SR, P1 2023-10-01

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i går. Sänds även på måndag kl. 04.30.

Aktualiteter, Repris

Från i torsdags. Sänds även tisdag kl. 18.35.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från gårdagen. Sänds även kl.21.03.

Teater, Repris

Från i tisdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Oväntad succé för filmen Jesus revolution / Kyrkors säkerhetsberedskap efter ökat terrorhot Hör om förklaringen till att den kristna filmen Jesus revolution till slut hamnade på bio. Vi talar också om Svenska kyrkans beredskap inför terror och om utsatta kristna armenier i Nagorno Karabach. Över 60 000 armenier har flytt från området Nagorno Karabach och det talas om en etnisk rensning av de kristna armenierna i den här utbrytarregionen, som formellt tillhör Azerbadjan. Hör Sveriges Radios Fredrik Wadström om utvecklingen. Har kyrkor i Sverige gjort tillräckligt när det gäller säkerhetsarbetet efter det att hotnivån höjdes förra månaden? David Crosson, ledarskribent på den kristna tidningen Dagen, tycker att det kunde göras mer. Hör även Lisa-Gun Bernerstedt, chef för enheten för civil beredskap på kyrkokansliet i Uppsala, om vad som gjorts. En kristen amerikansk långfilm om en väckelserörelse gick nyligen om storfilmerna på biografernas topplistor. Filmen Jesus revolution var till en början inte alls självklar på svenska biografer, det var först efter påtryckningar från många som var intresserade som det blev verklighet. Hör om hur det gick till och om hur Jesusrörelsen också sände svallvågor i Sverige på 1970-talet. Roger Wilson, Sveriges Radios korrespondent i San Francisco, talar om den kristna filmindustrin i USA och om detta är en engångsföreteelse eller en begynnande trend som han ser. Många har aldrig varit i närheten av någon död människa. Vår reporter Carla Sanchez undrade hur det är att ha döden som vardag och följde med begravningstransportör Tomas Hallberg under en arbetsdag. programledare: Åsa Furuhagen reporter: Albin Bohlin producent: Anders Diamant Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Färgblindhet och rasism I Sverige talar vi helst inte om ras eller hudfärg, för att det känns rasistiskt. Men hur ska vi då prata om diskriminering och rasistiska strukturer? UR. I Sverige tas ett politiskt initiativ i slutet av 1960-talet: Vi ska inte prata om ras eller hudfärg. Intentionen är välvillig: Rasismen ska avskaffas. Men det leder till att vi saknar verktyg för att få syn på den diskriminering och strukturella rasism som finns i Sverige. Möt forskarna som tycker att vi borde prata mer om ras och har förslag på hur vi kan göra det. Hör också programledarna Malin och Marcus fundera på sin egen vita hudfärg. Medverkande: Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik vid Karlstad universitet. Irene Molina, professor i kulturgeografi. Edda Manga, idéhistoriker och vetenskaplig ledare vid Mångkulturellt centrum. Programledare: Malin Olofsson och Marcus Hansson Producent: Therese Uddenfeldt Lyssna på alla avsnitt av Besserwisser på UR Play Referenser i urval:    Hitta till Irene Molina  https://www.katalog.uu.se/empinfo/?id=XX3212   Hitta till Tobias Hübinette   https://www.kau.se/forskare/tobias-hubinette   Hitta till Edda Manga  https://mkcentrum.se/om-mkc/personalen-pa-mkc/edda-manga/   "Att mäta rasism" - om metoden Edda Manga pratar om  https://mkcentrum.se/att-mata-rasism-viktigare-an-nagonsin/   FN kritiserar Sverige  https://www.ohchr.org/en/press-releases/2022/11/sweden-should-step-efforts-fight-systemic-racism-un-mechanism-advance-racial   klippet: Sweden should step up efforts to fight systemic racism, UN racial justice experts said after visit   Om segregation i Sverige - rapport 2021  https://delmos.se/wp-content/uploads/2021/07/Segregation-i-Sverige.pdf   Vi har även pratat med: Marie Cham, ordförande för Afrosvenskarnas riksorganisation   Rafael Szoppe, sakkunnig, regeringens romska referensgrupp Från i fredags. Sänds även på måndag kväll kl. 19.30.

Utbildning, Repris

Så fuckar ordet fuck med svensk grammatik Fuck är världens kändaste svordom och har blivit en del av svenskan. Men ordet används nästan aldrig i sin ursprungliga betydelse utan har istället blivit ett förstärkningsord med egen grammatik. Ibland använder vi fuck eller fucking förstärkande på ett sätt som inte fungerar med motsvarande svenska förstärkningsord. - Man kan säga "jag fucking klarade det", men inte "jag fan klarade det", så det är ett syntaktiskt konstruktionslån från engelskan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Språkfrågor om fuck och svordomar i mediaHur gammalt är ordet fuck och var kommer det ifrån? Hur är lagstiftningen i USA och Storbritannien gällande svordomar och hur skiljer det sig från hur det fungerar i Sverige? Hur ser Sveriges Radio på svordomar i radio? Hur används orden fuck, fucka och fucking i svenska språket? Vilka fuck-uttryck från engelska använder vi inte i svenskan? Hur används fuck i andra språk, som norska, danska och isländska? Läs, lyssna och se mer om fuck och svordomar Föredrag från Kristy Beers Fägersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning vid Södertörns högskola: "Fucking svenska" om svordomar på engelska i svenska från Forskartorget (från oktober 2015). Magisteruppsats "Dåligt och onödigt av public service" En textanalytisk studie av svärande och språkliga normkonflikter i public service av Vanja Vinter, från Linnéuniversitetet (från 2021). Se Svordomsvisan av Magnus och Brasse från Krogshowen Varning för barn från SVT (från 1976). Artikel: Svordomen fuck sprids över världen från Uppsala universitet (från juni 2019). Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Från i går.

Kultur, Repris

Skogsängarnas gräsfjäril - och flyttfåglar som räknas över hela Europa På Öland skådar vi fågel under den europeiska fågelräkningshelgen Eurobirdwatch 2023. På en skogsäng möter vi Värmlands landskapsinsekt: brun gräsfjäril. Det är flyttfågeltid och morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i Stenåsa på Öland för att spana på sträckande gäss, tranor, trutar, bergfinkar, kungsfåglar eller vad som behagar flyga förbi. Denna helg räknas nämligen flyttande fåglar av fågelföreningar i hela Europa och även i Centralasien, under namnet Eurobirdwatch 2023. Syftet är att rikta uppmärksamhet på fåglarnas flyttning och deras behov av rastplatser och övervintringsområden. På plats på Stenåsabadet finns en räknande trio från Birdlife Sverige: Kajsa Grebäck, Anders Lundquist och Niclas Lignell. Vi hoppas också få kontakt med några av dem som räknar flyttfåglar på andra håll i Europa. Och så ska vi till Värmland för att spana efter den landskapsinsekten brun gräsfjäril. De igenväxande åkrarna i skogsbygderna är livsviktiga för fjärilen som är mycket ovanlig i resten av Västeuropa. "Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen", säger Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen i Värmland. En junikväll i år blev Stig och Annalena Zetterkvist vittnen till något alldeles särskilt. Ett lodjur och tre harar satt på åkern utanför huset. Lodjuret gjorde några utfall för att jaga efter hararna, utan resultat. Men hararna stannade kvar nära lodjuret, satte sig ner och tittade på det. Vad var det som hände? Daniel Mallwitz, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västmanland svarar. Den här helgen är det bokmässa i Göteborg. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg slår ett slag för skogens betydelse för såväl litteratur som boken i sig. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Skogsängarnas gräsfjäril - och flyttfåglar som räknas över hela Europa På Öland skådar vi fågel under den europeiska fågelräkningshelgen Eurobirdwatch 2023. På en skogsäng möter vi Värmlands landskapsinsekt: brun gräsfjäril. Det är flyttfågeltid och morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i Stenåsa på Öland för att spana på sträckande gäss, tranor, trutar, bergfinkar, kungsfåglar eller vad som behagar flyga förbi. Denna helg räknas nämligen flyttande fåglar av fågelföreningar i hela Europa och även i Centralasien, under namnet Eurobirdwatch 2023. Syftet är att rikta uppmärksamhet på fåglarnas flyttning och deras behov av rastplatser och övervintringsområden. På plats på Stenåsabadet finns en räknande trio från Birdlife Sverige: Kajsa Grebäck, Anders Lundquist och Niclas Lignell. Vi hoppas också få kontakt med några av dem som räknar flyttfåglar på andra håll i Europa. Och så ska vi till Värmland för att spana efter den landskapsinsekten brun gräsfjäril. De igenväxande åkrarna i skogsbygderna är livsviktiga för fjärilen som är mycket ovanlig i resten av Västeuropa. "Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen", säger Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen i Värmland. En junikväll i år blev Stig och Annalena Zetterkvist vittnen till något alldeles särskilt. Ett lodjur och tre harar satt på åkern utanför huset. Lodjuret gjorde några utfall för att jaga efter hararna, utan resultat. Men hararna stannade kvar nära lodjuret, satte sig ner och tittade på det. Vad var det som hände? Daniel Mallwitz, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västmanland svarar. Den här helgen är det bokmässa i Göteborg. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg slår ett slag för skogens betydelse för såväl litteratur som boken i sig. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ukrainas ambassadör: Stödet från väst är livsavgörande Andrii Plakhotniuk, Ukrainas ambassadör i Sverige om motoffensiven, om varför Ukraina behöver Jas Gripen och om varför inte fler ukrainska flyktingar sökt sig till Sverige. Västvärldens stöd - det militära, ekonomiska, humanitära och politiska - är avgörande för Ukrainas existens och fysiska överlevnad. Det säger Ukrainas ambassadör i Sverige sedan 2020, Andrii Plachotnjuk. Ukrainas motoffensiv utmed den tusen kilometer långa frontlinjen har pågått i nästan fyra månader. Ambassadören säger att läget är ansträngt för ukrainsk militär, eftersom Ryssland har haft tid att förskansa sig. Att motoffensiven inte gått snabbare förklarar han med att Ukraina prioriterar de egna soldaternas överlevnad. "Vår främsta prioritet är våra soldaters liv, självklart gör vi vårt bästa, men det är vår främsta prioritet som vi alltid bär med oss när vi gör allt för att befria vårt land.", säger Andrii Plakhotniuk. "JAS Gripen blir motiverande för våra soldater"Sverige har hittills stöttat Ukraina med 25 miljarder kronor, varav 20 miljarder i militärt stöd. Som svar på frågan vad Ukraina behöver för stöd framåt svarar Andrii Plakhotniuk att de är djupt tacksamma för det de hittills fått, från skyddsutrustning i början till sofistikerade luftvärn och stridsvagnar, men att de nu behöver mer, och att de arbetar med den svenska regeringen för att få fler sofistikerade vapen. Framför allt behöver de Jas Gripen, för att Ryssland ska få "fler och fler överraskningar på slagfältet". Han ser också hoppfullt på möjligheten att så kommer att ske. "När avtal om framtida stöd är färdiga kommer de definitivt att offentliggöras, med hänsyn tagen till Sveriges säkerhetssituation - eftersom Sverige är i en anslutningsprocess till Nato. När det är säkert kommer det att bli ett motiverande budskap till våra soldater.", säger Andrii Plakhotniuk. "Det är nu eller aldrig"En konflikt kring spannmålsexport har lett till spänningar mellan Ukraina och Polen, som fram till nu varit mycket generös i sitt stöd till Ukraina. Nyligen meddelade Polens premiärminister Mateusz Morawiecki att landet slutar att skicka vapen till Ukraina. Andrii Plakhotniuk säger att han är medveten om att alla internationella stödpaket och vapenleveranser är krävande för givarländerna och att Ukraina just nu försöker bygga upp en egen vapenproduktion. Hur säker är han på att stödet från väst håller i sig? "Vi är säkra på det. För när ett kärnvapenland angriper ett annat land kan det inte tolereras av demokratiska stater och av den internationella rättsordningen. Så det är nu eller aldrig som vi alla måste svara tydligt att det här kriget måste avslutas och den angripande staten ställas till svars för allt som det har gjort.", säger Andrii Plakhotniuk. Ukrainare i SverigeJust nu är drygt 38 000 ukrainare inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem enligt Massflyktsdirektivet, som ger ukrainska krigsflyktingar rätt till skydd inom EU. Totalt har runt 60 000 ukrainare sökt skydd i Sverige sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022. Ukrainas ambassad bistår ukrainare i Sverige och Andrii Plakhotniuk berättar att många av dem efterfrågar möjligheten att få svenskt personnummer och bank-id, för att underlätta tillvaron här. Gäst: Andrii Plakhotniuk, Ukrainas ambassadör i Sverige Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik Wadström, journalist på Sveriges Radio Tekniker: Fabian Begnert Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in onsdagen den 27 september 2023.svars Från gårdagen.

Aktualiteter, Repris

Från i fredags.

Dokumentärer, Repris

Sartre tackar nej till Nobelpriset 1964 "Han hade dragit sig undan till en bistro på vänstra stranden tillsammans med Simone de Beauvoir. Sartre tände lugnt en cigarett i väntan på ostbrickan och förklarade att han inte ville ha pengarna." Det rapporterade Magnus Faxén för Ekot på plats i Paris. Jean Paul Sartre var filosofen som skrev pjäser, den metafysiske romanförfattaren. Inget händer just utom att människan kommer till insikt. Han var alltid på resa mellan kongresser och konvent, omprövade ständigt sina åsikter. Men kanske är han för all framtid fixerad i ett 70-tal han inte kan bli fri från. Från i fredags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från torsdagen.

Vetenskap, Repris

Sänds även på lördag kl. 05.47.

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Lukas Moodysson - en barnslig optimist Hans filmer har hyllats och kultförklarats, men själv har regissören och manusförfattaren Lukas Moodysson aldrig sökt etablissemangets gunst. Varför inte? I sin senaste film, "Tillsammans 99", låter han karaktärerna från kollektivkomedin Tillsammans (2000) återse varandra 24 år senare. Idén lockade Lukas Moodysson, 54, som själv är i en särskild fas i livet. En fas där allt skulle kunna omprövas. Eller inte. 1998 debuterade han med tonårsskildringen Fucking Åmål, som rev ner hyllningar och kammade hem flera tunga priser. Som svar klev Lukas Moodysson upp på scenen iklädd kaninöron och ägnade sitt tacktal åt "några personliga vendettor". En strulig och bångstyrig röst i filmsverige som alltid gått sin egen väg. Hur kommer det sig? "Jag orkar inte vara i mörkret för länge"I flera av hans filmer är det ungdomens blick på en oförstående, ibland rovdjurslik, vuxenvärld som står i fokus. Och även de mest plågade och felande karaktärerna behandlas med omsorg och kärlek. Varifrån kommer den förlåtande blicken på människan? Och varför ligger humorn alltid så nära till hands för honom, även i de mörkaste av historier? Hör Söndagsintervjun med Lukas Moodysson om att vara punk men kanske inte riktigt så punk, om passionen for nose work, och om att drabbas av skriv-, och livskramp och lyckas ta sig ur den. Programledare: Martin Wicklin Producent: Fanny Hedenmo Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Aktualiteter

Från i går. Sänds även kl. 21.33.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Det dödliga våldet fortsätter skaka om, Centerpartiets vägval framåt och massflykt från Nagorno-Karabakh Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I första timmen:Dödsskjutningarna och sprängningarna fortsätter skaka om och präglade den inrikespolitiska veckan. Varför står vi här idag? Reportage från Mälardalen om utmaningarna med att ställa om våra bilcentrerade städer Centern håller partistämma i helgen. Reportage om partiets vägval framåt - vilka väljare ska de lyckas fånga? Massflykt från Nagorno-Karabakh. Över 100 000 armenier skall enligt uppgifter nu flytt undan de azerbadjianska styrkorna. Rapport från Jerevan i Armenien. Krönika Amat Levin Panelen med Mattias Svensson, SvD, Somar Al Naher, ETC, Zina Al-Dewany, Aftonbladet I andra timmen:Rapport från Örebro och Centerpartiets partistämma. Vilka stora beslut tog partiet i helgen? Ett år sedan Nord Stream-sprängningen. Vad vet vi om skuldfrågan idag och vad har Nord Stream-attacken fått för säkerhetspolitiska konsekvenser? Bokmässan i Göteborg pågår i helgen. Var litteraturkritiken bättre förr? Och för vem är den till för? Satir med Public Service Två parlamentsval i Europa i skuggan av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Slovakien gick till val i helgen och snart är det parlamentsval i Polen. Vad står på spel? Intervju med Dmitrij Muratov, rysk journalist som 2021 fick Nobels fredspris för sitt arbete med tidningen Novaja Gazeta. Hur är man verksam som journalist i Ryssland idag? Kåseri Helena von Zweigbergk Programledare: Jesper Lindau Producent: Cecilia Tengmark Tekniker: Behzad Mehrnoosh Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Det dödliga våldet fortsätter skaka om, Centerpartiets vägval framåt och massflykt från Nagorno-Karabakh Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I första timmen:Dödsskjutningarna och sprängningarna fortsätter skaka om och präglade den inrikespolitiska veckan. Varför står vi här idag? Reportage från Mälardalen om utmaningarna med att ställa om våra bilcentrerade städer Centern håller partistämma i helgen. Reportage om partiets vägval framåt - vilka väljare ska de lyckas fånga? Massflykt från Nagorno-Karabakh. Över 100 000 armenier skall enligt uppgifter nu flytt undan de azerbadjianska styrkorna. Rapport från Jerevan i Armenien. Krönika Amat Levin Panelen med Mattias Svensson, SvD, Somar Al Naher, ETC, Zina Al-Dewany, Aftonbladet I andra timmen:Rapport från Örebro och Centerpartiets partistämma. Vilka stora beslut tog partiet i helgen? Ett år sedan Nord Stream-sprängningen. Vad vet vi om skuldfrågan idag och vad har Nord Stream-attacken fått för säkerhetspolitiska konsekvenser? Bokmässan i Göteborg pågår i helgen. Var litteraturkritiken bättre förr? Och för vem är den till för? Satir med Public Service Två parlamentsval i Europa i skuggan av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Slovakien gick till val i helgen och snart är det parlamentsval i Polen. Vad står på spel? Intervju med Dmitrij Muratov, rysk journalist som 2021 fick Nobels fredspris för sitt arbete med tidningen Novaja Gazeta. Hur är man verksam som journalist i Ryssland idag? Kåseri Helena von Zweigbergk Programledare: Jesper Lindau Producent: Cecilia Tengmark Tekniker: Behzad Mehrnoosh Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Fantasins kraft En litterär gudstjänst från Bokmässan i Göteborg med författarna Judith Kiros och John Sjögren. Fantasins kraft och betydelse går som en röd tråd genom människans tillvaro. Det gäller inte minst det kristna budskapet, där nya sätt att berätta ger ingångar till de djupa frågorna, menar Lars Björksell, kyrkoherde som satt samman och leder denna gudstjänst och samtal på Bokmässan i Göteborg. I Jordens sång - essäer om Tolkiens tankevärld funderar John Sjögren på de filosofiska motiven i berättelserna om Midgård och i diktsamlingen Det röda är det gränslösa utgår Judith Kiros från den kvinnliga eremiten och mystikern Julian av Norwich medeltida uppenbarelser.  Samtalet mellan Judith Kiros, John Sjögren och Lars Björksell finns att lyssna på eller ladda ner separat på SRplay eller där poddar finns. Text Lukasevangeliet 13:18-21 Johannesevangeliet 15:12-15 Det röda är det gränslösa av Judith Kiros Jordens sång - essäer om Tolkiens tankevärld av John Sjögren Ringens återkomst: texter om Tolkien Musik Hem (C Sandgren/L Fång) Psalm 801 Sjung till Guds ära (Trad/T Boström) Tröstecredo (C Sandgren/L Fång) Psalm 717 Så kom du då till sist (B Andersson/Y Eggehorn) Bortom - Helig rot (C Sandgren/L Fång) Medverkande Lars Björksell, kyrkoherde i Halmstads församling, ledde gudstjänsten och samtalade med författarna Judith Kiros och John Sjögren. Maria Jälmsjö läste böner Lotta Fång, presenterade sina dikter som sjöngs av Angeluskören under ledning av Cecilia Sandgren Stefan Wikrén, piano Jan-Olof Larsson, bas Calle Persson, cajon mm Producent Neta Norrmo Tekniker Ida Franzon och Thor Andersson för Sveriges Radio liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Myter och fakta om kvinnors och mäns hjärnor Skillnaden mellan kvinnors och mäns hjärnor är små, men de finns. Vilken roll spelar olikheterna i praktiken, undrar Louise och Anders. När det gäller hjärnans förmågor är variationerna inom varje kön större än dem mellan könen. Kan könsskillnader i hjärnans biologi ändå vara relevant att studera? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Anders Hansen, psykiater och författare Gäster: Agneta Herlitz, professor i psykologi, Karolinska Institutet, Markus Heilig, professor i psykiatri, Linköping Universitet Producent: Kicki Möller Sänds även på måndag kl. 14.03.

Kultur

Ekot 12:30 Explosion vid regeringskansliet i Ankara Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Sara Lidmans romansvit "Jernbanan" får liv i Skellefteå Författaren Sara Lidman skulle fyllt hundra år i år och nu har hennes romanepos Jernbanan kokats ner till att bli en ny musikteaterföreställning av Västerbottensteatern. Huvudpersonen Didrik Mårtensson brottas med sina minnen i en fängelsecell. "Han känner en sån vrede över hur övriga Sverige behandlar det som de kallar för obygden här uppe", säger huvudrollsinnehavaren Jakob Hultcrantz Hansson. Reporter: Joakim Silverdal Programledare: Maria Askerfjord Sundeby Sänds även kl. 12.55.

Kultur

Sänds även natt mot måndag kl.00.02.

Aktualiteter

Från måndagen.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

King Kong - den hårigaste stilbildaren någonsin Han har inspirerat till mode, blivit en metafor för manlig sexualitet, men också betraktats som en missförstådd kille. Inte minst har han blivit en superstjärna. Vi pratar förstås om King Kong. I veckans Stil ska vi ägna oss åt en stilbildande film med en stor och lurvig huvudrollsinnehavare som blev trendsättande, på många sätt - King Kong. Filmen hade premiär 1933 och fyller därmed 90 år, i år. Filmen blev en succé när den kom. Och det finns många tolkningar av vad gorillan Kong egentligen symboliserar. Är han en tragisk hjälte? En symbol för den stora depressionen som då grasserade i USA? Eller är han en metafor för rasism - eller för våldsam och otyglad manlig sexualitet? Kanske kan man läsa in lite av varje i Kong. Hur som helst var filmen något helt nytt när den kom, inte minst tekniskt och musikaliskt. Det berättar vi mer om i veckans program. Vi pratar också med Victoria Riskin, dotter till skådespelerskan Fay Wray, som spelade rollen som Ann Darrow i King Kong 1933. Vi tittar också närmare på, den något makabra, trenden med kläder av gorillapäls som växte sig stark på 1930-talet. Men var det verkligen gorillor som pälsarna var gjorda av? Det reder vi ut i programmet. Dessutom träffar vi Ing-Marie Persson som, likt kvinnor som Diane Fossey och Jane Goodall, vigt sitt liv åt primater. Veckans gäst är Johan Andreasson, tecknare och filmpoddare. Från fredagen. Sänds även på onsdag kl 02:02.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Att ångra det oåterkalleliga Emelie Köhler hade svårt att identifiera sig som kvinna. 21 år gammal opererar hon bort brösten och börjar ta testosteron. Idag ångrar hon könskorrigeringen. Efter att ha brottats länge med sin identitet och känslan av att vara annorlunda kommer 19-åriga Emelie Köhler ut som trans. Till en början försöker hon leva med sin manliga identitet i kroppen hon har, utan hormoner eller kirurgiska ingrepp. Men när omvärlden inte ser mannen hon känner sig som på insidan söker hon sig till transvården. Hon blir utredd, men väntetiden för att påbörja en transition är lång. Emelie bestämmer sig för att genomgå en mastektomi - att operera bort sina bröst - på en privat klinik. Det manliga könshormonet testosteron får hon från en transperson i ett forum på nätet. Idag önskar hon att någon hade vågat sätta stopp och hjälpt henne att tänka i andra banor. Om detransition och att ångra sin könskorrigeringAntalet unga som söker sig till transvården har ökat kraftigt de senaste tolv åren. Flickor som vill transitionera till pojkar är överrepresenterade i statistiken. Mikael Scott Bjerkeli, senior rådgivare på transorganisationen Harry Benjamin Resurscenter i Oslo, menar att det är dags för vården att ta ansvar för personerna som ångrar sin könskorrigering. I den här dokumentären får vi även höra Emelies mamma och 28-åriga Juni, som också ångrar sin könskorrigering och är arg på både vården och samhället. Tillsammans med Juni driver Emelie sidan Detransinfo för att informera och stötta andra kring detransition; processen att ångra sin könskorrigering. Programmet gjordes 2022. Reporter: Aleksa Lundberg Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Elvira Björnfot Sänds även på tisdag kl. 03.02 samt lördag kl 23:05.

Dokumentärer

Sartre tackar nej till Nobelpriset 1964 "Han hade dragit sig undan till en bistro på vänstra stranden tillsammans med Simone de Beauvoir. Sartre tände lugnt en cigarett i väntan på ostbrickan och förklarade att han inte ville ha pengarna." Det rapporterade Magnus Faxén för Ekot på plats i Paris. Jean Paul Sartre var filosofen som skrev pjäser, den metafysiske romanförfattaren. Inget händer just utom att människan kommer till insikt. Han var alltid på resa mellan kongresser och konvent, omprövade ständigt sina åsikter. Men kanske är han för all framtid fixerad i ett 70-tal han inte kan bli fri från. Från i fredags.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Klimatkompensation - räddning eller illusion Sedan många år har stater och företag försökt kompenserat egna utsläpp av växthusgaser genom att investera i åtgärder utomlands som istället främjar klimat och miljö. Allt som ett led i att nå de egna uppsatta klimatmålen. I Sverige planerar regeringen satsa 1.5 miljarder kronor fram till 2035 på sådana projekt Men osäkerheten är stor om vilken effekt åtgärderna faktiskt ger. Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt indiska delstaten Gujarat för att spegla vad som kan vara ett sådant klimatkompenserande projekt. Där handlar det om att renovera mangroveträsk. Hör samtal med representanter från forskarvärlden, näringslivet och myndighets- Sverige om metodens för- och nackdelar Medverkande: Sandra Lindström - chef över enheten för internationella klimatsamarbeten vid Energimyndigheten Kenneth Möllersten - senior forskare på forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet. Kaj Török - hållbarhetschef MAX Simon Evans - expert Carbon Brief skriv till oss: vet@sverigesradio.se Marie-Louise Kristola - Reporter Niklas Zachrisson - Programledare Anders Wennersten - producent Sänds även på onsdag kl 14:03 och fredag kl 03:02.

Vetenskap

Ekot 16:45 Tre personer häktade för inblandning i dödsskjutningen i Jordbro Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Politiska rummet: Om arbete Full sysselsättning, arbetslinjen, arbete som integrationsinstrument, lön för hemarbete, medborgarlön? Hur ska arbete värderas och hur skiljer sig de politiska ideologierna åt när det gäller synen på arbete? Politiska rummets serie om politiska begrepp och slogans tar sig an arbete. Vad är arbete? Platon och Aristoteles såg ner på arbete. Arbete var slavgöra. Sedan dess har synen på arbete förändras genom historien och idag blåser de politiska vindarna åt ett håll där du ska göra rätt för dig och arbeta för att bidra till samhället. Är arbete en samhällelig plikt eller bör fler befrias från arbete? Hur värderar olika ideologier individens värde i samhället beroende på vilket arbete som utförs? Hur värderas den arbetslöse? Och hur ideologiskt het är frågan om synen på arbete? Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Sänds även på fredag kl 20:03 och lördag kl 03:40.

Kultur

Ekot 17:45 Terrorklassade PKK tar på sig självmordsattentatet i Ankara Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Lukas Moodysson - en barnslig optimist Hans filmer har hyllats och kultförklarats, men själv har regissören och manusförfattaren Lukas Moodysson aldrig sökt etablissemangets gunst. Varför inte? I sin senaste film, "Tillsammans 99", låter han karaktärerna från kollektivkomedin Tillsammans (2000) återse varandra 24 år senare. Idén lockade Lukas Moodysson, 54, som själv är i en särskild fas i livet. En fas där allt skulle kunna omprövas. Eller inte. 1998 debuterade han med tonårsskildringen Fucking Åmål, som rev ner hyllningar och kammade hem flera tunga priser. Som svar klev Lukas Moodysson upp på scenen iklädd kaninöron och ägnade sitt tacktal åt "några personliga vendettor". En strulig och bångstyrig röst i filmsverige som alltid gått sin egen väg. Hur kommer det sig? "Jag orkar inte vara i mörkret för länge"I flera av hans filmer är det ungdomens blick på en oförstående, ibland rovdjurslik, vuxenvärld som står i fokus. Och även de mest plågade och felande karaktärerna behandlas med omsorg och kärlek. Varifrån kommer den förlåtande blicken på människan? Och varför ligger humorn alltid så nära till hands för honom, även i de mörkaste av historier? Hör Söndagsintervjun med Lukas Moodysson om att vara punk men kanske inte riktigt så punk, om passionen for nose work, och om att drabbas av skriv-, och livskramp och lyckas ta sig ur den. Programledare: Martin Wicklin Producent: Fanny Hedenmo Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Från morgonen.

Aktualiteter, Repris

Från i går.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Oväntad succé för filmen Jesus revolution / Kyrkors säkerhetsberedskap efter ökat terrorhot Hör om förklaringen till att den kristna filmen Jesus revolution till slut hamnade på bio. Vi talar också om Svenska kyrkans beredskap inför terror och om utsatta kristna armenier i Nagorno Karabach. Över 60 000 armenier har flytt från området Nagorno Karabach och det talas om en etnisk rensning av de kristna armenierna i den här utbrytarregionen, som formellt tillhör Azerbadjan. Hör Sveriges Radios Fredrik Wadström om utvecklingen. Har kyrkor i Sverige gjort tillräckligt när det gäller säkerhetsarbetet efter det att hotnivån höjdes förra månaden? David Crosson, ledarskribent på den kristna tidningen Dagen, tycker att det kunde göras mer. Hör även Lisa-Gun Bernerstedt, chef för enheten för civil beredskap på kyrkokansliet i Uppsala, om vad som gjorts. En kristen amerikansk långfilm om en väckelserörelse gick nyligen om storfilmerna på biografernas topplistor. Filmen Jesus revolution var till en början inte alls självklar på svenska biografer, det var först efter påtryckningar från många som var intresserade som det blev verklighet. Hör om hur det gick till och om hur Jesusrörelsen också sände svallvågor i Sverige på 1970-talet. Roger Wilson, Sveriges Radios korrespondent i San Francisco, talar om den kristna filmindustrin i USA och om detta är en engångsföreteelse eller en begynnande trend som han ser. Många har aldrig varit i närheten av någon död människa. Vår reporter Carla Sanchez undrade hur det är att ha döden som vardag och följde med begravningstransportör Tomas Hallberg under en arbetsdag. programledare: Åsa Furuhagen reporter: Albin Bohlin producent: Anders Diamant Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sänds även lördag kl. 02.02..

Underhållning

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i går.

Teater, Repris

Från i går.

Dokumentärer, Repris

Från i fredags.

Lättlyssnat, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Det dödliga våldet fortsätter skaka om, Centerpartiets vägval framåt och massflykt från Nagorno-Karabakh Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I första timmen:Dödsskjutningarna och sprängningarna fortsätter skaka om och präglade den inrikespolitiska veckan. Varför står vi här idag? Reportage från Mälardalen om utmaningarna med att ställa om våra bilcentrerade städer Centern håller partistämma i helgen. Reportage om partiets vägval framåt - vilka väljare ska de lyckas fånga? Massflykt från Nagorno-Karabakh. Över 100 000 armenier skall enligt uppgifter nu flytt undan de azerbadjianska styrkorna. Rapport från Jerevan i Armenien. Krönika Amat Levin Panelen med Mattias Svensson, SvD, Somar Al Naher, ETC, Zina Al-Dewany, Aftonbladet I andra timmen:Rapport från Örebro och Centerpartiets partistämma. Vilka stora beslut tog partiet i helgen? Ett år sedan Nord Stream-sprängningen. Vad vet vi om skuldfrågan idag och vad har Nord Stream-attacken fått för säkerhetspolitiska konsekvenser? Bokmässan i Göteborg pågår i helgen. Var litteraturkritiken bättre förr? Och för vem är den till för? Satir med Public Service Två parlamentsval i Europa i skuggan av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Slovakien gick till val i helgen och snart är det parlamentsval i Polen. Vad står på spel? Intervju med Dmitrij Muratov, rysk journalist som 2021 fick Nobels fredspris för sitt arbete med tidningen Novaja Gazeta. Hur är man verksam som journalist i Ryssland idag? Kåseri Helena von Zweigbergk Programledare: Jesper Lindau Producent: Cecilia Tengmark Tekniker: Behzad Mehrnoosh Från morgonen.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Det dödliga våldet fortsätter skaka om, Centerpartiets vägval framåt och massflykt från Nagorno-Karabakh Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I första timmen:Dödsskjutningarna och sprängningarna fortsätter skaka om och präglade den inrikespolitiska veckan. Varför står vi här idag? Reportage från Mälardalen om utmaningarna med att ställa om våra bilcentrerade städer Centern håller partistämma i helgen. Reportage om partiets vägval framåt - vilka väljare ska de lyckas fånga? Massflykt från Nagorno-Karabakh. Över 100 000 armenier skall enligt uppgifter nu flytt undan de azerbadjianska styrkorna. Rapport från Jerevan i Armenien. Krönika Amat Levin Panelen med Mattias Svensson, SvD, Somar Al Naher, ETC, Zina Al-Dewany, Aftonbladet I andra timmen:Rapport från Örebro och Centerpartiets partistämma. Vilka stora beslut tog partiet i helgen? Ett år sedan Nord Stream-sprängningen. Vad vet vi om skuldfrågan idag och vad har Nord Stream-attacken fått för säkerhetspolitiska konsekvenser? Bokmässan i Göteborg pågår i helgen. Var litteraturkritiken bättre förr? Och för vem är den till för? Satir med Public Service Två parlamentsval i Europa i skuggan av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Slovakien gick till val i helgen och snart är det parlamentsval i Polen. Vad står på spel? Intervju med Dmitrij Muratov, rysk journalist som 2021 fick Nobels fredspris för sitt arbete med tidningen Novaja Gazeta. Hur är man verksam som journalist i Ryssland idag? Kåseri Helena von Zweigbergk Programledare: Jesper Lindau Producent: Cecilia Tengmark Tekniker: Behzad Mehrnoosh Från morgonen.

Aktualiteter, Repris