Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Att förtrolla sin värld, lyxtågreseromantik och människans inre mörker Vad kan romantiken lära oss om livet? Varför ska vi bejaka vårt inre mörker - det som Carl Jung kallade Skuggan? Dessutom konstnären Karin Mamma Anderssons om den vemodiga spellistan som hjälpt henne. Gäster idag: Carl- Johan Olsson, intendent Nationalmuseum Karin Mamma Andersson, konstnär Ulf Almhagen, researrangör Daniella Gordon, samtalsterapeut Programledare: Katherine Zimmerman, Jonas Bonnier och Erik Galli Producent: Amanda Rydman Från i eftermiddags.
Anmärkning
Underhållning, Repris
Tablåinnehåll
Var Österrike verkligen en stormakt? Hur mäktigt var egentligen Österrike när det stod på höjden av sin makt? Från i fredags.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Här är naturens ljud som stärker din hälsa Vi människor påverkas av naturen till kropp och själ. Kanske mer än man tidigare trott. Det finns ljud och dofter som får oss att må bättre. Och vissa är bättre än andra. Snart är den mörka tiden slut. Lördag den 21 december inträffar årets midvintersolstånd och då vänder det. Vi och naturen vaknar sakta till liv igen. Upplevelser av naturens ljud och dofter sänker våra stressnivåer och stärker vår hälsa. Och det krävs inte långa vistelser i skogen för att vi ska känna av de läkande effekterna. RÄTTELSE: I programmet sägs felaktigt att Storspoven är Västerbottens landskapsfågel. Det har den tidigare varit, men numera är det Blå kärrhök. I Klotet hörs: Joacim Lindwall, reporter Naturmorgon, och Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur SLU. Programledare: Marie-Louise Kristola Producent: Peter Normark Från i söndags.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Chris smugglade ransoneringskuponger Chris Frykholm lämnade sin man och började umgås med Klarabohemerna i 40-talets Stockholm. Christina Kellberg ville veta mer om sin mormors liv som fick ett sorgligt slut. När Christina, Chris, Frykholm kommer till Stockholm under andra världskriget vill hon slå sig fri. Hon lämnar sin man och börjar umgås med Klarabohemerna och har drömmar om att börja skriva. Men en dag grips hon av polis för att hon stulit ransoneringskuponger. Hon döms till fängelse och när hon kommer ut är hon sig inte lik. Hennes liv slutar tragiskt med ett självmord och släktforskaren och journalisten Christina Kellberg växer upp utan att ha fått veta så mycket om sin mormor. I Släktband berättar Christina om sin mormor Chris liv. Medverkande: Peter Bennesved, idéhistoriker. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro. Källor: Christina Kellberg (2011), Kupongtjuven: min mormors förlorade heder Från i måndags. Sänds även samt lördag kl. 12.05.
Anmärkning
Fritid och hobby, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Jazzgiganten Arne Domnérus Få har gjort ett lika stort avtryck i svensk jazz som saxofonisten, klarinettisten och orkesterledaren Arne Domnérus, med sin musik och med sitt val av musiker. Berit Nygren tecknar hans porträtt. Arne Domnérus hade en utsökt känsla för melodier - hör bara musiken till tv-sagan "Karl-Bertil Jonssons julafton", satte Sverige på den internationella jazzkartan i Paris 1949 tillsammans med andra svenska jazzstjärnor, turnerade med Charlie Parker i Sverige 1950 och var åren därefter en av få svenska jazzmusiker som spelade in med amerikanska stjärnor i Sverige för att inte tala om Povel Ramel, Monica Zetterlund och andra. Som kapellmästare för husbandet på danspalatset Nalen anlitade han också landets största jazzmusiker och yngre musiker som började att göra sig egna namn och som också kom att följa med honom in i andra grupper, däribland Radiojazzgruppen. Bland dem som Arne tidigt fick upp öronen för fanns de ett tiotal år yngre 30-talisterna Georg Riedel och Jan Johansson som på egen hand bland mycket annat skulle skriva jazzhistoria med albumet "Jazz på svenska" från 1964. Att hitta och samarbeta med yngre musiker var något han fortsatte med hela livet. Här får ni också höra honom berätta om sitt liv, som huruvida de gjorde succé i Paris 1949, och höra honom svara på kritiken mot honom som orkesterledare / kapellmästare. Det hela varvas förstås med mycket musik, med Domnérus tillsammans med Parisorkestern 1949, i "Body and soul" från 1950, i klassiska inspelningar med Quincy Jones och Harry Arnolds radioband, tillsammans med Leif Strands kammarkör och i egna olika konstellationer - från kvartett till nonett - i ett spann på ungefär 50 år. Arne Domnérus föddes den 20 december 1924 och avled den 2 september 2008, alltså i en ålder av 83 år. Berit Nygren Producent Jazzradion söndag kl 17-20 Under 2024 har jag också porträtterat Putte Wickman och Alice Babs i anslutning till deras respektive födelsedagar och de programmen finns nu att höra via Jazzradions hemsida och appen Sveriges Radio Play - följ länkarna under respektive namn! Litteratur och källor: CD-boxen "Svensk jazzhistoria vol 5, 1943-47" av Jan Bruér och Bengt Nyquist (Caprice, 2005) Intervju med Arne Domnérus av Lars Westin 1999 (Svenskt visarkiv, 1999) Intervju med Arne Domnérus av Bernt Egerbladh i Sveriges Radio 1983 Intervju med Arne Domnérus av Lars Werner i Sveriges Radio 1967 "De legendariska åren: Metronome Records" av Håkan Lahger och Lasse Ermalm (Premium publishing, 2010) "Guldår & krisår: svensk jazz under 1950- och 60-talen" av Jan Bruér (Svenskt visarkiv, 2007) Andra böcker i ämnet: "Arne Domnérus" av Göran Wallén (2016) "Frihetens blå toner: en berättelse om jazzen i Sverige" av Göran Jonsson (Carlsson, 2018) Kontakta Jazzradion - och följ oss i sociala medier! Från i går kväll.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Norska Hilde Sandvik, svenska Åsa Linderborg och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Ett samarbete mellan Sveriges Radio, norska NRK och danska DR inom ramen för Nordvision. Från i lördags.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Nyupptäckta kannibalfisken - så kan Östersjöklimatet ha skapat sillens blodtörstiga släkting Just nu kanske många fiskar efter den inlagda sillen eller strömmingen i en glasburk. Ny sort upptäckt - rovströmmingen - sillen, som äter annan fisk och inte bara plankton. Sill och strömming är kända som planktonätande fiskar som finns i Västerhavet och i Östersjön. Slåttersill har länge fiskats i Östersjön, men nu har den också fått namnet rovströmming. På ett genetiklabb i Uppsala har forskare lyckats kartlägga slåttersillen som en ny sort, en ny ekotyp, av strömming. En strömming som är mycket större vanliga strömmingar och som äter fisk istället för plankton. Den som leder forskningen är Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet i funktionsgenomik, alltså studier av hela genomet eller arvsmassan, inte bara enskilda gener. Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Från gårdagen.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Från i går.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Korta Ring P1! från i går.
Anmärkning
Telefonväkteri, Repris
Tablåinnehåll
Juldagen - Kristus till jorden är kommen - Albin Tanke På juldagen möter vi prästen och psykoterapeuten Albin Tanke som reflekterar över julevangeliets ord. Ur andakten: "Var inte rädda!" Det är det första budskapet som sägs efter att Kristus kommit till jorden. "Var inte rädda" Det behöver sägas - därför vi människor är ju så rädda, rädda för allt möjligt. När kärleken bryter igenom då kan vi också lätt bli skrämda, särskilt om vi har svårt att ta in värme och omtanke. I julens skeende blir något nytt och annorlunda möjligt. Fredens möjligheter bryter in. Gud som kommer med befrielse är här - alldeles nära dig på ett så enkelt och mänskligt sätt att vi kanske först inte märker det? Men nu har det skett - för hela världens skull. Kristus till jorden är kommen! Text: Luk 2:1-14 Musik: Jul, jul strålande jul med David Schultz Producent: Susanna Németh liv@sverigesradio.se
Anmärkning
Andliga frågor
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Natten skall vika Julotta från Betlehemskyrkan,en equmeniakyrka, i Göteborg, med Åsa Molin och Robert Eriksson Julottans textläsningar, böner och reflektioner finns att lyssna på utan musik som PODD på SRplay! Stjärnan sjunger för oss som letar för oss som hoppas, fast drömmar flytt Toner som skingrar allt mörker och hela världen blir född på nytt Ett textcitat ur denna julotta med nyskriven julmusik, baserad på den stora berättelsen om att Gud blir människa. Sex helt nya sånger har skapats med utgångspunkt i Jesus födelse. Tillsammans har textförfattare och musiker skapat en lovsångston som likt psaltaren bär på både glädje, sorg och klagan. En musik för att lyfta julens eget budskap i dessa helgdagar som lätt tas över av stress och trötthet. " Vi har försökt skapa vägar till stallet som inte är så upptrampade. Vi har försökt gå nära Maria, vi har lyssnat uppmärksamt på Josef, änglarna och hedarna. Hur låter det när Gud blir människa? Det vet vi inte, men vi har jobbat oss ner genom lagren av lysande plast-änglar, glänsande papper, klyschiga krubbor och allt annat jul-bråte som ofta ställer sig i vägen för det vi verkligen firar. En historisk händelse som för alltid förändrade världen." (Åsa Molin) Text Matteusevangeliet 1:18-25 Lukasevangeliet 2:1-20 Matteusevangeliet 2:112 Musik Psalm 119 Var hälsad, sköna morgonstund (Ph Nicolai/JO Wallin) Marias sång (P Boqvist/R Eriksson) Josefs sång (P Boqvist/Å Molin) Herdarnas sång (P Boqvist/R Eriksson) Psalm 121 När juldagsmorgon glimmar (trad/A Burckhardt) Stjärnan sjunger (P Boqvist/Å Molin) Symeons lovsång (P Boqvist/R Eriksson) Jesus Kristus, ditt ljus (P Boqvist/Å Molin) Psalm 122 Dagen är kommen (JF Wade/E Norberg) Psalmer och sånger 490 Förunderligt och märkligt (N Grundtvig/CO Mannström) Medverkande Åsa Molin, liturg och textförfattare Robert Eriksson, pastor, sångare och textförfattare Mirjam Simonsson, fiol Malin Boqvist, cello Viktor Olofsson, gitarr Tom Frode Tveita, kontrabas Ulrika Henkelman, orgel Per Boqvist, flygel Kör: Malin Boqvist, Maria Brengesjö, Stina Brengesjö, Sven Brengesjö, Måns Boqvist, Per Boqvist Producent Neta Norrmo Tekniker Thobias Sandin och Thor Andersson för Sveriges Radio P1 liv@sverigesradio.se
Anmärkning
Andliga frågor
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Tablåinnehåll
Min del av världen Om Ängersjö och skogsbruket. När Yngve Eliasson börjar arbeta i skogen är han 17 år. Då är året 1971 och han får jobb i skogen med att köra barkmaskin. Men det är inte som skogsarbetare han kommer att tillbringa större delen av sitt yrkesliv, utan som snickare. Yngve är född och uppvuxen i Ängersjö, en by som ligger på gränsen mellan Härjedalen och Hälsingland. Här växer också Göte Pålsson upp. Till skillnad från Yngve ägnar Göte sitt arbetsliv åt skogen, som maskinförare och arbetsledare för ett skogsbolag. I det här programmet får vi också träffa Malte Lindberg, som är 17 år och går i skolan. Men på sin fritid är han i skogen, och arbetar med att registrera arter med stort skyddsbehov i skogar med höga naturvärden. Det här programmet handlar om skogens värde och vad vi ser när vi tittar på den. Det är en berättelse om de olika arbeten som skogen ger upphov till och hur dessa förändras i takt med att vår syn på skogen gör det. I programmet hörs ljudklipp från Ekot, Sveriges Radio. Medverkande i programmet: Yngve Eliasson, Ruth Eliasson, Malte Lindberg och Göte Pålsson. Reporter: Lisen Däldborg Producent: Fredrik Pålsson Ljud och form: Julia Öjbrandt Om du tyckte om programmet och vill lära dig mer om Ängersjö, svensk skogsindustri och dess historia, tipsar redaktionen om vidare läsning: "Skogarnas fria söner: maskulinitet och modernitet i norrländskt skogsarbete" Ella Johansson "Periferins landskap" Ella Johansson "Skogslandet" Lisa Röstlund "Nya Norrland" Mats Jonsson Sänds även på trettondagen kl. 23.05.
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Helgarbete, kärnkraft, ojämlikhet Ring P1 från Göteborg om bland annat alla som jobbar under helgerna, kärnkraft och ekonomisk ojämlikhet. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Sänds även i kortversion kl. 21.38 och i morgon kl. 05.35.
Anmärkning
Telefonväkteri
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Receptet på en riktigt lyckad psalm Svenska kyrkan förnyar just nu den officiella psalmboken. Vad kännetecknar en riktigt lyckad psalm, musikaliskt och textmässigt, och vilken plats ska Gud och Jesus ha i våra nya psalmer? Gäster är Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet och Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Enskilda högskolan Stockholm. Programledare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Så ska du dricksa efter restaurangbesöket Juldagen är den stora hemvändarkvällen på krogen runt om i landet, en kväll då det förmodligen ges mycket dricks. Men hur ser egentligen kulturen kring dricks ut idag? När allt fler restauranger använder kortterminaler med förinställda dricksbelopp blir kroggästerna förbryllade. Reportage av Erik Jerdén. Vett och etikettexpert Sara Larsson reder ut i vilka lägen du ska betala dricks och när du kan låta bli. Och krögaren Emelie Svensson, med 30 års erfarenhet av restaurangbranschen delar med sig av sin syn på dricksandet. Mer grönt på tallriken - Livsmedelsverket kommer med nya kostråd efter årsskiftet, men följer vi dem? Etnolog och måltidsforskare Richard Tellström i en intervju om nya och gamla kostråd. Programledare Anna Oscarius Producent Anna Berg Sänds även i natt kl. 01.02 och på lördag kl. 15.03.
Tablåinnehåll
AI i praktiken, socialsekreterarna. Del 5: socialtjänsten ser möjligheterna med den nya tekniken: "AI kommer att frigöra mycket tid" Nu tar socialsekreterare i Helsingborg hjälp av generativ AI för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Samtidigt har Karlshamns kommun valt att stoppa all användning av samma teknik. Genom att använda sig av generativ AI kan 20 tjänstemän i Helsingborg nu underlätta sitt arbete genom att låta den nya tekniken skriva ner samtalet och också göra en sammanställning. Istället kan socialsekreterarna ägna mer tid till själva samtalet. I Karlshamn har man tills vidare valt att pausa all användning av generativ AI för de kommunanställda. "Skrivandet har alltid tagit så lång tid så man har alltid varit efter." Marie Cederberg har jobbat som socialsekreterare i 20 år, numera sakkunnig inom socialtjänsten i Helsingborgs kommun "Vi tror att AI kommer att frigöra mycket tid som kan läggas på att utföra det sociala arbetet." Martina Avasoo-Barte, innovationsledare vid socialförvaltningen i Helsingborg "Vi vill få koll på rättsläget och informationssäkerheten runt AI för att kunna föra in det på ett arbetsrättsligt sätt. Det finns möjligheter att personuppgifter läcker när man för in de i de här modellerna." Martin Blomqvist, IT- och Digitaliseringschef i Karlshamn "Man ska inte springa för fort utan först ställa sig frågorna: på vilket sätt det här kan innebära effektivitet och vilka kostnader det medför." Katarina Hillertz, IT-jurist "AI har en enorm potential men det finns också många sätt som man kan göra det här dåligt på, något som kan underminera allmänhetens förtroende för den här teknologin." Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier "Vissa beslut kan vi överlämna till den digitala tekniken och vissa beslut är det viktigt att människor fortfarande fattar." Lupita Svensson, docent i socialt arbete på socialhögskolan vid Lunds universitet Producent och reporter: Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se Sänds på måndag kl. 20.03 samt natt mot tisdag kl. 04.35.
Tablåinnehåll
"En skog som jag minns" av Barbro Lindgren UPPLÄSNING: Iréne Lindh DIKT: "En skog som jag minns" av Barbro Lindgren DIKTSAMLING: När jag var prins utav Arkadien (Brombergs, 2002) MUSIK: Charles Gonoud: Ave Maria EXEKUTÖR: Efter dikten hörde Charles Gonouds version av Ave Maria, framförd av Tine Thing Helseth på trumpet och Birgitte Colan Håvik på harpa. Sänds även kl. 00.55.
Tablåinnehåll
Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år Benbitarna blev avgörande för kunskapen kring människans evolution och för forskaren Don Johanson, som gjorde upptäckten. Programmet sändes första gången 28/11-24 i en omarbetat version från 2007. Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år och en av de som var med och hittade de numera världsberömda benbitarna är Don Johansson. Han var 31 år då när upptäckten gjordes och Lucy skulle bli centrum för hans kommande liv. Fyndet hade också en avgörande inverkan på vår syn på evolutionen. De 3 miljoner år gamla benbitarna blev snabbt världens mest berömda skelett. Men hur gick det till och hur blir en ung forskares liv efter en sådan upptäckt? Don Johanson berättar om sina föräldrar från Norrköping, om ögonblicket då han förstod hur viktigt fyndet skulle bli och om hur han själv vill sluta sina dagar. Vetenskapsradions Björn Gunér mötte Don Johansen och Lucy för 17 år sen, år 2007, på hans Institute of Human Origin i Tempe, Arizona. Reporter Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 samt imorgon kl. 05.02.
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Tablåinnehåll
Hans Majestät Konungens Jultal Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. H.M. Konungens jultal 2024 Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige! Julen är gemenskap och tradition. En tid för eftertanke och lugn. Kanske är det viktigare nu än på länge. I en värld av konflikter, snabba förändringar, och ovisshet. När vi känner oro, blir behovet av trygghet större. Men trygghet är ingen självklarhet. Det är något vi måste skapa tillsammans. Genom att hålla ihop, känna stolthet och ta ansvar för Sverige, står vi starka när det blåser hårt. Det pågår ett krig i vår närhet som dagligen påminner oss om den oroliga tid vi lever i. Våra tankar går även denna jul till Ukraina och dess strävan efter ett fritt land. Samtidigt har Mellanöstern drabbats av ett enormt mänskligt lidande. Ofattbart många civila har förlorat livet. Låt oss innerligt hoppas att vi snart får se ett slut på krigets fasor. Kära svenskar, i mars blev Sverige medlem i Nato. Syftet med försvarsalliansen är att länderna tillsammans ska vara så starka att det avskräcker andra från att angripa oss. Efter 200 år av alliansfrihet är det ett av de största säkerhetspolitiska besluten i svensk historia. Medlemskapet ger Sverige nya möjligheter att fördjupa samarbetet med andra länder, inte minst i vårt närområde. Det blev tydligt när Drottningen och jag under våren välkomnade Finlands presidentpar och Danmarks kungapar till Sverige på deras första statsbesök. De nordiska länderna har alltid varit viktiga för oss, men banden har vuxit sig starkare nu när hela Norden ingår i Nato. I slutet av oktober fick Drottningen och jag ta emot nyutgåvan av "Om krisen eller kriget kommer", som därefter skickades ut till alla hushåll i Sverige. Har ni inte redan läst den, rekommenderar jag er att göra det! Skriften lyfter fram vikten av beredskap i en osäker värld. Förbereder vi oss minskar oron och vi känner oss tryggare. Det är ett rättesnöre för mig i många situationer i livet. Till exempel när jag vandrar i fjällen vid ett plötsligt väderomslag. Då gäller det att ha packat ryggsäcken ordentligt! Kära svenskar, året har - trots utmaningar i vår omvärld - bjudit på glädjeämnen. En av höjdpunkterna var i somras när Drottningen och jag hade nöjet att besöka OS i Paris. Strax därefter åkte Prinsessan Estelle med sin mamma och mormor till Paralympics. Olympiska spelen betyder särskilt mycket för vår familj. Utan OS i München 1972 hade Drottningen och jag kanske aldrig mötts. Sedan dess har vi inte bara delat livet med varandra, vi delar också glädjen - i gott sällskap med våra barn och barnbarn - när vi hejar oss hesa för Sverige. Under året har jag även haft äran att förläna kungliga ordnar till svenska medborgare, för första gången på 50 år. Ordensväsendet - som återkommit efter bred enighet i riksdagen - belönar framstående insatser för Sverige. Min förhoppning är att mottagarnas gärningar kan tjäna som inspiration för många generationer framöver. Kära svenskar, Denna julhelg är det 20 år sedan tsunamin drabbade Sydostasien - en av de största naturkatastroferna i modern tid. För många i vårt land är annandag jul sedan dess förknippad med sorg och saknad. I morgon besöker Drottningen och jag Uppsala domkyrka för att hedra dem som inte kom hem. Sorgen över dem vi förlorat är något som många av oss delar. Min kära syster, Prinsessan Birgitta, gick nyligen bort. Det gjorde mig personligen påmind om hur viktigt det är att samlas och minnas. Precis som vi mår bra av att känna att vi är en del av en gemenskap, behöver vi också hopp om en ljusare framtid. Och vi måste tro på framtiden - trots krig, klimatförändringar och krafter som hotar vår trygghet. Vi människor har, gång på gång, mött utmaningar och funnit vägar framåt. Med respekt för varandra, tilltro till forskning och vetenskap, och genom mod att tänka nytt, kan vi skapa en bättre värld. Jag skulle vilja avsluta med att läsa den första versen i en av våra mest älskade julsånger. Jul, jul, strålande jul, glans över vita skogar, himmelens kronor med gnistrande ljus, glimmande bågar i alla Guds hus, psalm, som är sjungen från tid till tid, eviga längtan till ljus och frid! Orden minner om ett arv som binder samman dåtid med nutid, och vår önskan att finna ro. Jag hoppas att de kommande helgerna ger er ett välbehövligt avbrott i vardagen. Och att ni kan hämta kraft och styrka i julens budskap om hopp och glädje. Tillsammans med min familj önskar jag er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år, 2025! Sänds även kl. 18.45.
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Fredrik Lindström Språkhistorikern om det mest intelligenta människan kan ägna sig åt - lek. Han är uppskattad domare i På spåret och har programlett tv-serier, författat böcker och regisserat film. Under året har han turnerat med föreställningen Stora dialektshowen samt tilldelats Piratenprisetför sin "viktiga insats i underhållningens, folkbildningens och språkets tjänst". - På juldagen tänkte jag prata lite om lek: historiskt, vetenskapligt och personligt. Och om varför vi tror att lek mest är till för barn, när det egentligen är den mest intelligenta och komplexa verksamhet som en människa kan ägna sig åt. Producent: Cecilia Bodström Textad version av Fredrik Lindströms Vinterprogram finns tillgänglig till och med 1 februari 2024 här. Sänds även kl. 22.05.
Tablåinnehåll
Salong Coralle, fru Svensson En damfrisering från 60-talet. Helt i rosa. I skyltfönstret ett korallhalsband. En elegant kvinna med svinrygg viker handdukar därinne. Jobbar hon här? Vilka klipper hon? Och har tiden stått stilla? - Vi har funnits här i 56 år. Bland kunderna som varit med från början är det "naturlig avgång" men några är över hundra och kommer fortfarande. Pigga och käcka, säger Astrid Svensson, hårfrisörska. Astrid är ensam i salongen numera, men säger ändå "vi", av gammal vana. Och salongen ser ut precis som den gjorde när den invigdes, med cocktailparty, 1960. - Ska man ändra så får man ändra alltihopa, annars liknar det ingenting, därför har vi kvar den här nostalgin, säger Astrid, 80. Hon har inga planer på att sluta jobba, hon tar en dag i taget, säger hon. - Titta på Kamprad, han är 90 och jobbar fortfarande! Programmet gjordes 2016. Astrid Svensson är nu avliden och salongen finns inte längre kvar. Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Antikens sömnmedel, klonad gran för 8 miljoner och att genom ren vilja bli lesbisk Varför fortsätter Bruno K Öijer vara de ungas favoritpoet? Hur gör man om man vill bli lesbisk på äldre dar? Varför är det så svårt att hitta effektiva sömnmedel, som inte är beroendeframkallande? Gäster: Michael Storåkers, doktorand i konstvetenskap med inriktning på granar i konsten Aya Kanbar, poet Ali Alonzo, poet och skribent Ulf Ellervik, kemiprofessor Matilda Tudor, författare Pernilla Hammargren, ståuppkomiker Programledare: Katherine Zimmerman och Jonas Bonnier Producent: Amanda Rydman
Tablåinnehåll
Vem uppfann piratflaggan? Vem ligger bakom klassiska Jolly Roger med döskalle och benknotor? Sänds även på fredag kl. 21.44.
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Skärmad och orolig del 1 "Det kom en bil som körde på honom, och det kom en massa blod och allt. Men jag scrollade vidare typ." Majoriteten av svenska barn har idag fått sin första smartphone före 10 års ålder. Många skaffar konton i sociala medier innan de uppnått plattformarnas åldersgräns på 13 år. Nu varnar forskare för att ju tidigare man får en skärm, desto sämre mår man psykiskt. I två program undersöker vi hur det kan påverka samhället i stort. I den första delen av serien möter vi bland andra Jessica och Magnus Björk. Deras dotter Moa gick bort i suicid, endast 13 år gammal. "De hade ju retat henne för hennes tänder bland annat. De hade skickat meddelande till henne via både Instagram och TikTok. Där var det då äldre män som utsatt henne på sexuella sätt. Skickat rena rama porrbilder till henne." Hit kan du som har självmordstankar eller mår dåligt vända dig: Vårdguiden 1177, ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård. Hjälplinjen på telefon 0771 22 00 60 Jourhavande medmänniska 08 702 16 80 Bris - Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatt. Medverkar i serien gör bland andra Tara Thiagarajan, Sapien Labs, Helena Frielingsdorf, Folkhälsomyndigheten, Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Roland Paulsen, sociolog. Skärmad och orolig görs av SMT. Reporter, Petra Cavini Producent, Anna Iversen Sänds även i morgon kl. 06.03.
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Tablåinnehåll
Hans Majestät Konungens Jultal Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. H.M. Konungens jultal 2024 Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige! Julen är gemenskap och tradition. En tid för eftertanke och lugn. Kanske är det viktigare nu än på länge. I en värld av konflikter, snabba förändringar, och ovisshet. När vi känner oro, blir behovet av trygghet större. Men trygghet är ingen självklarhet. Det är något vi måste skapa tillsammans. Genom att hålla ihop, känna stolthet och ta ansvar för Sverige, står vi starka när det blåser hårt. Det pågår ett krig i vår närhet som dagligen påminner oss om den oroliga tid vi lever i. Våra tankar går även denna jul till Ukraina och dess strävan efter ett fritt land. Samtidigt har Mellanöstern drabbats av ett enormt mänskligt lidande. Ofattbart många civila har förlorat livet. Låt oss innerligt hoppas att vi snart får se ett slut på krigets fasor. Kära svenskar, i mars blev Sverige medlem i Nato. Syftet med försvarsalliansen är att länderna tillsammans ska vara så starka att det avskräcker andra från att angripa oss. Efter 200 år av alliansfrihet är det ett av de största säkerhetspolitiska besluten i svensk historia. Medlemskapet ger Sverige nya möjligheter att fördjupa samarbetet med andra länder, inte minst i vårt närområde. Det blev tydligt när Drottningen och jag under våren välkomnade Finlands presidentpar och Danmarks kungapar till Sverige på deras första statsbesök. De nordiska länderna har alltid varit viktiga för oss, men banden har vuxit sig starkare nu när hela Norden ingår i Nato. I slutet av oktober fick Drottningen och jag ta emot nyutgåvan av "Om krisen eller kriget kommer", som därefter skickades ut till alla hushåll i Sverige. Har ni inte redan läst den, rekommenderar jag er att göra det! Skriften lyfter fram vikten av beredskap i en osäker värld. Förbereder vi oss minskar oron och vi känner oss tryggare. Det är ett rättesnöre för mig i många situationer i livet. Till exempel när jag vandrar i fjällen vid ett plötsligt väderomslag. Då gäller det att ha packat ryggsäcken ordentligt! Kära svenskar, året har - trots utmaningar i vår omvärld - bjudit på glädjeämnen. En av höjdpunkterna var i somras när Drottningen och jag hade nöjet att besöka OS i Paris. Strax därefter åkte Prinsessan Estelle med sin mamma och mormor till Paralympics. Olympiska spelen betyder särskilt mycket för vår familj. Utan OS i München 1972 hade Drottningen och jag kanske aldrig mötts. Sedan dess har vi inte bara delat livet med varandra, vi delar också glädjen - i gott sällskap med våra barn och barnbarn - när vi hejar oss hesa för Sverige. Under året har jag även haft äran att förläna kungliga ordnar till svenska medborgare, för första gången på 50 år. Ordensväsendet - som återkommit efter bred enighet i riksdagen - belönar framstående insatser för Sverige. Min förhoppning är att mottagarnas gärningar kan tjäna som inspiration för många generationer framöver. Kära svenskar, Denna julhelg är det 20 år sedan tsunamin drabbade Sydostasien - en av de största naturkatastroferna i modern tid. För många i vårt land är annandag jul sedan dess förknippad med sorg och saknad. I morgon besöker Drottningen och jag Uppsala domkyrka för att hedra dem som inte kom hem. Sorgen över dem vi förlorat är något som många av oss delar. Min kära syster, Prinsessan Birgitta, gick nyligen bort. Det gjorde mig personligen påmind om hur viktigt det är att samlas och minnas. Precis som vi mår bra av att känna att vi är en del av en gemenskap, behöver vi också hopp om en ljusare framtid. Och vi måste tro på framtiden - trots krig, klimatförändringar och krafter som hotar vår trygghet. Vi människor har, gång på gång, mött utmaningar och funnit vägar framåt. Med respekt för varandra, tilltro till forskning och vetenskap, och genom mod att tänka nytt, kan vi skapa en bättre värld. Jag skulle vilja avsluta med att läsa den första versen i en av våra mest älskade julsånger. Jul, jul, strålande jul, glans över vita skogar, himmelens kronor med gnistrande ljus, glimmande bågar i alla Guds hus, psalm, som är sjungen från tid till tid, eviga längtan till ljus och frid! Orden minner om ett arv som binder samman dåtid med nutid, och vår önskan att finna ro. Jag hoppas att de kommande helgerna ger er ett välbehövligt avbrott i vardagen. Och att ni kan hämta kraft och styrka i julens budskap om hopp och glädje. Tillsammans med min familj önskar jag er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år, 2025! Från kl. 12.40.
Anmärkning
Aktualiteter, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Sven Olov Karlsson om skam, skrivande och att tämja Bygdedjuret Bygdedjuret är Jantelagens lantliga kusin och högst närvarande i författaren Sven Olov Karlssons barndom i en liten by i Västmanland på sjuttiotalet. Katarina Wikars följer med till hans hemman. Nu är han aktuell med en roman med självbiografisk anslag som heter just "Bygdedjuret." Här kan man stifta bekantskap med pojken Sven Olov och hans uppväxt bland vuxna som bara är generösa med återhållsamheten, genom skoltiden och skrivandet till ett liv som författare. Berättelserna kan komma in genom vindrutan under ensliga bilfärder. "Bygdedjuret" är också en sjukdomsberättelse om återkommande hål av frånvaro och om den stora skogsbranden 2014 som för all tid förändrade både landskapet och människorna i det. "Först när skogen förötts kändes den säker", skriver han i Bygdedjuret. Ett reportage av Katarina Wikars Producent: Andreas Magnell
Tablåinnehåll
Dickens "En julsaga" - om en obeskrivligt girig gammal herre Till julen 1843 kom den ut - sagan som alla läste, som bär sitt budskap om julglädje utanpå rocken. Det här är inte boken att leta undertext i. Eller? Det frågar sig Jenny Teleman. Där satt han, Englands mest uppburne författare Charles Dickens och bet sig fundersamt på nagelbandet. Vid 31 års ålder var livet perfekt. Den unga drottning Victoria låg och sträckläste hans Oliver Twist till långt in på nätterna och han sålde som smör, finare kunde det liksom inte bli. Men ändå ? Alla bara talade om pengar nuförtiden. De som hade några. Rastlöst bläddrande i en rapport om barnarbete och nödbostäder bland de fattigaste kom han på det: Kanske en julsaga om orättvisa? Så föddes han, figuren Ebenezer Scrooge, en trästelt vresig, obeskrivligt girig gammal herre, kurande över sina guldmynt, för snål för att att ens tända i spisen. Julen avskyr han. Och allt annat med. Men en natt får han besök av julens tre andar ? Vad vann Scrooge och julen på den natten? Och vad förlorade kanske vi undrar Jenny Teleman i denna jul-Klassikern.
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Sänds även natt mot söndag kl 00.35.
Tablåinnehåll
Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år Benbitarna blev avgörande för kunskapen kring människans evolution och för forskaren Don Johanson, som gjorde upptäckten. Programmet sändes första gången 28/11-24 i en omarbetat version från 2007. Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år och en av de som var med och hittade de numera världsberömda benbitarna är Don Johansson. Han var 31 år då när upptäckten gjordes och Lucy skulle bli centrum för hans kommande liv. Fyndet hade också en avgörande inverkan på vår syn på evolutionen. De 3 miljoner år gamla benbitarna blev snabbt världens mest berömda skelett. Men hur gick det till och hur blir en ung forskares liv efter en sådan upptäckt? Don Johanson berättar om sina föräldrar från Norrköping, om ögonblicket då han förstod hur viktigt fyndet skulle bli och om hur han själv vill sluta sina dagar. Vetenskapsradions Björn Gunér mötte Don Johansen och Lucy för 17 år sen, år 2007, på hans Institute of Human Origin i Tempe, Arizona. Reporter Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Från kl. 12.09. Sänds även kl. 05.02.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Tankar för dagen från i morse.
Anmärkning
Andliga frågor, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Tablåinnehåll
Från morgonen. Sänds även i morgon kl. 05.35.
Anmärkning
Telefonväkteri
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Tablåinnehåll
Fredrik Lindström Språkhistorikern om det mest intelligenta människan kan ägna sig åt - lek. Han är uppskattad domare i På spåret och har programlett tv-serier, författat böcker och regisserat film. Under året har han turnerat med föreställningen Stora dialektshowen samt tilldelats Piratenprisetför sin "viktiga insats i underhållningens, folkbildningens och språkets tjänst". - På juldagen tänkte jag prata lite om lek: historiskt, vetenskapligt och personligt. Och om varför vi tror att lek mest är till för barn, när det egentligen är den mest intelligenta och komplexa verksamhet som en människa kan ägna sig åt. Producent: Cecilia Bodström Textad version av Fredrik Lindströms Vinterprogram finns tillgänglig till och med 1 februari 2024 här. Från kl. 13.00.
Anmärkning
Underhållning, Repris
