SR, P1 2024-12-26
Fullständig tablå
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Antikens sömnmedel, klonad gran för 8 miljoner och att genom ren vilja bli lesbisk Varför fortsätter Bruno K Öijer vara de ungas favoritpoet? Hur gör man om man vill bli lesbisk på äldre dar? Varför är det så svårt att hitta effektiva sömnmedel, som inte är beroendeframkallande? Gäster: Michael Storåkers, doktorand i konstvetenskap med inriktning på granar i konsten Aya Kanbar, poet Ali Alonzo, poet och skribent Ulf Ellervik, kemiprofessor Matilda Tudor, författare Pernilla Hammargren, ståuppkomiker Programledare: Katherine Zimmerman och Jonas Bonnier Producent: Amanda Rydman Från i eftermiddags.
Anmärkning
Underhållning, Repris
Tablåinnehåll
"En skog som jag minns" av Barbro Lindgren UPPLÄSNING: Iréne Lindh DIKT: "En skog som jag minns" av Barbro Lindgren DIKTSAMLING: När jag var prins utav Arkadien (Brombergs, 2002) MUSIK: Charles Gonoud: Ave Maria EXEKUTÖR: Efter dikten hörde Charles Gonouds version av Ave Maria, framförd av Tine Thing Helseth på trumpet och Birgitte Colan Håvik på harpa. Från kl. 12.00.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Så ska du dricksa efter restaurangbesöket Juldagen är den stora hemvändarkvällen på krogen runt om i landet, en kväll då det förmodligen ges mycket dricks. Men hur ser egentligen kulturen kring dricks ut idag? När allt fler restauranger använder kortterminaler med förinställda dricksbelopp blir kroggästerna förbryllade. Reportage av Erik Jerdén. Vett och etikettexpert Sara Larsson reder ut i vilka lägen du ska betala dricks och när du kan låta bli. Och krögaren Emelie Svensson, med 30 års erfarenhet av restaurangbranschen delar med sig av sin syn på dricksandet. Mer grönt på tallriken - Livsmedelsverket kommer med nya kostråd efter årsskiftet, men följer vi dem? Etnolog och måltidsforskare Richard Tellström i en intervju om nya och gamla kostråd. Programledare Anna Oscarius Producent Anna Berg Från i förmiddags.
Anmärkning
Ekonomi, Repris
Tablåinnehåll
Från i måndags.
Anmärkning
Dokumentärer, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Fixa julmyset! Vinterns stora helg är proppfull av förväntningar som kan vara lite svåra att leva upp till. Hur får man till familjemyset? Kropp & Själ önskar God jul med en timmes feelgood. Det handlar om hur man försätter sig själv i helg-läge, tips om hur man småsnackar på mellandags-minglet, om hur man stressar ner genom att ta ton och hur man gör för att sprida glädje till sina medmänniskor. Dessutom en traditionsenlig framtidsspaning på hälsoåret 2025. God jul, kära lyssnare! Medverkar gör Maria Farm, psykolog och Ida Hult, framtidsetnolog. Författaren Moa Herngren och psykologen Jenny Richardsson hörs också i programmet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman och producent är Alice Lööf. Från i tisdags.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Sven Olov Karlsson om skam, skrivande och att tämja Bygdedjuret Bygdedjuret är Jantelagens lantliga kusin och högst närvarande i författaren Sven Olov Karlssons barndom i en liten by i Västmanland på sjuttiotalet. Katarina Wikars följer med till hans hemman. Nu är han aktuell med en roman med självbiografisk anslag som heter just "Bygdedjuret." Här kan man stifta bekantskap med pojken Sven Olov och hans uppväxt bland vuxna som bara är generösa med återhållsamheten, genom skoltiden och skrivandet till ett liv som författare. Berättelserna kan komma in genom vindrutan under ensliga bilfärder. "Bygdedjuret" är också en sjukdomsberättelse om återkommande hål av frånvaro och om den stora skogsbranden 2014 som för all tid förändrade både landskapet och människorna i det. "Först när skogen förötts kändes den säker", skriver han i Bygdedjuret. Ett reportage av Katarina Wikars Producent: Andreas Magnell Från kl. 19.03.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Dickens "En julsaga" - om en obeskrivligt girig gammal herre Till julen 1843 kom den ut - sagan som alla läste, som bär sitt budskap om julglädje utanpå rocken. Det här är inte boken att leta undertext i. Eller? Det frågar sig Jenny Teleman. Där satt han, Englands mest uppburne författare Charles Dickens och bet sig fundersamt på nagelbandet. Vid 31 års ålder var livet perfekt. Den unga drottning Victoria låg och sträckläste hans Oliver Twist till långt in på nätterna och han sålde som smör, finare kunde det liksom inte bli. Men ändå ? Alla bara talade om pengar nuförtiden. De som hade några. Rastlöst bläddrande i en rapport om barnarbete och nödbostäder bland de fattigaste kom han på det: Kanske en julsaga om orättvisa? Så föddes han, figuren Ebenezer Scrooge, en trästelt vresig, obeskrivligt girig gammal herre, kurande över sina guldmynt, för snål för att att ens tända i spisen. Julen avskyr han. Och allt annat med. Men en natt får han besök av julens tre andar ? Vad vann Scrooge och julen på den natten? Och vad förlorade kanske vi undrar Jenny Teleman i denna jul-Klassikern. Från i går.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Anmärkning
Vetenskap
Tablåinnehåll
Flaskpostens historia Ett rop på hjälp och ett bevis för människans obändiga hopp. Flaskposten har i alla tider berättat om människor i nöd och en ny bok uppmärksammar dess historia. Vi slår också ett slag för "ullåldern"! I boken "Flaskpost - nödrop från verkliga skeppsbrott" berättar författarna Björn Hagberg och Martin Widman om 1800- och 1900-talets dramatiska fartygskatastrofer och hur människor i nödens stund skickat meddelanden i flaskor som rop på hjälp. Tillsammans berättar flaskposterna om sjöfartens roll i äldre tider, om sjömännens utsatta liv och om hur haven förenar oss. Men mest av allt om hur människor även när nöden varit som störst bibehållit hoppet. Vi uppmärksammar också forskningen om ullens betydelse under bronsåldern, som arkeologen Sophie Bergerbrandt menar var den viktigaste och mest exklusiva varan i bronsålderns handelsnätverk. Hon menar till och med att vi borde byta ut begreppet bronsålder mot ullålder! Och så svarar Dick Harrison på en fråga om straffet att stena någon. Är det ett påhitt av Monty Python eller något som verkligen hänt? Programledare är Tobias Svanelid. Från i tisdags. Sänds även på lördag kl. 18.15.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år Benbitarna blev avgörande för kunskapen kring människans evolution och för forskaren Don Johanson, som gjorde upptäckten. Programmet sändes första gången 28/11-24 i en omarbetat version från 2007. Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år och en av de som var med och hittade de numera världsberömda benbitarna är Don Johansson. Han var 31 år då när upptäckten gjordes och Lucy skulle bli centrum för hans kommande liv. Fyndet hade också en avgörande inverkan på vår syn på evolutionen. De 3 miljoner år gamla benbitarna blev snabbt världens mest berömda skelett. Men hur gick det till och hur blir en ung forskares liv efter en sådan upptäckt? Don Johanson berättar om sina föräldrar från Norrköping, om ögonblicket då han förstod hur viktigt fyndet skulle bli och om hur han själv vill sluta sina dagar. Vetenskapsradions Björn Gunér mötte Don Johansen och Lucy för 17 år sen, år 2007, på hans Institute of Human Origin i Tempe, Arizona. Reporter Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Från gårdagen.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Massakern på Öland - En farlig plats | Del 1 En grupp arkeologer upptäcker en osannolik skatt - och en fasansfull gåta. När Lars Alvarmo är liten hör han rykten om den gamla järnåldersborgen som står på familjens mark på södra Öland. Hans mamma förbjuder honom att besöka platsen. Flera decennier senare åker en grupp arkeologer dit efter larm om att det härjar gravplundrare. Det leder till en fascinerande och fasansfull upptäckt. Medverkar i avsnittet Jan-Henrik "Henke" Fallgren, arkeolog Uppsala Universitet och Kalmar läns museum. Ludvig Papmehl-Dufay, arkeolog Linnéuniversitet Lars Alvarmo, guide Öland Produktion Mina Benaissa, reporter/producent Markus Alfredsson, producent/ljuddesign Göran Wiland, slutmix Kontakt massakernpaoland@sverigesradio.se Från i lördags.
Anmärkning
Dokumentärer, Repris
Tablåinnehåll
Korta Ring P1! från i går.
Anmärkning
Telefonväkteri, Repris
Tablåinnehåll
Ett mirakel vid Chanukka - Karin Brygger Idag berättar Karin Brygger utifrån sin judiska tro om högtiden Chanukka, där bland annat en åttaarmad ljusstake spelar en symboliskt viktig roll. Ur andakten: I den judiska världen är det nu vi äntrar just miraklens tid: Chanukka. Söker man efter Chanukkas ursprung i Talmud firas denna ljusets helg till minne av återinvigningen av templet i Jerusalem 164 f Kr - då det skedde ett mirakel. I templet tog sig mackabéerna, med samma envishet som de bekämpat förtryckarna, an den stora städningen. Det var i röjningsarbetet det hände: den smula olja de fann för att med en veke tända till en liten brinnande låga kom att räcka i hela åtta dagar trots att var och en såg att det egentligen bara var olja nog för en dag. Ett mirakel! Text: Talmud Musik: Dmitrij Sjostakovitj Pianokonsert nr 2, skriven för och framförd av Maksim Sjostakovitj tillsammans med I Musici De Montreal under ledning av Dmitrij Sjostakovitj junior Producent: Susanna Németh liv@sverigesradio.se
Anmärkning
Andliga frågor
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Från i går.
Anmärkning
Dokumentärer, Repris
Tablåinnehåll
Från julafton.
Anmärkning
Kultur, Repris
Tablåinnehåll
Staffan Westerberg - Bland mina minnen med Sara - Numera sviker ofta minnet men vi ringer varandra fortfarande. Vi har liksom massor av baktid men inte så mycket framtid. Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare. Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern. Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.50.
Anmärkning
Andliga frågor
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Borås finska sömmerskor - vi som blev kvar efter textilindustrins guldålder 1969 kom 17-åriga Paula och Maila till Borås för att tjäna pengar i syindustrin. Sedan skulle de flytta tillbaks till Finland, tänkte de då. Men de blev kvar, trots förslitningsskador och utanförskap. -Vad hade hänt med alla fabriker här i Borås om inte vi från Finland hade kommit? Många hade säkert fått slå igen, säger Maila Piuva. -Har du finskt påbrå, kommer du i andra hand. Det var något vi fick lära oss från början, säger Paula Wendell. Idag har de levt större delen av sina liv i Borås och rotat sig, med familj - barn och barnbarn här. Under rekordåren för arbetskraftsinvandringen till Sverige, mellan 1968 och 1971, kom tusentals människor från Finland för att arbeta inom textilindustrin i Sjuhäradsbygden. Många av dem var kvinnor. -I Finland fanns fler industriarbetare än i Sverige och lönerna här var ungefär dubbelt så höga som i Finland, så det måste vara något man vägde in när man valde att komma hit och jobba, säger Johannes Daun, historiker och antikvarie på Textilmuseet i Borås. Idag har var tionde boråsare finska rötter. Ändå är Borås finska arv okänt för många. Programmet är gjort av Cecilia Ekman. Producent: Lotta Malmstedt Slutmix: Viktor Tjernell Arkivljud: Sveriges Radio och SF
Anmärkning
Dokumentärer
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Livsåskådning i P1: Heliga hästar Direktsänd morgon från ett stall på Österlen där hästen speglas ur olika religioner och livsåskådningar. Även den helige stalledrängen blir uppmärksammad av prästen Are Norrhava och programledare Marianne Greip med gäster. Är hästen en andlig varelse? Varför har vita hästar en särskild helig status? Och hur kan hästen användas inom själavård? Hästen har en alldeles särskild plats inom de flesta religioner och livsåskådningar och det finna många myter och legender om hästar. Vad är det som gör den så unik bland djur? Prästen Are Norrhava och programledare Marianne Greip letar bland böcker, radioklipp, dikter och heliga skrifter för att försöka få ett svar i denna direktsändning från ett stall på Österlen där hästarna tuggar på sitt frukosthö. Medverkande: Are Norrhava, präst Marianne Greip, programledare Lotte Mjöberg, journalist och författare Karin Sanell, präst och författare I programmet hörs även: Paras Sharma, om hästar inom hinduismen Sema Ekinci, om hästar inom islam Hans Kristian Dúran, läsning av dikter Texter: Uppenbarelseboken 19:11-19 Dikter av den persiske mystikern Rumi Böcker som inspirerat: Den heliga hästen - Lotte Mjöberg Välsignade hästar - Karin Sanell Musik: Staffan stalledräng - Anders Johansson & Jens Johansson My little pony Bansuri - Shastro Mountains Are Far Away - Alan Pierson & The Silk Road Ensemble & Kayhan Kalhor Echoes Of A Lost City - Yo-Yo Ma & Wu Tong Tekniker: Magnus Larsson liv@sverigesradio.se
Anmärkning
Andliga frågor
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Livsåskådning i P1: Heliga hästar Direktsänd morgon från ett stall på Österlen där hästen speglas ur olika religioner och livsåskådningar. Även den helige stalledrängen blir uppmärksammad av prästen Are Norrhava och programledare Marianne Greip med gäster. Är hästen en andlig varelse? Varför har vita hästar en särskild helig status? Och hur kan hästen användas inom själavård? Hästen har en alldeles särskild plats inom de flesta religioner och livsåskådningar och det finna många myter och legender om hästar. Vad är det som gör den så unik bland djur? Prästen Are Norrhava och programledare Marianne Greip letar bland böcker, radioklipp, dikter och heliga skrifter för att försöka få ett svar i denna direktsändning från ett stall på Österlen där hästarna tuggar på sitt frukosthö. Medverkande: Are Norrhava, präst Marianne Greip, programledare Lotte Mjöberg, journalist och författare Karin Sanell, präst och författare I programmet hörs även: Paras Sharma, om hästar inom hinduismen Sema Ekinci, om hästar inom islam Hans Kristian Dúran, läsning av dikter Texter: Uppenbarelseboken 19:11-19 Dikter av den persiske mystikern Rumi Böcker som inspirerat: Den heliga hästen - Lotte Mjöberg Välsignade hästar - Karin Sanell Musik: Staffan stalledräng - Anders Johansson & Jens Johansson My little pony Bansuri - Shastro Mountains Are Far Away - Alan Pierson & The Silk Road Ensemble & Kayhan Kalhor Echoes Of A Lost City - Yo-Yo Ma & Wu Tong Tekniker: Magnus Larsson liv@sverigesradio.se
Anmärkning
Andliga frågor
Tablåinnehåll
Lantbrukare, melodifestivalen, Palestina Ring P1 från Göteborg om bland annat otacksamhet mot lantbrukare, melodifestivalens utveckling och bistånd till Palestina. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Sänds även i kortversion kl. 21.38 och i morgon kl. 05.35.
Anmärkning
Telefonväkteri
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Tungotal av Kaj Korkea-aho En berättelse om tro, kärlek och uppväxt. I uppläsning av Ludvig Stynsberg En specialskriven berättelse av Kaj Korkea-ahoNär Kai besöker sin lägenhet en sista gång efter flyttstädningen hittar han ett meddelande från Jesus, en lapp på fönsterbrädet med information om kvarglömda saker- undertecknad med just namnet Jesus. Han tas tillbaka i minnet till tiden när kyrkan var en stor del av hans liv och till det som tillslut fick allt att slås i spillror. Kaj Korkea-aho är en finlandssvensk författare, komiker och kolumnist. Han har också i många år medverkat i podden "Ted & Kaj", en av de största poddarna i Finland. Romanen "Röda rummet"( 2021) nominerades till Nordiska rådets litteraturpris och Runebergspriset. "Hur man möter en mamma" utkom 2024 och är en självbiografisk berättelse om två mäns väg till föräldraskap. Ludvig Stynsberg går tredje året på teaterhögskolan i Luleå. Under hösten medverkar han i "Bobby Fischer bor i Pasadena", på Folkteatern i Göteborg. Av: Kaj Korkea-aho Uppläsare: Ludvig Stynsberg Producent: Camilla Blomqvist Tekniker: Sven Nordström Musik: Psalmen " Herre till dig får jag komma"med Lennart Jernestrand Vinjett: Ludvig Jansson
Anmärkning
Kultur
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Julbordet: Julskinkan på väg ut, Jansson på väg in Mathistorikern Richard Tellström och kocken Malin Söderström samtalar med oss om julbordets utveckling. Vilka rätter försvinner? Och vilka nya dyker upp? Malin Söderström driver bl a restaurangen på Moderna Museet i Stockholm och har arbetat som kock sedan slutet på 80-talet. När hon började var det mycket av allt på julborden. - Idag handlar det mer om att ha det bästa, istället för det mesta. Dagens julbord har också blivit grönare. Inför varje julbordspremiär tar man ställning till vad som ska vara med, vad som ska ändras eller kanske till och med plockas bort. Den första stora förändringen av julbordet kom i början av 1900-talet när allmogens slakt-julbord korsar sig med borgerlighetens smörgåsbord. Den andra stora förändringen var på 1970-talet. - Då lämnar man ett julbord med flera olika rätter och allt slås ihop till en sorts buffé, allt på ett enda bord, säger Richard Tellström. Men han påpekar att julbordet inte är en buffé, eftersom saker och ting ska ätas i en speciell ordning. Det mesta hamnade på vårt julbord under 1900-talet, med några undantag, som lutfisken från medeltiden och de tjocka revbensspjällen som går minst 1000 år tillbaka. Nutida fenomen är ständigt nya sillinläggningar och grönkålssallad. Saffran har blivit populärt på 2000-talet. Julskinkan har funnits med på julbordet i cirka 150 år. De senaste 15 åren har den dock fallit på popularitetslistan. - Den håller på att konkurreras ut av Janssons frestelse, säger Richard. Kanske kommer Jansson att passera julskinka inom fem år. Lutfisken backar också. - Det är få som äter lutfisk, säger Malin Söderström. Men de är väldigt glada när den finns med. - Julbordet är den minst föränderliga måltiden i vår matkultur, säger Richard Tellström. Det är extremt stabilt till skillnad från vardagsmaten. Men det är i förändring. Sänds även i natt kl. 01.02 samt på lördag kl. 22.05.
Anmärkning
Fritid och hobby
Tablåinnehåll
Pastorn Pontus ritade mus - blev av med jobbet När pingstpastorn Pontus ritar en mystisk teckning av ett djur skapar det oro hos vissa i församlingen. Är det en demon? Pontus tvingas sluta jobbet - och dras in i ett oväntat mörker. Reporter och ljuddesign: Jonatan Loxdahl Producent: Gustav Asplund Slutmix: Astrid Ankarcrona Verkligheten görs av produktionsbolaget Filt. Sänds även i natt kl. 01.35 samt på tisdag kl. 20.03.
Anmärkning
Aktualiteter
Anmärkning
Kultur
Tablåinnehåll
"Det vita" av Birgitta Trotzig UPPLÄSNING: Anneli Martini DIKT: "Det vita" av Birgitta Trotzig DIKTSAMLING: Bilder (Albert Bonniers förlag, 1954) MUSIK: György Kurtág: Foszlányok egy kolinda emlékképéböl EXEKUTÖR: Víkingur Ólafsson, piano Sänds även kl. 23.53.
Anmärkning
Kultur
Tablåinnehåll
Ruvkun och Nobelpriset 2024: Från barndomens rymddrömmar till genetiska genombrott Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer - även hos oss människor. Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Sänds även kl. 20.30 samt imorgon kl. 05.02.
Anmärkning
Vetenskap
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Anmärkning
Aktualiteter
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Lisa Ekdahl Artisten om att ta ett kaospiller och hitta något nytt. Över en natt blev Lisa Ekdahl en av landets största artister när debutalbumet med hitlåten"Vem vet" kom för trettio år sedan. Med sin mix av jazz, visa och pop har hon nått internationella framgångar och släppt ytterligare nio album. Hon är i dag en firad jazzstjärna i Frankrike och valdes i höstas in i Swedish Music Hall of Fame. - Jag är lite blyg inför att prata i P1 men ibland måste man bara ta ett kaospiller, så att det kan uppstå en reva, och genom den kan man hitta en gång som öppnas upp och som kan leda till något nytt. Kaos är granne med Gud skrev Stagnelius, och det tycker jag med. Producent: Magnus Berg Textad version av Lisa Ekdahls Vinterprogram finns tillgänglig till och med 1 februari 2024 här. Sänds även kl. 22.05.
Anmärkning
Underhållning
Tablåinnehåll
Relationerna: Du behöver inte ha kontakt med din syster Lyssnaren Anna har en problematisk relation till sin syster och oroar sig över hur de ska kunna samarbeta när föräldrarna blir gamla. Psykolog Stina Hindström svarar. - Relationerna är inte något vi "har", det är något vi "gör", säger Stina Hindström. En relation innebär en ömsesidighet och ett utbyte där man är intresserad av varandra. Lyssnaren Anna får rådet att hon inte behöver "göra" relation med sin syster, och att hon då faktiskt kan ha kontakt om praktiska saker. Dessutom diskuterar vi relationen till ursprungsfamiljen och lyssnaren Evas påstående om att det aldrig tidigare varit så inne att skylla det mesta på sin barndom. - Det är ett sätt som vi förstår oss själva på. Men att man som barn få exakt det man behöver hela tiden är en fullständig mardröm. Det vore rakt av skadligt, säger Stina Hindström, psykolog. - Vi behöver under vår uppväxt få prova att inte få det vi vill, vi behöver få uppleva riktigt svåra känslor och vi behöver få komma i kontakt med fula sidor hos oss själva. Psykolog: Stina Hindström. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman. Sänds även kl. 23.35 samt natt mot lördag kl. 01.33.
Anmärkning
Dokumentärer
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Snöpatriotism, Erik Lundins rim och vår relation till skogsrået Färganalysen är tillbaka. Kan Jonas solduscha sig till att bli en varm höst? Erik Lundin om sitt ordnörderi. Dessutom gråtgrupper som sörjer smältande glaciärer och lasagnesoppa. Gäster: Sverker Sörlin, idéhistorikern, som skrivit boken "Snö" Margaretha Hallin, färganalytiker Fanny Svärd, journalist Tora Wall, folklorist och berättare, som skrivit boken "Skogen: i folktro, sägner och sagor" Programledare: Katherine Zimmerman och Jonas Bonnier Producent: Amanda Rydman Sänds även kl. 00.02.
Anmärkning
Underhållning
Anmärkning
Aktualiteter
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Anmärkning
Dokumentärer
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Matti och Bengt - Arvet efter vinterkriget År 1940 är Matti Sundsten en av de över 9000 svenska frivilliga i finska vinterkriget. Han överlever mirakulöst, men kriget lämnar honom aldrig, och sonen Bengt växer upp med en pappa som har mardrömmar om kriget. Programmet gjordes hösten 2023. År 1940 åker den 23-åriga stridsflygaren Matti Sundsten som frivillig till finska vinterkriget. På sitt första uppdrag kraschar hans plan och Matti hamnar bakom Sovjetunionens linjer. I fyra dygn åker Matti skidor ensam i skogen, och till slut hittar han finska trupperna. Och dom sina vapen mot honom. "Jag skrek det lilla finska jag kunde. Älä ammu - alltså skjut inte. Minä olen vapaaehtoinen - jag är frivillig. Ruotsalainen - svensk" säger Matti. Matti överlever vinterkriget men kriget lämnar honom aldrig. Sonen Bengt lär sig tidigt, att när pappa blir arg så är han jättearg, och att pappas mardrömmar handlar om kriget. I Finland bar varje familj på krigstraumat. Männen som kom hem från fronten hade händer som skakade, de hade svårt att sova, dödsångesten tyngde deras tankar, kriget dånade i deras öron. Men Bengt i Sverige hade inte så många att bära krigstraumat med. I Dokumentti berättar han hur han märkte att andra pappor inte var som hans. Ta mig till en finskspråkig version av programmet! Programmet gjordes av Hanna Sihlman Manus: Hanna Sihlman & Tiina Laitila Kälvemark Producent: Lotta Hoppu Berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark Inläsningar: Tuomas Ojala, Ludvig Larsson, Malin Lager, Eva Buskas Slutmix: Sophie Andersson Fler program från oss hittar du i Sveriges Radio Play appen, sök på Finska Dokumentti. Programmet gjordes hösten 2023. Vinterkriget 1939-1940Kriget mellan Finland och Sovjetunionen började den 30 november 1939 när Sovjetunionen anföll Finland. Samtidigt bröt Sovjetunionen icke-aggressionsavtalet som tecknats mellan länderna 1932. När vinterkriget bröt ut var Finland underlägsen och tusentals människor från andra länder anmälde sig frivilligt till den finska armén. De flesta frivilliga kom från Sverige. Vinterkriget, som varade totalt 105 dagar, upphörde den 13 mars 1940 - dagen efter att Moskvafreden antecknades mellan Finland och Sovjetunionen. Vinterkriget är känt för särskilt svåra vinterförhållanden där temperaturerna kunde sjunka till nästan -50 grader. Finland förlorade omkring 13% av sin landyta till Sovjetunionen i kriget. Under vinterkriget kom finländska krigsbarn att transporteras till de nordiska länderna, huvudsakligen till Sverige. Källa: Försvarsministeriet & Tammenlehvän Perinneliitto ry Talvisota 1939-1940Sota Suomen ja Neuvostoliiton välillä alkoi 30. marraskuuta 1939, kun Neuvostoliitto hyökkäsi Suomeen. Samalla Neuvostoliitto purki maiden välisen, vuonna 1932 allekirjoitetun hyökkäämättömyyssopimuksen. Talvisodan syttyessä Suomi oli vahvasti alivoimainen, ja tuhannet ulkomaalaiset ilmoittautuivatkin vapaaehtoisiksi Suomen armeijan rinnalle. Eniten vapaaehtoisia saapui Ruotsista. Yhteensä 105 päivää kestänyt talvisota päättyi Moskovan rauhansopimuksen allekirjoittamisen jälkeisenä päivänä 13. maaliskuuta 1940. Talvisota on tunnettu erityisen vaikeista talviolosuhteista, sillä talvi oli tuolloin yksi vuosisadan kylmimmistä ja pakkaslukemat saattoivat laskea lähes -50 asteeseen. Talvisodan seurauksena Suomi menetti Neuvostoliitolle noin 13% maa-alueestaan. Talvisodan aikana suomalaisia sotalapsia lähetettiin muihin Pohjoismaihin, pääasiassa Ruotsiin. Lähde: Puolustusministeriö & Sotiemme perinne/Tammenlehvän Perinneliitto ry Reportteri/reporter: Hanna Sihlman hanna.sihlman@sverigesradio.se Tuottaja/producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se
Anmärkning
Dokumentärer
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Så kan du rädda livet på någon - det stora första hjälpen-avsnittet (R) Tänk dig att någon du älskar plötsligt riskerar att dö - och att du har missat att lära dig hur du kan förhindra det. Så vill vi inte ha det, så därför går vi på kurs. Julen är tyvärr en tid då hjärtstopp är extra vanligt och med anledning av det så handlar Vetenskapspodden om första hjälpen, en repris från i höstas. Vad ska man göra och tänka om någon i ens närhet till exempel plötsligt segnar ner och slutar andas? Vi går en snabbkurs med en sjuksköterska som utbildar i första hjälpen, och pratar om att många svenskar faktiskt har gått en kurs men ändå händer det att ingen ingriper trots att det finns många där. Vi hör om nya smarta tekniska lösningar för att sprida larm till livräddningskunniga i allmänheten och om gamla och ibland mindre smarta sätt att försöka rädda liv genom historien. Avsnittet är en repris från 26 september 2024. Medverkande: Rachel Singer, sjuksköterska och utbildare i första hjälpen vid företaget Falck; Sara Heyman, reporter vid Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent OCH sjuksköterska, Jacob Hollenberg, professor, överläkare och chef för Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset; Gunilla Velin, som drabbades av hjärtstopp och räddades av främmande människor genom HLR och hjärtstartare, och som nu engagerar sig i HLR. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se vetenskapspodden@sr.se Sänds även på söndag kl 07:03.
Anmärkning
Vetenskap
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Alice Babs och livsdrömmen som blev sann När Alice Babs är 15 år upplever hon sin idol Duke Ellington live och börjar att drömma om att få sjunga med honom. Ett kvarts sekel senare får hon det. Berit Nygren tecknar hennes porträtt. Julen 1962 ringer det på telefon hemma hos Alice och Nils Ivar Sjöblom. Det är tv-producenten Arne Arnbom som har en fråga till Alice: "Alice, vill du sjunga med Duke Ellington?" Alice blir mållös. Vid den här tiden har hon varit borta från scenen mycket länge för att ägna sig åt familjen men nu hänger hon av sig köksförklädet, berättar hon i sina memoarer. Ellington har valt ut Alice Babs bland en rad svenska sångerskor och i och med Alice framträdande med honom i svensk tv 1963 inleds ett vackert och förtroendefullt samarbete där hennes stora röst blir ett värdefullt instrument i hans utsökta tonmåleri. Det samarbetet ska toppas med Ellingtons andra kyrkokonsert där han har komponerat sånger speciellt för Alice. 2024 är det 100 år sedan sångstjärnan Alice Babs föddes. Berit Nygren har läst hennes memoarer "Född till musik" och Duke Ellingtons memoarer "Music is my mistress", intervjuat hennes dotter Titti Sjöblom och lyssnat på och valt ut Alice egna ord om det som hände under resans gång från före detta P2-medarbetaren Calle Friedners intervjuserie med henne 1981 kallad "Med sångglädje genom livet". Här får ni också höra Duke Ellington intervjuad i svensk television 1963 av Sven Lindahl och det han skriver i sina memoarer om henne. Den som gör Ellingtons svenska röst här är Gunnar Bolin vid Sveriges Radios kulturredaktion. Alice Babs föddes den 26 januari 1924 i Kalmar och avled den 11 februari 2014 i Stockholms län. Litteratur: "Music is my mistress" av Edward Kennedy Ellington (Doubleday & Company, Inc. Garden city New York, 1973) "Född till musik" av Alice Babs Sjöblom (Norstedts, 1989) Programmet sändes första gången i Jazzradion den 21 januari 2024. Sänds även kl. 02.02.
Anmärkning
Kultur
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Anmärkning
Dokumentärer
Tablåinnehåll
Ruvkun och Nobelpriset 2024: Från barndomens rymddrömmar till genetiska genombrott Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer - även hos oss människor. Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Från kl. 12.09. Sänds även kl. 05.02.
Anmärkning
Vetenskap, Repris
Tablåinnehåll
Staffan Westerberg - Bland mina minnen med Sara - Numera sviker ofta minnet men vi ringer varandra fortfarande. Vi har liksom massor av baktid men inte så mycket framtid. Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare. Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern. Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Tankar för dagen från i morse.
Anmärkning
Andliga frågor, Repris
Tablåinnehåll
Senaste nyheterna varje timme från Ekot.
Anmärkning
Nyheter
Anmärkning
Aktualiteter
Tablåinnehåll
Från morgonen. Sänds även i morgon kl. 05.35.
Anmärkning
Telefonväkteri
Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.
Anmärkning
Väder
Tablåinnehåll
Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.
Anmärkning
Nyheter
Tablåinnehåll
Lisa Ekdahl Artisten om att ta ett kaospiller och hitta något nytt. Över en natt blev Lisa Ekdahl en av landets största artister när debutalbumet med hitlåten"Vem vet" kom för trettio år sedan. Med sin mix av jazz, visa och pop har hon nått internationella framgångar och släppt ytterligare nio album. Hon är i dag en firad jazzstjärna i Frankrike och valdes i höstas in i Swedish Music Hall of Fame. - Jag är lite blyg inför att prata i P1 men ibland måste man bara ta ett kaospiller, så att det kan uppstå en reva, och genom den kan man hitta en gång som öppnas upp och som kan leda till något nytt. Kaos är granne med Gud skrev Stagnelius, och det tycker jag med. Producent: Magnus Berg Textad version av Lisa Ekdahls Vinterprogram finns tillgänglig till och med 1 februari 2024 här. Från kl. 13.00.
Anmärkning
Underhållning, Repris
Tablåinnehåll
Relationerna: Du behöver inte ha kontakt med din syster Lyssnaren Anna har en problematisk relation till sin syster och oroar sig över hur de ska kunna samarbeta när föräldrarna blir gamla. Psykolog Stina Hindström svarar. - Relationerna är inte något vi "har", det är något vi "gör", säger Stina Hindström. En relation innebär en ömsesidighet och ett utbyte där man är intresserad av varandra. Lyssnaren Anna får rådet att hon inte behöver "göra" relation med sin syster, och att hon då faktiskt kan ha kontakt om praktiska saker. Dessutom diskuterar vi relationen till ursprungsfamiljen och lyssnaren Evas påstående om att det aldrig tidigare varit så inne att skylla det mesta på sin barndom. - Det är ett sätt som vi förstår oss själva på. Men att man som barn få exakt det man behöver hela tiden är en fullständig mardröm. Det vore rakt av skadligt, säger Stina Hindström, psykolog. - Vi behöver under vår uppväxt få prova att inte få det vi vill, vi behöver få uppleva riktigt svåra känslor och vi behöver få komma i kontakt med fula sidor hos oss själva. Psykolog: Stina Hindström. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman. Från 14.30.
Anmärkning
Dokumentärer, Repris
Utgivning
Exemplar
Ljud
stereo
Filbeskrivning
48 kHz, 320 kbit/s
Leverantör
SR
Arkivnummer
XA_sr_p1_2024-12-26

