SR, P1 2025-03-15

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i tisdags.

Aktualiteter, Repris

Samtal med Stil: Så tog basplaggen över modevärlden Det går bra för den japanska klädjätten Uniqlo, vars basplagg säljer stort när många andra klädmärken visar dystra siffror. Hur kommer det sig? Det går så där för många klädmärken och modehus idag. Men det finns ett stort undantag och det är den japanska klädjätten Uniqlo, vars basplagg säljer som aldrig förr. Är det så att bekvämt och praktiskt numera trumfar snyggt och elegant? Har vi rentav slutat att klä upp oss? Och hur gick det egentligen till när ett basplagg som t-shirten gjorde resan från underkläder till mode? Det diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman i veckans Samtal med Stil. Från i förmiddags.Sänds även i morgon kl. 12.05.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Expedition Karthago del 2 - Hannibals elefanter och Puniska krigen Följ med Tobias Svanelid, Richard Holmgren och Hannibal på en vådlig marsch över Alperna i det andra puniska kriget - antikens supermaktskonflikt. Efter sekler av ökade spänningar bröt det första av tre krig mellan Rom och Karthago ut år 264 f Kr. Vetenskapsradion Historia återvänder till en av krigsskådeplatserna - krigshamnen i Karthago varifrån enorma flottor skeppades ut för att kämpa med romerska skepp om makten över Medelhavet. Hör också om de ikoniska nordafrikanska elefanterna och deras vådliga marsch över Alperna, om Hannibals krigslister på den Italiska halvön och om Karthagos undergång vid slaget vid Zama år 202 f Kr. I del 2 av Expedition Karthago fokuserar arkeologen Richard Holmgren och Tobias Svanelid på det första och andra av de Puniska krigen, stormaktsdrabbningarna som omformade maktbalansen i Medelhavsområdet. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Vi och De - Rasmus Heyman Rasmus Heyman talar idag om den judiska högtiden Purim. Ur andakten: Som små pojkar byggde jag och mina kamrater kojor i skogsdungen där vi bodde. Det kulminerade under sommarlovet efter sexan. Vi fick såna där stunder som hänger kvar som stjärnor i minnet. Men det tog inte lång tid innan vi hade byggt ett vakttorn, ett fängelse och upprättat en beväpnad vaktstyrka. Vi hamnade snart i konflikt med andra pojkar som lekte i skogen - det blev vilda slag och fångutbyten. Jag funderar ibland på varför. Var det bara spänningssök och en rolig lek som gick för långt. Bearbetade vi vuxenvärldens krig och konflikter genom leken? Eller finns det något djupt primitivt i oss människor som vi behöver kämpa emot? Text: Jesaia 2:4 Musik: Sherele, judisk trad. med Giora Feidman Producent: Susanna Németh liv@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sill - världens vanligaste ryggradsdjur. Varför äter vi inte mer? Det finns enormt mycket sill. Och sill är väldigt nyttigt. Ändå äter vi bara en fjärdedel av det som fiskas. Resten blir foder. Hur kan det ändras? - Just nu simmar 1000 miljarder lekmogna sillar i Atlanten, säger biologen Stefan Edman. Tillsammans med historikern Tomas Andersson har han skrivit boken Sill, om fisken och dess historia och betydelse i Sverige. (Strömmingen är också en sill, även om den skiljer sig genom att vara mindre, ha färre ryggkotor och större ögon.) Ingen annan fisk har betytt så mycket för Sverige. Sillperioderna på 1100- och 1200-talen la grunden för Danmark. Sillperioder på 1500-talet, och 1700- och 1800-talet skapade enorma rikedomar. Sillen var viktigare än Ostindiska kompaniet. Varför uppstod sillperioderna? Och varför försvann de? Och finns det sillperioder nån annanstans idag? På 1960-talet var sillen en hotad art. Idag är den världens vanligaste ryggradsdjur. - Ett sillstim kan ha upp till tre miljarder individer, säger Stefan Edman. Sill är en fisk som vi kan äta mer av, utan problem. Den är därtill väldigt nyttig. Men vi äter bara 25 procent av den sill som fiskas. Resten går till djurfoder. - Och räknar man in skarpsillen så är det över 90 procent som inte blir livsmedel, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers i Göteborg. - Sillen har dessutom en lika lågt klimatavtryck som bönor. Ingrid Undeland har forskat på sill i över 30 år, bl a hur man kan ta tillvara mer av fisken, hur man kan ta bort de farliga ämnen som finns i strömmingen och hur man kan hindra fisken från att härskna. Risken är stor att många ätit härsken färsk sill eller strömming. Nya produkter, som färs gjord på delar av sill som idag går till foder, kan få oss att äta mer av fisken. Idag äter vi i princip bara sill på två sätt, som inlagd och som stekta strömmingsflundror. Från i torsdags. Sänds även kl. 22.05.

Fritid och hobby, Repris

Kamphundarna - Rasförbuden | Del 3/3 Antalet dödliga hundattacker ökar i Europa. I andra länder finns förbud mot kamphundar. Men Sverige har valt en annan väg. Det har gått ett år sedan Guna Grinas mamma blev ihjälbiten av sin egen hund. Dödsfallet har gjort att en infekterad diskussion blossat upp på nytt - kan ett förbud mot kamphundar stoppa fler dödliga attacker från att ske? I tredje och sista delen av Kamphundarna hör vi de som försvarar sina hundar, och som menar att dåliga hundägare är det stora problemet. De som säger att det är i fel händer, som en hund kan bli farlig för sin omgivning. Allt vanligare med kamphundar Kamphundar har blivit allt mer populära i Sverige. Snabbast har rasen American Bully ökat i popularitet. 2013 fanns nio stycken registrerade hundar av rasen i Sverige. Idag är det nästan 5400, visar siffror från Jordbruksverket. Samtidigt är de hett omdiskuterade i Storbritannien, efter flera uppmärksammade attacker. I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt söka svar på hur de dödliga hundattackerna kan stoppas. Producent: Anna Frey Slutmix: Tor Sigvardson Programmet är gjort 2023. Från i torsdags. Sänds på måndag kl. 20.03.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Komikern Charlotta Björck slog igenom - och gick in i en livskris Komikern och skådespelaren Charlotta Björck kämpar med att följa sina drömmar även när livet kommer emellan i Ellen Fiskes bioaktuella dokumentär "Jag ska bara gråta lite först". Emma Engström har träffat Charlotta Björck. KRITIKSAMTAL: HUR BRA FUNKAR BOND I "QUEER"? Daniel Craig har lämnar agent 007 bakom sig och gör huvudrollen i Luca Guadagninos bioaktuella "Queer" - en romantisk odyssé som utspelar sig i 50-talets Mexico, baserad på William S. Burroughs roman med samma namn. Kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström och Björn Jansson har delade meningar om resultatet. ... OCH VAD LÄRDE VI OSS OM MÅNGFALD PÅ FESTIVALEN SXSW I AUSTIN? Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson har varit på South by Southwest-festivalen (SXSW) i Austin. I en tid där Vita huset aktiva politik är att uppluckra mångfaldssatsningar har bland annat Issa Raes ("Insecure") nya dokumentärserie "Seen & Heard" om Black Television premiärvisats. Hur pratas det om mångfald på SXSW? DEBUTANTERNA GÖR AVTRYCK PÅ LITTFEST I UMEÅ I helgen delas Katapultpriset ut på Littfest i Umeå. Vår reporter Joakim Silverdal har bokat upp två av de nominerade debutanterna, Isak Gröndahl och Johanna Larsson, för ett samtal om tematik i deras romaner. KLASSIKERN: "THE PASSENGER" AV IGGY POP Ett av rockmusikens mest klassiska riff är det som upprepas om och om igen i Iggy Pops låt "The Passenger", från 1977. Han skrev låtn under en period när han befann sig på botten både kommersiellt och personligen, men var kom det odödliga riffet egentligen ifrån? Kulturredaktionens Anna Tullberg berättar historien om "The Passenger". Programledare: Lisa Bergström Producent: Henrik Arvidsson Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Så hanterar du oro när världen känns osäker Frustration, otrygghet och minskat hopp om framtiden - när blir oron ett problem och går den att vända till något konstruktivt? Gäster är Siri Helle, psykolog och David Bergman, överstelöjtnant & doktor i psykologi vid Försvarshögskolan. Programledare: Nicke Nordmark Producent: Pernilla Kommes Från i går förmiddag.

Aktualiteter, Repris

Från i går förmiddag.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Mördad i mammas bil - Vi som dör | Del 1/2 (R) Emirhan hittas skjuten några månader innan han ska ta studenten. I sin sorg söker hans mamma Tülün svar på vem som dödat hennes son. Tülün Tas hade en överenskommelse med sin son. Han skulle alltid, alltid svara på hennes sms eller samtal. Den där kalla januarikvällen 2022 får hon inget svar. I stället hör hon ljudet av en motor som rusar. I sin egen bil på parkeringsplatsen vid radhuset i Norsborg hittar hon sin son. Dränkt i blod hör hon honom ta två tunga andetag innan ambulansen kommer. Emirhan blev 18 år. Emirhan hyllas på sin studentdagEmirhans framtidsplaner var att flytta hemifrån och läsa vidare till flygingenjör. På studentdagen är familj och vänner på plats med Emirhans studentplakat. Lillasyster har hans studentmössa på sig och tar emot hans blommor runt halsen. Åtta månader efter mordet har polisen nu pausat utredningen. Men mamma Tülün fortsätter söka svaret på vem som sköt hennes son. Reporter: Randi Mossige-Norheim Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Elin Hagman Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Från i söndags.

Dokumentärer, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Stina Ekblad - Tankar om skogen - Jag tänkte alltid att det var skogsbrynet som var mitt själsliga landskap. Eller möjligen havet. Men på sistone har jag längtat till skogs. Stina Ekblad är skådespelerska. Född i Finland, utbildad i Danmark, bor i Sverige. Producent: Kicki Möller tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.55.

Andliga frågor

Hajarnas barnkammare - och berguv och ljunghed i Änggårdsbergen Vi letar vårtecken i Änggårdsbergen i Göteborg, möter randiga hajungar och längtar efter vårens första humla. Strax bakom Sahlgrenska sjukhuset breder en rejäl bit natur ut sig - Änggårdsbergens naturreservat. Göteborgs gröna lunga är omringat av stadsbebyggelse men trots det finns här en rik mosaik där djur, växter och människor kan hitta en tillflyktsort. Tillsammans med reservatsförvaltaren Henrik Antonsson på Västkuststiftelsen letar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson vårtecken i flera av naturtyperna i området. De rör sig från ädellövskogen i Vitsippsdalen där tidiga vårblommor börjar titta upp och fåglarna vaknat, till den öppna ljungheden. Genom bränning, röjning och bete jobbar man med att bevara naturtypen och artrikedomen som knuten till den. Mitt i naturreservatet finns ett arboretum insprängt, där Mats Havström, forskningschef på Botaniska trädgården i Göteborg, guidar bland exotiska träd från hela världen. Dessutom får vi träffa berguven som till många fågelskådares glädje slagit sig ner i området den här vintern. Fågelskådarna Lars Andersson och Elisabeth Lidström är några av de lyckliga som fått se den på nära håll. Varför är just hajar så sårbara för överfiske? Jo, deras reproduktion skiljer sig avsevärt från benfiskarnas. En hajhona får bara några få ungar, medan många fiskar lägger miljontals ägg. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall tittar in i hajarnas barnkammare på Universeum i Göteborg, där randiga hajungar av arten brunbandad bambuhaj simmar runt. Marinbiolog Klas Malmberg ger oss en inblick i deras liv, och visar upp de säregna äggkapslarna som ungar föds ur. En solig dag i mars kan den första humledrottningen titta fram från sin vintervila. Naturmorgonlyssnaren Ingegerd undrar varför hon ofta ser dem på sin husvägg. Vi ringer upp ekolog och humleforskare Anna Persson på Lunds universitet för att få reda på det, och också höra de första resultaten från projektet "Hitta vårens första humla" där allmänheten fått rapportera in sina premiärhumlor de senaste åren. Hur låter musik som till inspirerats av, och till viss del spelats in på, Mount Everest? Vi ringer upp kompositören Patrik Berg Almkvisth. Många känner nog igen sig i veckans kråkvinkel, som handlar just om att INTE känna igen sig själv, framför allt sitt eget ansikte. Det är riktigt jobbigt när inte ens mobilen verkar vilja veta av dig. Mats Ottosson längtar ut i skogen där man ser sig själv inifrån, inte utfrån. Programledare är Karin Gyllenklev. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Hajarnas barnkammare - och berguv och ljunghed i Änggårdsbergen Vi letar vårtecken i Änggårdsbergen i Göteborg, möter randiga hajungar och längtar efter vårens första humla. Strax bakom Sahlgrenska sjukhuset breder en rejäl bit natur ut sig - Änggårdsbergens naturreservat. Göteborgs gröna lunga är omringat av stadsbebyggelse men trots det finns här en rik mosaik där djur, växter och människor kan hitta en tillflyktsort. Tillsammans med reservatsförvaltaren Henrik Antonsson på Västkuststiftelsen letar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson vårtecken i flera av naturtyperna i området. De rör sig från ädellövskogen i Vitsippsdalen där tidiga vårblommor börjar titta upp och fåglarna vaknat, till den öppna ljungheden. Genom bränning, röjning och bete jobbar man med att bevara naturtypen och artrikedomen som knuten till den. Mitt i naturreservatet finns ett arboretum insprängt, där Mats Havström, forskningschef på Botaniska trädgården i Göteborg, guidar bland exotiska träd från hela världen. Dessutom får vi träffa berguven som till många fågelskådares glädje slagit sig ner i området den här vintern. Fågelskådarna Lars Andersson och Elisabeth Lidström är några av de lyckliga som fått se den på nära håll. Varför är just hajar så sårbara för överfiske? Jo, deras reproduktion skiljer sig avsevärt från benfiskarnas. En hajhona får bara några få ungar, medan många fiskar lägger miljontals ägg. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall tittar in i hajarnas barnkammare på Universeum i Göteborg, där randiga hajungar av arten brunbandad bambuhaj simmar runt. Marinbiolog Klas Malmberg ger oss en inblick i deras liv, och visar upp de säregna äggkapslarna som ungar föds ur. En solig dag i mars kan den första humledrottningen titta fram från sin vintervila. Naturmorgonlyssnaren Ingegerd undrar varför hon ofta ser dem på sin husvägg. Vi ringer upp ekolog och humleforskare Anna Persson på Lunds universitet för att få reda på det, och också höra de första resultaten från projektet "Hitta vårens första humla" där allmänheten fått rapportera in sina premiärhumlor de senaste åren. Hur låter musik som till inspirerats av, och till viss del spelats in på, Mount Everest? Vi ringer upp kompositören Patrik Berg Almkvisth. Många känner nog igen sig i veckans kråkvinkel, som handlar just om att INTE känna igen sig själv, framför allt sitt eget ansikte. Det är riktigt jobbigt när inte ens mobilen verkar vilja veta av dig. Mats Ottosson längtar ut i skogen där man ser sig själv inifrån, inte utfrån. Programledare är Karin Gyllenklev. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekot 08:00 Brottsmisstänka i vårdhärva har även förekommit i assistansbrott Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB: Programledare: Elias Wahlberg

Serbien, studentprotester, regeringen, risk för våldsamheter. Medverkande: Fanny Wallberg, samordnare vid Utrikespolitiska institutet

USA, Ryssland, historisk dynamik, förändringar, relationen mellan länderna. Medverkande: Stig Fredriksson, journalist och författare, och Britt-Marie Mattsson på Göteborgs-Posten

Moderaterna, Sverigemötet, Karlstad, politik, utmaningar. Medverkande: Andreas Löwenhöök (M), oppositionsråd i Skellefteå, och Helena Nanne (M), oppositionsråd i Malmö

Tyskland, regeringsbildning, CDU:s partiledare Friedrich Merz, Kristdemokraterna, försvar, infrastruktur, De gröna, EU. Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent

Polis, knivhuggen, demonstration, Medborgarplatsen, Stockholm, sommaren 2017, livsförändring, minnen. Medverkande: Ted Eriksson, polisen som blev knivhuggen

Batteritillverkaren Northvolt, konkurs, Skellefteå, mötesplats Hubben, kvinnor, nätverket Women welcome, stöttning, ekonomi. Reportage av Erica Sundén

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Spanarna om ombytta roller, den förtappade generationen och det nya "fika" Niklas Källner har märkt att vi lever i de ombytta rollernas tid, Annika Sundberg om den förtappade generationen och Göran Everdahl har hittat det nya "fika". Programledare: Kristian Luuk. Spanarna - veckans panel 14 mars 2025Göran Everdahl Annika Sundberg Niklas Källner Spanarna i P1 - programmet görs av:Programledare: Kristian Luuk Producent: Märta Myrstener Tekniker: Heinz Wennin Musikredaktör: Berit Nygren Spanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat. Från gårdagen. Sänds även på måndag kl 03:02.

Underhållning, Repris

Sänds även i kväll kl. 21.35 samt på tisdag kl. 14.50.

Dokumentärer

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Så ska Europa försvara sig utan USA USA under Donald Trump har fått Nato att tvivla på att USA ska komma till Europas försvar. Vad gör man när den supermakt som ska stå där som garanten för Europas försvar plötsligt uppträder som fienden? Det funderar bland andra Danmarks regering nu efter Trumps tvetydiga uttalanden kring Grönland. Polen tillhör de länder som nu satsar stort på upprustning för att blidka amerikanerna. Estlands försvarsminister Hannu Pevkur varnar för att hotet mot Baltikum kommer att öka efter en eventuell fred i Ukraina. Och där vid Natos östra front finns en numera en svensk bataljon. Vi följer med på Sveriges första verkliga övning som Nato-allierad på en militärbas utanför Riga - där svenskarna har i uppgift att försvara Lettlands huvudstad från en eventuellt attack. Medverkande: Rigabor på stan, Kristian Söby Kristensen, tillträdande chef för institutet för strategi och krigsstudier vid Royal Danish Defence College, Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap, associerad med Utrikespolitiska Institutet, Jaros?aw Kraszewski, tidigare general i polska försvaret och militär rådgivare till landets president, Hanno Pevkur, Estlands försvarsminister, bataljonchefen Henrik Rosdahl, multinationella brigaden i Lettland, Chefen för Natos multinationella brigad i Lettland överste Cédric Aspirault. Reporter: David Rasmusson Tekniker: Stina Fagerberg Programledare: Fernando Arias ferando.arias@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Sänds även på söndag kl. 19.03 samt natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Vem ska granska journalisters ohederliga metoder? Journalistförbundets kongress förra veckan kom och gick utan större uppståndelse, förutom på en brännande punkt där åsikter går isär. En fråga som fortfarande hänger och dinglar som en piñata med oklart innehåll. Vem är det egentligen som bär det yrkesetiska ansvaret när det går fel i arbetet med en publicering? Är det den enskilda journalisten som faktiskt gjort felet eller är det den ansvariga utgivaren? Reporter: Alexandra Sannemalm Att berätta om en persons asylärende med efterföljande granskning av Migrationsverkets beslut, har blivit en vanligt förekommande form av reportage. Det är ofta känslostarka berättelser där personen själv berättar om sin situation och det fruktansvärda som kan vänta i hemlandet vid en utvisning. Samtidigt som Migrationsverket ofta framstår som enögda byråkrater. De senaste veckorna har några ukrainska fall av migrationsärenden fått stor uppmärksamhet i nyhetsrapportering och i sociala medier. Men just när det gäller ukrainska medborgare så finns det speciella omständigheter som skyddar från utvisning - men dom omständigheterna glöms och göms märkbart ofta bort i publiceringens vinkel. Reporter: Martina Pierrou Sänds även i morgon kl. 18.00 samt natt mot torsdag kl. 02.02..

Aktualiteter

Matpriserna stiger kraftigt - och det kommer bli värre Beror de höga prisökningarna på väder och vind, rika handlare som kramar ut övervinster, giriga finanshajar och spekulationsbubblor, eller hög skatt och dålig konkurrens - eller något helt annat? Alla verkar leta efter syndabockar och enkla svar. Men vad är sant och inte sant i debatten - och framförallt; ska priserna upp eller ner härifrån? Tillgång, efterfrågan och penningmängd påverkar Efter att många bönder tvingats lägga ner sin produktion har priset på bland annat mjölk ökat. Men det är inte bara tillgång och efterfrågan som styr råvarupriserna. Åren av låg ränta och centralbankernas iver att trycka nya pengar har kommit ikapp, och fortsätter att pressa upp råvarupriserna, säger Anna Svahn på hedgefonden Antiloop. Och hon tror att priserna kommer stiga ännu mer framöver. Global handel på råvarubörser Mycket av handeln med råvaror sker på råvarubörser, där finansiella spelare fungerar som mellanhänder. Det gör att bönderna får loss pengar till kommande skördar. Numera är handlargolven borta och handeln sker digitalt, men principen är densamma, säger hon. "Inflations-peaken vi såg för ett par år sedan var bara den första". Även debattemperaturen stiger I veckan gick regeringen ut och kallade matjättarna till ett nytt möte. "Vi vill föra en diskussion kring prisökningarna", säger lantbruksminister Peter Kullgren. Svensk Dagligvaruhandel har kontrat med en rad förslag på vad politikerna själva kan göra, som att sänka tillsynskostnader, förenkla reglerna, och sänka arbetsgivaravgiften för unga. "Forskning visar att sänkt arbetsgivaravgift för unga inte har så stor effekt på sysselsättning och priser. Jag tror vi måste acceptera att det här vad maten kostar", säger Fredrik NG Andersson, forskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Fredrik NG Andersson, lärare och forskare Ekonomihögskolan Lunds universitet Anna Svahn, grundare hedgefonden Antiloop Elisabeth Svantesson, finansminister (M) Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S) Peter Kullgren, lantbruksminister (KD) Göran Blomberg, vd ICA-handlarnas förbund Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson (V) Sofia Wallén, mjölkbonde Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande Thomas Widlund, mathandlare Gabriel Björkman, mathandlare Aino Bunge, vice riksbankschef ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även i kväll kl. 22.35 samt och måndagar kl. 18.35.

Ekonomi

Kultur

SR Lyrikpris 2025: Ur "Ingenmans strand" av Nils-Åke Hasselmark UPPLÄSNING: Nils-Åke Hasselmark Första rad: Stora delar av dagen mixtrar jag JURYNS MOTIVERING: "Lika skimrande hoppfullt som svartsynt mejslar Nils-Åke Hasselmark i Ingenmans strand fram en genomskådande livshållning i dödens skugga. I ett intensivt vågsvall av bilder frammanas en tät och mångtydig poesi som vidgar sinnena och får oss att höra intets tysta andetag." DIKT: Ur "Ingenmans strand" av Nils-Åke Hasselmark DIKTSAMLING: Ingenmans strand (Norstedts, 2024) MUSIK: Gunnar de Frumerie: Preludium ur Pastoral svit EXEKUTÖR: Tobias Carron, flöjt och Mats Widlund, piano Sänds även kl. 20.55.

Kultur

Från måndagen. Sänds även i natt kl. 02.35.

Dokumentärer, Repris

Ekot 12:30 Svantesson ser framför sig en europeisk krigsekonomi Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Lorents Burman (S) om Northvolts konkurs: "Ett mardrömsbesked" Skellefteås kommunalråd om konkursen, kommunens satsningar på Northvolt och om varför han tycker att staten ska gå in med pengar för att rädda fabriken. Lorents Burman (S) är kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå. Under det senaste decenniet har han jobbat för Northvolts etablering i kommunen. Veckans konkursbesked var ett hårt slag: "Det är klart att det är ett mardrömsbesked. Det är 3 000 personer som jobbar direkt i fabriksanläggningen och för dem är det förstås en stor oro och förtvivlan vad det kommer att innebära.", säger Lorents Burman. Enligt en rapport som Region Västerbotten beställt visar att en konkurs kan innebära fem procent minskade skatteintäkter de kommande åren. Lorents Burman hoppas att en eller flera nya ägare nu stiger fram och köper fabriken, så att verksamheten kan fortsätta. Han säger att det finns flera stora intressenter som vill ta över batteriproduktionen i Skellefteå. Men de förra ägarna lyckades ju inte få till produktionen i den skala som krävdes. Vad talar för att nya ägare skulle lyckas? "Jag tror man kan dra många lärdomar under de här åren, åtta år senare finns det en mycket större kompetens i Europa och i Sverige hur den här typen av ny produktionsteknik ska gå till. Det är väl ofta så att när det sker sådana här stora skiftbyten i industripolitik, det är en ny hundraårig industriera som skapas nu i Europa, så har man lärt sig mycket." För att nya ägare ska kunna driva vidare fabriken krävs att personalen stannar kvar i Skellefteå. Många har kommit från länder utanför EU, de måste lämna landet inom tre månader om de inte fått en ny anställning. Lorents Burman tycker att regeringen och staten, dels ska göra ett undantag på reglerna, och dels ska hjälpa till för att snabbt få nya ägare på plats: "Om den svenska regeringen är delaktig i samtalen med de här finansiärerna och de ny ägarkonstellationerna så stärker ju det också tron på att man ska våga satsa vidare på batterifabrik i uppe i Skellefteå för Sveriges skulle och Europas skull." Staten måste också ge nya ekonomiska stöd och finansiella garantier, enligt Burman: "Det kan vara direkta medel från regeringen", säger Lorents Burman. Northvolt valde att etablera sig i Skellefteå eftersom Skellefteå var den kommun som erbjöd de bästa förutsättningarna för företaget; billig el från kommunägda kraftbolaget Skellefteå Kraft, elnät, industrimark och en utbyggd hamn. Under de senaste åren har kommunkoncernen investerat flera miljarder i elnät, elproduktion, bostäder och infrastruktur - investeringar som till del varit till nytta för Northvolt. Skellefteå Kraft gick också in med 100 miljoner kronor i Northvolt 2018. Men Lorents Burman menar att industritomten är det enda som kommunen investerat direkt i Northvolt. "Det var väl ungefär 150 miljoner med anslutningsvägar och sånt och vatten och avlopp. Men det är en ganska normal prisbild.", säger Lorents Burman. Gäst: Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå Programledare: Marcus Nilsson Kommentar: Pär Ivarsson, Ekonomiekot Tekniker: Tor Sigvardson Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 14 mars 2025. Sänds även i morgon kl 07:03 samt natt mot tisdag kl 04:02.

Aktualiteter

Från i onsdags.

Ekonomi

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

565: Fallet Landerholm alltmer deckarlikt Hur mycket huvudvärk ger fallet Landerholm och de förlorade dokumenten Ulf Kristersson? Och varför fångar inte regeringen väljarnas hjärtan när landet är i kris? Den tidigare säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm åtalas för vårdslöshet med hemlig uppgift sedan han glömt hemligstämplade dokument i ett olåst skåp på en kursgård. Dokument som sedan hittades av personal på kursgården med kopplingar till våldsbejakande extremism. Hur allvarligt är det här och hur mycket skvätter det över på Ulf Kristersson? Varför lyckas Moderaterna inte lyfta i opinionen trots att försvar och kriminalpolitik står högt på agendan - och samtidigt visar en ny mätning att partiet har ännu mer att bekymra sig för. Medverkande: Ekots politikkommentatorer Fredrik Furtenbach och Helena Gissén Programledare: Parisa Höglund Producent: Lena Bejerot Från i torsdags.Sänds även i natt kl. 00.02.

Aktualiteter, Repris

Det tog 40 år för Lilian att hitta sin bror Lilian växer upp med sin mamma men längtar efter ett syskon. Mamman berättar en dag om en pojke som är så lik hennes far. Det ska ta 20 år innan hemligheten avslöjas. Och 20 år till innan de ses. Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.se Producent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2025. Från i onsdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Så övervinner Sissela Kyle sin blomkålsfobi Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Repris från 4 mars 2023. I panelen: Pia Johansson, Eric Stern, Sissela Kyle och David Batra Musik: Erland von Heijne Inspelning och redigering: Elin Hagman Producent: Mette Göthberg Sänds även i natt kl. 01.02 samt på onsdag kl. 20.03.

Underhållning

En berättande serie om hur matematiken binder samman världen. Sänds även i morgon kl. 08.50 på onsdag kl. 14.50.

Vetenskap

Ekot 16:45 Möte för stöd till Ukraina Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Lena Andersson: "Ester är impulsiv och på jakt efter kärleken" Marie Lundström samtalar med författaren Lena Andersson som är tillbaka med en ny berättelse om sin romanfigur Ester Nilsson. Efter Egenmäktigt förfarande och Utan personligt ansvar kommer nu boken Män och kvinnor. Hör Lena Andersson om varför hon återvänder till sin romanfigur efter tio år, om Ester Nilssons väninnekör och den nye mannen i hennes liv. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Producent: Andreas Magnell Sänds även på måndag kl. 13.00 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Kultur

Ekot 17:45 Stor demonstration i Belgrad Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Kraften att leva En stunds stillhet inför helgen, med Anders Facks Livskraften, överlevnadsinstinkten. Det håller oss vid liv och gör att vi redan som nyfödda söker personer att knyta an till. Det är så vi överlever - genom att relatera till andra människor. Anders Facks är studentpräst i Linköping Text GT:1 Kung 19:1-8 Klockor Lerbo kyrka, i Strängnäs stift Musik Änglavingar, med Magnus Johansson och Arvid Svenungsson Producent Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Expedition Karthago del 2 - Hannibals elefanter och Puniska krigen Följ med Tobias Svanelid, Richard Holmgren och Hannibal på en vådlig marsch över Alperna i det andra puniska kriget - antikens supermaktskonflikt. Efter sekler av ökade spänningar bröt det första av tre krig mellan Rom och Karthago ut år 264 f Kr. Vetenskapsradion Historia återvänder till en av krigsskådeplatserna - krigshamnen i Karthago varifrån enorma flottor skeppades ut för att kämpa med romerska skepp om makten över Medelhavet. Hör också om de ikoniska nordafrikanska elefanterna och deras vådliga marsch över Alperna, om Hannibals krigslister på den Italiska halvön och om Karthagos undergång vid slaget vid Zama år 202 f Kr. I del 2 av Expedition Karthago fokuserar arkeologen Richard Holmgren och Tobias Svanelid på det första och andra av de Puniska krigen, stormaktsdrabbningarna som omformade maktbalansen i Medelhavsområdet. Från tisdagen.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Fusk och förödmjukelse Fem år efter pandemin slickar vi ännu våra sår, politiskt snöskred på Grönland och varför kan inte allt bara få vara tillåtet i idrottens värld? Norska Hilde Sandvik, svenska Åsa Linderborg och danske Hassan Preisler pratar likheter och skillnader mellan våra skandinaviska länder. Ett samarbete mellan Sveriges Radio, norska NRK och danska DR inom ramen för Nordvision. Sänds även natt mot måndag kl. 03.02.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från gårdagen.

Underhållning, Repris

Stina Ekblad - Tankar om skogen - Jag tänkte alltid att det var skogsbrynet som var mitt själsliga landskap. Eller möjligen havet. Men på sistone har jag längtat till skogs. Stina Ekblad är skådespelerska. Född i Finland, utbildad i Danmark, bor i Sverige. Producent: Kicki Möller tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i måndags.

Vetenskap, Repris

Från i morse. Sänds även i morgon kl. 18.45.

Dokumentärer, Repris

SR Lyrikpris 2025: Ur "Ingenmans strand" av Nils-Åke Hasselmark UPPLÄSNING: Nils-Åke Hasselmark Första rad: Stora delar av dagen mixtrar jag JURYNS MOTIVERING: "Lika skimrande hoppfullt som svartsynt mejslar Nils-Åke Hasselmark i Ingenmans strand fram en genomskådande livshållning i dödens skugga. I ett intensivt vågsvall av bilder frammanas en tät och mångtydig poesi som vidgar sinnena och får oss att höra intets tysta andetag." DIKT: Ur "Ingenmans strand" av Nils-Åke Hasselmark DIKTSAMLING: Ingenmans strand (Norstedts, 2024) MUSIK: Gunnar de Frumerie: Preludium ur Pastoral svit EXEKUTÖR: Tobias Carron, flöjt och Mats Widlund, piano Från kl 12:00.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Sill - världens vanligaste ryggradsdjur. Varför äter vi inte mer? Det finns enormt mycket sill. Och sill är väldigt nyttigt. Ändå äter vi bara en fjärdedel av det som fiskas. Resten blir foder. Hur kan det ändras? - Just nu simmar 1000 miljarder lekmogna sillar i Atlanten, säger biologen Stefan Edman. Tillsammans med historikern Tomas Andersson har han skrivit boken Sill, om fisken och dess historia och betydelse i Sverige. (Strömmingen är också en sill, även om den skiljer sig genom att vara mindre, ha färre ryggkotor och större ögon.) Ingen annan fisk har betytt så mycket för Sverige. Sillperioderna på 1100- och 1200-talen la grunden för Danmark. Sillperioder på 1500-talet, och 1700- och 1800-talet skapade enorma rikedomar. Sillen var viktigare än Ostindiska kompaniet. Varför uppstod sillperioderna? Och varför försvann de? Och finns det sillperioder nån annanstans idag? På 1960-talet var sillen en hotad art. Idag är den världens vanligaste ryggradsdjur. - Ett sillstim kan ha upp till tre miljarder individer, säger Stefan Edman. Sill är en fisk som vi kan äta mer av, utan problem. Den är därtill väldigt nyttig. Men vi äter bara 25 procent av den sill som fiskas. Resten går till djurfoder. - Och räknar man in skarpsillen så är det över 90 procent som inte blir livsmedel, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers i Göteborg. - Sillen har dessutom en lika lågt klimatavtryck som bönor. Ingrid Undeland har forskat på sill i över 30 år, bl a hur man kan ta tillvara mer av fisken, hur man kan ta bort de farliga ämnen som finns i strömmingen och hur man kan hindra fisken från att härskna. Risken är stor att många ätit härsken färsk sill eller strömming. Nya produkter, som färs gjord på delar av sill som idag går till foder, kan få oss att äta mer av fisken. Idag äter vi i princip bara sill på två sätt, som inlagd och som stekta strömmingsflundror. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Matpriserna stiger kraftigt - och det kommer bli värre Beror de höga prisökningarna på väder och vind, rika handlare som kramar ut övervinster, giriga finanshajar och spekulationsbubblor, eller hög skatt och dålig konkurrens - eller något helt annat? Alla verkar leta efter syndabockar och enkla svar. Men vad är sant och inte sant i debatten - och framförallt; ska priserna upp eller ner härifrån? Tillgång, efterfrågan och penningmängd påverkar Efter att många bönder tvingats lägga ner sin produktion har priset på bland annat mjölk ökat. Men det är inte bara tillgång och efterfrågan som styr råvarupriserna. Åren av låg ränta och centralbankernas iver att trycka nya pengar har kommit ikapp, och fortsätter att pressa upp råvarupriserna, säger Anna Svahn på hedgefonden Antiloop. Och hon tror att priserna kommer stiga ännu mer framöver. Global handel på råvarubörser Mycket av handeln med råvaror sker på råvarubörser, där finansiella spelare fungerar som mellanhänder. Det gör att bönderna får loss pengar till kommande skördar. Numera är handlargolven borta och handeln sker digitalt, men principen är densamma, säger hon. "Inflations-peaken vi såg för ett par år sedan var bara den första". Även debattemperaturen stiger I veckan gick regeringen ut och kallade matjättarna till ett nytt möte. "Vi vill föra en diskussion kring prisökningarna", säger lantbruksminister Peter Kullgren. Svensk Dagligvaruhandel har kontrat med en rad förslag på vad politikerna själva kan göra, som att sänka tillsynskostnader, förenkla reglerna, och sänka arbetsgivaravgiften för unga. "Forskning visar att sänkt arbetsgivaravgift för unga inte har så stor effekt på sysselsättning och priser. Jag tror vi måste acceptera att det här vad maten kostar", säger Fredrik NG Andersson, forskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Fredrik NG Andersson, lärare och forskare Ekonomihögskolan Lunds universitet Anna Svahn, grundare hedgefonden Antiloop Elisabeth Svantesson, finansminister (M) Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S) Peter Kullgren, lantbruksminister (KD) Göran Blomberg, vd ICA-handlarnas förbund Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson (V) Sofia Wallén, mjölkbonde Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande Thomas Widlund, mathandlare Gabriel Björkman, mathandlare Aino Bunge, vice riksbankschef ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från kl. 11.35. Sänds även natt mot måndag kl. 00.35.

Ekonomi, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Mördad i mammas bil - Vi som dör | Del 1/2 (R) Emirhan hittas skjuten några månader innan han ska ta studenten. I sin sorg söker hans mamma Tülün svar på vem som dödat hennes son. Tülün Tas hade en överenskommelse med sin son. Han skulle alltid, alltid svara på hennes sms eller samtal. Den där kalla januarikvällen 2022 får hon inget svar. I stället hör hon ljudet av en motor som rusar. I sin egen bil på parkeringsplatsen vid radhuset i Norsborg hittar hon sin son. Dränkt i blod hör hon honom ta två tunga andetag innan ambulansen kommer. Emirhan blev 18 år. Emirhan hyllas på sin studentdagEmirhans framtidsplaner var att flytta hemifrån och läsa vidare till flygingenjör. På studentdagen är familj och vänner på plats med Emirhans studentplakat. Lillasyster har hans studentmössa på sig och tar emot hans blommor runt halsen. Åtta månader efter mordet har polisen nu pausat utredningen. Men mamma Tülün fortsätter söka svaret på vem som sköt hennes son. Reporter: Randi Mossige-Norheim Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Elin Hagman Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Från i söndags.

Dokumentärer, Repris