SR, P1 2024-12-23

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i går.

Aktualiteter, Repris

Kampen som avgör din lön: "Ovanligt viktigt beslut" Inflationen har ätit upp flera års löneökningar och många känner sig fattigare. Nu ska lönen för över 3 miljoner anställda förhandlas i en ovanligt stor avtalsrörelse. Löntagarna hoppas på mer i plånboken, men samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur som envist biter sig fast. Programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Albin Kainelainen, generaldirektör, Konjunkturinstitutet Irene Wennemo, generaldirektör, Medlingsinstitutet Tomas Undin, förhandlingschef, Teknikföretagen Marie Nilsson, ordförande, IF Metall Elisabeth Svantesson, finansminister (M) Erik Thedén, Riksbankschef Eva Samakovlis, analyschef, Arbetsförmedlingen Ulf Olsson, ordförande i förhandlingsdelegationen, Sveriges kommuner och regioner Veronica Magnusson, ordförande, Vision Jonas Kolsrud, forskare i nationalekonomi, Linnéuniversitetet Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från i lördags.

Ekonomi, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Journalister på film: skurkar, superhjältar eller slarvpellar? Juletid betyder filmtid! En vanligt förekommande figur på vita duken är journalisten. Men hur gestaltas egentligen reportrar på film? Hur nära sanningen kommer fiktionen? Vi på Medierna kartlägger de olika journalisttyperna på film; hjältar som Spotlight-reportrarna, slarvpellar som Nina i TV4:s serie Doktrinen och klumpedunsar som Bridget Jones. Reporter: Alexandra Sannemalm I veckan kom den nya tilldelningen av mediestödet. Sveriges medier blev varse vilka som är de lyckligt lottade som får sig en - inte så liten slant - för att klara livhanken i dessa bistra medietiden. Vad kan det här betyda för medier? Reporter: Erik Petersson I januari kliver Donald Trump på presidentposten - igen. Trump har som ingen annan president hotat och häcklat journalister - och under sin förra valperiod attackerade han en rad mediebolag - som NY Times, Washington Post och CNN med stämningar. Det ser inte ut som om han tänker röka fredspipa med medierna den här rundan på presidentposten heller. Snarare trappar Trump upp sitt krig mot medierna. Så hur är stämningen bland Vita Husets korrespondenter? Reporter: Katarina Andersson Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

På jakt efter medvetandets gåta Vad är medvetandet som gör det möjligt för oss att känna och tänka och vilken glädje kan vi ha av att lära känna det egna medvetande bättre? Med hjälp av hjärnforskaren Pontus Wasling går vi på jakt efter det mänskliga medvetandets essens och får reda på varför det är abstrakt och konkret på en gång. Programledare: Louise Epstein Gäst: Pontus Wasling, hjärnforskare Göteborgs universitet Producent: Tommie Jönsson Från i går.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

"Fanny och Alexander" - jul igen och en hyllning till Gunn Wållgren som farmor Varje jul sänds den i televisionen Ingmar Bergmans film "Fanny och Alexander." Den är en ouppnåelig gobeläng över borgerligt julfirande vars beståndsdelar till och med Chat GPT har koll på. Övermöblerade salonger med tunga röda draperier, dignande julbord, tusen levande ljus och girlanger, ett myller av släktingar och diverse husor i yster långdans genom rummen. Så i Klassikern glömmer vi tillfälligt Guds eventuella existens och biskopsgården och straffen och mystiken för nu är det jul igen och där är hon, farmor, i filmen i Gunn Wållgrens gestalt. Hon är familjeöverhuvudet i familjen Ekdal, det är i hennes våning det ska firas, det är i hennes knä som Alexander kryper ihop när han behöver tröst. Hon har stenkoll på sin familj, vet sina söners svagheter, spelar sina roller väl som den gamla skådespelerska hon är, går med fasta steg i långa kjolar genom rummen, smuttar lite konjak i förbifarten och blir aningen sentimental då hon träffar sin gamle älskare Isak för att strax sätta på sig farmorsansiktet igen. Det här var skådespelerskan Gunn Wållgrens allra sista roll, i Bergmans arbetsböcker kan man läsa att han är orolig för hennes hälsa, hennes ryggont, och hon dör också bara ett halvår efter filmens premiär, sommaren 1983. "Allt detta bländande ljus och allt detta mörker," skriver Bergman någonstans om sin egen barndoms jular. "Detta hejdlösa ätande. Detta besynnerliga festande. Denna frambrusande livsglädje." Och det kan vara det som dröjer sig kvar, som vi i krympande kärnfamiljer och fast i konsumismens klor kan längta så förtvivlat efter. En Klassiker av Katarina Wikars. Från i fredags.

Kultur, Repris

Så blir gemenskap politik idag Från 2023. "Alla ska med", "ett etiskt modersmål", "nationen behöver hitta VI-känslan". De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap? Idag pratas det allt oftare om svenska värderingar som minsta gemensamma nämnare för att tillhöra den svenska gemenskapen. Och allt oftare blickas det tillbaka till en tid då det påstås att vi fortfarande var ett vi och kände en samhörighet med varandra. Vilka är vi-och-dom idag och vilka var vi då? Behöver samhällsmedborgare ha ett känslomässigt förhållande till sitt land eller räcker det med att att man är en sammanslutning med en gemensam uppgift? De politiska ideologiernas ger olika svar på vilka gemenskaper som krävs i ett fungerande samhälle. Medverkande: Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Från i går. Sänds även på fredag kl. 20.03.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Norska Hilde Sandvik, svenska Åsa Linderborg och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Ett samarbete mellan Sveriges Radio, norska NRK och danska DR inom ramen för Nordvision. Från i lördags.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Arresteringsordern som hotar ICC:s framtid Efter arresteringsordern mot Israels premiärminister Netanyahu har flera medlemsländer antytt att de kan tänka sig att trotsa domstolens beslut. Är det här början på slutet för ICC? Medverkande: Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt, Slavenka Drakulic, författare och publicist, Meron Rapaport, israelisk journalist på nättidningen the Local Call +972, Harry Davies, på den brittiska tidningen The Guardian, Ziv Nevo Kulman, Israels ambassadör, Janina Dill, är professor vid Oxforduniversitetet i global säkerhet, ICC:s talesperson Fadi El Abdallah mfl Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.se Reporter: Ulrika Bergqvist Tekniker: Jacob Gustavsson Producent: Esfar Ahmad esfar.ahmad@sr.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Nobelpristagarens AI-varning - och robotar som forskar Vi har besökt två svenska lab med robotar som kan göra hela forskarjobbet med hjälp av AI. Geoffrey Hinton som fick Nobelpris för AI ägnade sitt tal på Nobelfesten åt varningar för tekniken. Vi hör också om hur e-DNA avslöjade ärtmusslor som fanns på ställen man inte visste. E-DNA, alltså att hitta DNA i miljön från arter man letar efter, kan göra miljöövervakningen effektivare. Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från morgonen. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Julefrid - Albin Tanke Dan före dopparedan möter vi prästen och psykoterapeuten Albin Tanke från Malmö. Ur andakten: Under en tid kring jul fick jag verka som sjömanspräst i den stora hamnen. Jag fick en liten inblick i hur sjömännen hade det där. Många hade varit ombord i månader utan fast mark under fötterna, hundratals mil hemifrån. Här var jag nu i hamnen för att lämna några julklappar som kändes futtiga - det var helt enkelt lite julgodis. Jag tittade upp mot det enorma skeppet och tvekade. Men vykorten, med text från julevangeliet som var fästa vid varje klapp, fick mig ändå att våga gå över relingen för att möta maskinisterna, matroserna och alla de andra sjömännen - unga män och kvinnor som var så långt hemifrån - som nu fick höra mitt försiktiga: "God jul!" Glädjen och kärleken som mötte mig var enorm. En tacksamhet som kändes svår att ta emot för det lilla jag hade att ge. Men så stark gemenskapen blev bortom språkbarriärerna och bortom olikheter. Det heliga som delas genom julens budskap tar bort vanliga hinder. Vi fylls av ljuset. Kristusljuset som nu omfamnar världen och som skiner för oss alla. Text: Luk 1:76-79 Musik: Jul, jul strålande jul med David Schultz Producent: Susanna Németh liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ekot 06:00 Färre får bostadsbidrag i Sverige Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Per J Andersson - Vad gör det om hundra (miljoner) år - Det ger mig en känsla av att om varningstecknen lyser tillräckligt starkt och många ropar tillräckligt högt, medan andra pekar på tänkbara alternativ, så är det ändå inte omöjligt att vända skutan. Per J Andersson var på åttiotalet med och startade Vagabond. Sedan dess har han också rest till Indien för att skriva böcker, reportage och nyhetsartiklar. Han har dessutom skrivit guideböcker till Grekland och Kroatien, dokumentärromanen "New Delhi-Borås", den resefilosofiska essäsamlingen "För den som reser är världen vacker", en serie ljudböcker om historiska kvinnliga resenärer och reportageboken "Drömmen om en ö". Han har också varit programledare för Räls i P1, en programserie om järnvägens roll i samhället. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.50.

Andliga frågor

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig - med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ekot 08:00 Förbud mot kusinäktenskap har nu ett brett stöd i Riksdagen Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kärnkraft, konsumtion, släktrelationer Ring P1 från Malmö om bland annat skattepengar till forskning, kärnkraftens miljöpåverkan, svenskarnas konsumtion och närhet till sin släkt. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Sänds även i kortversion kl. 21.38 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sänds även natt mot torsdag kl. 01.35 samt på fredag kl. 23.35.

Dokumentärer

Chris smugglade ransoneringskuponger Chris Frykholm lämnade sin man och började umgås med Klarabohemerna i 40-talets Stockholm. Christina Kellberg ville veta mer om sin mormors liv som fick ett sorgligt slut. När Christina, Chris, Frykholm kommer till Stockholm under andra världskriget vill hon slå sig fri. Hon lämnar sin man och börjar umgås med Klarabohemerna och har drömmar om att börja skriva. Men en dag grips hon av polis för att hon stulit ransoneringskuponger. Hon döms till fängelse och när hon kommer ut är hon sig inte lik. Hennes liv slutar tragiskt med ett självmord och släktforskaren och journalisten Christina Kellberg växer upp utan att ha fått veta så mycket om sin mormor. I Släktband berättar Christina om sin mormor Chris liv. Medverkande: Peter Bennesved, idéhistoriker. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro. Källor: Christina Kellberg (2011), Kupongtjuven: min mormors förlorade heder Sänds även natt mot onsdag kl. 01.35 samt lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Var Österrike verkligen en stormakt? Hur mäktigt var egentligen Österrike när det stod på höjden av sin makt?

Vetenskap

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Kultur

"Tomten" av Viktor Rydberg UPPLÄSNING: Sven Wollter (från skivan "Jul hos mig" med Lotta Engberg, 2009) DIKT: "Tomten" av Viktor Rydberg DIKTSAMLING: Ny Illustrerad Tidning (1881) MUSIK: Franz Gruber: Stilla natt EXEKUTÖR: Karin Nelson, orgel Sänds även kl. 23.53.

Kultur

Underjordiska träd och källan till musiken finns i tropikernas torrskogar Bortglömda skogar viktiga att bevara för den biologiska mångfalden. De tropiska torrskogarna har en biologisk mångfald som förvånar, med många fascinerande livsformer som anpassat sig till långa perioder av torka. Här finns till exempel underjordiska träd. Men torrskogarna får mycket mindre uppmärksamhet jämfört med tropikernas regnskogar och glöms därför ofta bort i naturvårdssammanhang, trots att de också är hotade. Biologen Camilo Londoño vid Calis botaniska trädgård i Colombia vill lära så många som möjligt om vad torrskogarna betyder både för människorna och övriga arter i naturen. Här får du följa med honom på en tropisk skogspromenad. Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Helena Söderlundh och Lars Broström lars.brostrom@sr.se Sänds även kl. 20.30 samt imorgon kl. 05.02.

Vetenskap

Ekot 12:30 Dom i utpressningsmål, Åtgärder för att minska ensamheten i Nederländerna och färre hundar smugglas in i Sverige Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Bokcirkeln: De bästa kriminalromanerna att läsa i jul! Marie Lundström bjuder in till ett samtal om nya och klassiska kriminalromaner att läsa i jul. Gäster är deckarförfattaren Magnus Montelius och litteraturkritikern Lotta Olsson. I Lundströms Bokradios säsongsavslutning bjuder vi på lästips med fokus på kriminalromaner. Vilka var de bästa deckarna 2024? Och vilken mordgåta passar extra bra när julfriden infunnit sig? Gäster: litteraturkritikern Lotta Olsson, och Magnus Montelius, författare till boken Gränsen (nominerad till årets bästa kriminalroman av Svenska Deckarakademin). Författare och titlar som nämns i programmet av Lotta Olsson och Magnus Montelius:Sarah Vaughan, Efter skandalen, 2019. Översättning: Molle Kanmert Sjölander Håkan Nesser, Ung mans färd mot natt, 2024 Agatha Christie, Hercule Poirots jul, 1938. Översättning: Helen Ljungmark Agatha Christie, Miss Marples sista fall, 1977. Översättning: Britte-Marie Bergström Agatha Christie, Mordet på Orientexpressen, 1934. Översättning: Helen Ljungmark Carl-Johan Vallgren, Din tid kommer, 2024 Anthony Horowitz, ordet är mord, 2024 Lena Sundström och Jens Mikkelsen, Fristaden, 2024 Fredrik Lundberg, Tigerns år, 2024 Tracy Sierra, Mamma kommer snart, 2024. Översättning: Christina Mansicka Marie Hermanson, Längst in i skogen, 2024 Anne Holt, Tolv otämjda hästar, 2024. Översättning: Barbro Lagergren Karin Slaughter, Lögnen, 2024. Översättning: Villemo Linngård Hayley Scrivenor, Dirt Town, 2024. Översättning: Villemo Linngård Kristina Appelqvist, Vykort från en bortglömd prins, 2014 Clare Mackintosh, Den sista festen, 2024. Översättning: Ing-Britt Björklund Johanna Holmström, Vargens unge, 2024 Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Producent: Andreas Magnell Ljuddesign: Märta Myrstener Från i lördags.

Kultur, Repris

Kvällen före julafton står dörrarna öppna mot det okända I juletid kan gemenskapen kännas starkare, men också ensamheten. I ljuset av skilsmässobarnets erfarenheter funderar Malena Forsare kring föräldraskap, vilsenhet och dörrar som öppnas mot det okända. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ljuslåga. Risgryn. Ugnslampa, i köksmörkret. Stearinpärla. Trasmattsfrans. De förbipasserande rösterna, på trottoaren. Kryddpeppar. Kopparkittel. Kvällen före julafton var inte som andra. Som skilsmässobarn levde jag i mer eller mindre ständig brist. Det var helt normalt och samtidigt en hemlös situation, som tidigt lärde mig något väsentligt om ensamhet. Det skiftade vem den förlorade föräldern var; oftast var det pappa. Men tidig kväll den tjugotredje december lämnades jag utanför hans port. Jag tog mig uppför de tre trapporna och ringde på hans dörr. Den tjugotredje december var min och pappas kväll. Den var samtidigt lång och kort; en vandring genom fallande ljus och skuggor. Vi brukade inleda i hans lilla vindsförråd, som nåddes inifrån lägenheten. Inte utan högtidlighet öppnades dörren och luften från det trånga utrymmet slog upp ett eget rum av förväntan. Pappa klättrade upp på en stege. Jag stod nedanför och tog emot. Skålen som skulle fyllas med apelsiner. Den äldsta tomten. En annan, hopplöst hängig tomte i pappas egen virkformation. Den sexkantiga stenkrukan med inskription från en psalm, som skulle få nya röda ljus. Det var förstås en rit vi föll tillbaka på - inneslutna i hemmets ateistiska livsåskådning var detta vad som fanns av liturgi: Att lyfta ner föremålen och fördela dem över lägenhetens tre små rum. Jag vill minnas att vi arbetade i tysthet. Vi kanske sa något som vi brukade säga. Men det var föremålen och våra sätt att röra sig runt dem, som spelade roll. "Lämna dörren öppen för det okända, dörren mot mörkret. Det är därifrån de viktigaste sakerna kommer, därifrån man själv kom och dit man är på väg." Rebecca Solnit skriver i sin "Att gå vilse. En fälthandbok" om hur hon blev full för första gången under den judiska högtiden pesach. Enligt traditionen ska dörren hållas öppen om profeten Elia bestämmer sig för att komma. Författaren var barn men fick sitta vid vuxenbordet, och när ingen såg råkade hon blanda ihop bägaren som ställts fram till Elia, med sitt eget snapsglas. Så fick det lilla barnets kropp för första gången erfara en annorlunda tyngd i universum. Att barnet invigdes i de vuxnas ritualer och den här gången råkade få för mycket portvin, tillhör förstås slumpens omständigheter. Men jag tänker ändå att det har med den öppna dörren att göra. Ibland slås den upp på ett oväntat sätt, och en råkall vind slår emot oss i vårt eget hem. Det kan vara vackert och förvirrande. Kanske blir vi invigda i mönster som fram till just den stunden legat oupptäckta. Och det är inte alls säkert att vi omedelbart förstår betydelsen av det som sker. Erfarenheten av att gå vilse betyder hos Rebecca Solnit att öppna sig för det okända; att upptäcka det som ännu inte hittats. Konstnärer och vetenskapsmän har i detta samma uppgift: de måste ge sig ut på ett öppet hav och söka sig fram i vågorna för att finna sitt material. Skillnaden i deras arbetsmetoder är att vetenskapsmannen håvar in vad han hittar, medan konstnären tar oss med på sin resa, skriver Solnit. Men för att nå sitt mål måste båda göra sig blinda och samtidigt se: de måste våga gå vilse. En av de julberättelser som jag älskade mest som liten, och som jag fortsatte att läsa upp i vuxen ålder, är skriven av Astrid Lindgren. Madickens lillasyster Lisabet ska vänta utanför en affär, men vill göra som en förbipasserande jäntunge. Alltså tar hon ett språng från sin vaktplats, upp på medarna till en släde som startar med ett ryck. I rusigt huj far Lisabet genom staden utan att den berusade föraren bakom hästarna upptäcker sin passagerare. Han far längre och längre in i skogen, mellan byar av snö och mörka granar, alltmedan flickan på medarna förlorar sitt mod och sin kroppsvärme. Till slut dumpas hon av en okänslig vuxen och blir liggande snorig under himlens kalla valv. Berättelsen om barnet som till slut kommer hem till ett kök och en syster, handlar inte bara om att gå vilse, utan också om det motsatta: att hitta hem. Om betydelsen av att bli hel och varm, i ett kök där den vanliga muggen och nybakade pepparkakor blir till en egen nattvard, som bäst förstås genom närheten mellan två syskon. Ett år skulle pappa och jag medverka i ett julfirande för hemlösa i ortens församlingshem. Vi övade in ett program med dikt och musik. Jag hade mitt instrument, pappa sitt poetiska minne. Av själva händelsen minns jag inte mycket, mer än det osäkra i blickarna som följde oss på scenen i golvets mitt. Jag var inte säker på att de förstod, eller att jag själv begrep. "Stilla natt" är en bön som kan bli särskilt melankolisk på cello, men vad är Nils Ferlins "Du har tappat ditt ord och din papperslapp, du barfotabarn i livet"? Vad blir ett barfotabarn när det åldras, när det tvärtemot barnet i sagan inte hittar hem? Tanken gjorde ont. Efteråt har jag tänkt på händelsen som en öppen dörr. Inne i den rustade gemenskapen för hemlösa, som just den här kvällen ville slippa känna ekot av sin egen ensamhet, blev julen främmande. Det var en karg och lite klumpig tillställning, med julstjärnor som såg konstgjorda ut och lukten av gamla kläder. Jag tror att jag där och då lärde mig något om ensamhetens villkor. Engelskan har två ord för ensamhet som understryker tillståndets olika innebörd. Loneliness utgår från en känsla man inte valt. Solitude innebär en avskildhet som kan vara självvald. I psykologisk forskning om ensamstående mammor som blivit föräldrar på egen hand, nyttjas ibland den här distinktionen. Mammorna kallas för "solo mothers" - genom modern teknologi och med stöd av lagstiftning har de valt sitt föräldraskap, utan partner. Den anonyma donatorn förblir dold, samtidigt som den förstås i någon bemärkelse är namnlöst närvarande. Barnet har kommit genom en dörr som öppnats mot det okända. Ur ett mytiskt perspektiv är steget inte långt till Maria som födde sitt barn efter att ha blivit gåtfullt befruktad. Eller till Siddhartas mor som blev gravid genom ett möte med en vit elefant i en dröm. I köket hemma hos pappa tändes den rödmålade ljusstaken med tre vita ljus kvällen den tjugotredje december. Det fanns ingen religion som vi kunde luta oss mot, och inte någon närvarande mor. Men vi hade ljusstaken. Vi hade risgrynen, kaffedoften, kopparkitteln, som utformade en besvärjelse mot den ensamhet som vi båda levde med. I cirkeln av ljus som föll ner över köksbordet öppnade sig ett rum, som höll den kalla vinden som drar genom världen borta. Pappa skrev verser, jag provade att hålla lackstången själv. Musikradion stod på, utanför var det mörkt. Där och då var jag hans barn, i natten som är den längsta av nätter. Malena Forsare kulturjournalist och psykolog Producent: Ann Lingebrandt

Kultur

Jussi och natten då endast mamma var vaken Under många år var Maud Reuterswärd värd för radions uppesittarkväll "Endast Mamma är vaken." Galaxens Jacob Dahlin lovsjunger Carola i Galaxens julspecial på åttiotalet. Bertil Perrolf faller i gråt då Jussi Björling sjunger "O Helga natt". Och dessutom ett utdrag ur Sonja Åkessons drama om jularna förr med Sif Ruud. Radiohistoria med jultema varvat med julmusik från programmet "Nu var det jul igen" med Christofer Murray. Sänds även på fredag kl. 18.55 samt på söndag kl. 15.55.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

På jakt efter medvetandets gåta Vad är medvetandet som gör det möjligt för oss att känna och tänka och vilken glädje kan vi ha av att lära känna det egna medvetande bättre? Med hjälp av hjärnforskaren Pontus Wasling går vi på jakt efter det mänskliga medvetandets essens och får reda på varför det är abstrakt och konkret på en gång. Programledare: Louise Epstein Gäst: Pontus Wasling, hjärnforskare Göteborgs universitet Producent: Tommie Jönsson Från i går.

Kultur, Repris

Jackie Collins - Tantsnuskets stjärna Pornografi, stereotyp människoskildring och tantsnusk. När den världsberömda författaren Jackie Collins kom till bokmässan i Göteborg blev det ramaskri. Böckerna väcker både avsky och njutning. UR. Medverkande: Camilla Läckberg, författare. Elin Abrahamsson, doktor i genusvetenskap vid Göteborgs och Stockholms universitet. Laura Fairrie, filmregissör. Reporter, Lina Sundahl Djerf Producent, Elin Iskra Bildningsbyrån - Jackie Collins Lyssna på alla säsonger av Bildningsbyrån - tänka mot strömmen på UR Play Sänds i kväll kl. 19.30 samt natt mot söndag kl. 02.02.

Utbildning

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sekulär andlighet, rimstuga och en återblick på 2024 Vad betyder julkrubban för någon som inte är troende? Vilka händelser präglade kulturåret 2024? Och vad rimmar med ris à la Malta? Allt fler unga söker sig till kyrkan och förra veckans kulturdebatt handlade om just religion. Författaren och skribenten Lena Andersson gästar programmet för att ge oss sin bild av debatten, julen, Jesus och vilken roll andlighet kan ha för den sekulära människan. Och så kommer Expressens kulturchef Victor Malm, och skribenten och poddaren Myrna Lorentzson hit för att summera året. Vilka böcker har varit bäst, vad har vi pratat om och vem har egentligen varit sexigast? Det är dessutom dan före dan och dagen till ära ska vi ha rimstuga. Erik och Katherine skriver rim tillsammans med dagens gäster, och bjuder kanske på några rim till våra lyssnare också. Programledare: Erik Galli Bisittare: Katherine Zimmerman Producent: Aleksa Lundberg Sänds även i natt kl. 00.02.

Underhållning

Kultur

Sekulär andlighet, rimstuga och en återblick på 2024 Vad betyder julkrubban för någon som inte är troende? Vilka händelser präglade kulturåret 2024? Och vad rimmar med ris à la Malta? Allt fler unga söker sig till kyrkan och förra veckans kulturdebatt handlade om just religion. Författaren och skribenten Lena Andersson gästar programmet för att ge oss sin bild av debatten, julen, Jesus och vilken roll andlighet kan ha för den sekulära människan. Och så kommer Expressens kulturchef Victor Malm, och skribenten och poddaren Myrna Lorentzson hit för att summera året. Vilka böcker har varit bäst, vad har vi pratat om och vem har egentligen varit sexigast? Det är dessutom dan före dan och dagen till ära ska vi ha rimstuga. Erik och Katherine skriver rim tillsammans med dagens gäster, och bjuder kanske på några rim till våra lyssnare också. Programledare: Erik Galli Bisittare: Katherine Zimmerman Producent: Aleksa Lundberg

Underhållning

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Ekot 16:45 Flera döms till fängelse för utpressningsförsök Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Julen låter olika i de svenska dialekterna Jul firas i hela landet, men hur man pratar om julen skiljer sig åt mellan olika dialekter. I Vetlanda kallas prinskorv för pelingar, i Jämtland firas sjursmäss och i Skåne är ett hem julavuret. - När man säger att det är julavuret så säger man att det är julablivet. Det är ordnat så att det stämmer med jul, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. - Eller juligt! säger Emmy Rasper, programledare. Lär dig också om var och när man firar lillejul och hur Viktor Rydbergs dikt "Tomten" låter på jamska. Språkfrågor om julen i dialekternaMalva undrar om begreppet lilljulafton, som för henne är dagen före julafton, används också i andra delar av landet än Skåne. Isabella berättar om att julavuret är ett begrepp som använts av hennes släkt, som benämning på att något är "juligt". Används begreppet på andra platser och varifrån kommer det? Jörgen skriver på jamska: Hen i jamtlann fi'ir mae sjursmäss dan fö'ör juLafta. Er da nauge som da fi'ir på aenner staeLa i lanne? (Alltså, firas sjursmäss dagen före julafton någon annanstans än i Jämtland?) Jacobs mormor sa alltid "peling" till prinskorv och han undrar varifrån ordet kommer, om det finns i någon mer dialekt eller om hon vet av har hittat på det själv? Johanna är uppvuxen i Finland där de sa julklaff till julklapp. Vad är den etymologiska förklaringen till att dubbla p blir dubbla f? På värmländska använder man, i motsats till rikssvenska, bestämd form för jul och julafton. Elias undrar varför det är så? Finns det någon annan dialekt där man använder bestämd form för tidsuttryck? Lär dig mer om dialektala julfrågorLäs blogginlägg om Lillejul, lilla jul och lilla julafton av Anders Thunvall från ISOF (från 2015). Läs bok om hur man använder nominalfraser i olika dialekter (på engelska) av Östen Dahl. Lyssna på när Leif Landin läser Viktor Rydbergs "Tomten" på jamska från P4 Jämtland. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman. Sänds även i i morgon kl 04.02 samt på torsdag kl. 10.03.

Vetenskap

Sänds även i natt kl. 03.40 samt på onsdag 10.40.

Nyheter

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från lördagen.

Fritid och hobby

Jackie Collins - Tantsnuskets stjärna Pornografi, stereotyp människoskildring och tantsnusk. När den världsberömda författaren Jackie Collins kom till bokmässan i Göteborg blev det ramaskri. Böckerna väcker både avsky och njutning. UR. Medverkande: Camilla Läckberg, författare. Elin Abrahamsson, doktor i genusvetenskap vid Göteborgs och Stockholms universitet. Laura Fairrie, filmregissör. Reporter, Lina Sundahl Djerf Producent, Elin Iskra Bildningsbyrån - Jackie Collins Lyssna på alla säsonger av Bildningsbyrån - tänka mot strömmen på UR Play Från kl. 14.30.

Utbildning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i onsdags. Sänds även i natt kl. 04.35.

Dokumentärer, Repris

Underjordiska träd och källan till musiken finns i tropikernas torrskogar Bortglömda skogar viktiga att bevara för den biologiska mångfalden. De tropiska torrskogarna har en biologisk mångfald som förvånar, med många fascinerande livsformer som anpassat sig till långa perioder av torka. Här finns till exempel underjordiska träd. Men torrskogarna får mycket mindre uppmärksamhet jämfört med tropikernas regnskogar och glöms därför ofta bort i naturvårdssammanhang, trots att de också är hotade. Biologen Camilo Londoño vid Calis botaniska trädgård i Colombia vill lära så många som möjligt om vad torrskogarna betyder både för människorna och övriga arter i naturen. Här får du följa med honom på en tropisk skogspromenad. Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Helena Söderlundh och Lars Broström lars.brostrom@sr.se Från kl 12:09. Sänds även tisdag kl 05:02.

Vetenskap, Repris

Per J Andersson - Vad gör det om hundra (miljoner) år - Det ger mig en känsla av att om varningstecknen lyser tillräckligt starkt och många ropar tillräckligt högt, medan andra pekar på tänkbara alternativ, så är det ändå inte omöjligt att vända skutan. Per J Andersson var på åttiotalet med och startade Vagabond. Sedan dess har han också rest till Indien för att skriva böcker, reportage och nyhetsartiklar. Han har dessutom skrivit guideböcker till Grekland och Kroatien, dokumentärromanen "New Delhi-Borås", den resefilosofiska essäsamlingen "För den som reser är världen vacker", en serie ljudböcker om historiska kvinnliga resenärer och reportageboken "Drömmen om en ö". Han har också varit programledare för Räls i P1, en programserie om järnvägens roll i samhället. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från morgonen.

Andliga frågor, Repris

Klartext-nyheter på ett enklare sätt Stor ilska och sorg i Tyskland efter att man dödats och skadats i en attack mot en julmarknad. Skolobarn i Halland som behöver ska kunna få med sig skolmat hem i matlåda. Elisabeth Broberg har skrivit böcker om sitt liv med intellektuell funktionsnedsättning.

Nyheter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i fredags.

Aktualiteter, Repris

Från morgonen. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekot 22:00 Ny regering i Frankrike Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Uppesittarkväll med Kattis Ahlström, spanarna Jessika Gedin, Calle Norlén och Göran Everdahl Gå och lägg er! Rim och reson, eller Bli en spanfluencer Uppesittarkväll 23 december 2024Jessika Gedin, journalist, TV-programledare och förläggare: All I want for Chrismtas is tårar. Calle Norlén, krönikör, manus- och sångtextförfattare Göran Everdahl, Filmkritiker och kulturjournalist: Divor och divaner. Programmet görs av:Programledare: Kattis Ahlström Producent: Estrid Holm Tekniker: Susanne Martinsson Musikredaktör: Berit Nygren Spanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat. Sänds även kl. 07.03 i morgon.

Underhållning

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Fritid och hobby

Sänds även i morgon kl. 05.22.

Dokumentärer

"Tomten" av Viktor Rydberg UPPLÄSNING: Sven Wollter (från skivan "Jul hos mig" med Lotta Engberg, 2009) DIKT: "Tomten" av Viktor Rydberg DIKTSAMLING: Ny Illustrerad Tidning (1881) MUSIK: Franz Gruber: Stilla natt EXEKUTÖR: Karin Nelson, orgel Från kl. 12.01.

Kultur, Repris