SR, P1 2023-11-12

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i går. Sänds även på måndag kl. 04.30.

Aktualiteter, Repris

Från i torsdags. Sänds även tisdag kl. 18.35.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från gårdagen. Sänds även kl.21.03.

Teater, Repris

Från i tisdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Många tror att man kan tala med de döda "Jag tror att människor i sekulära Sverige behöver något att tro på, oavsett vad det är." En kvinna i 30-årsåldern som vill vara anonym: "Vad är det som säger att det är normalt att inte kunna tala med de döda?" Var femte svensk tror att det finns personer som kan tala med döda, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet och 40 % av de tillfrågade tror att det finns de som har så kallade paranormala förmågor. Vad är förklaringen till att man i världens mest sekulariserade land har den här tron? Följ med på en andlig kryssning där olika medium håller storseanser och talar med de döda. Hör också Katarina Mariadotter som under lång tid ägnat sig åt ett sökande inom det paranormala men som till slut valde att lämna den världen. Vi talar också med Sara Duppils, religionspsykolog och forskare med intresse för spiritism och extraordinära upplevelser. programledare: Åsa Furuhagen reporter: Albin Bohlin producent/reporter: Anders Diamant Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Megaprojektens megaprojekt: fusion Ren energi - utan radioaktivt avfall eller koldioxidutsläpp. Det var planen med fusionsreaktorn ITER. Nästan 40 år senare är målet fortfarande inte i sikte. Kommer man någonsin att lyckas? UR Går det att ta ner solen på jorden? År 1985 fattas beslutet att en fusionsreaktor ska byggas. Den ska ge helt ren energi, utan radioaktivt avfall eller koldioxidutsläpp. Nu har det gått snart 40 år, ITER har drabbats av den ena motgången efter den andra, och kostnaderna har blivit astronomiska. Dessutom finns ingen fusions-el i sikte. Vi funderar på varför det aldrig blir som man tänkt sig - i alla fall inte i megaprojektens värld. Medverkande: Anna Åberg, teknikhistoriker på Chalmers. Jan Källne, pensionerad professor i plasmafysik. Programledare: Malin Olofsson och Marcus Hansson Research: Jennifer Sjöblom  Producent: Therese Uddenfeldt  Lyssna på alla avsnitt av Besserwisser på UR Play Referenser i urval: Hitta till Anna Åberg, teknikhistoriker på Chalmers https://www.chalmers.se/personer/abergan/ Anna Åbergs forskning om ITER https://research.chalmers.se/publication/5eb39a0b-6067-4ad6-8991-1fc64b7f21d3 Artikel om Bent Flyvbjergs Iron Law https://www.cbc.ca/radio/thecurrent/megaprojects-bent-flyvbjerg-1.6759958 Artiklar om nya problem på ITER, 2023 World's Largest Fusion Project Is in Big Trouble, New Documents Reveal - Scientific American ITER component removed for repairs : New Nuclear - World Nuclear News (world-nuclear-news.org) Från i fredags. Sänds även på måndag kväll kl. 19.30.

Utbildning, Repris

Rätt och fel i språket har blivit komplicerat Språkvården borde bli bättre på att säga vad som är rätt och fel i språket, tycker en del lyssnare. Men språkvården är idag mer resonerande än förr och vill helst inte stämpla någons språk som fel. - Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Lena Lind Palicki är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm. - Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet.  Språkfrågor om språkvården och rätt och fel i språketHar språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket? Vilka är "språkvården"? Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag? Hur fungerar språkvård i andra länder? Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska? Läs mer om språkvårdLäs! Språkrådet rekommenderar, från Språkrådet (från 2023). Läs! Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005). Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet. Tarja Larsson, språkvårdare, finska vid Språkrådet. Programledare Emmy Rasper. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Från i går.

Kultur, Repris

Björnmöten i Finlands gränsmarker och ljusföroreningar i mörkret Från gömslet i den fredade zonen kan man iaktta björnarnas personligheter. Och trots att november är en mörk tid stör vi nattens organismer med all vår belysning. Till urskogsreservatet Elimyssalo i östra Finland kommer människor för att få närkontakt med björn, varg och järv. Naturmorgons reporter Lena Näslund har besökt ett gömsle och på några meters håll sett stora björnhannar förse sig av griskött och laxhuvuden. Lassi Rautiainen är naturfotografen som erbjuder besökare från hela världen att besöka hans populära gömslen. Vi hör också den norske fotografen Roger Brendhagen som i år tillbringat två månader i nordöstra Finland för att ta bilder på de stora rovdjuren. Längs den långa gränsen mellan Finland och Ryssland finns en tio kilometer bred militär zon. Här är de stora rovdjuren fredade från jakt. Hur är det i Sverige, har vi områden som är helt undantagna från jakt? Vi ställer frågan till Ola Larsson på Naturvårdsverket. November är en mörkrets tid, men oavsett det blir jorden bara mer och mer upplyst. All vår belysning påverkar organismer som är nattaktiva, som fladdermöss men också oss som är dagaktiva. Fladdermusforskaren och författaren Johan Eklöf berättar om ljusföroreningarnas effekter. Reporter Jenny Berntson Djurvall. (repris från 2021) Hur ska skogsbruket se ut i framtiden? Och hur går man från forskning till att skogsägare och större skogsbolag ska kunna förändra sina metoder i praktiken? Inom projektet Adaptivt skogsbruk möts olika intressenter. Reporter Simon Magnusson var med när korridorshuggning och andra metoder testades och diskuterades i tallskogen Venjan i Dalarna. Vi ringer upp den svenska botanisten Stina Weststrand som är i Brasiliens regnskog för att utforska sporspridda växters fascinerande värld. Arbetet hon gör där, hänger ihop med uppbyggnaden av ett nytt växthus i Botaniska trädgården i Göteborg. Det ska helt ha fokus på landväxternas evolution. Och då har de tidigaste landväxterna som ormbunkar och mossor en viktig roll. Det finns så många sätt att dö på i naturen. Med ett stort brak som en gammelfura som slås omkull av stormvindar. Eller uppoffrande som en tvestjärtshona som slutar som måltid för sin egen avkomma. Lisa Henkows kråkvinkel handlar om döden. Programledare Joacim Lindwall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Björnmöten i Finlands gränsmarker och ljusföroreningar i mörkret Från gömslet i den fredade zonen kan man iaktta björnarnas personligheter. Och trots att november är en mörk tid stör vi nattens organismer med all vår belysning. Till urskogsreservatet Elimyssalo i östra Finland kommer människor för att få närkontakt med björn, varg och järv. Naturmorgons reporter Lena Näslund har besökt ett gömsle och på några meters håll sett stora björnhannar förse sig av griskött och laxhuvuden. Lassi Rautiainen är naturfotografen som erbjuder besökare från hela världen att besöka hans populära gömslen. Vi hör också den norske fotografen Roger Brendhagen som i år tillbringat två månader i nordöstra Finland för att ta bilder på de stora rovdjuren. Längs den långa gränsen mellan Finland och Ryssland finns en tio kilometer bred militär zon. Här är de stora rovdjuren fredade från jakt. Hur är det i Sverige, har vi områden som är helt undantagna från jakt? Vi ställer frågan till Ola Larsson på Naturvårdsverket. November är en mörkrets tid, men oavsett det blir jorden bara mer och mer upplyst. All vår belysning påverkar organismer som är nattaktiva, som fladdermöss men också oss som är dagaktiva. Fladdermusforskaren och författaren Johan Eklöf berättar om ljusföroreningarnas effekter. Reporter Jenny Berntson Djurvall. (repris från 2021) Hur ska skogsbruket se ut i framtiden? Och hur går man från forskning till att skogsägare och större skogsbolag ska kunna förändra sina metoder i praktiken? Inom projektet Adaptivt skogsbruk möts olika intressenter. Reporter Simon Magnusson var med när korridorshuggning och andra metoder testades och diskuterades i tallskogen Venjan i Dalarna. Vi ringer upp den svenska botanisten Stina Weststrand som är i Brasiliens regnskog för att utforska sporspridda växters fascinerande värld. Arbetet hon gör där, hänger ihop med uppbyggnaden av ett nytt växthus i Botaniska trädgården i Göteborg. Det ska helt ha fokus på landväxternas evolution. Och då har de tidigaste landväxterna som ormbunkar och mossor en viktig roll. Det finns så många sätt att dö på i naturen. Med ett stort brak som en gammelfura som slås omkull av stormvindar. Eller uppoffrande som en tvestjärtshona som slutar som måltid för sin egen avkomma. Lisa Henkows kråkvinkel handlar om döden. Programledare Joacim Lindwall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Harald Mix: Vi kommer ha enorma konkurrensfördelar Affärsmannen Harald Mix är en av nyckelpersonerna i "den gröna omställning" av svensk industri. Men hur grönt blir stålet och hur påverkas satsningarna av sämre konjunktur, importerad malm och dyrare el? Harald Mix är grundare till riskkapitalbolaget Altor och investeringsbolaget Vargas. Han ligger bakom flera av de stora industrisatsningarna inom den gröna omställningen i Sverige, som batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå och H2Green Steel som ska tillverka stål i Boden med ny teknik där kol byts ut mot vätgas i tillverkningen. Planen är att H2Green Steel ska producera 5 miljoner ton stål per år från 2030 - mer än Sveriges nuvarande årliga stålproduktion. Det kräver enorma mängder grön el och järnmalm. Sågas i kritisk rapporI veckan presenterades en kritisk rapport om satsningarna att producera "grönt" stål i norra Norrland. Enligt rapporten finns grundläggande problem med H2Green Steels företagsupplägg. Men Harald Mix håller menar att rapportförfattarna saknar insyn i affärerna. "Jag är väldigt van att granskas. Varje finansieringsprocess innebär en enorm granskningsprocess och innan man kan mobilisera 50 miljarder plus i privat kapital föregås det av enorm granskning, dock baserad på fullständig fakta.", säger Harald Mix om rapporten.  Järnmalm är den viktigaste råvaran i stålproduktion. Från början var tanken att H2Green Steel skulle använda järnmalmspellets från svenska statliga gruvbolaget LKAB. Men H2Green Steel har inte fått något kontrakt med LKAB om att köpa malm. Kapaciteten på Malmbanan är för dålig, enligt LKAB. Därför kommer H2Green Steel istället att behöva importera fossil järnmalmspellets från Kanada och Brasilien, vilket även skapar fossila utsläpp i transporten. Harald Mix säger att han tror att de kommer kunna köpa malm av LKAB i ett senare skede.    "Det är alldeles för mycket fokus på råvaruförsörjningsfrågan i den här.", säger Harald Mix om rapporten. Men samtidigt, tanken var ju från början att ni skulle få er järnmalm från de svenska malmfälten, bara några mil från Boden, det var ju så allt presenterades. "Nej, jag skulle säga såhär, det är en utav komponenterna och jag tror att vi kommer att få malmen därifrån. För det vore dumt av svenska staten - det är ju ändå våra skattepengar - att betala kanske hundratals miljoner i ökade kostnader, ökat fossila utsläpp för att skicka det till Saudiarabien och Bahrain.", säger Harald Mix.  Önskelista från staten"Där staten kan spela en viktig roll är att se till att det finns förutsättningar när det gäller infrastrukturen, vad gäller elförsörjningen och kompetensförsörjningen. Men alla de här frågorna är på medellång sikt, så jag tror att att accelerera politiken och se till att vi får en ännu snabbare utbyggnad av den förnyelsebara energin, alltså vindkraften", svarar Harald Mix på frågan vad politiken behöver bidra med för att underlätta den gröna omställningen. "Det som behöver ske egentligen är att se över våra tillståndsprocesser. Idag tror jag att Sverige har de längsta tillståndsprocesserna i Europa, det kan ta tio år från ansökan genom hela processen.", säger Harald Mix. Han säger också att han bedömer att de politiska blocken vill ungefär samma sak i energipolitiken, att bygga ut elproduktionen och överföringskapaciteten, men han saknar en "master plan" där viljan omsätts i praktik. Gäst: Harald Mix, grundare och delägare av riskkapitalbolaget Altor och investmentbolaget Vargas Holding Programledare: Johar Bendjelloul   Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator   Tekniker: Fabian Begnert Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in på förmiddagen fredag den 10 november. Från gårdagen.

Aktualiteter, Repris

Från i fredags.

Dokumentärer, Repris

Debutant 70: Margareta Renberg med "En tatuerad dams memoarer" 1974 Debutdiktsamlingen "En tatuerad dams memoarer" kallades surrealistisk och fick lysande recensioner men det blev ingen uppföljare. Margareta Renberg var då 29 år och bildkonstnär. Poeten Erik Fylkeson utnämnde den i efterskott till 70-talets bästa svenska diktsamling. Vi hör också en intervju av Kerstin M Lundberg från 1974. "Det blir snömos om man försöker skriva om trevliga saker." Margareta Renbergs andra diktsamling "Tröst för ett tigerhjärta" publicerades postumt 2009. Från i fredags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från torsdagen.

Vetenskap, Repris

Sänds även på lördag kl. 05.47.

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Janken Myrdal - om fadern, lögnen och berömmelsens gift I den nya boken "De hemliga breven" läggs hans far Jan Myrdals föga smickrande korrespondens med föräldrarna ut till allmän beskådan. Vad fick sonen Janken Myrdal att ta steget ut i rampljuset? "Vi ska ha en unge den 29 oktober. Ungen var inget misstag, den var bara realiserandet av det jag alltid sagt: skaffa så många ungar så fort som möjligt, bli någorlunda jämnårig och fort bli kvitt dom." Så skrev Jan Myrdal, författare och tung vänsterprofil, i ett brev till sin mamma Alva Myrdal 1949. Ungen han pratar om ska få namnet Janken, och bara två år senare ska pappa Jan lämna familjen. Han har blivit förälskad i en annan kvinna, och familjen får klara sig utan ekonomiskt stöd. Janken, som länge skytt den berömmelse som omgärdat hans familj, väljer sin egen bana. Han förkovrar sig i arkiven, disputerar inom ekonomihistoria och ska med tiden lägga grunden för ett helt nytt forskningsfält; agrarhistoria. Blicken på den vanliga människan genom historien genomsyrar hans gärning. Men nu kliver han ut i den mediala offentlighet som han så länge undvikit. "Det får mig att tänka - vem är jag då?"I boken "De hemliga breven" (2023) sammanställs tidigare opublicerade brev mellan Jan Myrdal och hans föräldrar Gunnar och Alva Myrdal - nyckelfigurerna bakom det stora svenska välfärdsprojektet på 1900-talet. Och här framträder en ny bild av paret Myrdal än den som Jan ger i sin självbiografiska barndomsskildring från 80-talet; om paret Myrdal som kall, förljugen och despotisk. Janken Myrdal har skrivit efterordet i boken. Det var också han som förvaltat breven, mot sin avlidne fars vilja. Hur ser han på den bild av Jan som träder fram i arkiven, den man som han aldrig fick kalla sin "pappa"? Hur ser han på sitt sociala arv - och på sitt eget faderskap? Programledare: Martin Wicklin Producent: Fanny Hedenmo Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Aktualiteter

Jowita Pa?czyk och Guldkedjan. Jowita Pa?czyk är doktorand i jiddisch vid Tel Avivs universitet, och ska skriva om Di goldene keyt, Guldkedjan, som var en tidskrift för jiddischfilosofi 1949-1995. Jowita studerade också jiddisch på avancerad nivå på årets sommarkurs vid universitetet i Tel Aviv. Programmets producent Thomas Lunderquist studerade där på en lägre nivå, men de träffades för ett samtal om Jowitas påbörjade doktorandstudier. Nu håller hon på att lägga en ny länk till jiddischkulturens gyllene kedja. Från i går. Sänds även kl. 21.33.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Akut humanitärt läge i Gaza, KD i pressat opinionsläge och tornedalingar som kämpar för sitt modersmål Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme 1: Vi rapporterar om det senaste läget i Gaza. Bland annat om de akuta medicinska utmaningarna. Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet, i studion. Samtal om hur man kan se kriget mellan Israel och Hamas ur ett folkrättsligt perspektiv. Gäster: Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet och Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Reportage om debatten i Tyskland om den minneskulturen efter förintelsen, en debatt som intensifierats efter kriget mellan Israel och Hamas. Krönika av Ulrika Knutson - om kulturredaktionerna som försvinner Panelen: Tove Lifvendahl, Svenska dagbladet, Lovisa Arvidsson, Länstidningen Östersund, Ellen Gustafsson, Dagens Industri Timme 2: Snart kommer sannings och försoningskommissionen med sin rapport. Reportage om tornedalingar som försöker återta sitt modersmål Meänkieli. Public Service KD håller riksting i helgen. Reportage om partiets utmaningar i opinionen och om en gammal konflikt som tycks blossat upp igen. Vi besöker Rotterdam i Holland som likt Sverige drabbats av våldsbrott kopplade till organiserad brottslighet. Intervju med Sveriges sista kulturråd i Moskva - Maria Lind. Hon lämnade Ryssland i somras och UD har beslutat att lämna tjänsten vakant på obestämd tid. Kåseri av Lotta Eriksson Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Akut humanitärt läge i Gaza, KD i pressat opinionsläge och tornedalingar som kämpar för sitt modersmål Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme 1: Vi rapporterar om det senaste läget i Gaza. Bland annat om de akuta medicinska utmaningarna. Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet, i studion. Samtal om hur man kan se kriget mellan Israel och Hamas ur ett folkrättsligt perspektiv. Gäster: Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet och Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Reportage om debatten i Tyskland om den minneskulturen efter förintelsen, en debatt som intensifierats efter kriget mellan Israel och Hamas. Krönika av Ulrika Knutson - om kulturredaktionerna som försvinner Panelen: Tove Lifvendahl, Svenska dagbladet, Lovisa Arvidsson, Länstidningen Östersund, Ellen Gustafsson, Dagens Industri Timme 2: Snart kommer sannings och försoningskommissionen med sin rapport. Reportage om tornedalingar som försöker återta sitt modersmål Meänkieli. Public Service KD håller riksting i helgen. Reportage om partiets utmaningar i opinionen och om en gammal konflikt som tycks blossat upp igen. Vi besöker Rotterdam i Holland som likt Sverige drabbats av våldsbrott kopplade till organiserad brottslighet. Intervju med Sveriges sista kulturråd i Moskva - Maria Lind. Hon lämnade Ryssland i somras och UD har beslutat att lämna tjänsten vakant på obestämd tid. Kåseri av Lotta Eriksson Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Förlåtelse utan gräns Från Västerås Domkyrka, med Caroline Kyhlbäck, Peter Forsberg och församlingens körer "Ingen har sagt att förlåtelse och fred är enkla saker. Det har det aldrig varit. Det är ett dagligt val av riktning. 'Ha tålamod med alla. Se att ingen lönar ont med ont. Sträva alltid efter att göra gott, mot varandra och mot alla andra.' skrev Paulus till församlingen i Thessaloniki, ca 60 år efter Kristus. De kämpade med sina tillkortakommanden, vi får kämpa med våra." (ur Caroline Kyhlbäcks predikan) Texter:Hosea 11:8-9 1 Thessalonikerbrevet 5:13-15 Matteus 6:9-15 Medverkande:Caroline Kyhlbäck, predikant Peter Forsberg, celebrant Benjamin Åberg, organist Mariakören och Vocalis Mariae, dirigent Joakim Olsson Kruse Musik:SvPs 406 Käre Jesus, vi är här (O Nivenius/J R Ahle) Laudate Pueri (F Mendelssohn) SvPs 545 O Jesus, rik av nåd (A Frostenson/J Regnart) Herr, auf Dich traue ich (H Schütz) SvPs 522 I Guds tystnad får jag vara (J Jonson/tysk 1700-tal) SvPs 393 Du öppnar o evige Fader (A Frostenson/O Lindberg) Vår Fader (A Sköld) Jag är livets bröd (N Eriksson) Producent Katarina Josephsson Tekniker Björn Söderholm, May-Britt Rylander liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

När hjärnan tänker på döden Louise och Anders undrar vad som är bäst för hjärnan; att acceptera tankarna på döden eller försöka kämpa emot. Varför har människan blivit medveten om sin egen dödlighet, är det en naturlig konsekvens av en utvecklad hjärna eller finns det andra skäl? Anders Hansen berättar vilken inställning till döden hjärnan är gjord för. Programledare:Louise Epstein och Anders Hansen Producent: Kicki Möller Sänds även på måndag kl. 14.03.

Kultur

Marcus Berggren: "Tappade ett ostämt piano på en redan bruten tå" En radiobrevväxling om matlagning, jämställdhet och magkänsla som bedrar. Med Annika Lantz och Marcus Berggren. Från i fredags.

Lättlyssnat, Repris

Ekot 12:30 Regeringen säger ja till svensk OS-ansökan 2030 Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ken Loach får hederspris - berättar om sin sista film Den brittiska regissören Ken Loach, aktuell med filmen "The Old Oak", får årets hederspris på Stockholms filmfestival. "Det är rätt ansträngande", säger han om anledningen till att det nu inte blir fler filmer för honom vid 87 års ålder. Sänds även kl. 12.55.

Kultur

Sänds även natt mot måndag kl.00.02.

Aktualiteter

Från måndagen.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från fredagen. Sänds även på onsdag kl 02:02.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Förortskillen som blev nobelpristagare Svante Pääbo växer upp med en ensamstående flyktingmamma och en hemlig pappa, i en förort där de flesta inte läser vidare. Ändå kommer han att revolutionera den mänskliga historien. Indiana Jones i EgyptenSvante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg. Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna. Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern. Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 årLena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien. Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom. Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär. Reporter: Lena Nordlund Producenter: Sofia Kottorp Slutmix: Elvira Björnfot Sänds även på tisdag kl. 03.02 samt lördag kl 23:05.

Dokumentärer

Lättlyssnat

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Skogsägare på klimatkurs till framtiden I vilket klimat kommer skogen att växa upp? Beslut ska fattas som behöver vara rätt även om 50 till 100 år. Hur skyddas skogen mot uppvärmningens ovälkomna effekter i form av fler skadedjur, vinterstormar utan tjäle i marken och längre torrperioder med ökad risk för skogsbränder? Nära hälften av Sveriges skog ägs av privatpersoner och de äger i genomsnitt 34 hektar var. Den som brukar skogen behöver i sin planering ha en tidshorisont på uppemot 100 år. Skogsägarna får göra kvalificerade gissningar och sprida riskerna, det vill säga variera sin skog både vad gäller brukandet av den och vilka trädslag som man låter växa upp. SMHI är värd för kursen i klimatanpassning för den som arbetar med skogen.Myndigheten har ett uppdrag från regeringen att sprida kunskap om klimatanpassning. EU finansierar. Medverkande: Alexandra Birger Röör, SMHI Erik Westin, Skogsstyrelsen Ingela Olofson, skogsägare Martin Sundström, skogsägare Fredrik Daveby, skogsägare Mattias Sparv, Skogsstyrelsen Christian Rönnebring, SMHI Adam Felton, SLU Anders Egonson, skogsägare Christina Henriksson, skogsägare Lars Vikinge, skogsägare Daniel Värjö, reporter Klotet Skriv till oss! vet@sverigesradio.se Anna-Karin Ivarsson - reporter Niklas Zachrisson - programledare Anders Wennersten - producent Sänds även på onsdag kl 14:03 och fredag kl 03:02.

Vetenskap

Ekot 16:45 Finland köper vapen av Israel Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Israel-Hamas - vad händer när vi relativiserar våldshandlingar? Just nu pågår en häftig debatt om vem som är den största förövaren i kriget mellan Israel och Hamas. Men handlar det om att relativisera våldet och på sätt förminska övergreppen på båda sidor? Hamas terrorattack var avskyvärd, men "den skedde inte i ett vacuum?" sa FN:s generalsekreterare. Israel krävde hans avgång eftersom de menade att uttalandet rättfärdigade Hamas terrorattack. Går det i dagsläget att tala om förtrycket av palestinier utan att indirekt försvara Hamas terror?  Att relativisera, det vill säga jämföra något med något annat, görs ofta för att förminska enskilda handlingar. Men kan relativisering också användas för att sätta en handling i ett sammanhang för att förstå vad som har lett fram till handlingen? Måste vi relativisera fruktansvärda våldshandlingar som krig, gängkriminalitet och terror för att förstå? Eller blir det automatiskt en ursäkt för våldet? Finns det sammanhang där det är moraliskt fel att relativisera?  Och finns det risker med att relativisera för lite? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, Stina Björkholm, doktor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro förlag. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Sänds även på fredag kl 20:03 och lördag kl 03:40.

Kultur

Ekot 17:45 Risken för vulkanutbrott på Island ökar Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Janken Myrdal - om fadern, lögnen och berömmelsens gift I den nya boken "De hemliga breven" läggs hans far Jan Myrdals föga smickrande korrespondens med föräldrarna ut till allmän beskådan. Vad fick sonen Janken Myrdal att ta steget ut i rampljuset? "Vi ska ha en unge den 29 oktober. Ungen var inget misstag, den var bara realiserandet av det jag alltid sagt: skaffa så många ungar så fort som möjligt, bli någorlunda jämnårig och fort bli kvitt dom." Så skrev Jan Myrdal, författare och tung vänsterprofil, i ett brev till sin mamma Alva Myrdal 1949. Ungen han pratar om ska få namnet Janken, och bara två år senare ska pappa Jan lämna familjen. Han har blivit förälskad i en annan kvinna, och familjen får klara sig utan ekonomiskt stöd. Janken, som länge skytt den berömmelse som omgärdat hans familj, väljer sin egen bana. Han förkovrar sig i arkiven, disputerar inom ekonomihistoria och ska med tiden lägga grunden för ett helt nytt forskningsfält; agrarhistoria. Blicken på den vanliga människan genom historien genomsyrar hans gärning. Men nu kliver han ut i den mediala offentlighet som han så länge undvikit. "Det får mig att tänka - vem är jag då?"I boken "De hemliga breven" (2023) sammanställs tidigare opublicerade brev mellan Jan Myrdal och hans föräldrar Gunnar och Alva Myrdal - nyckelfigurerna bakom det stora svenska välfärdsprojektet på 1900-talet. Och här framträder en ny bild av paret Myrdal än den som Jan ger i sin självbiografiska barndomsskildring från 80-talet; om paret Myrdal som kall, förljugen och despotisk. Janken Myrdal har skrivit efterordet i boken. Det var också han som förvaltat breven, mot sin avlidne fars vilja. Hur ser han på den bild av Jan som träder fram i arkiven, den man som han aldrig fick kalla sin "pappa"? Hur ser han på sitt sociala arv - och på sitt eget faderskap? Programledare: Martin Wicklin Producent: Fanny Hedenmo Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Från morgonen.

Aktualiteter, Repris

Från i går.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Många tror att man kan tala med de döda "Jag tror att människor i sekulära Sverige behöver något att tro på, oavsett vad det är." En kvinna i 30-årsåldern som vill vara anonym: "Vad är det som säger att det är normalt att inte kunna tala med de döda?" Var femte svensk tror att det finns personer som kan tala med döda, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet och 40 % av de tillfrågade tror att det finns de som har så kallade paranormala förmågor. Vad är förklaringen till att man i världens mest sekulariserade land har den här tron? Följ med på en andlig kryssning där olika medium håller storseanser och talar med de döda. Hör också Katarina Mariadotter som under lång tid ägnat sig åt ett sökande inom det paranormala men som till slut valde att lämna den världen. Vi talar också med Sara Duppils, religionspsykolog och forskare med intresse för spiritism och extraordinära upplevelser. programledare: Åsa Furuhagen reporter: Albin Bohlin producent/reporter: Anders Diamant Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sänds även lördag kl. 02.02..

Underhållning

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i går.

Teater, Repris

Jowita Pa?czyk och Guldkedjan. Jowita Pa?czyk är doktorand i jiddisch vid Tel Avivs universitet, och ska skriva om Di goldene keyt, Guldkedjan, som var en tidskrift för jiddischfilosofi 1949-1995. Jowita studerade också jiddisch på avancerad nivå på årets sommarkurs vid universitetet i Tel Aviv. Programmets producent Thomas Lunderquist studerade där på en lägre nivå, men de träffades för ett samtal om Jowitas påbörjade doktorandstudier. Nu håller hon på att lägga en ny länk till jiddischkulturens gyllene kedja. Från i går.

Kultur, Repris

Marcus Berggren: "Tappade ett ostämt piano på en redan bruten tå" En radiobrevväxling om matlagning, jämställdhet och magkänsla som bedrar. Med Annika Lantz och Marcus Berggren. Från i fredags.

Lättlyssnat, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Akut humanitärt läge i Gaza, KD i pressat opinionsläge och tornedalingar som kämpar för sitt modersmål Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme 1: Vi rapporterar om det senaste läget i Gaza. Bland annat om de akuta medicinska utmaningarna. Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet, i studion. Samtal om hur man kan se kriget mellan Israel och Hamas ur ett folkrättsligt perspektiv. Gäster: Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet och Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Reportage om debatten i Tyskland om den minneskulturen efter förintelsen, en debatt som intensifierats efter kriget mellan Israel och Hamas. Krönika av Ulrika Knutson - om kulturredaktionerna som försvinner Panelen: Tove Lifvendahl, Svenska dagbladet, Lovisa Arvidsson, Länstidningen Östersund, Ellen Gustafsson, Dagens Industri Timme 2: Snart kommer sannings och försoningskommissionen med sin rapport. Reportage om tornedalingar som försöker återta sitt modersmål Meänkieli. Public Service KD håller riksting i helgen. Reportage om partiets utmaningar i opinionen och om en gammal konflikt som tycks blossat upp igen. Vi besöker Rotterdam i Holland som likt Sverige drabbats av våldsbrott kopplade till organiserad brottslighet. Intervju med Sveriges sista kulturråd i Moskva - Maria Lind. Hon lämnade Ryssland i somras och UD har beslutat att lämna tjänsten vakant på obestämd tid. Kåseri av Lotta Eriksson Från morgonen.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Akut humanitärt läge i Gaza, KD i pressat opinionsläge och tornedalingar som kämpar för sitt modersmål Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme 1: Vi rapporterar om det senaste läget i Gaza. Bland annat om de akuta medicinska utmaningarna. Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet, i studion. Samtal om hur man kan se kriget mellan Israel och Hamas ur ett folkrättsligt perspektiv. Gäster: Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet och Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Reportage om debatten i Tyskland om den minneskulturen efter förintelsen, en debatt som intensifierats efter kriget mellan Israel och Hamas. Krönika av Ulrika Knutson - om kulturredaktionerna som försvinner Panelen: Tove Lifvendahl, Svenska dagbladet, Lovisa Arvidsson, Länstidningen Östersund, Ellen Gustafsson, Dagens Industri Timme 2: Snart kommer sannings och försoningskommissionen med sin rapport. Reportage om tornedalingar som försöker återta sitt modersmål Meänkieli. Public Service KD håller riksting i helgen. Reportage om partiets utmaningar i opinionen och om en gammal konflikt som tycks blossat upp igen. Vi besöker Rotterdam i Holland som likt Sverige drabbats av våldsbrott kopplade till organiserad brottslighet. Intervju med Sveriges sista kulturråd i Moskva - Maria Lind. Hon lämnade Ryssland i somras och UD har beslutat att lämna tjänsten vakant på obestämd tid. Kåseri av Lotta Eriksson Från morgonen.

Aktualiteter, Repris