SR, P1 2023-12-25

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Jakten på råvarorna: gruvboom, stormaktskonflikter och proxykrig Jakten på de åtråvärda råvaror som behövs för den gröna omställningen har tagit fart. Regeringen vill ha fler gruvor i Sverige och nu finns ett snabbspår genom en ny EU-lag. Men andra intressen får ta smällen, varnar kritiker. Och samtidigt riskerar den globala kampen om de viktigaste råvarorna att utveckla sig till nya konflikter mellan stormakterna. Programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Erika Ingvald, enhetschef, SGU Niklas Rossbach, analytiker, FOI Maria Sunér, vd, Svemin Ebba Busch, näringsminister (KD) Nicola Beer, vice talman, Europaparlamentet Matti Blind Berg, ordförande, Svenska samernas riksförbund Carina Gustafsson, ordförande, Urbergsgruppen Grenna-Norra Kärr Joe Biden, USA:s president Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Petter Samuelsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från i lördags.

Ekonomi, Repris

Från gårdagen.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Dolly Partons gnistrande garderob - fylld med strass och? tomtedräkter? Dolly Partons garderob är lika färgsprakande och glittrande som en julgran och har genom åren fått många att tappa hakan av både förtjusning och fasa. "Ända sedan 60-talet har jag älskat att klä mig i 'tomtedrag'. Jag klär mig alltid som en tomte till jul. Bär jag inte tomtedräkt så sätter jag på mig röda och gröna kläder eller tröjor med inbyggda ljusslingor som man kan tända genom att trycka på en knapp. För somliga har jag till och med blivit synonym med julen, vilket gör mig väldigt glad". Det säger Dolly Parton vars garderob, rent generellt, är lika färgsprakande och glittrande som en julgran. Men så har denna amerikanska superstjärna en, milt uttryckt, iögonenfallande stil som beskrivits som "lika diskret som en kartong med glitterlim", "glamoröst kitschig" eller som "smaklös" och "för mycket". Någon anhängare av diskret modeminimalism kan man inte beskylla Dolly Parton för att vara. I Dolly Partons kläduniversum råder snarare regeln "mer är mer" och bara rent praktiska saker - som att kläderna måste fungera att sjunga och spela gitarr i - sätter stopp för ännu mer strass, blänkande stenar och åtsnörpande skärp om midjan. "När det gäller scenkläder tar jag ut svängarna allt vad jag kan", som hon själv säger i den nyutkomna boken Behind the Seams: My Life in Rhinestones, som handlar om alla de kläder hon burit under sin karriär. I veckans program pratar vi med journalisten Holly George-Warren, som i samarbete med Dolly Parton skrivit texterna till Behind the Seams: My Life in Rhinestones. Vi försöker också reda ut varför Dolly Parton i sina scenkostymer återkommande bär kedjor eller pärlband i höjd med skrevet. Och så pratar vi med modeskaparen och konsthantverkaren Maja Freiman, som likt Dolly Partons mamma (som skapade den färgglada kappa som nämns i låten Coat of Many Colors) gör nya kläder av gamla textilier och avlagda plagg, något hon fått pris för. Gäst i studion är Sanna Nyström, kostymdesigner och skräddare. God jul till alla våra lyssnare önskar Stilredaktionen: Susanne, Erik, Samanda och Viola. Från i fredags.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

"Turister åk hem!"- så vill världen stoppa massturismen Turismen väntas nästa år nå högre höjder än före pandemin. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna? "Tourists go home!" sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer. Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen? De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen. Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan. Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism. Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature. Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sverigesradio.se Reportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika Bergqvist Tekniker: Sofie Ward, Jakob Lalér Producent: David Rasmusson david.rasmusson@sverigesradio.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Den sexiga krokodilen, Den heliga julilskan, Allt fler klappar i Spanarna i P1 Inled julhelgen och de förhoppningsvis lata dagarna innan det nya årets ankomst genom att hänga med en skarpsynt och underfundig trojka - nämligen Spanarna i P1! I julpanelen hör vi: Jessika Gedin, Göran Everdahl och Patrik Hadenius. Programledare för vårt synska och kluriga gäng är den minst lika kluriga Kristian Luuk. Spanarna - samtidsspaning med humorDopparedagen närmar sig med stora steg men innan dess ska vi hinna med att kicka igång helgen ihop med Spanarna i P1. De tre härliga julkulorna som bjuder på klurigheter, eftertanke och skratt när det sias om vad som komma skall i årets julpanel är Jessika Gedin, Göran Everdahl och Patrik Hadenius! Håller i taktpinnen gör programledaren Kristian Luuk! Varmt välkommen att julstöka med oss i radiovärmen och vi önskar alla våra fantastiska lyssnare en riktigt God Jul! Spanarna är ett underhållningsprogram som kombinerar fria betraktelser av samtiden med lika fria profetior om framtiden framförda av en skarpsynt och klurig panel med glimten i ögat. Veckans panel i Spanarna - 22 december 2023:Göran Everdahl Jessika Gedin Patrik Hadenius Spanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kristian Luuk Musiken väljs av Berit Nygren. Sändningsproducent: Daniel af Klintberg Tekniker: Christer Tjernell. Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play. HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv Från fredagen.

Underhållning, Repris

Tomas Bannerhed: Bland fåglarna känner jag mig aldrig ensam I årets sista Lundströms Bokradio samtalar vi med författaren Tomas Bannerhed om hans "Hemma vid myren". En bok om naturen, naturskildringar, fågelliv, våren och ljuset. Tomas Bannerhed är radiopratare i serien Bannerheds bevingade vänner i P1 och författare till romanen Korparna som fick Augustpriset 2011. Sedan dess har det blivit fyra böcker till: "I starens tid" (2015), "Lugnet" (2018), "En vacker dag" (2021). Och så den nya boken "Hemma vid myren", som består av ett femtiotal kortare texter om naturen på olika sätt. I programmet pratar vi med honom om naturskildringar i skönlitteraturen, om betydelsen av att känna till arterna i naturen, om hans favoritfåglar och blommor. Vi samtalar också om hans personliga förhållande till naturen och varför han känner sig mindre ensam i skogen. - Bland människor kan jag ibland känna att det är svårt att passa in, man kan bli ensam med andra. Men fåglarna på Lovön struntar ju i om jag kommer i smoking eller pyjamas, man kan vara precis som man är och bli välkomnad av deras fantastiska sång, säger Tomas Bannerhed i Lundströms Bokradio. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Märta Kero och Andreas Magnell (producent) Från i lördags.

Kultur, Repris

Från lördagen.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Klimatplan i blåsväder - så ska regeringen få ner utsläppen Hård kritik mot regeringens klimatplan - men vad innehåller den? Den handlingsplan för hur växthusgaserna ska minska som lades fram i veckan får hård kritik både från experter och oppositionen.   Vilka konkreta åtgärder innehåller den här planen? Och måste vi verkligen få ner utsläppen nu eller kan det vänta? Medverkande: Daniel Värjö, reporter Klotet i P1, Anna-Karin Nyström, enhetschef Naturvårdsverket, Anders Roth, mobilitetsexpert, IVL. Tekniker: Viktor Bortas Rydberg Programledare: Björn Gunér Producent: Mattias Pleijel Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Från i går.

Aktualiteter, Repris

Korta Ring P1! från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

En motberättelse mot våldets makt - Gustav Ericsson Om julens rebelliska budskap pratar Gustav Ericsson i veckans andakter. Han arbetar som präst i Umeå. I veckan som inleds med juldagen utgår prästen Gustav Ericsson från berättelsen i julevangeliet. - Att lyssna till julevangeliet har för många blivit en del av julen, en tradition som att klä granen och ge varandra julklappar. Men om vi bara ser julevangeliet som en mysig gammal tradition bland andra, då missar vi det stora budskapet. Det är en av de mest rebelliska texterna som finns. Det handlar om en motrörelse, säger Gustav Ericsson i andakten. TextLukasevangeliet 2:1-5 MusikVar hälsad sköna morgonstund - Svenska Psalmjazztrion Producent Helena Andersson Holmqvist liv@sverigesradio.se Moskit media för Sveriges radio Västerbotten

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Kultur

Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Julotta från Sankt Sigfrids folkhögskola Musikelever på St Sigfrids folkhögskola utanför Växjö under ledning av Sara Wåhlin. Betraktelse av prästen Carina Samuelsson och prästen Leif Adolfsson läser texter. Du kan höra evangelietexten och en betraktelse av Carina Samuelsson separat eller ladda ned som podd. Klockstapeln utanför St Sigfrids folkhögskola utanför Växjö är inte så stor, men den här spröda klockan får sprida det jublande budskapet om undret som sker under julnatten - att Jesusbarnet föddes i ett stall i Betlehem. Betlehem betyder brödhus och därför kallas kapellet på folkhögskolan Betlehem, eftersom det från början är ett sädesmagasin från slutet av 1700-talet. Så tänk gamla tjocka timmerväggar. Helt omålade på insidan och faluröda på utsidan. Och hela detta lilla kapell är fyllt av unga människor som är elever på musiklinjen på folkhögskolan, De står för julens vackra sånger och psalmer under ledning av Sara Wåhlin som du kanske hörde sjunga i gudstjänsten här i P1 igår. I så fall hörde du också prästerna Carina Samuelsson och Leif Adolfsson som binder ihop vår julotta idag. I ett litet barn sträcker Gud sina armar mot oss. Gud säger; jag har bara dina händer, din kropp, din röst att bli verklig i. Vi, du och jag får ge Guds kärlek kropp, röst, händer och ansikte. Ur betraktelsen av Carina Samuelsson Texter: Jes. 9:2-7 Luk 2:1-20 Musik: Psalm 113 Det är en ros utsprungen Psalm 119 Var hälsad sköna morgonstund A child is born Ave Maria Psalm 121 När juldagsmorgon glimmar Lullaby of an anxious child Carol of the bells Psalm 113 Det är en ros utsprungen Den Signade dag A nice thought Medverkande: Carina Samuelsson, präst Leif Adolfsson, präst Mimmi Lind, diakon Musikelever under ledning av Sara Wåhlin: Fanny Carlbom, sång och sopransolo Tara Pyne, sång Lina Tuvegård, sång Stina Nilsson, sång, Mica Ramm-Ericsson, sång Emma Heinrich, sång Saga Elfving, sång Miranda Lundin, sång Alisa Lennartsson, sång Frida Engvall, sång Lukas Thelin Öholm, sång Arvid Pernrup, sång Sem van Gehstel, sång Maria Sanches Hansen, sång Aina Ehinger, sång Erik Persson, sång Vilmer Johansson, sång Adam Stagen, sång Tara Pyne, sång Elsa Kristensen, sång Marcus Frosth, sång Ella Bankhead, sång Nils Isberg, sång och slagverk Lea Backhausen, trumpet Gustav Olaison, trumpet Jona Wåhlin, trumpet Henning Redner, trombon Albin Fållbäck, bastuba Jonathan Holmström, althorn och klarinett Julia Edvinsson, saxofon Astrid Sonesson, tvärflöjt Christopher Robin Carlsson, tvärflöjt Hilma Burholm, oboe Ebba Bengtsson, piano Philip Norell Strinnö, piano Isak Ivarsson, piano Ella Garnolf, piano Sofia Andrén, piano Jakob Östberg, slagverk och trummor Erik Liedberg, trummor Holme Fernholm, slagverk Marit.Thunnisen, kontrabas Hannes Kallhauge, kontrabas Robin Kroplewski, kontrabas Saga Liabäck, viola Kajsa Ohlin, violin Sofia Rathsman, violin Hilma Jönsson, violin Emelia Svensson, violin Noel Allensten, gitarr Erik Aldgård, gitarr Putte Rydman, bas Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Spädbarnet - människans första år Spädbarnet är en nyfiken och kompetent varelse. Under juldagsmorgonen tittar vi närmare på bebisen. Juldagsmorgon i P1 handlar om spädbarnet, det första året i människans liv. Redan från start är bebisen nyfiken och bildar sig en uppfattning om sin omvärld. Den kommunicerar och söker närhet. Hur har vi sett på spädbarnet genom historien och vad forskas det om idag? Gäster är musikern Mirja Palo Päiviö och konsertorganist Lisa Oscarsson. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Erica Dahlgren

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Spädbarnet - människans första år Spädbarnet är en nyfiken och kompetent varelse. Under juldagsmorgonen tittar vi närmare på bebisen. Juldagsmorgon i P1 handlar om spädbarnet, det första året i människans liv. Redan från start är bebisen nyfiken och bildar sig en uppfattning om sin omvärld. Den kommunicerar och söker närhet. Hur har vi sett på spädbarnet genom historien och vad forskas det om idag? Gäster är musikern Mirja Palo Päiviö och konsertorganist Lisa Oscarsson. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Erica Dahlgren

Aktualiteter

Julbudskap, betygskrav, pardans Ring P1 från Luleå om bland annat kravet på att nå betyget E i grundskolan, barnafödande, pardans och julens budskap. Programledare: Pekka Kenttälä. Ansvarig utgivare: Karin Grönberg Sänds även i kortversion kl. 21.29 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Den livsfarliga hettan - extremvärme i framtidens städer | Del 1/6 Hur varmt kommer det att bli, och hur kommer det att påverka oss? I det här avsnittet hör du om hur extremvärme blir ett dödligt hot för allt fler människor på jorden - hur hettan påverkar våra kroppar och  hur den kommer förändra det svenska samhället. Medverkar gör Markku Rummukainen, klimatolog, Izabella Rosengren, vetenskapsjournalist, Karim Jebari, framtidsforskare, Maryam Nastar, hållbarhetsforskare och Christofer Åström som forskar om värmeböljor och dödlighet. Livet vid 2,5 grader är en serie om livet i en klimatförändrad framtid, med sikte på år 2100. Programmet görs av Karin Arbsjö och Eskil Krogh Larsson. Tekniker: Sofie Ward Sänds även på lördag kl. 03.02 samt på söndag kl.13:30.

Dokumentärer

Kerstin - misstänkt för barnamord Ett spädbarn dör efter en hemlig förlossning 1861 och modern ,Kerstin, misstänks för barnamord. Kerstin hävdar att hon är oskyldig men rätten tycker annorlunda. 1861 blir 44-åriga Kerstin Ingemansdotter från Skåne misstänkt för barnamord. Hon har fött en dotter i hemlighet som hittas död i en trälåda på vinden i Kerstins hem. Genom att läsa vittnesförhör och obduktionsprotokoll har Göran Lindahl fått en detaljerad beskrivning om vad som kan ha hänt sin anmoder Kerstin och varför hon agerade som hon gjorde. I det här avsnittet av Släktband får vi följa Kerstin från att en kringvandrande sågskärare dyker upp i hennes by till att hon blir gravid, påkommen efter förlossningen och slutligen ställs inför rätta. Vad var det egentligen som hände den här sjubarnsmodern i nordöstra Skåne? Källor: Eva Bergenlöv, fil dr i historia, disputerade 2004 med avhandlingen Skuld och oskuld : barnamord och barnkvävning i rättslig diskurs och praxis omkring 1680-1800 https://lup.lub.lu.se/search/files/61561347/Skuld_och_Oskuld_Eva_Bergenlo_v.pdf Peter Krantz, docent i rättsmedicin, Lunds universitet Jonas Kiernander (1776), Utkast til medicinal-lagfarenheten domare til uplysning, läkare til hjelpreda och barnmorskor til underwisning i ämnen, som röra människo-kroppen, tryckt hos Anders Jac: Nordström, Stockholm https://libris.kb.se/bib/19461357 Statistik: Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse för år 1861 https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/innehall/bidrag-till-sveriges-officiella-statistik/rattsvasendet-1830-1912-bisos-b/ Övriga källor:  Släktband, P1, 2 oktober 2010: Barnamörderskor i 1800-talets Sverige https://sverigesradio.se/artikel/4055334 Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling slaktband@sverigesradio.se Sänds även natt mot lördag kl. 00.33 samt lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sanningen om Oves föräldrar låg gömd i en besticklåda (R) Ove hittar av en slump sitt hälsokort från BB längst bak i besticklådan när han ska tömma huset och flytta. Kortet avslöjar en hemlighet. Hans föräldrar är inte hans biologiska mamma och pappa. Ove Sjöström är 54 år när han helt otippat hittar en ledtråd till vem han egentligen är. Längst bak i besticklådan hemma i föräldrahemmet ligger en liten lapp som visar sig vara hans hälsokort från BB. Men det är något som inte stämmer. I alla år har Ove trott att hans mamma och pappa som han vuxit upp med var hans biologiska föräldrar. Nu omkullkastas allt och jakten på de biologiska föräldrarna börjar.  Gunilla Nordlund har fått ta del av berättelsen om Oves sökande efter sanningen. Har du avslöjat en familjehemlighet som vänt upp och ner på bilden av dig själv? Hör gärna av dig med din berättelse till oss. Mejla till familjehemligheten@sverigesradio.se Producent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2020. Sänds även i kväll kl. 20.03 samt natt mot onsdag kl. 04.30.

Dokumentärer

Sänds även kl. 21:03.

Kultur

Kultur

"Barn i stjärnljus" av Elmer Diktonius Uppläsning: Iréne Lindh DIKT: "Barn i stjärnljus" av Elmer Diktonius DIKTSAMLING: Mull och moln (Schildts, 1934) MUSIK: John Ireland: The holy boy EXEKUTÖR: Halléorkestern och Mark Elder, dirigent. Sänds även kl. 00.53.

Kultur

2/4. Klimatinsikten - Önskedrömmen blir ett hot (R) Varmare? Ja tack! Så tänkte forskarna om klimatet i början av 1900-talet - om man alls trodde på uppvärmningen. När man insåg allvaret, hade vi redan släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären. Andra delen av Klimatinsikten handlar om den brittiske hobbymeteorologen som på 1930-talet upptäckte att det blir varmare. Och om forskaren som började mäta koldioxid på vulkanen Mauna Loa och såg en successiv ökning. Vi hör också om världens första datorberäknade väderleksprognos - som gjordes i Sverige. I programmet hörs: Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 28 jan 2020. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Ekot 12:30 Drönarattacker mot Ukraina Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

H.M. Konungens jultal, 25 december 2023 Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. Kära svenskar, hemma och utomlands och alla i Sverige. Just nu sänker sig julefriden i många hem och på andra platser runt om i vårt land. Det ger oss tid till eftertanke och reflektion kring året som gått. Så är det också här på Kungliga slottet. Jag minns när jag, för många år sedan, var i Sydafrika i ett scoutsammanhang. Vi besökte ett av de mest utsatta områdena, utanför Kapstaden. Många av de som bodde där, levde under mycket knappa förhållanden. Plötsligt kom en pojke fram till mig. Han var 10, 11 år och klädd i en scoutskjorta. Pojken kände till att även jag är scout. Han var väldigt stolt över sin fina skjorta och ville berätta om vad den betydde för honom. Han sa: "När jag bär den, känner jag mig trygg och fredad. Inte ens de tuffaste grabbarna vågar gå på mig." Scout-skjortan gav respekt. Den symboliserade sunda värden. Jag tänker ofta på den episoden och vad goda symboler kan göra för oss människor. Det har på många sätt varit ett mörkt år. I Bryssel har svenskar, på väg till en fotbollsmatch, stolta iförda våra svenska färger, bragts om livet. Ett fruktansvärt dåd.    Här hemma i Sverige har flera drabbats av det hänsynslösa gängvåldet. Många känner en oro över samhällsutvecklingen. Samtidigt arbetar polis och rättsvårdande myndigheter oförtrutet med att skapa ett tryggare Sverige för oss alla. De har vårt fulla stöd i denna strävan.   Terrorattacken mot civila i Israel och det efterföljande kriget i Gaza innebär ett stort mänskligt lidande. Det skapar oroligheter och osämja i hela världen. En fredlig utveckling känns avlägsen - men hoppet måste leva. I Ukraina fortsätter folkets kamp för att försvara sitt land mot den ryska invasionen. Under året träffade jag president Zelenskyj när han var på besök i Sverige. Vi pratade om den fortsatt svåra situationen i landet. Presidenten, liksom den blågula ukrainska flaggan, har för många runt om i världen blivit en symbol för ett helt folks frihetskamp. Blått och gult är också färgerna i vår flagga.  Den svenska flaggan symboliserar våra värderingar, våra friheter, men också våra skyldigheter och vårt ansvar gentemot andra. Vi har full rätt att tycka olika.  Vi värnar åsiktsfriheten, men den stora friheten bygger på respekt och tolerans. Vårt land vilar också på rättsstatens grund. "Land skall med lag byggas". Det var Kung Karl den XV:s valspråk från 1859. Det är ursprungligen ett uttryck från medeltiden. Strofen har även en fortsättning som sällan uppmärksammas: "Land skall med lag byggas - och icke med våldsverk". En del av våra lagar kan idag uppfattas som självklara, men de är resultatet av landets utveckling, som ofta föregåtts av långa och ibland svåra överväganden. Vi har yttrandefrihet, religionsfrihet, allmän och lika rösträtt. Till detta kommer också andra lagar om barns rättigheter, förbud mot diskriminering och skydd för miljön. Under året har Sverige kommit allt närmare ett medlemskap i Nato. Det är den största försvars- och säkerhetspolitiska förändringen i vårt land sedan Sverige blev militärt alliansfritt för över 200 år sedan. Och den görs i bred politisk enighet. Min farfars bror Prins Wilhelm skrev år 1941, mitt under brinnande världskrig, en essä som heter "Fritt land". Den står sig väl än idag. Han skrev följande: "Vad vi vill värna om är ingenting annat än det egna. Mot ingen hyser vi agg lika litet som det skulle falla oss in att hota någon. Vi är ett fredsälskande folk som inte önskar göra en mygga för när, men vi hävdar samtidigt vår bestämda vilja att få leva i fred och oberoende på det sätt som passar oss bäst." Slut citat. Den svenska flaggan symboliserar också naturen som vi älskar att njuta av. Vår rena luft. De vidsträckta landskapen och fjällen och sjöarna. Naturen gör vårt land rikt. Vi har förädlat skogen, malmen, vattenkraften och jorden. Med den nya gröna tekniken fortsätter Sverige att skörda framgångar i samklang med naturen. I den senaste klimatförhandlingen enades världens länder för första gången om att ställa om från fossila bränslen. Det ger hopp och framtidstro. Under året har Drottningen och jag återigen rest runt i Sverige. Vi har uppmärksammat mina 50 år på tronen. Vi har också firat att det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och Sverige blev ett självständigt land. På resorna har vi besökt många av länsmuseerna och sett fina exempel från vår historia. Sveriges länsmuseer har nära fyra miljoner besök varje år. Här finns historiska guldkorn bevarade som utgör en del av vårt kulturarv och våra traditioner.   Men vår historia är också människorna. Det som görs varje dag av var och en och det vi gör tillsammans. Var än du är i Sverige eller utomlands, så hoppas jag att du får en fin jul med lugn och ro. Kanske ge lite extra tid för att ta hand om en gammal vän eller en äldre släkting. Att skänka en extra tanke till dem som behöver det mest. Jag önskar dig vila och styrka som ger dig glädje och hopp. Nu går 2023 mot sitt slut och vi ser fram emot ett nytt år. Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2024! Sänds även kl. 18.45.

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Kristin Kaspersen Programledaren om att leda sig själv genom livets utmaningar. Hon har lett en rad stora tv-program som "Idrottsgalan" och "Let´s Dance" - en tävling hon också vunnit. I podden "Nyfiken på" intervjuar Kristin Kaspersen människor med spännande livsöden. Hon har gett ut fem böcker om hälsa och tillsammans med sina systrar skrivit boken "Vår mamma Lill-Babs". Kristin Kaspersen om sitt Vinterprat:- Det händer så mycket i livet som vi får uppleva, ibland utmaningar och förändringar som vi kan lära av och ibland saker vi inte kan påverka. I mitt Vinter kommer jag prata om vikten av att leda mig själv för att må så bra jag kan och ha energi för andra. Producent: Erika Strand-Berglund Sänds även kl. 22.05.

Underhållning

En lekfull bokstavsresa rätt in i musikens hemligheter.

Lättklassiskt

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

En aktuell och personlig talkshow måndag till torsdag. Programledare: Katherine Zimmerman. Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Martina Montelius: "Mina bollar är också avklippta" En korrespondens i etern om galna husse, faderslöshet och lax i sås. Med Martina "Konstantin" Montelius  och Annika"Bosse" Lantz. Från i fredags.

Lättlyssnat, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Vi går mot bättre tider! I dessa på många sätt mörka tider upptäcker Ulla Skoog ett ljus i mörkret - intresset för goda material och vackra hus växer! Det är juletid och Ulla besöker tomtenissen Anton Björklund, snickare och byggnadsvårdare, som varsamt renoverat ett hus som var så fallfärdigt att alla trodde att det skulle rivas. I själva verket behövdes det knappt bytas någonting, tomtenissen kunde i stället varsamt renovera alla originaldetaljer. Därefter går färden på snöiga vägar till Mariefred där Ulla träffar självaste tomtefar, arkitekten och stadsplaneraren Kjell Forshed. Han berättar om hur viktig skönheten är för våra hus och städer - av skönhet mår vi bra och det som är vackert vårdar vi. Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata. Natt mot lördag kl. 01.15 samt 1/1 kl. 07.03.

Vetenskap

Ekot 16:45 Kungens jultal om oro och hopp Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Varför är ett "nej" starkare än ett "ja" Allvarligt talat med författaren Niklas Rådström Påverkar språkets förändringar vårt sätt att se på varandra? Britt-Marie Bruun Var är makt till för? Sigge Hur vet man när gränsen är nådd och det är dags att ge upp? Mats Larsson och Sara-Maria Söderberg Varför är ett "nej" starkare än ett "ja"? Vidar Nimer Musiken är vald i samarbete med Anton Karis producent Susanna EInerstam susanna.einerstam@sr.se Sänds även i morgon kl. 07.03.

Sociala frågor

Aktualiteter

Ekot 17:45 Migrantström på väg mot USA Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Sara Parkman: "Jag får hjärtklappning när jag hör Dansar Edvard sjunga" Folkmusikern Sara Parkman älskar vallåtsmusik och en av hennes stora inspirationskällor är den särpräglade sångaren Dansar Edvard Jonsson: "Det slår an någonting i mig av absolut skönhet." Sara Parkman om Dansar Edvard Jonsson! I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det folkmusikern Sara Parkman som valt att prata om vallåtsmusik. Dansar Edvard Jonsson räknas till de främsta, men varför väcker hans lockrop och kulning så starka känslor i henne? Och hur inspirerar han hennes musik, som till exempel i låten E4 N från solodebuten "Sara Parkmans skog"? Sara Parkman är folkmusiker och kompositör. Hennes unika blandning av folk- och popmusik har nått en stor publik och hittills har hon gett ut tre soloalbum, "Eros agape philia" är den senaste. Hon samarbetar ofta med musikerna Hampus Norén och Samantha Ohlanders. Tillsammans skrev de "Fäboland" för RIksteatern och Ohlanders och Parkman turnerade 2017 med "Matriarkerna", som också blev ett album. Sommaren 2023 sätter Teater Västernorrland upp "Ronja Rövardotter" med musik av Parkman och Norén. Dansar Edvard Jonsson (1893-1976) föddes i Malung. Som ung vistades han på familjens fäbod där han lärde sig att locka på djuren, kula, men också gamla visor. Med tiden blev han känd för sin personliga sångstil som präglades av mycket känsla och att han sjöng i ett högt tonläge. Han har inspirerat många folksångare och är än idag en stor förebild. Kulturlivets Gunnar Bolin Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg". Producent Maria Götselius Sänds även på lördag kl. 05.02.

Kultur

"Rådmannens kalkon" - Hirams recept gör torr fågel saftig på annandagen Annandag jul hemma i mormors lägenhetskök. Ugnsluckan öppnas och stängs. Fågeln måste ösas! Anna Tullberg slår ett slag för Rådmannens kalkon, Hirams klassiker för att få en torr fågel att bli saftig. Akta dig för den varma plåten! Mera sherry! Svetten lackar och stressnivån är på topp. En lång stund senare sitter vi där allihop runt ett trångt, utfällt bord och äter tills magen står i fyra hörn. Vi konstaterar som vi brukar att årets kalkon nog är den godaste hittills. Mormor slappnar av. Det geniala receptet som får en torr fågel att bli härligt saftig men middagsätarna att ångra portion nr. fem kommer från matskribenten Hiram, alias Märit Huldt. Sänds även på onsdag kl. 01.50.

Kultur

H.M. Konungens jultal, 25 december 2023 Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. Kära svenskar, hemma och utomlands och alla i Sverige. Just nu sänker sig julefriden i många hem och på andra platser runt om i vårt land. Det ger oss tid till eftertanke och reflektion kring året som gått. Så är det också här på Kungliga slottet. Jag minns när jag, för många år sedan, var i Sydafrika i ett scoutsammanhang. Vi besökte ett av de mest utsatta områdena, utanför Kapstaden. Många av de som bodde där, levde under mycket knappa förhållanden. Plötsligt kom en pojke fram till mig. Han var 10, 11 år och klädd i en scoutskjorta. Pojken kände till att även jag är scout. Han var väldigt stolt över sin fina skjorta och ville berätta om vad den betydde för honom. Han sa: "När jag bär den, känner jag mig trygg och fredad. Inte ens de tuffaste grabbarna vågar gå på mig." Scout-skjortan gav respekt. Den symboliserade sunda värden. Jag tänker ofta på den episoden och vad goda symboler kan göra för oss människor. Det har på många sätt varit ett mörkt år. I Bryssel har svenskar, på väg till en fotbollsmatch, stolta iförda våra svenska färger, bragts om livet. Ett fruktansvärt dåd.    Här hemma i Sverige har flera drabbats av det hänsynslösa gängvåldet. Många känner en oro över samhällsutvecklingen. Samtidigt arbetar polis och rättsvårdande myndigheter oförtrutet med att skapa ett tryggare Sverige för oss alla. De har vårt fulla stöd i denna strävan.   Terrorattacken mot civila i Israel och det efterföljande kriget i Gaza innebär ett stort mänskligt lidande. Det skapar oroligheter och osämja i hela världen. En fredlig utveckling känns avlägsen - men hoppet måste leva. I Ukraina fortsätter folkets kamp för att försvara sitt land mot den ryska invasionen. Under året träffade jag president Zelenskyj när han var på besök i Sverige. Vi pratade om den fortsatt svåra situationen i landet. Presidenten, liksom den blågula ukrainska flaggan, har för många runt om i världen blivit en symbol för ett helt folks frihetskamp. Blått och gult är också färgerna i vår flagga.  Den svenska flaggan symboliserar våra värderingar, våra friheter, men också våra skyldigheter och vårt ansvar gentemot andra. Vi har full rätt att tycka olika.  Vi värnar åsiktsfriheten, men den stora friheten bygger på respekt och tolerans. Vårt land vilar också på rättsstatens grund. "Land skall med lag byggas". Det var Kung Karl den XV:s valspråk från 1859. Det är ursprungligen ett uttryck från medeltiden. Strofen har även en fortsättning som sällan uppmärksammas: "Land skall med lag byggas - och icke med våldsverk". En del av våra lagar kan idag uppfattas som självklara, men de är resultatet av landets utveckling, som ofta föregåtts av långa och ibland svåra överväganden. Vi har yttrandefrihet, religionsfrihet, allmän och lika rösträtt. Till detta kommer också andra lagar om barns rättigheter, förbud mot diskriminering och skydd för miljön. Under året har Sverige kommit allt närmare ett medlemskap i Nato. Det är den största försvars- och säkerhetspolitiska förändringen i vårt land sedan Sverige blev militärt alliansfritt för över 200 år sedan. Och den görs i bred politisk enighet. Min farfars bror Prins Wilhelm skrev år 1941, mitt under brinnande världskrig, en essä som heter "Fritt land". Den står sig väl än idag. Han skrev följande: "Vad vi vill värna om är ingenting annat än det egna. Mot ingen hyser vi agg lika litet som det skulle falla oss in att hota någon. Vi är ett fredsälskande folk som inte önskar göra en mygga för när, men vi hävdar samtidigt vår bestämda vilja att få leva i fred och oberoende på det sätt som passar oss bäst." Slut citat. Den svenska flaggan symboliserar också naturen som vi älskar att njuta av. Vår rena luft. De vidsträckta landskapen och fjällen och sjöarna. Naturen gör vårt land rikt. Vi har förädlat skogen, malmen, vattenkraften och jorden. Med den nya gröna tekniken fortsätter Sverige att skörda framgångar i samklang med naturen. I den senaste klimatförhandlingen enades världens länder för första gången om att ställa om från fossila bränslen. Det ger hopp och framtidstro. Under året har Drottningen och jag återigen rest runt i Sverige. Vi har uppmärksammat mina 50 år på tronen. Vi har också firat att det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och Sverige blev ett självständigt land. På resorna har vi besökt många av länsmuseerna och sett fina exempel från vår historia. Sveriges länsmuseer har nära fyra miljoner besök varje år. Här finns historiska guldkorn bevarade som utgör en del av vårt kulturarv och våra traditioner.   Men vår historia är också människorna. Det som görs varje dag av var och en och det vi gör tillsammans. Var än du är i Sverige eller utomlands, så hoppas jag att du får en fin jul med lugn och ro. Kanske ge lite extra tid för att ta hand om en gammal vän eller en äldre släkting. Att skänka en extra tanke till dem som behöver det mest. Jag önskar dig vila och styrka som ger dig glädje och hopp. Nu går 2023 mot sitt slut och vi ser fram emot ett nytt år. Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2024! Från kl. 12.40.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från lördagen.

Fritid och hobby

Sömnbrist och depression Den norske konstnären Edvard Munch både sov dåligt och hade mycket ångest. Och idag vet forskarna att risken för att bli deprimerad är mycket större för dem som har problem med sömnen. UR. Vem har inte problem med sömnen? Nästan alla. Eller i alla fall 40 procent av svenskarna. Och har man riktigt svårt att sova är risken för depression mer än dubbelt så hög jämfört med om man sussar gott. Därför vill läkaren och forskaren Sandra Tamm knäcka det som idag är en gåta: Varför leder sömnproblem till psykiatriska sjukdomar?  Följ också med på en resa in i den norske konstnären Edvard Munchs mörka värld. Han hade inte bara svårt att sova utan också kraftig ångest. Frågan är om hans ikoniska verk Skriet hade sett annorlunda ut om han hade fått delta i Sandra Tamms sömn-KBT?   Medverkande: Sandra Tamm, sömnforskare på Karolinska institutet. Alexandra Herlitz, konstvetare, Göteborgs universitet. Alexandra Fried, konstvetare, Göteborgs universitet. Programledare: Marcus Hansson och Malin Olofsson Producent: Therese Uddenfeldt Repris från 27/10 -23. Lyssna på alla avsnitt av Besserwisser på UR Play Referenser i urval: Hitta till Sandra Tamm https://medarbetare.ki.se/people/sandra-tamm Hitta till Alexandra Fried och Alexandra Herlitz https://www.gu.se/om-universitetet/hitta-person/alexandraherlitz https://www.gu.se/om-universitetet/hitta-person/alexandrafried Boken "Munch med egna ord", av Poul Erik Töjner, Prisma 2001. Munchs texter översatta av Jan Verner Carlsson Om Edvard Munchs liv https://www.britannica.com/biography/Edvard-Munch/Later-years Om sömnproblem i Sverige från Folkhälsomyndigheten https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten/ Biverkningar läkemedel mot sömnbrist https://www.1177.se/Stockholm/behandling-hjalpmedel/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/lakemedel-vid-somnsvarigheter/ En tidig svensk studie om kopplingen mellan sömn och depression https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25337948/ Musik: Skuggsjá av Ivar Björnsson och Einar Selvik Från i fredags.

Utbildning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sanningen om Oves föräldrar låg gömd i en besticklåda (R) Ove hittar av en slump sitt hälsokort från BB längst bak i besticklådan när han ska tömma huset och flytta. Kortet avslöjar en hemlighet. Hans föräldrar är inte hans biologiska mamma och pappa. Ove Sjöström är 54 år när han helt otippat hittar en ledtråd till vem han egentligen är. Längst bak i besticklådan hemma i föräldrahemmet ligger en liten lapp som visar sig vara hans hälsokort från BB. Men det är något som inte stämmer. I alla år har Ove trott att hans mamma och pappa som han vuxit upp med var hans biologiska föräldrar. Nu omkullkastas allt och jakten på de biologiska föräldrarna börjar.  Gunilla Nordlund har fått ta del av berättelsen om Oves sökande efter sanningen. Har du avslöjat en familjehemlighet som vänt upp och ner på bilden av dig själv? Hör gärna av dig med din berättelse till oss. Mejla till familjehemligheten@sverigesradio.se Producent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2020. Från kl. 11:04. Sänds även onsdag kl 04:30.

Dokumentärer, Repris

2/4. Klimatinsikten - Önskedrömmen blir ett hot (R) Varmare? Ja tack! Så tänkte forskarna om klimatet i början av 1900-talet - om man alls trodde på uppvärmningen. När man insåg allvaret, hade vi redan släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären. Andra delen av Klimatinsikten handlar om den brittiske hobbymeteorologen som på 1930-talet upptäckte att det blir varmare. Och om forskaren som började mäta koldioxid på vulkanen Mauna Loa och såg en successiv ökning. Vi hör också om världens första datorberäknade väderleksprognos - som gjordes i Sverige. I programmet hörs: Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 28 jan 2020. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström Från kl 12:09. Sänds även tisdag kl 05:02.

Vetenskap, Repris

Andliga frågor

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från förmiddagen

Kultur, Repris

Från morgonen. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Vetenskap

Från morgonen.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Kristin Kaspersen Programledaren om att leda sig själv genom livets utmaningar. Hon har lett en rad stora tv-program som "Idrottsgalan" och "Let´s Dance" - en tävling hon också vunnit. I podden "Nyfiken på" intervjuar Kristin Kaspersen människor med spännande livsöden. Hon har gett ut fem böcker om hälsa och tillsammans med sina systrar skrivit boken "Vår mamma Lill-Babs". Kristin Kaspersen om sitt Vinterprat:- Det händer så mycket i livet som vi får uppleva, ibland utmaningar och förändringar som vi kan lära av och ibland saker vi inte kan påverka. I mitt Vinter kommer jag prata om vikten av att leda mig själv för att må så bra jag kan och ha energi för andra. Producent: Erika Strand-Berglund Från kl. 13.

Underhållning, Repris

En lekfull bokstavsresa rätt in i musikens hemligheter. Från kl. 14.30.

Lättklassiskt, Repris