SR, P1 2023-11-25

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Levi gör succé på sociala medier Kock-pappa Jack lagar restaurangrätter till två-årige Levi. Miljontals kollar på filmerna. Och föräldrar undrar vad de gör för fel. Vi pratar med Jack. Och med Sara Ask som är expert på barn och mat. Hur ska man få barn att äta? "Cooking for Levi" - ett konto som finns på sociala medier (Instagram, TikTok, Facebook, Youtube) med korta filmer där man ser en pappa, som är kock, laga fin restaurangmat till sin 2-årige son Levi.  Det är allt från pilgrimsmusslor och bläckfisk, till shepherd's pie och långbakat lamm som serveras. Och lille Levi äter med stor nyfikenhet och lust, och kommenterar maten i ett samtal med sina föräldrar vid bordet. Det här kontot har flera miljoner följare. Pappa Jack Zhang började lägga upp filmerna i februari 2023. Nu ägnar han all tid åt filmerna och han och Levis mamma Emmy har också gjort en kokbok. För 7 år sedan gjorde vi ett program om barnmat - hur man för över sin matkärlek till sitt barn på ett bra sätt. Medverkade gjorde dietisten Sara Ask, som skrivit flera kokböcker för barn, bland annat Första hjälpen vid köksbordet. (Du hittar en länk till programmet nedan.) Nu lät vi henne se på filmerna och kommentera. Sara säger att vi har olika genetiska förutsättningar att närma oss ny mat. - Både arv och miljö påverkar hur barn äter, säger hon. - Så mycket som åttio procent av petighet förklaras av generna. Alla barn är olika. Barn i samma familj närmar sig mat på olika sätt. Sara ger tips och peppar. Och kock-pappa Jack berättar hur inspelningen av filmerna går till. Och varför han började göra dem. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Från måndagen. Sänds även kl 12:05.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Tobias Hübinette - kontroversiell forskare som står ensam I decennier har han tagit strid i frågan om adoptioner, om "gulinghumor", om ras och rasism. Ibland har historien gett honom rätt. Men varifrån kommer vreden, Tobias Hübinette? Hans avhandling 2005 blev en av de mest nedladdade någonsin. "Comforting an orphaned nation" - banbrytande forskning om det nationella trauma som Tobias Hübinette kallar Sydkoreas enorma adoptionsverksamhet. Han skrev indignerade texter där han gav sig på sina egna forskarkollegor, och kritiserade den "kolonialt färgade människohandel" som han såg som systematisk. För det blev han både isolerad och stigmatiserad. Idag, nästan två decennier senare, har vinden vänt. I Sverige, såsom i flera andra länder, pågår statliga utredningar om oegentligheter i adoptionerna. Hur känns det att ha fått rätt? "Jag minns att jag slog sönder saker"Som barn adopteras han från Sydkorea till Motala, och möter där tidigt rasism och förlöjligande för sitt asiatiska utseende. En ilska väcks i honom, och en känslighet för orättvisa. Som ung engagerar han sig inom den autonoma vänstern, kartlägger och förföljer nazister och drar på sig flera domar. Hur ser han på de våldsamma metoderna han använde som ung, och hur går det ihop med hans akademiska bana? Varifrån kommer den där vreden som finns i honom, den där filosofin om att vissa ägg måste knäckas för att omeletten ska lagas? Och varför tycker Tobias Hübinette att vi borde återuppväcka ordet "ras" i det svenska språket? Programledare: Martin Wicklin Producent: Fanny Hedenmo Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

De tystade larmen före polismordet 1: Visselblåsaren Sommaren 2021 skjuts en polis till döds i Göteborg. Ett år senare, i samma område, händer det igen - ett nytt mord. Kaliber avslöjar nya detaljer om vad som sker inne på socialtjänsten före morden. Juni 2021 mördas polismannen Andreas Danman i Biskopsgården i Göteborg. Ett mord som chockar hela Sverige. "Abdi", 17-åringen som sköt, hade fått flera allvarliga orosanmälningar. Han kommer döda eller bli dödad. Personal som jobbar med samverkan i området var också oroliga. Men Abdi tvångsomhändertas inte veckorna före mordet. Efter mordet tillsätts en haverikommission av Göteborgs kommun. Hade det kunnat förhindras? För att det inte ska kunna hända igen. Ändå händer det igen i Biskopsgården ett år senare. Den här gången är det en ung gängmedlem som mördas av "Kamal", en 19-årig kille, som också varit föremål för orosanmälningar och utredningar hos samma socialtjänst, innan han blev myndig, men där han inte tvångsomhändertogs. Socialtjänstens ansvariga menar att bevisen inte var starka nog. Frustration inom socialenKaliber har fått tillgång till omaskade orosanmälningar, en hemlig utredning och okända mejl och ger en unik inblick i vad som hände innan morden. Kaliber handlar också om personer som inifrån socialförvaltningen berättar om oro, upprördhet, frustration och tystnadskultur. Från i måndags. Sänds även på söndag kl. 13.30.

Aktualiteter, Repris

Från förra fredagen.

Dokumentärer, Repris

Israel, Hamas och ansvarsfrågan Sex veckor av krig där civila dödats, tagits som gisslan och drivits på flykt. Vem bär det yttersta ansvaret för våldet? Israels bombning av Gaza verkar besinningslös. Men hur försvarar man sig mot en fiende som inte skyr några medel för att försöka utplåna en? Enligt siffror från opinionsinstitutet Arab Barometer hade Hamas i höstas ett ganska lågt stöd bland människor i Gaza. Och bland sekulära och sansade israeler vill förstås också de allra flesta bara leva i fred och lugn med sina palestinska grannar. Det är extremister som eldar på hat och våld. Hur botar man en fanatiker? Ett samtal mellan statsvetaren Isabell Schierenbeck och filosoferna Magnus Jiborn och Per Bauhn. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Kultur, Repris

Bildningsbyrån- tänka mot strömmen: Cesare Beccaria - straffrättens fader Han har kallats både kriminologins och den moderna straffrättens fader. Den italienska juristen Cesare Beccarias idéer vände upp och ner på västvärldens syn på brott och straff. UR. Medverkande:  Ulla Åkerström, docent i italienska vid Göteborgs universitet Ove Bring professor emeritus i internationell rätt, Stockholms universitet och Försvarshögskolan Reporter. Micha Arlt Producent, Elin Iskra Bildningsbyrån - Cesare Beccaria Lyssna på alla säsonger av Bildningsbyrån - tänka mot strömmen på UR Play Från i torsdags.

Utbildning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Jojje Wadenius: "Miles Davis har en unik stil, ett unikt uttryck" Musikern Jojje Wadenius var i 14 års-åldern när han lyssnade om och om igen på Miles Davis "Kind of blue" på familjens grammofonspelare: "Jag kunde alla solon utantill i mitt huvud." I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om och i veckans avsnitt har musikern och kompositören Georg "Jojje" Wadenius valt trumpetaren Miles Davis. Georgs mamma, Eva Engdahl, var pianist och Sveriges första kvinnliga kapellmästare och hemmet var fyllt av jazzskivor. I samlingen fanns det mesta av dåtidens stora jazzmusiker, däribland Miles Davis som gjorde djupt intryck på den unga Georg - intryck som sedan influerat hans egen musik. Georg "Jojje" Wadenius är gitarrist, sångare, kompositör, arrangör och producent. Han blev känd i slutet av 60-talet då han spelade med grupperna Made in Sweden och Solar Plexus, men också för sin medverkan på Pugh Rogefeltds debut "Ja dä ä dä" och succén med barnskivan "Goda' goda'" med texter av Barbro Lindgren. I USA har han bland annat spelat med Blood, sweat and tears och husbandet i tv-humorshowen Saturday night live. Han har även samarbetat med en mängd framstående musiker, bladn annat Monica Zetterlund, Diana Ross, Steely Dan, Paul Simon och Aretha Franklin. Idag spelar han med bandet Cleo. Miles Davis (1926-1991) föddes i Illinois, USA. I tonåren spelade han trumpet med lokala jazzband, studerade sedan vid musikskolan Juilliard i New York, men hoppade av för att spela med saxofonisten Charlie Parkers bebop-grupp i mitten av 1940-talet. Det blev starten på en enastående karriär som trumpetare, bandledare och kompositör. Miles Davis är en av de mest inflytelserika och framstående jazzmusikerna under 1900-talet och albumet "Kind of blue" från 1959 är den mest sålda jazzskivan genom tiderna. Han prövade hela tiden nytt, från bebop och cool jazz, till afrikanska rytmer, funk, rock och jazz fusion. På åttiotalet fick han sina största kommersiella framgångar med mer popinfluerad musik, som till exempel en cover på Cyndi Laupers "Time after time" och albumet "Tutu" som han gjorde tillsammans med med Marcus Miller. Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg". Producent: Maria Götselius Från i måndags.

Kultur, Repris

Kultur

Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Stig Fredrikson - Les extrêmes se touchent På franska finns det ett uttryck som heter "les extrêmes se touchent". Det betyder ungefär att ytterligheterna möts, och brukar användas mest i politiska och ideologiska sammanhang. Om Stig Fredrikson:Stig Fredrikson är journalist och författare, en av Sveriges främsta Rysslandskännare. Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Naturpanelen om visslande björnar och hoprullade löv Lyssnarnas frågor om natur får svar från Naturmorgons expertpanel: Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson. Äntligen! Dags för säsongens första program där i stort sett varenda minut viks åt naturfrågor från er lyssnare! Svaren levereras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson. De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården i Lund för att reda ut om björnar kan vissla, vem som rullat ihop björklöven i skogen och varför syrenerna började blomma i Skåne efter att stormen Hans dragit fram. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Naturpanelen om visslande björnar och hoprullade löv Lyssnarnas frågor om natur får svar från Naturmorgons expertpanel: Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson. Äntligen! Dags för säsongens första program där i stort sett varenda minut viks åt naturfrågor från er lyssnare! Svaren levereras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson. De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården i Lund för att reda ut om björnar kan vissla, vem som rullat ihop björklöven i skogen och varför syrenerna började blomma i Skåne efter att stormen Hans dragit fram. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från gårdagen. Sänds även på måndag kl 03:02.

Underhållning, Repris

Del 4: Madonnan i grottan Ett beställningsjobb som tar mer än 20 år att slutföra och blir två målningar istället för en - med samma motiv. Den första Madonnan i grottan är färdig 1485 och hänger på Louvren. Den andra på National Gallery i London avslutas någon gång mellan 1506 och 1508. Leonardo da Vinci fick beställningen av Madonnan i Grottan av en kyrklig sammanslutning av rika lekmän som kallade sig Den obefläckade avlelsens brödraskap. Deras samfund byggde på en idé om att Maria själv är ren från synd, som om hon var sprungen ur en förhistorisk tid. Men när en konflikt uppstår om betalningen för verket gör Leonardo ytterligare en målning på samma tema. Programledare: Cecilia Blomberg Medverkande: Martin Olin, konsthistoriker och chef för samlingarna på Nationalmuseum Producent: Fredrik Wadström Sänds även kl. 21.35 samt i morgon kl. 18.50.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Övervakningssamhället i gängvåldets spår Övervakning, avlyssning, informationsdelning. Den svenska regeringen förbereder en rad lagar som beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas? Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer. Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär. Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och Frankrike Just nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då. Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa. Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reportrar: Fernando Arias, Anja Sahlberg Tekniker: Ludvig Widman, Maria Stillberg Producent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se Sänds även kl. 22.05 och på måndag kl 02:02.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Krigsrapportering i dimma, han ska få techbolagen att betala mediehusen, pudel från SvD-ledare och Sydsvenskans avpublicerade kontaktannons Sju veckor av högljudda protester mot bevakning av kriget i Gaza. Klarar medier att förbli neutrala i denna omöjliga och eviga konflikt? Vi avslöjar vem som ska få techbolagen att betala mediehusen när EU:s upphovsrättsdirektiv nu går från teori till praktik. En rejäl pudel från Svenska Dagbladets ledarsida och så om Sydsvenskans avpublicerade kontaktannons. Sänds även i kväll kl. 21.03 samt natt mot tisdag kl 03:55.

Aktualiteter

Efter Riksbankens paus - här är hoten mot en lägre ränta Efter åtta raka räntehöjningar tog Riksbanken paus. Flera bedömare tror att banken kommer börja sänka efter sommaren. Men det finns hot om bakslag i kampen mot inflationen. Samtidigt brottas många bostadsägare med höga lånekostnader och priserna på hus och lägenheter väntas fortsätta falla mer. Programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Susanne Spector, chef för makroanalys, Nordea Robert Boije, chefsekonom, SBAB Erik Holmberg, analytiker, Hemnet Erik Thedéen, Riksbankschef Stefan Ingves, tidigare Riksbankschef Daniela Börjesson, fastighetsmäklare, Borås Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Jakob Lalér ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även natt mot måndag kl. 00.02.

Ekonomi

Kultur

Brunnslocksdikt av Ann Jäderlund UPPLÄSNING: Ann Jäderlund DIKT: Brunnslocksdikt av Ann Jäderlund Dikten kommer att finnas på brunnslock i städer som Göteborg, Malmö, Lund, Umeå och Uppsala. MUSIK: Johann Sebastian Bach: andra satsen ur Pianokonsert nr 5 i f-moll EXEKUTÖR: Alfred Cortot, piano Sänds även kl. 20.55.

Kultur

Från måndagen.

Fritid och hobby, Repris

Ekot 12:30 SD-ledaren till hårt angrepp mot S Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Erik Thedéen: Fifty fifty att vi behöver höja räntan igen Riksbankschef Erik Thedéen om veckans räntebesked och sannolikheten för nya räntehöjningar, om varför Riksbanken vet så lite om svenskarnas tillgångar och om Riksbankens makt. Erik Thedéen har varit riksbankschef sedan januari i år. I torsdags presenterades han sitt femte räntebesked. Efter ständiga räntehöjningar sedan maj 2022 lämnades styrräntan oförändrad på fyra procent. Att inflationen sjunkit den senaste tiden och att kronans värde stärkts är positiva tecken. Men riskerna finns kvar och osäkerheten är fortsatt stor, framhåller Thedéen, enligt honom är det "fifty fifty" att de behöver höja räntan med 25 punkter till längre fram. "Dels är det en insikt av att vi helt enkelt har haft fel tidigare, och haft fel alltid åt ett håll i den här räntehöjningscykeln, nämligen vi har trott att inflationen ska ge sig men den har överraskat uppåt och det måste man ha med sig, att det finns nåt i den här inflationsprocessen som vi inte riktigt verkar förstå.", säger Erik Thedéen. Osäkerheter kring hur kronans värde utvecklas, ekonomins styrka och hushållens sparande är några faktorer som gör det svårt att avgöra om det blir en ny räntehöjning nästa år, säger Thedéen. Men han säger att det är hög sannolikhet att räntehöjningsracet som pågått med åtta räntehöjningar i rad sedan maj 2022 är över. Saknar kunskap om hushållens tillgångarNågot som förvånat Riksbanken är att priser på tjänster inte sjunkit mer än de gjort, räntehöjningarna till trots. En förklaring kan vara att hushållen haft större buffertar än vad Riksbanken känt till, och att svenskarna därför kunnat spendera mer vilket gjort att företagen kunnat höja priserna. Riksbanken har länge framhållit att det behövs bättre statistik över hushållens tillgångar och skulder. När förmögenhetsskatten togs bort 2007 försvann också statistik över svenskarnas sparande och andra tillgångar. Det här gör det svårare för Riksbanken att beräkna effekterna av penningpolitiken. "Jag tycker att det är ett ganska stort problem. Dels för att försöka förstå efterfrågan för penningpolitiken. Men det är också ett problem för att utforma stabilitetsåtgärder. Om vi tar amorteringskravet, jag var ju tidigare chef för Finansinspektionen, det här ligger ju på Finansinspektionen. Ska man förstå risken med högt belånade hushåll, då är det väldigt bra att förstå om de också har ett sparande, för det är klart, då minskar ju risken. Och det vet vi alltså inte.", säger Erik Thedéen. Förra året föreslog en statlig utredning att SCB ska börja samla in avidentifierad statistik över hushållens tillgångar och skulder. Men regeringen har ännu inte tagit förslaget vidare. "Det här är en stark önskan från Riksbanken och andra myndigheter, men det är ju ytterst politikerna som får bestämma", säger Erik Thedéen. Gäst: Erik Thedéen, riksbankschef Programledare: Johar Bendjelloul   Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator   Tekniker: Fabian Begnert Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in förmiddagen den 24 november. Sänds även i morgon kl 06:03 och på tisdag kl 04:25.

Aktualiteter

Sänds även kl. 00.02 samt på måndag kl 04:30.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från onsdagen.

Ekonomi, Repris

Från i onsdags.

Sociala frågor, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Därför måste Susanna Dzamic stänga sin navelsalong Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. I början av september 2023 gästade På minuten Lund Comedy Festival. Det blev två inspelningar i konsertsalen i Lunds Stadshall. Det här är det andra programmet. Medverkande i det här avsnittet av På minuten:Programledare: Hans Rosenfeldt I panelen: Helena Lindegren, Eric Stern, Susanna Dzamic och Olof Wretling Musik: Erland von Heijne Inspelning: Christian Jangegård Redigering: Susanne Martinsson Producent: Mette Göthberg Sänds även i natt kl. 01.02 samt söndagkväll kl. 21.03.

Underhållning

Lyssna på 800 år gamla ljud En kyrka är, kan man säga, en behållare av mycket gammalt ljud. När de gregorianska sångerna spreds över hela västvärlden skapades ljudande länk till historien - vi kan idag lyssna till hur det lät då I detta avsnitt av Ljudvärld tar vi oss till Hemmesjö gamla kyrka strax utanför Växjö som är en av Sveriges äldsta kyrkor byggd i slutet av 1100. Här ska vi få höra hur det kan ha låtit i början av 1200-talet, vad som sjöngs i kyrkan är nämligen mycket väl dokumenterat. Karin Lagergren både sjunger och forskar i gregoriansk sång, hon är docent i musikvetenskap vid Linnéuniversitetet och vi hör henna sjunga tre melodier ur det man kan kalla det "gregorianska allmängodset". Reporter och producent: Joseph Knevel Slutmix: Maths Källqvist Musik: Sång av Karin Lagergren Producerat för Sveriges Radio av Knevel Sänds även i morgon kl. 08.50 samt kl. 21.33.

Dokumentärer

Ekot 16:45 Utväxlingen av fler ur gisslan mot fångar dröjer Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Bokcirkeln: Sara Lidmans humor är underbar Bokcirkeln med Marie Göranzon och Olof Wretling är tillbaka. I tre program läser vi romanen Hjortronlandet av Sara Lidman, som skulle fyllt hundra i år. Marie Göranzon, skådespelare och Olof Wretling, komiker, skådespelare och författare, har tidigare varit med och bokcirklat om flera andra stora romanförfattare: Torgny Lindgren, Kerstin Ekman och PO Enquist. Näst i tur står nu Sara Lidman, född 30 december 1933 i Missenträsk, hon dog år 2004 i Umeå. Hon debuterade 1953 med romanen Tjärdalen och 1955 kom hennes andra bok "Hjortronlandet". I "Hjortronlandet" följer vi fyra familjer med hemadress Ön, som inte är en ö, utan en "sumpig myrsjok" i norra Västerbotten på 1920-talet. Dessa folk är krontorpare med uppdraget av staten att förvandla marken, som är risig och blöt, till bördig odlingsbar mark. I de fyra torpen finns nybyggarna Franz och Sara med dottern Claudette, Anna och Stefan, familjerna Skrattars och Nordmark. -Jag tyckte det var väldigt svårt att förstå språket i början. Men nu har jag läst den tre gånger och tycker den är underbar, men det är inte lätt med dialekten, säger Marie Göranzon. - Andra gången läste jag den långsamt och då blir den magisk, säger Olof Wretling. Det här är en väldigt rolig bok. Till det första programmet har vi läst en tredjedel av boken. Sista meningen är: "Då vaknade de med ett svärjande och svor på Trollan." Där är det rejäl paus i texten till nästa stycke med meningen: "Sommartid var det enklare att leva". Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Märta Kero och Andreas Magnell (producent)

Kultur

Ekot 17:45 Motstridiga uppgifter om utväxling av fler ur gisslan och fångar Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Hudlös och sårbar En stunds stillhet inför helgen, med Mikael Kurkiala Detta var det värn mot ondskan som jag nog alltid hoppades på då jag som barn klev in i ännu en ny skolas ekande korridorer, uttittad och ensam, hudlös och sårbar. Mikael Kurkiala är författare och kulturantropolog Text Psaltaren psalm 102, vers 26-29 Klocka Gunnarsbyns kyrka, i Luleå stift Musik Jeshua, med David Åhlén Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion helgsmal@svergesradio.se

Andliga frågor

Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Norska Hilde Sandvik, svenska Åsa Linderborg och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Norsken, svensken och dansken är ett samarbetsprojekt mellan SR, norska NRK och danska DR inom ramen för Nordvision. Sänds även på måndag kl. 01.02.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från gårdagen.

Underhållning, Repris

Brunnslocksdikt av Ann Jäderlund UPPLÄSNING: Ann Jäderlund DIKT: Brunnslocksdikt av Ann Jäderlund Dikten kommer att finnas på brunnslock i städer som Göteborg, Malmö, Lund, Umeå och Uppsala. MUSIK: Johann Sebastian Bach: andra satsen ur Pianokonsert nr 5 i f-moll EXEKUTÖR: Alfred Cortot, piano Från kl 12:00.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Krigsrapportering i dimma, han ska få techbolagen att betala mediehusen, pudel från SvD-ledare och Sydsvenskans avpublicerade kontaktannons Sju veckor av högljudda protester mot bevakning av kriget i Gaza. Klarar medier att förbli neutrala i denna omöjliga och eviga konflikt? Vi avslöjar vem som ska få techbolagen att betala mediehusen när EU:s upphovsrättsdirektiv nu går från teori till praktik. En rejäl pudel från Svenska Dagbladets ledarsida och så om Sydsvenskans avpublicerade kontaktannons. Från kl. 11.03.

Aktualiteter, Repris

Del 4: Madonnan i grottan Ett beställningsjobb som tar mer än 20 år att slutföra och blir två målningar istället för en - med samma motiv. Den första Madonnan i grottan är färdig 1485 och hänger på Louvren. Den andra på National Gallery i London avslutas någon gång mellan 1506 och 1508. Leonardo da Vinci fick beställningen av Madonnan i Grottan av en kyrklig sammanslutning av rika lekmän som kallade sig Den obefläckade avlelsens brödraskap. Deras samfund byggde på en idé om att Maria själv är ren från synd, som om hon var sprungen ur en förhistorisk tid. Men när en konflikt uppstår om betalningen för verket gör Leonardo ytterligare en målning på samma tema. Programledare: Cecilia Blomberg Medverkande: Martin Olin, konsthistoriker och chef för samlingarna på Nationalmuseum Producent: Fredrik Wadström Från i morse. Sänds även i morgon kl. 18.45.

Kultur, Repris

Stig Fredrikson - Les extrêmes se touchent På franska finns det ett uttryck som heter "les extrêmes se touchent". Det betyder ungefär att ytterligheterna möts, och brukar användas mest i politiska och ideologiska sammanhang. Om Stig Fredrikson:Stig Fredrikson är journalist och författare, en av Sveriges främsta Rysslandskännare. Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Övervakningssamhället i gängvåldets spår Övervakning, avlyssning, informationsdelning. Den svenska regeringen förbereder en rad lagar som beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas? Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer. Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär. Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och Frankrike Just nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då. Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa. Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reportrar: Fernando Arias, Anja Sahlberg Tekniker: Ludvig Widman, Maria Stillberg Producent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se Från förmiddagen. Sänds även måndag kl 02:02.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från söndagen.

Dokumentärer, Repris