SR, P1 2024-03-09

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Konsten att vispa grädde 40 minuters långsam vispning. Bagaren Sébastien Boudets grädde är silkeslen. Vad händer fysikaliskt när man vispar? Hur är de andra sätten? Och vilken smakar bäst? Vi började prata grädde när vi gjorde programmet om Prinsesstårtan. Och när vi såg alla semlor. Grädden på semlor ser inte alltid så god ut. Lite sprucken och grynig. Så såg vi Sébastien Boudets semlor, med en silkeslen grädde. Och läste att han vispar på ett helt annat sätt än de flesta. - Jag vill inte att grädden ska var luftig och fluffig, säger han. Jag vill att den ska vara silkig och väldigt len. Sébastien säger inte att han vispar. - Jag friktionerar grädden. Och inte i en rund skål utan i en rektangulär låda, med en visp med tunna trådar, och mycket långsamt och försiktigt för att inte få in en massa luftbubblor. Han förklarar och visar hemma i sitt kök. Malin Sandström förklarar fysiken bakom att vispa grädde, i en intervju som vi gjorde 2016. Men eftersom fysiken i grädde inte har ändrats sen dess så gäller det fortfarande. Malin skrev tillsammans med Lisa Förare Winblad boken Matmolekyler (2011), som förklarar det mesta av matens och dryckers mystik. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Från i måndags. Sänds även på lördag kl. 12.05.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Sami Said - om tvångstankar, flykt och pennans makt Sami Said är författaren som får sina böcker att sjunga, och hans boksläpp har kantats av hyllningar. Senaste boken Satansviskningar har han beskrivit som sin mest självutlämnande hittills. Hur då? Sami Said kom till Sverige som tioåring, efter att hans föräldrar ursprungligen flytt från Eritrea. Väl i Sverige hittade han läsandet, och därefter skrivandet. Och när hans debutroman Väldigt sällan fin släpptes 2012 häpnade både kritiker och läsare. Sedan dess har hans böcker fortsatt fascinera och hyllas. Han har tilldelats både Aftonbladets litteraturpris och Katapultpriset, nominerats till Nordiska rådets litteraturpris och till Augustpriset, två gånger. Han har släppt romanerna Monomani, Människan är den vackraste staden och Satansviskningar. Och en barnbok, Äta gräs, tillsammans med Sven Nordqvist. "Det hände något, det var mig det hände"Den senaste romanen, Satansviskningar, har han skrivit till och från under 20 års tid. Ett utmattande arbete, då han dessutom skriver allt för hand.  Han beskriver boken som sin mest självutlämnande hittills. Bakgrunden är en händelse 2018, när hans fru och en vän tvingade honom att åka in till psyket. I den här Söndagsintervjun berättar han om satansviskningarna som för Sami Said uppenbarar sig i form av tvångssyndrom. Hur är det att leva med det? Och hur påverkas hans minnen av dem? Dessutom berättar han om sista gången han grät, om lustigkurren han nu tar avstånd från - och om hur det finns två berättelser om allt i livet. Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Rösterna inifrån Sis när gängen tog över - resan från vårdhem till fängelser När staten tog över ungdomsvården skulle det garantera en bättre behandling. Trettio år senare har de tappat kontrollen. Personal på hemmen har länge varit rädda för att prata öppet om situationen - men nu väljer tre anställda på Sis i Göteborg att bryta tystnaden. Livet innanför stängslet på Sis ungdomshem har förändrats kraftigt de senaste åren. Det gäller för både för intagna och anställda. Allt fler unga gängkriminella har tvingat hemmen att höja säkerheten och dra in aktiviteter för ungdomarna. Men det räckte inte. Till slut gick regeringen ut och sa att Sis-hemmen i sin nuvarande form ska läggas ner och ersättas av nya vårdformer. Nu berättar vårdarna Kerstin, Fabian och Stina om hur arbetet förändrades när allt fler unga gängkriminella togs in på hemmen. Togs som gisslanDe vittnar om hur Stina togs som gisslan med ett vapen tillverkat av en hörlur och om de två gängkriminella ungdomarnas kaxiga hälsning till personalen när de rymde. De upplever att deras arbete gått från att vårda de unga till att låsa in dem och förhindra nya rymningar. Att myndigheten inte lyssnar och tar deras svårigheter på allvar. Institutionschefen Catharina Högberg tar till sig av kritiken men menar att hemmet gjort ett bra jobb. Hon medger dock att förutsättningarna behöver bli bättre. Reportrarnas oväntade fynd inne på SisPå hemmet växer en lista fram över föremål som är farliga att ha framme på avdelningen. Det handlar bland annat om brödrostar, cd-skivor och verktyg. Men när Kalibers reportrar besöker ungdomshemmet i Bergsjön gör de en oväntad upptäckt på hemmets innergård: Ett vasst rostigt föremål, som hade kunnat användas som vapen. Medverkar i programmet gör "Stina", "Kerstin" och "Fabian" som alla jobbar på Nereby och egentligen heter något annat. Medverkar gör också institutionschefen Catharina Högberg. Här kan du läsa hela programmet Reportrar: Alice Lundberg och Markus Alfredsson Producenter: Eskil Lundgren och Markus Alfredsson Slutmix: Gustaf Vilhelmsson Programledare: Annika H Eriksson Från i måndags. Sänds även på söndag kl. 13.30.

Aktualiteter, Repris

Från förra fredagen.

Dokumentärer, Repris

Autenticitet - om jakten på det äkta Det sägs att det finns ett speciellt värde när något - eller någon - är äkta eller autentisk. Men vad innebär det egentligen? Vi går till en genuin kvarterskrog, läser autofiktion, ser dokumentärer, vill uppleva den lokala kulturen när vi reser. Varumärken, influencers och artister vill gärna framstå som äkta, antingen för att stå för vissa värderingar eller för att stå för vem man faktiskt är.  För med idén om autenticitet följer också idén om det autentiska jaget, ett unikt jag, en sanning om sig själv.  Begreppet autenticitet känns i allra högsta grad modernt, men redan på 1700-talet - med filosofer som Rousseau - och i 1800-talets romantik fanns tankar om autenticitet som ett ideal att sträva efter. Tankar som även kändes igen hos de existentialister som kom senare, då med idéer om att leva ett autentiskt liv, ett liv där man skapar sig själv genom sina medvetna och fria handlingar. Men finns det verkligen något som kan kallas för ett autentiskt jag?  Filosofiska rummet om vår besatthet med det autentiska. Medverkande: Isabelle Ståhl, doktor i idéhistoria och författare, samt Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Michael Borgert Research: Therése Lager Veckans tips: Böcker: Barndom i Berlin kring 1900 - Walter Benjamin, Elias Canettis självbiografi (Den räddade tungan är den första av tre böcker i hans självbiografiska serie) Teater: Tre systrar - Anton Tjechov, sätts upp av Eirik Stubø på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm Från söndagen.

Kultur, Repris

Bildningsbyrån- tänka mot strömmen: Tove Jansson - lek, satir och Mumin Tove Jansson var bildkonstnären som lekte, arbetade och älskade, och levde ett liv fritt från samtidens normer. Hon blev världsberömd för sin Mumin-värld men var också en känd satirtecknare. UR. Medverkande: Sirke Happonen, universitetslektor och docent vid Helsingfors universitet Björn Sundmark, professor i engelsk litteratur vid Malmö universitet Reporter, Julia Lundberg Producent, Elin Iskra Bildningsbyrån - Tove Jansson Lyssna på alla säsonger av Bildningsbyrån - tänka mot strömmen på UR Play Från i torsdags.

Utbildning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Jens Fänge: "Dick Bengtssons konstnärskap har aldrig släppt greppet om mig" Konstnären Jens Fänge var 18 när han såg en målning av Dick Bengtsson i ett fanzine och blev djupt fascinerad: "Det var något oroande som drog mig till bilderna, jag hade aldrig sett något liknande" I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har konstnären Jens Fänge valt att prata om konstnären Dick Bengtsson och hans egenartade konst som gjorde starkt intryck på den unge Jens. Han tycker själv att hans första målning han gjorde som konststudent på Valand tydligt förhåller sig till Dick Bengtsson och att det än i dag finns beröringspunkter mellan de två - inte minst gåtfullheten. Konstnären Jens Fänge är utbildad vid konsthögskolan Valand och Hovedskous målarskola i Göteborg. Han debuterade i mitten av 90-talet och har sedan dess ställt ut både i Sverige och utomlands. Han har bland annat haft separatutställningar på Bonniers Konsthall, Eskilstuna Konstmuseum och Göteborgs Konstmuseum. Våren 2024 visas "Ett annat land" på Galleri Magnus Karlsson och det är den femte separatutställningen i ordningen på galleriet. Han har också medverkat i många grupputställningar och finns representerad på exempelvis Moderna Museet och Nationalmuseet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum och Museet for samtidskunst i Oslo. Sedan 2017 är han medlem av Konstakademien. Dick Bengtsson (1936-1989) föddes i Stockholm och växte upp i ett arbetarhem på Söder. Förutom några konstkurser var han självlärd och blandade genrer och stilar på ett egensinnigt sätt. Oljemålningarna, lätt surrealistiska med hus och skugglika figurer. Han kunde lackera dem för att sedan gå över målningarna med ett hett strykjärn, allt för att få dem både solkiga och tidlösa. Han blev också känd för att använda symboler, som bland annat hakkors, på flera verk. Bengtsson gjorde också collage, konstfilm och var en föregångare inom installationskonsten i Sverige. Dick Bengtssons betydelse för svensk 1900-talskonst är odiskutabel - han har influerat många konstnärer som kommit efter honom och kallas ofta för "konstnärernas konstnär". Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg". Producent: Maria Götselius Från i måndags.

Kultur, Repris

Dokumentärer

Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ola Engelmark - Vatten - En jämn ström av livgivande vatten som steg längs mina ben, vattenytan reflekterade solens strålar mot mitt ansikte. Om Ola Engelmark: Ola Engelmark är skogsekolog och författare. Han berättar och skriver om skogar han besökt och människor han träffat längs stigarna. Ola Engelmark har jobbat över fyrtio år som lärare, forskare och forskningsfinansiär - i alla väderstreck, mellan fjäll och oceaner. Och ute på andra sidan hyggena, hittar han ständigt nya skogar med idéer och kunskap för en mångfald av möjligheter. Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Naturpanelen om tama lavskrikor och doften av vår Experterna i Naturpanelen svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. För sista gången den här säsongen svarar experterna i Naturpanelen på lyssnarnas naturfrågor. Runt bordet i Medelhavshuset i Botaniska trädgården finns entomologen Mikael Sörensson, botanisten Sofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson. Vad är det som gör att det doftar vår ute? Hur kommer det sig att just lavskrikor är så orädda och kommer fram och äter falukorv? Och varför är kantareller gula? Det är några av frågorna som panelen tar sig an. Eller så blir det just din fråga som tas upp. Hör av dig på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Naturpanelen om tama lavskrikor och doften av vår Experterna i Naturpanelen svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. För sista gången den här säsongen svarar experterna i Naturpanelen på lyssnarnas naturfrågor. Runt bordet i Medelhavshuset i Botaniska trädgården finns entomologen Mikael Sörensson, botanisten Sofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson. Vad är det som gör att det doftar vår ute? Hur kommer det sig att just lavskrikor är så orädda och kommer fram och äter falukorv? Och varför är kantareller gula? Det är några av frågorna som panelen tar sig an. Eller så blir det just din fråga som tas upp. Hör av dig på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekot 08:00 Sverige återupptar betalningar till UNRWA Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB: Programledare: Elias Wahlberg

Gaza, kriget mellan Israel och Hamas, hjälpsändningar, fartyg, USA bygger tillfällig hamn, regeringen, återuppta utbetalningar av bistånd, FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, UNRWA. Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Ekots utsände i Jerusalem

Melodifestivalen, final, favoriter. Medverkande: Carolina Norén, Sveriges Radios Melodifestivalkommentator, och Christoffer Jönsson, Melodifestivalklubben

Om kriget kommer, svensk livsmedelsindustri, beredskap, sårbarhet, Utredningen om en ny livsmedelsberedskap. Medverkande: Dario Dzananovic, platschef vid Fazers bageri i Falköping

Offentliga inköp, fakturor från kommuner, regioner och myndigheter, databas, AI, avvikelser, skattepengar, slöseri. Medverkande: Jens Nylander, som byggt databasen

Säpo, en till polisinsats, Tyresö, Stockholm. Medverkande: Fredrik Hultgren-Friberg, presstalesperson på Säkerhetspolisen

Nato, Sverige, fullvärdig medlem, krav på Sverige, Sveriges roll, överbefälhavare Michael Bydén i Ekots lördagsintervju. Medverkande: Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet, och Patrik Oksanen, försvarsexpert knuten till tankesmedjan Frivärld

SM i pussel, Göteborg. Medverkande: Terese Scherman, deltagare i pussel-SM

Oscarsgalan, Oscarsnominering, filmmusik, ”Oppenheimer”. Reportage av Roger Wilson, Sveriges Radios korrespondent. Medverkande: Ludwig Göransson, kompositör

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Hatten av! Minielefanterna slår tillbaka och digital doftkakafoni i Spanarna i P1 Koftor stickade av människohår, digitaliserade dofter och hattens återkomst sias det om i veckans omgång av Spanarna i P1! I panelen hör vi gästspanaren Jennifer Kücükaslan som spanar tillsammans med storveteranen Göran Everdahl och lillveteranen Niklas Källner. Programledare är Kattis Ahlström. Varmt välkommen in i radiovärmen! Häng med till framtiden med den glada trojkan i programmet som alltid har blicken och siktet inställt på det som komma skall - nämligen Spanarna i P1!  Spanarna i P1 2024-03-08 - veckans panel:Jennifer Kücükaslan: Gästspanare som många säkert känner igen som programledare för Premier League-studion på Viaplay spanar under rubriken: Hatten av! Göran Everdahl - journalist och filmkritiker spanar under rubriken: Minielefanterna slår tillbaka! Niklas Källner - journalist och författare spanar under rubriken digital doftkakafoni! Spanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kattis Ahlström Musiken väljs av Berit Nygren Tekniker: Stina Fagerberg Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland Spanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat. Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play. Från gårdagen. Sänds även på måndag kl 03:02.

Underhållning, Repris

Laysansumphönan - utrotad av konserverade kaniner I miljoner år kilar den omkring med sina svarta sammetskulor till ungar Ifred på sin ensliga ö. Men så klev tysken Max Schlemmer iland med en udda idé som ska få katastrofala konsekvenser. I avsnittet medverkar Torbjörn Ebenhard, Centrum för biologisk mångfald. Sänds även kl. 21.35 samt i morgon kl. 18.50.

Vetenskap

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Det hemliga spelet om de fängslade svenskarna i Iran Konflikt ser närmre på Irans ökända "gisslandiplomati". Hur har andra länder gjort för att få hem sina medborgare? Är fångutväxling enda vägen framåt? Två svenska medborgare sitter fängslade i Iran, anklagade för spioneri. Forskaren Ahmadreza Djalali, som dömts till döden och EU-tjänstemannen Johan Floderus, som ännu inte fått sin dom, men åklagaren yrkar på dödsstraff.  Samtidigt sitter den iranske tidigare fängelsevakten Hamid Noury i svenskt fängelse. I Svea Hovrätt dömdes han i december till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och 24 mord, under massavrättningarna i iranska fängelser 1988. Och det har spekulerats i att Iran vill få till en fångutväxling mellan honom och de fängslade svenskarna. För att det ska bli aktuellt måste den svenska regeringen antingen benåda Noury eller ingå ett avtal med Iran. Det har än så länge inte varit möjligt, eftersom rättsprocessen mot Hamid Noury pågått. Men när hovrättsdomen nu väntas vinna laga kraft, i och med att HD sagt nej till att pröva fallet, har möjligheten till ett fångutbyte öppnats: - Nu ligger det på regeringens bord, säger Said Mahmoud, professor emeritus vid Stockholms universistet. Medverkande: Matts och Kerstin Floderus, Johan Floderus föräldrar, Vida Mehrannia, Ahmadreza Djalalis hustru, Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet, Fariba Adelkah, fransk-iransk forskare som satt nästan fyra år i Evin-fängelset anklagad för spioneri, Jean-Francois Bayart, fransk statsvetare som ledde stödkommittén för Fariba Adelkah när hon satt fängslad i Iran mfl Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reportrar: Hedvig Holgersson och Massood Qiam Tekniker: Jakob Lalér Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Sänds även kl. 22.05 och på måndag kl 02:02.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Bråk på Ekot, bråk om Lexbase och glädjetjut för tidskriftsstödet Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Ekot-profiler i frontalangrepp mot ledningenSveriges Radio är mitt inne i det största besparingspaket på länge. 225 miljoner kronor ska sparas. Och just nu läggs pusslet över vilka tjänster, program och poddar som får magrare resurser eller helt skrotas. I veckan är det flaggskeppet Studio Ett som stått i strålkastarljuset när topplocket fullständigt gick. Det brukar inte läcka ut missnöje från Radiohuset, men i veckan har flera tunga radioprofiler genom debattartiklar och intervjuer i media vittnat om sin förtvivlan och frustration.  Efter otaliga försök till att bli hörsammade internt så har de nu tagit till orda ut i det offentliga. Nu är det fullskaligt bråk på Ekot. Den heliga vreden har tänts.  Krig mot databaser med personuppgifterDe senaste månaderna har det, lite i skymundan, börjat utkämpas ett juridiskt krig som kan få långtgående konsekvenser för den så unika svenska offentlighetsprincipen.  I ena ringhörnan finns databaser på nätet som tillhandahåller till exempel domar och förundersökningar. I den andra ringhörnan - en hel drös svenska domstolar som gjort uppror mot utlämningar av gigantiska mängder dokument till de här sajterna. Och nu ska självaste EU-domstolen i Luxemburg ge sig in i leken. Frågan som ska redas ut är: Skyddas företag som Mr Koll, Lexbase, Acta Publica eller nyhetsbyrån Siren av den svenska yttrandefrihetsgrundlagen eller bryter de mot dataskyddsförordningen, GDPR? Glädjebesked för Sveriges tidsskrifter I veckan kom förslaget som en hel bransch gått och väntat på. Tidskrifterna föreslås att få ett speciellt tidskriftsstöd. Och det här är en milstolpe i en process som pågått ända sedan utredaren Mats Svegfors presenterade sitt förslag till nytt mediestöd för snart två år sedan.  För det nya mediestödet som presenterades då uteslöt i praktiken tidsskrifterna från stöd. En ny utredning skulle tillsättas och nu ska alltså även tidskrifterna få en slant.   Programledare: Martina Pierrou Producent: Erik Peterson Sänds även i kväll kl. 21.03 samt natt mot tisdag kl 03:55.

Aktualiteter

Därför blev Nvidia ett av världens största bolag Chiptillverkaren Nvidia har på kort tid blivit ett av världens största och viktigaste bolag. AI-hype, pandemi och kryptofeber har skapat ett sug efter bolagets produkter och aktiekursen har rusat. För 30 år sedan var bolagets vision att förbättra upplevelsen av datorspel. Nu kantas det av både bubbelvarningar och en oro för att att makten över AI-utvecklingen blir för koncentrerad. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Johan Javéus, seniorekonom SEB Sven Carlsson, teknikreporter Ekot Johan Florén, hållbarhets- och kommunikationschef Sjunde AP-fonden Frédérik Cho, vice ordförande Sweden-China Trade Council,  Fredrik Heintz, professor i datavetenskap Linköpings universitet Jensen Huang, vd Nvidia Adam Parker, vd Trivariate Research Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Stina Fagerberg ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även natt mot måndag kl. 00.02.

Ekonomi

Kultur

"betraktelser (intro)" av Aya Kanbar UPPLÄSNING: Aya Kanbar Det är svårt att komma förbi Aya Kanbars ålder. När hon debuterade med "Hyperverklighet" 2021 var hon en sjuttonårig gymnasist och recensenterna kallade henne ett fenomen, sensationell, självlysande, en exceptionell begåvning. Boken nominerades till inte mindre än tre priser: Katapultpriset, Borås Tidnings debutantpris och Sveriges Radios Lyrikpris. I dikterna framträder en poet som kaxigt leker med språket i en flimrande samtid. Begreppet "hyperverklighet" myntades av den franske filosofen Jean Baudrillard, som en beskrivning av ett tillstånd där representationerna av verkligheten lever sitt eget liv och bilderna av världen kan framstå som verkligare än själva världen. Kanbar skriver: "vi är unga & ren fantasi". I juryns motivering till SR Lyrikpris-nomineringen hette det att diktsamlingen "med vidöppna sinnen och sprudlande språkfantasi speglar skenbildernas tidsålder. Oförskräckt korskopplar poeten ord som sprakar av en passionerad energi och fångar evigt unga känslor i ett kvicksilverflyktigt nu." Hösten 2023 publicerades Aya Kanbars andra diktsamling, "Aftongata", som av förlaget beskrevs som "ett bokslut över tonåren". Här är dödsängeln Azrael följeslagare genom en kärleksrelation som utspelar sig under neonbelysta natthimlar, i tomma biografer och på sunkiga kebabhak. I en berg- och dalbanefärd genom förälskelsens och förtvivlans slitna fraser banar sig poeten väg bland "kickade klichéer", "makabert vacker kitsch" och "euforiska ordlekar". DIKT: "betraktelser (intro)" av Aya Kanbar DIKTSAMLING: Hyperverklighet (Nirstedt litteratur, 2021) MUSIK: Trad från Skottland: Aoidh na dèan cadal idir EXEKUTÖR: Andy Sheppard, saxofon, Eivind Aarset, gitarr, Michel Benita, kontrabas och Sebastian Rochford, trummor Sänds även kl. 20.55.

Kultur

Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Ekot 12:30 Misstänkt föremål var skarpladdat Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

ÖB Micael Bydén: "Försvaret av landet börjar närmare den östra fronten" Överbefälhavaren om Natos krav på det svenska försvaret och om varför kraven kommer att öka avsevärt nästa år - och om kritiken mot konsultfirman han registrerade i höstas. I torsdags den 7 mars blev Sverige Natos 32:e medlemsland. Direkt efter att medlemskapet var ett faktum skickade Micael Bydén ut en dagorder till alla anställda där han skrev att Försvarets uppdrag från och med nu lyder: Vi försvarar Sverige, våra allierade, och vår frihet att leva som vi själva väljer. Kring årsskiftet ska Sverige skicka en reducerad bataljon, några hundra soldater, till Lettland. Svenskarna ska vara del av en multinationell styrka, och de kan komma att bli indragna i strid. "Det är ju därför man finns där. Dels är man där för att öva och träna och se till att man kan hantera olika situationer, men om situationen skulle kräva det så ska man självklart kunna nyttja de här styrkorna", säger Micael Bydén. Nya krav på Sverige nästa årI och med Natomedlemskapet omfattas nu Sverige av Natos förmågemål, alltså det som Nato förväntar sig att Sverige ska bidra med. Var fjärde år fastställs de här målen för alla Nato-länder, men inget land är med i beslutet om de egna målen. Enligt Micael Bydén kommer det att bli en avsevärd ambitionshöjning i Sveriges nya förmågemål, något som framgår av ÖB:s militära mål till regeringen. Vilka indikationer har ÖB fått om de nya målen? "Höga förväntningar, och där kraven är att initialt så ska vi kunna gå in i det som heter gemensamt luft- och robotförsvar, att vi kan ta ett större ansvar var det gäller de marina delarna, att vi jobbar med och skapar ett värdlandsstöd, det är ju exempel där vi kommer att behöva lägga mer resurser än vad som ligger i planen idag.", säger Micael Bydén. De nya förmågemålen för Sverige kommer fastställas an Nato i början av nästa år. Om kritiken mot konsultbolaget: "Jag är bara människa" I september går Micael Bydéns förordnade ut. Tidigare i år uppmärksammades att han i höstas registrerade ett konsultbolag för tiden efter att han slutar som ÖB. Det väckte omfattande kritik. I Ekots lördagsintervju svarar han för första gången på kritiken, han säger att han fick rekommendationen att det kunde vara bra att få företaget på plats i tid. "Jag har lagt hela mitt yrkesverksamma liv i Försvarsmakten, jag har varit ÖB nu i åtta och ett halvt år. Min lojalitet, den ligger och hållet i mitt uppdrag, men jag är bara människa. Jag har ingen intention med bolaget, jag har ingen verksamhet. För mig känns det väldigt bra att ha det på plats för jag behöver inte tänka på det idag.", säger Micael Bydén. Med tanke på alla reaktioner som har varit, det har kallats olämpligt och att det kan finnas intressekonflikter. Var det ett misstag, ångrar du att du startade företaget? "Det var väl inget eftersträvansvärt att finnas i media kring den här frågan. Hade jag vetat att det skulle gå så snabbt hade jag förmodligen väntat.", säger Micael Bydén. Gäst: Micael Bydén, överbefälhavare Programledare: Per Bergfors Nyberg Kommentar: Mats Eriksson, försvarsreporter på Ekot Tekniker: Sophie Andersson Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredagen den 8 mars. Sänds även i morgon kl 06:03 och på tisdag kl 04:25.

Aktualiteter

Sänds även kl. 00.02 samt på måndag kl 04:30.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från onsdagen.

Ekonomi, Repris

Dokumentärer

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Olof Wretling är Robin Hood i Humlegården Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Repris från 26 juni 2022. Medverkande i det här avsnittet av På minuten:Programledare: Hans Rosenfeldt Panelen: Pia Johansson, Olof Wretling, Babben Larsson, Eric Stern Musik: Erland von Heijne Producent: Mette Göthberg Sänds även i natt kl. 01.02 samt söndagkväll kl. 21.03.

Underhållning

Känslorna - om empatiska råttor Människors känsloliv är rikt, men hur ser det ut hos andra djur? Studier visar att råttor räddar varandras liv om de kan. Om vikten av känsloförmåga för en arts överlevnad. Expert: Jessica Abbott, evolutionsbiolog vid Lunds universitet Programledare: Erik Laquist Producent: Anna Iversen Sänds även i morgon kl. 08.50 samt kl. 21.33.

Dokumentärer

Ekot 16:45 Liberalerna vill förse sociala medier med barnspärr Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Bokcirkeln: Vi läser Han Kangs hyllade roman "Jag tar inte farväl" Den nobelpristippade sydkoreanska författaren Han Kang kommer snart till Sverige. Lundströms Bokradio lägger sig i framkant och bokcirklar om hennes nya roman "Jag tar inte farväl". Jag tar inte farväl är Han Kangs (född 1970) fjärde roman på svenska. Tidigare böcker är Levande och döda som kom 2016, Vegetarianen från 2017 och Den vita boken från 2019. Boken börjar med en dröm. Huvudpersonen Gyeongha befinner sig i ett snörikt landskap vid en sluttande bergssida täckt med tusentals svarta trästockar planterade i marken. Alla är lite böjda eller vridna, som om det var tusentals män, kvinnor och utmärglade barn som stod och kurade i snöfallet. Så inleds en suggestiv och poetisk berättelse som tar huvudpersonen till ön Jeju och tillbaka i tiden till koreahalvöns mörka historia. En massaker ägde rum på Jeju åren 1948-1949. Invånare och vänstersympatisörer gjorde uppror mot den kommande uppdelningen av Syd- och Nordkorea, protester som slogs ner av den koreanska armén och ledde till massakrer på civila. Omkring 30 000 människor massakrerades, ungefär 10 procent av befolkningen på ön, däribland många barn. Våra gäster är Agri Ismaïl som nyligen debuterade med romanen Hyper och skriver i Expressen, och Aase Berg, poet, författare och kritiker, hennes senaste bok heter Aases död. - Hon berör ofta väldigt mörka ämnen, som jag som läsare inte känner till. Det är ett kallt och distanserat våld men man känner alltid vikten av den koreanska historien, säger Agri Ismaïl i Lundströms Bokradio. - Jag tycker hon kan skriva så magiskt utan att bli flummig. Hon är gåtfull men med en otrolig nyanseringsförmåga och precision. Hon kan till och med skriva om drömmar utan att det blir tråkigt, säger Aase Berg. Jag tar inte farväl är översatt till svenska av Anders Karlsson och Okkyoung Park. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Andreas Magnell (producent)

Kultur

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Långsamma tankar En stunds stillhet inför helgen, med Samuel Sander I skogen är jag aldrig rädd att gå vilse. Men känslan av vilsenhet hör ju inte alltid samman med vart vi befinner oss rent geografiskt. Jag vet inte om du, som jag, erfarit hur det är att gå vilse i ett inre landskap? Samuel Sander är konstnär och verksam vid Fridhemskyrkan, i Stockholm Text Ps 107:1-9 Klockor Finja kyrka, i Lunds stift   Musik Thu Ert Jordhin med Ólafur Arnalds Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Norska Hilde Sandvik, svenska Åsa Linderborg och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Ett samarbete mellan Sveriges Radio, norska NRK och danska DR inom ramen för Nordvision. Sänds även på måndag kl. 01.02.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från gårdagen.

Underhållning, Repris

"betraktelser (intro)" av Aya Kanbar UPPLÄSNING: Aya Kanbar Det är svårt att komma förbi Aya Kanbars ålder. När hon debuterade med "Hyperverklighet" 2021 var hon en sjuttonårig gymnasist och recensenterna kallade henne ett fenomen, sensationell, självlysande, en exceptionell begåvning. Boken nominerades till inte mindre än tre priser: Katapultpriset, Borås Tidnings debutantpris och Sveriges Radios Lyrikpris. I dikterna framträder en poet som kaxigt leker med språket i en flimrande samtid. Begreppet "hyperverklighet" myntades av den franske filosofen Jean Baudrillard, som en beskrivning av ett tillstånd där representationerna av verkligheten lever sitt eget liv och bilderna av världen kan framstå som verkligare än själva världen. Kanbar skriver: "vi är unga & ren fantasi". I juryns motivering till SR Lyrikpris-nomineringen hette det att diktsamlingen "med vidöppna sinnen och sprudlande språkfantasi speglar skenbildernas tidsålder. Oförskräckt korskopplar poeten ord som sprakar av en passionerad energi och fångar evigt unga känslor i ett kvicksilverflyktigt nu." Hösten 2023 publicerades Aya Kanbars andra diktsamling, "Aftongata", som av förlaget beskrevs som "ett bokslut över tonåren". Här är dödsängeln Azrael följeslagare genom en kärleksrelation som utspelar sig under neonbelysta natthimlar, i tomma biografer och på sunkiga kebabhak. I en berg- och dalbanefärd genom förälskelsens och förtvivlans slitna fraser banar sig poeten väg bland "kickade klichéer", "makabert vacker kitsch" och "euforiska ordlekar". DIKT: "betraktelser (intro)" av Aya Kanbar DIKTSAMLING: Hyperverklighet (Nirstedt litteratur, 2021) MUSIK: Trad från Skottland: Aoidh na dèan cadal idir EXEKUTÖR: Andy Sheppard, saxofon, Eivind Aarset, gitarr, Michel Benita, kontrabas och Sebastian Rochford, trummor Från kl 12:00.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Bråk på Ekot, bråk om Lexbase och glädjetjut för tidskriftsstödet Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Ekot-profiler i frontalangrepp mot ledningenSveriges Radio är mitt inne i det största besparingspaket på länge. 225 miljoner kronor ska sparas. Och just nu läggs pusslet över vilka tjänster, program och poddar som får magrare resurser eller helt skrotas. I veckan är det flaggskeppet Studio Ett som stått i strålkastarljuset när topplocket fullständigt gick. Det brukar inte läcka ut missnöje från Radiohuset, men i veckan har flera tunga radioprofiler genom debattartiklar och intervjuer i media vittnat om sin förtvivlan och frustration.  Efter otaliga försök till att bli hörsammade internt så har de nu tagit till orda ut i det offentliga. Nu är det fullskaligt bråk på Ekot. Den heliga vreden har tänts.  Krig mot databaser med personuppgifterDe senaste månaderna har det, lite i skymundan, börjat utkämpas ett juridiskt krig som kan få långtgående konsekvenser för den så unika svenska offentlighetsprincipen.  I ena ringhörnan finns databaser på nätet som tillhandahåller till exempel domar och förundersökningar. I den andra ringhörnan - en hel drös svenska domstolar som gjort uppror mot utlämningar av gigantiska mängder dokument till de här sajterna. Och nu ska självaste EU-domstolen i Luxemburg ge sig in i leken. Frågan som ska redas ut är: Skyddas företag som Mr Koll, Lexbase, Acta Publica eller nyhetsbyrån Siren av den svenska yttrandefrihetsgrundlagen eller bryter de mot dataskyddsförordningen, GDPR? Glädjebesked för Sveriges tidsskrifter I veckan kom förslaget som en hel bransch gått och väntat på. Tidskrifterna föreslås att få ett speciellt tidskriftsstöd. Och det här är en milstolpe i en process som pågått ända sedan utredaren Mats Svegfors presenterade sitt förslag till nytt mediestöd för snart två år sedan.  För det nya mediestödet som presenterades då uteslöt i praktiken tidsskrifterna från stöd. En ny utredning skulle tillsättas och nu ska alltså även tidskrifterna få en slant.   Programledare: Martina Pierrou Producent: Erik Peterson Från kl. 11.03.

Aktualiteter, Repris

Laysansumphönan - utrotad av konserverade kaniner I miljoner år kilar den omkring med sina svarta sammetskulor till ungar Ifred på sin ensliga ö. Men så klev tysken Max Schlemmer iland med en udda idé som ska få katastrofala konsekvenser. I avsnittet medverkar Torbjörn Ebenhard, Centrum för biologisk mångfald. Från i morse. Sänds även i morgon kl. 18.45.

Vetenskap, Repris

Ola Engelmark - Vatten - En jämn ström av livgivande vatten som steg längs mina ben, vattenytan reflekterade solens strålar mot mitt ansikte. Om Ola Engelmark: Ola Engelmark är skogsekolog och författare. Han berättar och skriver om skogar han besökt och människor han träffat längs stigarna. Ola Engelmark har jobbat över fyrtio år som lärare, forskare och forskningsfinansiär - i alla väderstreck, mellan fjäll och oceaner. Och ute på andra sidan hyggena, hittar han ständigt nya skogar med idéer och kunskap för en mångfald av möjligheter. Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Det hemliga spelet om de fängslade svenskarna i Iran Konflikt ser närmre på Irans ökända "gisslandiplomati". Hur har andra länder gjort för att få hem sina medborgare? Är fångutväxling enda vägen framåt? Två svenska medborgare sitter fängslade i Iran, anklagade för spioneri. Forskaren Ahmadreza Djalali, som dömts till döden och EU-tjänstemannen Johan Floderus, som ännu inte fått sin dom, men åklagaren yrkar på dödsstraff.  Samtidigt sitter den iranske tidigare fängelsevakten Hamid Noury i svenskt fängelse. I Svea Hovrätt dömdes han i december till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och 24 mord, under massavrättningarna i iranska fängelser 1988. Och det har spekulerats i att Iran vill få till en fångutväxling mellan honom och de fängslade svenskarna. För att det ska bli aktuellt måste den svenska regeringen antingen benåda Noury eller ingå ett avtal med Iran. Det har än så länge inte varit möjligt, eftersom rättsprocessen mot Hamid Noury pågått. Men när hovrättsdomen nu väntas vinna laga kraft, i och med att HD sagt nej till att pröva fallet, har möjligheten till ett fångutbyte öppnats: - Nu ligger det på regeringens bord, säger Said Mahmoud, professor emeritus vid Stockholms universistet. Medverkande: Matts och Kerstin Floderus, Johan Floderus föräldrar, Vida Mehrannia, Ahmadreza Djalalis hustru, Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet, Fariba Adelkah, fransk-iransk forskare som satt nästan fyra år i Evin-fängelset anklagad för spioneri, Jean-Francois Bayart, fransk statsvetare som ledde stödkommittén för Fariba Adelkah när hon satt fängslad i Iran mfl Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reportrar: Hedvig Holgersson och Massood Qiam Tekniker: Jakob Lalér Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Från förmiddagen. Sänds även måndag kl 02:02.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från söndagen.

Dokumentärer, Repris