producent: Olle Björkman Från måndagen.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Jordskalvet i Marocko, G20-mötet avslutas och Stig Dagerman 100 år Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I första timmen:Senaste nytt från Marocko efter jordskalvet. Dödstalen fortsätter stiga. Reportage från Västmanland där efterarbetet fortfarande pågår efter översvämningarna. Svinpesten upptäckt i Sverige - hör om smittspridning bland djur och kopplingen till den globala uppvärmningen Ett år sedan riksdagsvalet. Går det att vända politiska kriser till vinster? Krönika Amat Levin Panelen I andra timmen:G20-mötet i New Delhi avslutas. Hur lyckades världens ledare komma överens? Reportage från Hatayprovinsen i Turkiet, ett halvår efter den förödande jordbävningen där Satir med Utkantssverige Tonläget kring islam har skruvats upp i samband med koranbränningarna - hur påverkas svenska muslimer? 100 år sedan hyllade författaren Stig Dagerman föddes. "Tysk höst" sätts nu upp på scen. Kåseri Augustin Erba Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Cecilia Tengmark Tekniker: Fabian Begnert Från i söndags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Jordskalvet i Marocko, G20-mötet avslutas och Stig Dagerman 100 år Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I första timmen:Senaste nytt från Marocko efter jordskalvet. Dödstalen fortsätter stiga. Reportage från Västmanland där efterarbetet fortfarande pågår efter översvämningarna. Svinpesten upptäckt i Sverige - hör om smittspridning bland djur och kopplingen till den globala uppvärmningen Ett år sedan riksdagsvalet. Går det att vända politiska kriser till vinster? Krönika Amat Levin Panelen I andra timmen:G20-mötet i New Delhi avslutas. Hur lyckades världens ledare komma överens? Reportage från Hatayprovinsen i Turkiet, ett halvår efter den förödande jordbävningen där Satir med Utkantssverige Tonläget kring islam har skruvats upp i samband med koranbränningarna - hur påverkas svenska muslimer? 100 år sedan hyllade författaren Stig Dagerman föddes. "Tysk höst" sätts nu upp på scen. Kåseri Augustin Erba Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Cecilia Tengmark Tekniker: Fabian Begnert Från i söndags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Glöm inte Olle Ljungström Olle Ljungströms mamma mailar nattradion och önskar Olles låtar. På hans dödsbädd lovade hon honom att han aldrig skulle bli bortglömd. Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker. Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och  startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort. Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år. Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv. - När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén. Dokumentären gjordes 2021. Reporter: Jacob Frössén Producenter: Håkan Engström och Magnus Arvidson Slutmix: Nima Shams Från i söndags. Sänds även på lördag kl. 23.05.

Anmärkning
Dokumentärer, Repris

Tablåinnehåll
Sitter fotbollsjournalister i spelaragenternas knä? Transferjournalistiken väcker frågan om vem som egentligen styr vad som hamnar i tidningen. Viral video på kvinna som tar killars basketboll. Vilket ansvar har medierna när det digitala drevet går? Från lördagen.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Så vill chefen för Sis få stopp på våld och övergrepp på ungdomshemmen Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör för Statens institutionsstyrelse, frågas ut om våldet mellan placerade barn och unga - och övergreppen från den egna personalen. I veckan har Ekot rapporterat att våldet inne på Sis-hemmen mellan ungdomarna har blivit grövre och att personalen inte klarar av att skydda ungdomarna. Sedan flera år har Ekot också rapporterat om övergrepp från personalen, som otillåten isolering och sexuella övergrepp, som särskilt drabbar unga placerade tjejer. I IVO:s rapport från januari uppgav en av fyra placerade tjejer att personalen tafsat eller gjort andra sexuella handlingar mot de själva eller mot andra. Flera anställda män har dömts för att ha våldtagit placerade tjejer. Varför får Sis inte stopp på övergreppen på de barn som de ska skydda och vårda? - När det gäller sexuella övergrepp så är det en kriminell handling, det får inte och ska inte förekomma hos oss. Det polisanmäls, det utreds och medarbetaren jobbar inte under utredningstiden, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark. Men det har förekommit. - Efter de här granskningarna som var tidigare i år så gick jag ut oerhört tydligt i myndigheten, att det här är inte acceptabelt, är det så att en medarbetare är föremål för en polisutredning så jobbar man inte nära barn och unga. Och så är det idag. Vill kunna neka placeringarElisabet Åbjörnsson Hollmark säger att det blivit vanligare att de får ta emot barn och unga med allvarliga psykiatriska problem eller funktionsnedsättningar, barn som hon menar skulle behöva vård inom psykiatrin istället för att placeras på ungdomshem. Idag får Sis inte neka att ta emot placerade barn och unga. - Jag har ett väldigt färskt exempel på en dialog där det handlade om en pojke med Down syndrom som man ville placera hos oss där våra placeringshandläggare var väldigt nogsamma med att beskriva vilken miljö vi kan använda och vårda och behandla de här barnen och det kanske inte är så att det här är rätt miljö men det här barnet då, var väldigt våldsamt och då är det ju svårt, det finns ingen annan instans som egentligen får utöva de särskilda befogenheter som vi har, Elisabet Åbjörnsson Hollmark. Placerade och dömda På Sis ungdomshem tvångsvårdas omkring tusen barn och unga om året. Barnen kan ha allvarliga familjeproblem eller lida av psykisk ohälsa, missbruk eller vara inblandade i kriminalitet. Även unga under 18 som är dömda för brott till sluten ungdomsvård finns på Sis-hem. Gäst: Elisabet Åbjörnsson Hollmark generaldirektör för Statens institutionsstyrelse (SiS) Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Daniel Velasco, grävreporter på Ekot Tekniker: Matilda Eriksson Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 8 september 2023. Från lördagen.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges ökade skredrisker - så kan marken under huset börja flyta Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bo på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin. Måste vi lämna stränderna? Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog. Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är "planerad reträtt". Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder? I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Från gårdagen.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Korta Ring P1! från i går.

Anmärkning
Telefonväkteri, Repris

Tablåinnehåll
Medmänsklig nyfikenhet - André Jakobsson Om möten som öppnar och befriar pratar André Jakobsson i veckans andakter. Han är kyrkoledare i Region nord i Equmeniakyrkan. I andakten utgår André Jakobsson från bibelberättelsen om den föraktade tulltjänstemannen Sackaios. Tänk om jag kan lära mig något av Jesus bemötande och öppenhet inför Sackaios. Det Jesus gör här kanske inte kräver gudomlighet för att göra skillnad. Det är nog snarast Jesus mänsklighet, öppenhet, nyfikenhet som öppnar upp Sackaios, säger André Jakobsson i andakten. TextLukasevangeliet 19:1-10 MusikGud, för dig är allting klart (Sv Ps 217) - André Jakobsson Producent Helena Andersson Holmqvist liv@sverigesradio.se Moskit media för Sveriges radio Västerbotten

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
P1 Morgon Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare. RÄTTELSE FRÅN EKOT: I tidigare versioner av ett av våra inslag sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Ekot 06:00 Stort säkerhetspådrag inför riksdagens högtidliga öppnande Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. RÄTTELSE: I en tidigare version av det här inslaget sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1 Morgon Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare. RÄTTELSE FRÅN EKOT: I tidigare versioner av ett av våra inslag sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Jonas Österberg Nilsson - En blygsam idoldyrkan Jag skulle se det som friskt om vi bröstade upp oss och vågade anta en identitet. För är det något Sverige lider brist på så är det just det. Om Jonas Österberg Nilsson :Jonas Österberg Nilsson är regissör, skådespelare och dramatiker. Han har bland annat skrivit och regisserat pjäsen De förlorade hjältarnas land - om Andréexpeditionen. Därutöver har han varit verksam på flera stora teatrar och operahus runt om i Sverige, samt på Radioteatern. Är husregissör vid Uppsala stadsteater. Jonas utgår alltid ifrån existentiella frågor i sin konst. Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
P1 Morgon Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare. RÄTTELSE FRÅN EKOT: I tidigare versioner av ett av våra inslag sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
P1 Morgon Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare. RÄTTELSE FRÅN EKOT: I tidigare versioner av ett av våra inslag sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Anmärkning
Aktualiteter

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
P1 Morgon Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare. RÄTTELSE FRÅN EKOT: I tidigare versioner av ett av våra inslag sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Anmärkning
Aktualiteter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1 Morgon Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare. RÄTTELSE FRÅN EKOT: I tidigare versioner av ett av våra inslag sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
P1 Morgon Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare. RÄTTELSE FRÅN EKOT: I tidigare versioner av ett av våra inslag sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Anmärkning
Aktualiteter

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
P1 Morgon Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare. RÄTTELSE FRÅN EKOT: I tidigare versioner av ett av våra inslag sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Ekot 08:00 Ny skjutning i Uppsala - man livshotande skadad Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. RÄTTELSE: I en tidigare version av det här inslaget sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1 Morgon Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare. RÄTTELSE FRÅN EKOT: I tidigare versioner av ett av våra inslag sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
P1 Morgon Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare. RÄTTELSE FRÅN EKOT: I tidigare versioner av ett av våra inslag sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Anmärkning
Aktualiteter

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
P1 Morgon Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare. RÄTTELSE FRÅN EKOT: I tidigare versioner av ett av våra inslag sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Anmärkning
Aktualiteter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1 Morgon Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare. RÄTTELSE FRÅN EKOT: I tidigare versioner av ett av våra inslag sades att åtgärder under och efter förlossning kan rädda två miljoner mammors och barns liv till år 2040, enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Bill and Melinda Gates Foundation. Rätt är att två miljoner liv enligt beräkningarna kan räddas till år 2030. Detta har ändrats 12 september 2023.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Euron, anmälningsplikt, björnjakt Ring P1 från Umeå om bland annat euron, anmälningsplikten och björnjakt. Programledare: Steffen Renklint, ansvarig utgivare: Anders Bäckström Sänds även i kortversion kl. 21.29 och i morgon kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Har du kissat på dig? Atjoooo! Nysningen kom från ingenstans och nu känner du hur den varma vätskan sprider sig mellan benen. Du är chanslös. Det spelar ingen roll hur mycket du kniper för kisset läcker och du har panik. - Det här kallas inkontinens. Trycket på buken ökar när man hoppar, skrattar eller nyser och det är svårt att hålla emot. Inkontinens har ett stort spektrum. Det kan handla om någon droppe till att man måste bära inkontinensskydd, berättar Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin. Det kan upplevas både skamligt och livsbegränsande när kroppsfunktioner sviker. Kissar på sig är det många som gör, men det är få som pratar om det. Drygt en halv miljon människor i landet söker vård för inkontinens men mörkertalet är stort. Eva Samuelsson har träffat många som inte har vågat söka hjälp. -  Många skuldbelägger sig själva och tänker att de är slöa eller att det är ens eget fel att man läcker. Man känner sig äcklig.  Så varför kissar vi på oss? Hjälper verkligen knipövningar och vad har botox och fillers med inkontinens att göra? Det handlar om inkontinens, från vaggan till graven.  Gäster i programmet: Tryggve Neveus, professor i pediatrik vid Uppsala universitet.  Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin, senior professor vid Umeå universitet. Caroline Elmér, specialistläkare i gynekologi och urologi. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Narkotikan och arvsynden - familjen och medberoendet | Del 3/3 Monika har försökt allt för att få sin son att sluta missbruka. Till slut inser hon att hennes hjälp bara gör situationen värre. Monikas son Johan börjar missbruka i de tidiga tonåren. Han hoppar av skolan och rymmer hemifrån. För familjen är det starten på en nedåtgående spiral. - Mitt föräldraansvar är ju att skydda mitt barn. Men hur mycket jag än försöker kan jag inte göra så att han inte drogar, säger Monika. Medberoendet drabbar hela familjen Medberoende beskrivs som en anpassning, där en person förändrar sin personlighet och sitt beteende i hopp om att kunna hjälpa den som är beroende. - Man lägger all kraft på sin älskade person som är beroende av en drog. Man blir stressad och deprimerad, säger Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet. Samtidigt som föräldrarna går på ständiga möten med anledning av Johans missbruk, hamnar lillasyster Emelie i en intressekonflikt. För henne står valet mellan att vara lojal med sin storebror - eller med mamma och pappa. - En del saker visste jag utan att mina föräldrar visste om det. Jag tror att jag försökte skydda honom på nåt konstigt sätt. Det höll mig i skam och skuld i många år, säger Emelie. "Narkotikan och arvsynden" är en serie av Emma Ikekwe och EvaLisa Wallin som görs i samarbete med Third Ear Studio. I tre delar möter vi anhöriga som dras in i sina barns kriminalitet och missbruk. Monika, Johan och Emelie heter egentligen någonting annat. Producent: Frida Fernqvist Exekutiva producenter: Anna Frey och Martin Jönsson Slutmix: Anne Skoug Obel Programmet är gjort 2023. Sänds även i kväll kl. 20.03 samt natt mot tordag kl. 04.30.

Anmärkning
Dokumentärer

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sänds även kl. 21:03.

Anmärkning
Sociala frågor

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Ur "Det borde finnas mer" av Peter Lindforss UPPLÄSNING: Pontus Plænge DIKT: Ur "Det borde finnas mer" av Peter Lindforss DIKTSAMLING: De långa resorna är över (Fri Press, 2023). Dikten ingår i den tidigare opublicerade samlingen "Det borde finnas mer" från 2000. MUSIK: Phillip Henry: Elegy EXEKUTÖR: Phillip Henry, gitarr Sänds även kl. 23.53.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut (repris) Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut? 500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå. Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett stort reklamvärde för svenska företag. Programmet är en repris från 27 mars 2023. Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Ekot 12:30 Regeringen ber Försvaret utreda Gripen-plan till Ukraina Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Hemvändaren Amanda Svensson tillbaka med romanen "Själens telegraf" Förra boken nominerades till internationella Bookerpriset. Nu besöker hemvändande Amanda Svensson studion för att prata om "Själens telegraf"- den första boken som helt utspelar sig i Storbritannien. SAMTAL: ÄR SVENSKA FÖRFATTARE SJÄLVUPPTAGNA ELLER VAD HANDLAR LITTERATURDEBATTEN EGENTLIGEN OM? Den som läser storstadstidningarnas kultursidor har kanske märkt att en debatt om litterär kvalitet rasar - igen. Men vad handlar debatten egentligen om? Vår litteraturredaktör Lina Kalmteg reder ut turerna och de stridande parterna. KRITIKSAMTAL: DIKTSAMLINGEN "OMSORGSLABYRINTEN" AV IDA BÖRJEL Den Malmöbaserade poeten Ida Börjel är aktuell med "Omsorgslabyrinten" - en diktsamling som utspelar sig i olika rum och inuti huvudet på en konservator på ett museum. Hur fungerar det som lyrik? Vår kritiker Daniel Sjölin är motvilligt förälskad. REPORTAGE: MÖT REKONSTRUKTÖREN SOM GER SVERIGES ÄLDSTA SKELETT ETT ANSIKTE Den så kallade Bredgårdsmannen är omkring 10 000 år gammal och hittades strax söder om Ulricehamn. Nu byggs hans utseende upp bit för bit av ansiktsrekonstruktören Oscar Nilsson. P1 Kulturs Mattias Berg besökte honom i ateljén i Stockholmsförorten Västertorp - och där fick han en förhandstitt på Bredgårdsmannens än så länge hemliga utseende. ESSÄ: KRISTOFFER LEANDOER OM D H LAWRENCES VURMANDE FÖR DÖDEN Den brittiske författaren DH Lawrence ägnade en påfallande stor del av sitt författarskap åt att längta efter döden. Och för honom innebar döden inte ett slut, utan en början på något mörkt, främmande och eftersträvansvärt. Författaren Kristoffer Leandoer börjar sin OBS-essä med ett bokbål. Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof Sänds även kl 19:03.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Direktsändning från riksdagshuset.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Med det senaste i sportens värld.

Anmärkning
Sport

Tablåinnehåll
Den stora Elon Musk-boken är här!! Vad får vi reda på i den nya stora biografin om Elon Musk, det frågar vi Björn Werner och Essy Klingberg. Dessutom tar vi en titt på Rysslands mest lovande år: 1917, när allt såg ljust och demokratiskt ut. Den stora biografin om Elon Musk är här, världens rikaste man som äger Tesla, SpaceX och X, tidigare Twitter. Men kommer vi honom in på livet? Vi pratar med Essy Klingberg, redaktör och skribent på Svenska dagbladet, och Björn Werner som recenserat boken. Sedan pratar vi om vad som är nyckeln till ungas läsning. Med oss har vi en av Sveriges yngsta bok-recensenter, Carl Blomqvist, och författaren Niklas Natt och Dag. Sedan pratar vi med Rysslandskännaren Martin Kragh om Ryssland under året 1917. Under en kort tid såg allt så lovande ut för det stora landet. Det var liberalism och demokrati, men sen gick allt i kras. Programledare: Katherine Zimmerman Bisittare: Daniel Sjölin Producent: Fabian Asserbäck

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Studio Ett 12 september Naturkatastrofer. Finansinspektionen granskar Alecta. Översvämningar i Grekland. Sverige första katastrof film. Skjutningarna i Uppsala. Sveriges Radio gör besparingar. Riksmötet öppnar och regeringsförklaringen. 20 år sedan euro-omröstning. Israels HD om rimlighetslagen.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Ekot 16:45 "Vi behöver hus, inte tält" - det önskar sig jordbävningsdrabbade i Marocko Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Studio Ett 12 september Naturkatastrofer. Finansinspektionen granskar Alecta. Översvämningar i Grekland. Sverige första katastrof film. Skjutningarna i Uppsala. Sveriges Radio gör besparingar. Riksmötet öppnar och regeringsförklaringen. 20 år sedan euro-omröstning. Israels HD om rimlighetslagen.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Ekot 17:45 Nya besked om gårdsförsäljning av alkohol Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Stressen som är bra för språket Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare. - Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet. För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos. Ordet stress - en nykomling med för bred definitionOrdet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord. - Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt. - Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål.  Språkfrågor om stress och ord för att skynda sigVarifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan? Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt? Hur påverkas språket av stress? Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra? Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös? Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart? I gotländskan kan man säga "snäll di nå da!" som betyder "skynda dig nu då!". Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell? Läs och lyssna mer om ordet stressArtikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017). Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014). Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper. Sänds även på fredag kl 14:03.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Det här betyder ekonomi-orden du inte vågat fråga om Ord och begrepp som ISK, ränta på ränta, och inflation hörs ofta på nyheterna - men en ny undersökning visar att många inte vet vad de betyder. Vi förklarar det. Frida Bratt: "Ofta finns det inte något incitament hos Finansbranschen att prata så folk förstår"Frida Bratt, sparekonom på Nordnet och Sofia Tyréus, som jobbar med finansiell folkbildning på Finansinspektionen, förklarar vad massor av ekonomiska ord och begrepp betyder. Och berättar hur okunskap kan leda till att du förlorar pengar. Ekonomiakuten är podden som ger dig de bästa tipsen för att spara pengar och svarar på dina frågor om privatekonomi. Programledare är Maja Åström. Sänds även natt mot söndag kl. 01.35.

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Hemvändaren Amanda Svensson tillbaka med romanen "Själens telegraf" Förra boken nominerades till internationella Bookerpriset. Nu besöker hemvändande Amanda Svensson studion för att prata om "Själens telegraf"- den första boken som helt utspelar sig i Storbritannien. SAMTAL: ÄR SVENSKA FÖRFATTARE SJÄLVUPPTAGNA ELLER VAD HANDLAR LITTERATURDEBATTEN EGENTLIGEN OM? Den som läser storstadstidningarnas kultursidor har kanske märkt att en debatt om litterär kvalitet rasar - igen. Men vad handlar debatten egentligen om? Vår litteraturredaktör Lina Kalmteg reder ut turerna och de stridande parterna. KRITIKSAMTAL: DIKTSAMLINGEN "OMSORGSLABYRINTEN" AV IDA BÖRJEL Den Malmöbaserade poeten Ida Börjel är aktuell med "Omsorgslabyrinten" - en diktsamling som utspelar sig i olika rum och inuti huvudet på en konservator på ett museum. Hur fungerar det som lyrik? Vår kritiker Daniel Sjölin är motvilligt förälskad. REPORTAGE: MÖT REKONSTRUKTÖREN SOM GER SVERIGES ÄLDSTA SKELETT ETT ANSIKTE Den så kallade Bredgårdsmannen är omkring 10 000 år gammal och hittades strax söder om Ulricehamn. Nu byggs hans utseende upp bit för bit av ansiktsrekonstruktören Oscar Nilsson. P1 Kulturs Mattias Berg besökte honom i ateljén i Stockholmsförorten Västertorp - och där fick han en förhandstitt på Bredgårdsmannens än så länge hemliga utseende. ESSÄ: KRISTOFFER LEANDOER OM D H LAWRENCES VURMANDE FÖR DÖDEN Den brittiske författaren DH Lawrence ägnade en påfallande stor del av sitt författarskap åt att längta efter döden. Och för honom innebar döden inte ett slut, utan en början på något mörkt, främmande och eftersträvansvärt. Författaren Kristoffer Leandoer börjar sin OBS-essä med ett bokbål. Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof Från kl. 13.05.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Narkotikan och arvsynden - familjen och medberoendet | Del 3/3 Monika har försökt allt för att få sin son att sluta missbruka. Till slut inser hon att hennes hjälp bara gör situationen värre. Monikas son Johan börjar missbruka i de tidiga tonåren. Han hoppar av skolan och rymmer hemifrån. För familjen är det starten på en nedåtgående spiral. - Mitt föräldraansvar är ju att skydda mitt barn. Men hur mycket jag än försöker kan jag inte göra så att han inte drogar, säger Monika. Medberoendet drabbar hela familjen Medberoende beskrivs som en anpassning, där en person förändrar sin personlighet och sitt beteende i hopp om att kunna hjälpa den som är beroende. - Man lägger all kraft på sin älskade person som är beroende av en drog. Man blir stressad och deprimerad, säger Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet. Samtidigt som föräldrarna går på ständiga möten med anledning av Johans missbruk, hamnar lillasyster Emelie i en intressekonflikt. För henne står valet mellan att vara lojal med sin storebror - eller med mamma och pappa. - En del saker visste jag utan att mina föräldrar visste om det. Jag tror att jag försökte skydda honom på nåt konstigt sätt. Det höll mig i skam och skuld i många år, säger Emelie. "Narkotikan och arvsynden" är en serie av Emma Ikekwe och EvaLisa Wallin som görs i samarbete med Third Ear Studio. I tre delar möter vi anhöriga som dras in i sina barns kriminalitet och missbruk. Monika, Johan och Emelie heter egentligen någonting annat. Producent: Frida Fernqvist Exekutiva producenter: Anna Frey och Martin Jönsson Slutmix: Anne Skoug Obel Programmet är gjort 2023. Från kl 11:04. Sänds även torsdag kl 04:30.

Anmärkning
Dokumentärer, Repris

Tablåinnehåll
Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut (repris) Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut? 500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå. Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett stort reklamvärde för svenska företag. Programmet är en repris från 27 mars 2023. Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Från kl 12:09. Sänds även onsdag kl 05:02.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Regeringen vill satsa pengar på utbildningsplatser. Tillgängligheten på skyddsrum behöver bli bättre för personer med funktionsnedsättningar, och följ med när Asmaa lär sig cykla.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från kl 11:35.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
Från morgonen. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Jonas Österberg Nilsson - En blygsam idoldyrkan Jag skulle se det som friskt om vi bröstade upp oss och vågade anta en identitet. För är det något Sverige lider brist på så är det just det. Om Jonas Österberg Nilsson :Jonas Österberg Nilsson är regissör, skådespelare och dramatiker. Han har bland annat skrivit och regisserat pjäsen De förlorade hjältarnas land - om Andréexpeditionen. Därutöver har han varit verksam på flera stora teatrar och operahus runt om i Sverige, samt på Radioteatern. Är husregissör vid Uppsala stadsteater. Jonas utgår alltid ifrån existentiella frågor i sin konst. Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se Från morgonen.

Anmärkning
Andliga frågor, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Ekot 22:00: Ebba Busch om höjningar på fjärrvärme: "Oroar mig" Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Med det senaste i sportens värld.

Anmärkning
Sport

Tablåinnehåll
Direktsänt aktuellt magasin.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Chockhöjning av fjärrvärmepris Fjärrvärmen blir mycket dyrare och en prischock väntar många. Flera bolag har också redan höjt priserna. Programledare: Victor Jensen Gäster: Olof Wijnbladh, reporter, och Erik Thornström, Energiföretagen

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Direktsänt aktuellt magasin.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Ur "Det borde finnas mer" av Peter Lindforss UPPLÄSNING: Pontus Plænge DIKT: Ur "Det borde finnas mer" av Peter Lindforss DIKTSAMLING: De långa resorna är över (Fri Press, 2023). Dikten ingår i den tidigare opublicerade samlingen "Det borde finnas mer" från 2000. MUSIK: Phillip Henry: Elegy EXEKUTÖR: Phillip Henry, gitarr Från kl. 12.00.

Anmärkning
Kultur, Repris

Utgivning

År/datum
2023-09-12

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 320 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2023-09-12



Kungl. biblioteket